Innehållsförteckning:



Relevanta dokument
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2006

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Hälsa på lika villkor?

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Kommunikationsavdelningen

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Innehållsförteckning:

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

2(16) Innehållsförteckning

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Folkhälsodata Befolkning i åldern år. Kommun: Helsingborg

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

16 JANUARI Psykisk hälsa

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Hälsa på lika villkor?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Högt blodtryck Hypertoni

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

PM Besvärsstudie 2008

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Hälsa på lika villkor?

Folkhälsa. Maria Danielsson

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Hälsa på lika villkor?

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsan i Södermanland

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsoläget i Gävleborgs län

Stadens sociala samband

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Regiontabeller Fysisk hälsa

Folkhälsostrategi

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Hälsa på lika villkor?

Välfärds- och folkhälsoredovisning

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Allmänt hälsotillstånd

% Totalt (kg) Fetma >

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Folkhälsoprogram för åren

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan!

Byt vanor. och res klimatsmart

Ansökan medlemsförsäkring

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län

Faktamaterial om barn och ungdomar

Verksamhetsrapport 2002

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Introduktion till Äldre

Folkhälsoenkäten 2010

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Folkhälsorapport. April 2009

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

4. Behov av hälso- och sjukvård

Transkript:

i fokus

Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika kroppsdelar.....6 Värk bland den äldsta åldergruppen. 7 Hjärt- och kärlbesvär.... 8 Allergiska sjukdomar..... 9 Tinnitus.......1 Psykisk hälsa.... 11 Tandhälsa.... 12 Levnadsvanor.....13 Luleå nov 7 Ansvarig: Kerstin Sandberg, Sekretariatet, NLL

Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor? Under vårmånaderna år 6 fick ett slumpmässtig urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten ett frågeformulär hemskickat i sina brevlådor. Formuläret innehöll ett antal frågor om deras hälsa, levnadsvanor och levnadsförhållanden. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hälsa och livsvillkor bland den vuxna befolkningen i Norrbotten. Enkäten berör åldrarna 16 84 år. Den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika vilkor? användes, vilket gav möjlighet till jämförelse mellan, delar av och genomsnittet för riket. Samarbete skedde med Statens Folkhälsoinstitut och Statistiska Centralbyrån. I denna redovisning avses innefatta kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala. avser de resterande tio kommunerna i. Huvudinnehållet i denna rapport bygger på uppgifter hämtade från omnämnda befolkningsenkät. Sammanfattning Sammanfattningen gör en jämförelse utifrån befolkningsenkäten år 6 av -området (kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk) med övriga Norrbotten, Norrbotten och riket. -området som här är en sammanslagning av kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala har liknande sjukdomsmönster som Norrbotten i helhet. Det innefattar att kroppsliga (fysiska sjukdomar) är vanligare i jämförelse med riket i genomsnitt. Det motsatta gäller psykosomatiska besvär. Norrbottningarna och befolkningen i -området har mindre problem med den psykiska hälsan än vad som är vanligt bland svensken i gemen. Vid beskrivningen av hälsan eller ohälsan finns två utgångspunkter som kan ge olika intryck. Dessa utblickar är antingen 1) redovisning uppdelad på åldersgrupper inom respektive geografiska område eller 2) att beräkna hur stor förekomsten är i områdets befolkning med justering för att områdena har olika ålderssammansättningar. I båda exemplen jämförs män med män och kvinnor med kvinnor. Hälsa/ besvär/levnadsvanor i befolkningen (16-84 år, åldersjusterat): Sammantaget är svår värk eller smärta i något av rörelseorganen inte vanligare bland vuxna befolkningen i än i övriga. När det rör värk i olika kroppsdelar förekommer svår värk i nacke och skuldror samt händer, armar och ben något mer bland männen i än i övrigt. Bland kvinnorna är förekomsten av svår värk i olika kroppsdelar snarare mindre i norra delen av än bland kvinnor från andra delar av. Sammantaget är hjärt-kärlbesvär är lika utbredd bland männen i som bland män i övriga. na i norra delen har något fler med 1

