Digital medborgardialog - metod, genomförande och resultat

1 (23) Rapport Datum 2015-03-31 Diarienummer KTN 40-2014 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson, Tomas Zeljko Telefon: 010-4412032, 010-441 21 84 E-post: maria.a.larsson@vgregion.se, tomas.zeljko@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Digital medborgardialog - metod, genomförande och resultat Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Digital medborgardialog, 2015-03-31 2 (23) Innehåll Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 4 1.1 Syfte och mål... 4 1.2 Utgångspunkter... 5 2. Resultat... 6 2.1 Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor... 6 2.1.1 Val av metod... 6 2.1.2 Beskrivning av verktyget... 6 2.1.3 Designprocessen... 7 2.1.4 Slutsats... 7 2.2 Öka invånarnas förståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen.... 8 2.2.1 Dialogen... 8 2.2.2 Vem deltog?... 8 2.2.3 Kommunikation och marknadsföring... 11 2.2.4 Slutsats... 12 2.3 Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik.... 13 2.3.1 Hur prioriterar invånarna mellan målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet?... 13 2.3.2 Vilka aspekter av kollektivtrafiken engagerar invånarna och på vilket sätt?... 20 2.3.3 Slutsats... 21 3. Slutsatser... 22

Digital medborgardialog, 2015-03-31 3 (23) Sammanfattning I november/december 2014 genomförde kollektivtrafiknämnden en digital medborgardialog om strategiska kollektivtrafikfrågor. Det övergripande målet med medborgardialogen var att göra invånarna delaktiga att i diskussionen om prioriteringar i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Revideringen av nästa trafikförsörjningsprogram pågår och resultatet av dialogen är ett av flera viktiga underlag i det arbetet. Trafikförsörjningsprogrammet ska beslutas av regionfullmäktige 2016. Syfte med medborgardialogen var att invånarna i Västra Götaland skulle erbjudas en mötesplats på internet för att prioritera och diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör användas. Det fanns tre delmål med dialogen som handlade om att testa en digital medborgardialog öka invånarnas förståelse och engagemang för kollektivtrafiken öka kollektivtrafiknämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Resultatet visar att dialogen blev en digital mötesplats men med liten interaktion mellan deltagarna, även om det förekom. Vi nådde grupper som erfarenhetsmässigt varit svåra att nå med fysiskt dialog. I förhållande till befolkningen som helhet var det viss övervikt för boende utanför en tätort bland de som svarade. Med över tusen deltagare konstateras att det finns ett stort intresse bland invånarna att delta i en digital dialog om kollektivtrafiken. Sammanfattningsvis är vi nöjda med hur många som deltog i dialogen. Deltagarnas prioriteringar i de nio frågeställningarna visar att utbudet bör vara som det är idag eller behöver utökas. Det var fler som prioriterade en utökning av landsbygdstrafiken jämfört med stadstrafik och trafik i de prioriterade stråken. De flesta har högt prioriterat både anpassning för personer med funktionsnedsättning och åtgärder för fossilfri kollektivtrafik. De flesta verkar också vara nöjda med hur det är idag vad gäller utrymmet ombord och servicenivån, även om flera önskar mer. Ungefär hälften har valt att sänka priser för resenären medan 15 procent har valt en ökning. Olika gruppers prioriteringar utifrån kön, resvanor, boendeort visar att deltagarna i högre grad har prioriterat den trafik som berör deras egen situation. Många som bor i tätorter prioriterat ökat utbud för både stadoch landsbygdstrafik, vilket slår igenom till fördel för landsbygdstrafiken. Måluppfyllelsen på dagens mål har blivit bättre utifrån deltagarnas prioriteringar men kostnaderna har blivit betydligt högre. Störst effekt har prioriteringarna haft på nöjda resenärer. Många har i sina kommentarer skrivit att kostnadsökningen ska finansieras via skatten. Kommentarerna visar att deltagarna har ett stort engagemang generellt i kollektivtrafiken. Många skriver om kollektivtrafikens roll i samhället för att uppnå andra mål som till exempel jämlikhet och miljö. I det resonemanget följer ofta att kollektivtrafiken bör i högre utsträckning finansieras av skatten. Inte helt förvånande visar också många stort engagemang för det egna resbehovet, hur det fungerar eller inte med byten, anslutningar, tider och biljetter.