högt blodtryck men färre med diabetes. Allergiska sjukdomar förekommer något mer bland vuxna i än i övrigt. Detta gäller astma bland män och allergi/eksem bland kvinnorna. Tinnitus (öronsus) är vanligare bland män i än i övrigt. 25 procent av vuxna män i har lätta eller svåra besvär av tinnitus mot 22 procent bland männen totalt i. De vuxna i och vuxna i mår psykiskt bättre än svensken i allmänhet. Det som urskiljer gentemot i övrigt är att det finns förhållandevis fler bland männen i norra som har nedsatt välbefinnande. Betydligt fler män i norra delen av tycker sig ha dålig tandhälsa än bland s övriga män. Befolkningen i -området har också den största andelen som inte sökt tandvård trots att de ansett sig ha behov av sådan och går mer sällan till tandläkare/tandhygienist. na, lika över, tycker sig ha bättre tandhälsa än männen. Tobaksbruk (röker eller snusar dagligen) är vanligare bland männen i än bland män i övriga. Detta beror främst på att snusning är betydligt vanligare i norr. Tobaksbruk bland kvinnorna är också större i men har inte lika stor avvikelse som bland männen. Snusning är vanligare bland :s kvinnor men de har färre med dåliga alkoholvanor än i övrigt. Övervikt är betydligt vanligare bland vuxna i än bland vuxna i övriga. Övervikt visar sig i tidigare åldersgrupper bland männen i norra delen av. Om hälsa/ besvär/levnadsvanor i olika åldersgrupper: De äldre kvinnorna i tycker sig inte ha lika bra hälsotillstånd som jämnåriga i andra delar av. Det visar sig genom att fler anser sig ha någorlunda men inte riktig bra hälsa. Dålig hälsa anser sig tio procent av de äldre kvinnorna och männen ha i alla s delar. Allmänt har de yngre männen (under 44 år) i något fler med svår värk i rörelseorganen än jämnåriga i övriga. Den gruppen har också en större andel än bland jämnåriga i som haft dagar under en månad där den kroppsliga hälsan inte varit så bra. Svår värk i nacke och skuldror är vanligare bland de äldre männen i än jämnåriga i eller riket. De äldre kvinnorna i har sammantaget något mer problem med värk i skulderpartiet, händer, armar osv än jämnåriga i. har liksom fler med diabetes och högt blodtryck än bland svensken i allmänhet. Högt blodtryck debuterar i tidigare åldrar i än i i övrigt men i övrigt finns inga större skillnader mellan s olika delar i fråga om hjärt- kärlbesvär. 2

De större skillnaderna i förekomst av tinnitus mellan män i och män i andra delar av blir mer noterbart vid åldrarna efter 4 år. Bland de äldsta männen i uppger 47 procent sig ha besvär av tinnitus, varav procent tycker besvären är svåra. Den yngre gruppen mellan 16 och 29 år brukar vara den åldersgrupp som mår psykiskt sämst. Inom mår männen och kvinnorna mellan 3 och 44 år psykiskt sämre än andra åldrar inom området. Både männen och kvinnorna i dessa åldrar i norra delen av har fler med nedsatt välbefinnande än i övrigt. nen dricker sig också oftare berusad och har ett mer riskabelt alkoholbeteende än jämnåriga i andra delar av. na är mer stressade och har mer huvudvärk än jämnåriga på andra orter i. nen i i alla åldrar har fler med dålig tandhälsa än bland jämnåriga i andra delar av. Förutom bland unga vuxna män har män och kvinnor i förhållandevis fler med övervikt än jämnåriga i övriga. De vuxna i är lika fysiskt aktiva som inom andra delar av landet. De unga vuxna männen i är till och med mer fysiskt aktiva än jämnåriga. Bland de unga vuxna (16-29 år) är snusning, både bland män och kvinnor, vanligare i norra delen av. Denna grupp är också, liksom landet i övrigt, den som har flest med riskabla alkoholvanor. Förvånansvärt stor andel av de unga (45 procent) i uppger att de brukar vistas i rökiga lokaler. 3