Digital medborgardialog, 2015-03-31 4 (23) 1. Bakgrund Kollektivtrafiknämnden genomförde en digital medborgardialog från den 21 november till den 19 december 2014. Totalt deltog 1113 personer i medborgardialogen. Dialogsidan finns kvar på www.hurvillduhadet.nu men det går inte att skicka in förslag längre. Dialogen avslutades med en livechatt där ca 120 personer deltog. Kollektivtrafiknämndens viktigaste styrdokument för kollektivtrafiken är det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Arbetet med att revidera programmet inleddes under 2014 och det sker vart fjärde år. I kollektivtrafiklagen (2010:1065) står det att samråd om programmet ska ske med resenärer. SKL har gjort en utvärdering av de första trafikförsörjningsprogrammen där de konstaterar att kollektivtrafikmyndigheterna i ökad utsträckning bör avsätta tid och resurser till samrådsprocessen. SKL betonar vikten av att utveckla former för delaktighet och inflytande i tidigt skede. Kollektivtrafiksekretariatet genomförde ett mindre projekt förra året tillsammans med K2, ett nationellt forsknings och kunskapscentrum. Syftet med projektet var att undersöka möjligheterna till att använda ett webbaserat verktyg för en digital dialog om viktiga strategiska kollektivtrafikfrågor. Projektet gick ut på att tjänstemän tillsammans med forskare (Mikael Hellström och Ulf Ramberg) från K2 diskuterade utifrån både teori och praktiskt erfarenhet. Resultatet blev ett underlag för att genomföra den digitala medborgardialogen. K2 har fortsatt att stötta projektet under dialogen samt med resultatbearbetningen. Kollektivtrafiknämnden beslutade sedan i september 2014 att genomföra en medborgardialog inför revideringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 1.1 Syfte och mål Syftet med den digitala medborgardialogen var att invånarna i Västra Götaland skulle erbjudas en mötesplats på internet för att prioritera och diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör användas. Resultat är ett underlag till det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det övergripande målet med medborgardialogen är att göra invånarna delaktiga att i diskussionen om prioriteringar i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Projektet har följande delmål: 1. Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor. 2. Öka invånarnas förståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen. 3. Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Hur prioriterar invånarna mellan målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet?

Digital medborgardialog, 2015-03-31 5 (23) Vilka aspekter av kollektivtrafiken engagerar invånarna och på vilket sätt? 1.2 Utgångspunkter I projektet tillsammans med K2 tog vi fram ett antal utgångspunkter för medborgardialog som redovisas i detta stycke. Syftet med medborgardialog är att invånarna i en kommun eller region ska få möjlighet till inflytande och delaktighet. Det handlar om tillit till det demokratiska systemet. Forskning visar att medborgardialog kan bidra till en högre grad av acceptans. Medborgardialog går att genomföra med många olika metoder, både fysiska och digitala. Medborgardialog kan också vara alltifrån information, konsultation, dialog ända till medbeslutande. Människors vardag är allt mer komplex och invånarna ställer höga krav på det offentliga att leverera samhällstjänster. Den offentliga sektorn behöver bli bättre på att koppla samman strategier och policys med människors och företags vardag och behov. Genom att utveckla samhällstjänster tillsammans med användarna bör resultatet bli bättre i slutändan. I grunden finns en tro på att invånarna har något viktigt att bidra med genom nya kunskap och nya perspektiv. En grundläggande tanke är den samlade gruppintelligensen (crowd wisdom), det vill säga att många tillsammans blir smartare än enskilda var för sig. Crowdsourcing är en metod för att lösa problem med hjälp av internet där många deltar. Men det kan också vara medborgardialog där allmänheten kan tycka till, utvärdera eller utveckla policyfrågor eller tjänster i offentlig verksamhet. Fördelarna är att medborgardialog stödjer det demokratiska systemet, bidrar till högre grad av legitimitet, acceptans samt spridning av kunskap. Allmänheten får en kanal att bidra till kreativa lösningar. Den digitala medborgardialogen kan ses som tjänsteinnovation i offentlig sektor. Vi har dialog med invånarna på ett nytt sätt, digitalt, och bjuder in att delta i prioriteringen av långsiktiga strategiska frågor om kollektivtrafik. Det sker en förändring i roller och i teknologi som tillför ett högre värde. Komplexa frågeställningar som kollektivtrafikens utveckling lämpar sig väl att utveckla i ett samskapande (co-creation) med berörda aktörer, i detta fall invånarna. Vår utgångspunkt var ett försök att komma närmare invånarnas behov, upplevelser och prioriteringar av kollektivtrafiken.

Digital medborgardialog, 2015-03-31 6 (23) 2. Resultat Resultatet presenteras utifrån de tre delmålen. Syftet och övergripande målet diskuteras i det avslutande analysavsnittet. 2.1 Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor 2.1.1 Val av metod Medborgardialogen var en möjlighet för intresserade invånare att göra prioriteringar i kollektivtrafiken och lämna synpunkter. Det är ingen enkätundersökning och resultatet går därför inte att tillskriva hela befolkningen. Däremot visar det hur de invånare som valde att delta, prioriterar i viktiga frågor som rör trafikförsörjningsprogrammet. Eftersom antalet var så stort, över 1100, säger det ändå en del om hur just den här gruppen prioriterade. Vi valde att pröva internet som plattform i medborgardialogen. Vad vi känner till så är detta det enda exemplet nationellt på dialog om strategiska kollektivtrafikfrågor digitalt. Ur den aspekten fanns ett allmänintresse av att se hur det skulle fungera med en digital dialog. Västra Götaland är ett stort län, både geografiskt och befolkningsmässigt. En digital dialog ger möjlighet att nå människor som inte har tid och möjlighet att komma till ett fysiskt möte. Idag har de flesta tillgång till internet på ett eller annat sätt. Invånarna kunde därför delta när det passade dem, oberoende av tid och plats. Traditionella samråds- och dialogmöten har också visat sig svåra att attrahera vissa grupper, framförallt yngre och kvinnor. Vår förhoppning var att nå ut mer till dessa grupper. Sammantaget ger internet goda förutsättningar för många att delta. Nackdelar är att framförallt äldre använder internet betydligt mindre än andra ålderskategorier. Alla använder heller inte internet så ofta, även om de har tillgång till det. Internetverktyget gav inte möjlighet till en djupare dialog. Därför valde vi också som underlag till trafikförsörjningsprogrammet att genomföra ett antal fokusgrupper. 2.1.2 Beskrivning av verktyget Dialogen skedde digitalt på internet via en webbsida, www.hurvillduhadet.nu. Uppgiften gick ut på att deltagarna prioriterade i nio olika strategiska frågeställningar utifrån en fiktiv budget, baserad på verkliga kostnader. Frågeställningarna var följande: 1. Hur ofta tycker du att stadstrafiken ska gå i Västra Götaland? 2. Hur ofta tycker du att tåg och bussar ska gå i de stora stråken i Västra Götaland? 3. Hur ofta tycker du att kollektivtrafiken ska gå på landsbygden? 4. Hur mycket utrymme ombord tycker du det borde vara för barnvagnar och cyklar? 5. Hur mycket helg, kväll och nattrafik tycker du det ska finnas i Västra Götaland?

Digital medborgardialog, 2015-03-31 7 (23) 6. Hur stor andel av kollektivtrafiken tycker du ska vara anpassade så att personer med funktionsnedsättning kan resa? 7. Hur stor andel av kollektivtrafiken tycker du ska köras med förnybart drivmedel? 8. Vad anser du att resenärerna ska betala för att resa med kollektivtrafiken? 9. Vilken nivå på service tycker du ska finnas vid hållplatser och ombord? Beroende på vilka prioriteringar deltagarna gjorde så förändrades budgetbalansen och måluppfyllelsen. Siffrorna var baserad på grovt avrundade ekonomiska siffror från Västtrafik. Den skattefinansierade delen var låst utifrån att det är regionfullmäktiges uppdrag snarare än kollektivtrafiknämndens. Deltagarna fick i slutet antingen ett underskott eller ett överskott samt uppmanades att lämna en kommentar i de fall det var stora avvikelser. Varje deltagares förslag med kommentarer publicerades på websidan. Efter det fanns en möjlighet för andra att lämna kommentarer på alla förslag. Verktyget var utformat så att det fanns en lärandefunktion inbyggd. Deltagarna kunde, efter att de gjort prioriteringarna, stämma av vilken måluppfyllelse som blev. Det gjorde sannolikt att en del deltagare gick tillbaka och ändrade sina ursprungliga prioriteringar. 2.1.3 Designprocessen Genom kontakter med SKL (Sveriges kommuner och landsting) fick vi tips om ett verktyg som utvecklats av ett IT-företag med fokus på tjänste- och produktutveckling (Nordic Peak). Utifrån det prioriteringsverktyget arbetade vi fram en anpassning som passade vårt syfte och våra förutsättningar. Västtrafik deltog i arbetet med siffrorna bakom som bygger på verkligheten samtidigt som vi behövde göra förenklingar för att få ihop helheten. Bedömningen av hur måluppfyllelsen påverkas av olika val har gjorts med expertis både på kollektivtrafiksekretariatet och på Västtrafik. Vi hade testpiloter av verktyget och samlade in synpunkter innan den slutliga versionen lanserades. 2.1.4 Slutsats Vi har provat en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor för kollektivtrafiken. Med tanke på antalet deltagare och det engagemang som visades i form av kommentarer så är vår bedömning att det fungerade bra med en digital dialog. Verktyget var lärande för deltagarna, vilket ett antal också kommenterade. Bra med en sådan här sida som tar upp kostnader och mål. Ni får ursäkta men det finns så många som inte tänker, och kastar ut det ena och det andra för de inte förstår att de inte kan äta kakan och ha den kvar. Bra initiativ!! Man, 20-29 år, Göteborg, åker ofta