Allmänt hälsotillstånd En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet för jämförelser mellan befolkningsgrupper inom olika sociala eller geografiska områden samt förändringar över tiden. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. I stort tycker övervägande delen av norrbottningarna att hälsan är god eller någorlunda god. Ungefär en av tio äldre i hela tycker sig ha dålig hälsa. - borna tycker sig ha lika bra hälsa som jämnåriga i med undantag av de äldre kvinnorna (figur 1). De äldre kvinnorna i rapporterar lika många med dålig hälsa som andra jämnåriga (1 procent) men färre anser sig ha ett bra hälsotillstånd. Riket 1 9 88 8 76 79 72 7 63 61 6 48 5 42 4 3 1 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 1. Andel som anser sig ha bra/ganska bra hälsotillstånd. 4

Fysisk hälsa Kroniska eller långvariga sjukdomar blir vanligare allt eftersom vi blir äldre. -området uppger inte mer långvariga sjukdomar än i övrigt (figur 2). Riket 1 9 8 7 6 5 4 3 1 23 28 48 54 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 26 33 49 56 Figur 2. Långvarig sjukdom eller något långvarigt hälsoproblem. Svår värk eller smärta i rörelseorganen Mellan två och tre av tio personer äldre än 65 år säger sig ha besvär med svår värk eller smärta i rörelseorganen (dvs nacke och/eller skuldror, rygg, höfter, knän, händer, ben osv) (figur 3). Det är fler bland kvinnorna än männen som uppger värk i rörelseorganen. Bland den vuxna befolkningen i Norrbotten har fler besvär med värk i rörelseorganen än riket i genomsnitt. Bland de yngre männen (under 44 år) i förekommer mer värk än bland jämnåriga i andra delar av. Samma gäller de äldre kvinnorna i. I övrigt förekommer inte mer svår värk bland -borna än bland s övriga invånare, snarare mindre. Riket 4 35 3 25 15 1 5 7 5 6 11 9 11 23 23 24 21 18 17 12 11 16 15 25 31 24 29 28 27 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 3. Svår värk eller smärta i rörelseorganen (skulderparti, rygg, knän, höfter, ben osv) i olika åldersgrupper bland män och kvinnor i och övriga Norrbotten. 5

Vid en utblick över den allmänna förekomsten av svår värk i rörelseorganen bland vuxna norrbottningar med justering för olika ålderssammansättning visar det sig att -området inte har fler med svår värk än i övrigt (figur 4). 25 Nord Norrbotten Riket 23 15 1 15 5 Figur 4. Andel (procent) som uppger sig svår värk eller smärta i rörelseorganen (nacke, skuldror, rygg, höfter, händer, armar, ben, knän osv) bland männen och kvinnorna mellan 16-84 år i, övriga, Norrbotten och riket, år 6. Åldersstandardiserade värden. Svår värk eller smärta i olika kroppsdelar En närmare blick i hela åldersgruppen 16-84 år på var värken förekommer visar att männen i har något fler med svår värk i nacke, skuldror samt händer, armar och ben än i övrigt (figur 5). I övrigt har -området inte förhållandevis fler män med svår värk än inom övriga delar av. Bland kvinnorna i förekommer snarare mindre värk än i s övriga delar eller s genomsnitt. 25 Nord Norrbotten Riket 15 1 9 9 8 7 6 9 9 7 8 7 7 6 13 12 12 12 11 11 11 1 1 1 1 5 Nacke, skuldror Rygg, höft Armar,ben Nacke, skuldror Rygg, höft Armar,ben Figur 5. Andel (procent) med svår värk, uppdelat på var värken förekommer, bland befolkningen 16 84 år. Åldersstandardiserade värden. 6

Värk bland den äldsta åldersgruppen (65 84 år) Att -områdets äldre män har fler med svår värk i nacke och skuldror men också något mer i lederna återkommer bland den äldre åldersgruppen (figur 6). De äldre kvinnorna i -området har också förhållandevis fler med svår värk i händer, armar, ben osv men värk på andra kroppsdelar förekommer i mindre utsträckning än i s övriga delar. 25 Nord Norrbotten Riket 15 1 5 13 8 12 9 9 11 16 17 16 Nacke, skuldror Rygg, höft Armar,ben Nacke, skuldror Rygg, höft Armar,ben Figur 6. Förekomst av svår värk bland den äldre befolkningen 65 år eller äldre. Uppdelat på olika kroppsdelar. När omfattningen av värk ska beskrivas utifrån alla personer som uppger sig ha värk, både de med lätta och svåra besvär, blir det betydligt vanligare med värk. Som exempel återges nedan en jämförelse av äldre inom -området och resten av (figur 7). Som tidigare konstaterades har s äldre män fler med svår värk i nacke och skuldror men genom att ha jämförelsevis färre med lätta besvär blir utbredningen av värk i skulderpartiet lika över hela. Den totala förekomsten av värk bland äldre män är relativt lika över hela. När det gäller den totala förekomsten av värk har de äldre kvinnorna som bor i -området fler med värk, framförallt när det gäller värk i skulderpartiet och händer, armar ben osv. 7