Digital medborgardialog, 2015-03-31 8 (23) 2.2 Öka invånarnas förståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen. Medborgardialogen var både en konsultation och dialog. Invånarna fick möjlighet att lämna in sina prioriteringar men det fanns också möjlighet att kommentera varandras förslag. Sju politiker var utsedda att kommentera ca 40-tal förslag under pågående dialog. Tyvärr föll några bort och ersattes inte, därför fick vi färre kommentarer än vad vi hade planerat från politikernas sida. 2.2.1 Dialogen Drygt 800 valde att komplettera sitt förslag med egna kommentarer. Ungefär 70 av dessa fick kommentarer av antingen nämndens utvalda politiker eller från andra invånare. Figur 1 visar ett exempel på kommentarer. Figur 1. Exempel på dialog mellan en politiker och invånare. Många kommentarer handlade om principiella och strategiska frågor som jämlikhet och sociala frågor, miljö och samhällets ansvar. En hel del kommenterade fördelningen mellan det som samhället finansierar via skatten och vad resenären betalar genom biljettpriset. Utöver det så fanns det också många kommentarer om enskilda linjer och detaljerade synpunkter på den egna situationen. Dessutom avslutades medborgardialogen med en chatt där samtliga deltagare fick ett mail med en uppmuntran att delta. Fyra politiker från kollektivtrafiknämnden deltog i chatten som varade i två timmar. De hade fullt upp att besvara de frågor som kom in. Vi hade kunnat svara snabbare om ytterligare några politiker hade deltagit i chatten. Någon kommenterade att det gick lite för lång tid mellan fråga och svar. Dialog på internet ställer höga krav på snabbhet. 2.2.2 Vem deltog? En dialog kan aldrig bli representativ, eftersom den bygger på frivillighet. Genom att redovisa vilka som deltog underlättas analysen. Vi valde att låta deltagarna registrera sig med email, kön, ålder, resvanor och kommun/ boendeort. För att kunna delta i dialogen behövde man tillgång till internet. Statistik från 2013 visar att 86 procent av befolkningen över 18 år säger sig både ha tillgång till och använda internet i hemmet 1. Mellan 18 och 55 år är det enbart ett par procent 1 Svenskarna och internet 2013

Digital medborgardialog, 2015-03-31 9 (23) som inte använder internet. Efter 55 år sjunker användning långsamt till att vara runt 40 procent bland de som är 76 år och äldre. De flesta deltagare länkades in via Facebook. Vi vet därför att vi har en överrepresentation av individer som använder Facebook relativt frekvent. Ungefär hälften av invånarna besöker Facebook någon gång. Vi hade relativt få deltagare som var äldre. Deltagarna över 70 år var betydligt lägre än deras andel av befolkningen i Västra Götaland. Det var också en viss underrepresentation i åldern 10-29 år. Det bör jämföras med att det är en grupp som generellt har lägre svarsfrekvens i undersökningar 2. I gruppen 30 till 49 år har vi en betydligt högre andel i dialogen jämfört med befolkningen. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fördelning ålder 10 29 år 30 49 år 50 69 år 70+ år Dialogen Västra Götaland Figur 2. Deltagarnas fördelning i ålder jämfört med befolkningen i Västra Götaland Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn bland deltagarna. En mindre andel, 2 procent, valde annat istället för man eller kvinna. Annat 2% Fördelning kön Män 48% Kvinnor 50% Figur 3. Deltagarnas könstillhörighet Deltagarna i dialogen reser i högre utsträckning regelbundet med kollektivtrafiken (ungefär 70 procent) än invånarna generellt gör i Västra Götaland. Särskilt bland de yngre var det över 80 procent som reste regelbundet. Deltagarna bor i 47 av de 49 kommunerna i Västra Götaland. Ingen invånare i Tibro och Sotenäs deltog i dialogen. Utanför Västra Götaland deltog 13 personer från Kungsbacka och tio från andra delar av landet. 2 Tex i SOM-institutets undersökningar om svenska allmänhetens varor och attityder.