Lätta besvär Svåra besvär 1, 8, 6, 4,, 13 9 12 11 15 45 48 48 48 48 57 17 48 17 16 16 17 57 54 49 48, Nacke, skuldror Armar,ben Rygg Nacke, skuldror Armar, ben Rygg Figur 7. Förekomsten av lätta och svåra besvär av värk bland de äldre inom -området och övriga. Hjärt- och kärlbesvär Förekomsten av hjärt- och kärlbesvär i form av diabetes eller högt blodtryck bland den vuxna befolkningen är sammantaget vanligare i än riket i genomsnitt (tabell 1). -området följer samma mönster. Tabell 1. Andel i befolkningen (16-84 år) som uppger sig ha diabetes eller högt blodtryck. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Kiruna Gällivare Riket Diabetes 7 7 7 8 7 7 5 6 6 5 6 4 Högt blodtryck 21 19 18 21 19 23 17 Hjärt-och kärlbesvär blir vanligare ju äldre vi blir. Bland de äldre efter 65 år har var och varannan högt blodtryck (figur 8). -området har fler med högt blodtryck i åldrarna under 44 år än övriga men inte i övriga åldrar. Överlag har kvinnorna i något fler med högt blodtryck. 8

1 Norrbotten Riket 8 6 4 44 46 41 51 49 44 3 26 25 27 25 1 6 6 9 6 6 3-44 år 45-64 år 65-84 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 8. Rapporterat högt blodtryck i åldrarna efter 3 år., övriga, Norrbotten och ruket. Bland de äldre (16-84 år) är skillnaderna mellan och övriga inte så markant när det gäller förekomst av diabetes eller högt blodtryck (figur 9). 1 Nord Norrbotten Riket 8 6 4 44 51 44 19 16 1 Diabetes Högt blodtryck Diabetes Högt blodtryck Figur 9. Äldre åldersgruppens rapportering av diabetes och högt blodtryck. Allergiska sjukdomar Tidigare studier bland barn har indikerat att astma och allergier är vanligare i norra Sverige än södra delar av landet. Utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 6 syns allergiska sjukdomar sammantaget vara vanligare bland vuxna i Norrbotten är riket i genomsnitt. Allergi och eksem är mer utbredd bland s befolkning än riket i snitt och något mer bland kvinnor i s norra delar (tabell 2). Förutom en smärre förhöjning av astma bland männen i finns inga större skillnader mellan s olika delar vad gäller astmaförekomst. 9

Riket 1 9 8 7 6 5 4 3 34 32 24 24 21 21 24 23 1 13 12 15 Astma Allergi Eksem Astma Allergi Eksem Figur 1. Allergiska sjukdomar bland vuxna 16-84 år. Åldersstandardiserade värden. Tinnitus (öronsus) En av de kraftigaste avvikelserna som -området uppvisar i förhållande till övriga är förekomsten av tinnitus (återkommande öronsus), särskilt bland männen (tabell 2). Tabell 2. Andel i befolkningen (16-84 år) som uppger sig ha lätta eller svåra besvär av tinnitus. Åldersstandardiserade värden. Norr- Kiruna Gällivare Riket botten 25 22 23 26 23 23 16 15 15 17 15 15 Besvären med tinnitus är betydligt vanligare bland män än kvinnor och ökar med stigande åldersgrupper (figur 11). En av tre män i åldrarna innan pension i -området känner av tinnitus. Övervägande delen anser att besvären med tinnitus är lätta men bland de äldre männen i -området tycker procent sig ha svåra besvär. Riket 1 9 8 7 6 5 4 47 3 33 24 1 17 3-44 år 45-64 år 65-84 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 11. Andel som rapporterar sig ha lätta eller svåra besvär av tinnitus i åldrarna efter 3 år. 1

Psykisk hälsa I undersökningar som vänder sig till befolkningen ställs frågor om symtom eller besvär som speglar hur man mår och känner sig inombords. Det gäller psykosomatiska besvär som kan påverka vår psykiska hälsa men som inte speglar psykiska sjukdomar. Här berör frågorna sömnen, ängslan eller oro, huvudvärk eller vår förmåga att balansera olika stresstillstånd. Exempel på det senare är frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som indikerar psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. De olika symtom/parametrar som indikerar på den psykosomatiska hälsan i enkäten Hälsa på lika villkor? År 6, pekar mot att norrbottningarna har ett bättre psykiskt välbefinnande än svenskarna i gemen (tabell 3). Länet liksom -området har färre stressade och färre med nedsatt välbefinnande. En jämförelse inom har männen i Nord-området förhållandevis fler som har ett nedsatt välbefinnande än jämnåriga män i. na i norr har också mer huvudvärk än i övrigt. Tabell 5. Andel av befolkningen med olika symtom på psykisk ohälsa,. övriga och riket, 16 84 år, åldersstandardiserat. Riket Riket Nedsatt välbefinnande 12 1 15 18 19 22 Svåra sömnproblem 5 5 5 5 7 8 Mycket/ganska mkt 7 6 1 12 13 16 stressad Huvudvärk (lätta och svåra besvär) 19 22 19 39 36 35 De yngsta kvinnorna brukar ha den sämsta psykosomatiska hälsan. En bild av läget inom visar att männen och kvinnorna i åldrarna 3 44 år samt de äldsta kvinnorna i inte har lika bra välbefinnande som jämnåriga i övriga (figur 12). 1 Norrbotten Riket 8 6 4 25 26 21 12 15 17 17 13 1 9 8 9 11 13 1 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 12 Nedsatt välbefinnande bland män och kvinnor i olika åldersgrupper,, övriga, Norrbottet och riket. 11

Tandhälsa nen rapporterar ofta sämre tandhälsa än kvinnorna. Sammantaget upplever betydligt fler vuxna män i Nord-området sig ha dålig tandhälsa än jämnåriga i övriga (16 respektive 13 procent). Samma skillnader finns inte bland kvinnorna som i snitt har tio procent med självupplevd dålig tandhälsa. Tabell 6. Andel i befolkningen (16-84 år) som uppger sig ha dålig tandhälsa. Åldersstandardiserade värden. Norr- Kiruna Gällivare Riket botten 16 13 13 1 11 11 9 15 12 Det är männen i Nord-området mellan 3-44 år samt de äldsta som tycker sig ha sämre tandhälsa, cirka två av tio män (figur 13). Skillnaden är inte lika stor när det gäller kvinnorna. 1 Riket 8 6 4 22 19 13 9 13 12 15 17 11 9 1 13 1 12 12 11 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65-84 år Figur 13. Andel som anser sig ha dålig tandhälsa bland män och kvinnor i olika åldergrupper. -området har också flest, både bland männen och kvinnorna, som inte varit till tandvården de senaste två åren och dem som haft tyckt sig ha behov av tandvård men inte sökt (tabell 7). Tabell 7. Andel i befolkningen (16-84 år) bland män och kvinnor som inte varit till tandvården under de två senaste åren och som inte sökt tandvård trots att de tyckts sig ha behov av sådan. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Norrbotten Riket Ej varit till 27 19 21 16 18 15 16 11 tandvård de senaste två åren Ej sökt tandvård trots behov 23 19 24 21 21 19 12

Levnadsvanor Våren 3 fick Sverige en ny folkhälsopolitik som utgår från de faktorer i människors levnadsförhållanden och livsstil som bidrar till hälsa eller ohälsa. Här finns livsstilen (tobaks- och alkoholbruk, kost- och motionsvanor mm ) tillsammans med andra viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som exempelvis trygga uppväxtvillkor eller trygga sociala och ekonomiska förhållanden. Bland norrbottningarna finns fler tobaksbrukare än bland svenskarna i genomsnitt Detta beror på att snusning är genomgående vanligare bland s män och kvinnor. Till detta tillkommer att s kvinnor i medelåldern röker mer än jämnåriga i riket. I Nord-området snusar fler män och kvinnor än inom övriga (tabell 8). Rökning förekommer i lika stor utsträckning bland kvinnorna i s olika delar. Länets invånare har sammantaget färre vuxna som har riskabla alkoholvanor än svenskarna i allmänhet. Detta gäller också Nord som också har minst alkoholdrickande bland kvinnorna. Tabell 8. Andel i befolkningen (16-84 år) bland män och kvinnor som röker dagligen, snusar dagligen eller ha riskabla alkoholvanor*. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Röker dagligen 12 11 11 13 Snusar dagligen 35 28 3 21 Riskabla alkoholvanor 16 15 15 17 Röker dagligen 17 17 17 15 Snusar dagligen 9 7 7 4 Riskabla alkoholvanor 6 8 8 9 * Alkoholvanor bedöms utifrån hur ofta och hur mycket man dricker. Snusning bland unga vuxna mellan 16 och 29 år, män och kvinnor, är betydligt vanligare i Nord-området än jämnåriga i övriga (figur ). Förutom att de unga kvinnorna i Nord inte dricker lika mycket alkohol skiljer sig alkohol- eller rökvanorna bland kvinnorna i Nord och övriga inte nämnvärt. 13

1 Riket 8 6 4 4 7 39 24 29 35 8 18 21 12 4 24 Röker dagligen Snusar dagligen Riskabla alkoholvanor Röker dagligen Snusar dagligen Riskabla alkoholvanor Figur. Andel som dagligen röker eller snusar samt andel som har dåliga alkoholvanor bland ungdomarna mellan 16 och 29 år. Att vara fysiskt aktiv minst trettio minuter per dag ger individen en hälsovinst och bidrar till en bättre folkhälsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar t ex hjärt- och kärlsjukdomar samt har en positiv effekt på det psykiska välbefinnandet. nen i Norrbotten är minst lika fysiskt aktiva som svensken i allmänhet och räknat till mer fysisk konditions- eller träningsmotion (minst 6 minuter per dag) är s män betydligt mer aktiv än svensekn i allmänhet. nen i Nord-området har fler som är mycket fysiskt aktiva än i övriga och riket (39 respektive 36 och 3 procent). na i är sammantaget något mindre fysiskt aktiva men har i stället fler som tränar mycket i förhållande till jämnåriga i landet. 1 Riket 8 6 4 76 72 63 66 57 58 71 66 62 64 64 65 64 61 49 55 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65 år - 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65 år - Figur 15. Andel som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag bland män och kvinnor i olika åldergrupper.

De senaste årtiondena har svenskarna blivit fler och fler med övervikt. Detta gäller alla åldersgrupper och likhet med andra delar av västvärlden. Orsaken är sannolikt obalansen mellan den energi vi tillför kroppen och det energibehov som kroppen behöver vid ett allt mer stillasittande liv. Övervikt kan övergå till fetma, som bidrar till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, trötthet, värk och nedsatt välbefinnande. Bland Nord-borna förekommer mer övervikt (exkl fetma) än befolkningen i övriga, särskilt bland männen (tabell 9). Andelen med fetma är mer jämnt fördelat inom men större än i riket. Tabell 9. Andel i befolkningen (16-84 år) bland män och kvinnor som är överviktiga eller har fetma. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Övervikt 49 44 45 41 Fetma 16 15 15 11 Övervikt 31 28 29 26 Fetma 13 13 13 12 Bland männen i börjar övervikt bli relativt vanlig redan vid 3-års åldern (figur 16). 1 Riket 8 6 4 57 51 5 5 45 46 42 38 34 29 31 26 22 17 12 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65 år - 16-29 år 3-44 år 45-64 år 65 år - Figur 16. Andel med övervikt exklusive fetma bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Norrbottningarna äter betydligt mindre grönsaker och frukt än svensken i allmänhet. Endast åtta procent i ( 5 procent i ) äter det rekommenderade intaget på 5 gram per dag. Hälften av männen i äter otillräckligt med frukt och grönsaker (mindre än 13 gram per dag) och en tredjedel (3 procent) av kvinnorna. Motsvarande värden för är 43 respektive 23 procent. 15