Digital medborgardialog, 2015-03-31 10 (23) Deltagarna fick också ange om de bodde i eller utanför en tätort. Resultatet visar på en övervikt på invånare utanför tätorter. I dialogen var det 34 procent av som bor utanför en tätort. Det är dubbelt så många som bor utanför en tätort i hela Västra Götaland. 100 80 60 40 20 Boendeort 0 tätort Dialogen Västra Götaland utanför tätort Figur 4. Deltagarnas boendeort, tätort eller utanför tätort. I de fyra huvudnoderna Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla bor drygt hälften av invånarna i Västra Götaland. Ungefär hälften av deltagarna i dialogen bor också i dessa. Skövde har få deltagare i förhållande till befolkningen, även i Vänersborg är andelen lägre. Borås och Trollhättan ligger exakt på samma andel medan Göteborg och Uddevalla ligger lite över. Tabell 1. Andelen deltagare i de fyra huvudnoderna jämfört med Västra Götaland Procentuell fördelning i dialogen Procentuell fördelning av befolkningen Göteborg 37 % 33 % Borås 6,6 % 6,6 % Skövde 1,3 % 3,3 % Uddevalla 3,9 % 3,3 % Trollhättan 3,5 % 3,5 % Vänersborg 1,6 % 2,3 % S:a huvudnoderna 52 % 54 % En studie från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att vid samrådsmöten kring infrastruktur är ungefär en fjärdedel av deltagarna kvinnor. Fler medelålders och äldre kommer också jämfört med yngre 3. Vi har i högre utsträckning än genomsnittet för Västra Götaland nått de som ofta reser med kollektivtrafiken och de som bor utanför tätorter. Den geografiska spridningen mellan kommunerna är relativt god. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att vi har lyckats nå fler kvinnor och yngre än förväntat. 3 Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt, VTI rapport 700, 2010, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:670579/fulltext01.pdf

Digital medborgardialog, 2015-03-31 11 (23) 2.2.3 Kommunikation och marknadsföring En målbild för deltagande i medborgardialogen låg på minst ett par hundra personer. Vi ville samtidigt utnyttja rekryteringskampanjen till att lyfta fram Västra Götalandsregionen som ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Genomslaget i media och övriga kanaler var stort. Vi köpte annonsutrymme på kollektivtrafikens fordon, på nyhetstidningars webbsidor och på Facebook, där spridningen var stor. Tyngdpunkten i denna del av marknadsföringen låg i områden utanför Göteborg. Göteborgarna nåddes främst via Facebook och media. Exempel på andra kanaler där dialogen syntes: Metro, Pling Vårt Göteborg GP, Ulf Nyströms trafikblogg Webbplatser för ett flertal kommuner Facebook, på Västtrafiks och Västra Götalandsregionens sidor Exempel på annons Genom kampanjen nådde vi målet för antalet deltagare med god marginal. Kampanjen har också bidragit till att lyfta fram Västra Götalandsregionen som ansvarig för kollektivtrafiken. Vi nådde genom den digitala annonseringen över tre miljoner visningar. Det innebär att många av invånarna i Västra Götaland möttes av vårt budskap vid mer än ett tillfälle. Miljontal 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 VISNINGAR Facebook Lokaltidningar webb Fordonsreklam Figur 5. Antal visningar av annonsen på en webbsida. Fordonsreklam anger hur många individer som sett annonsen. Annonseringen ombord på bussar, drygt 200 fordon i två veckor, gav inte mycket trafik till dialogsidan. Men det signalerade till våra resenärer, inte minst på landsbygden, att vi är öppna för dialog. Över 200 000 resenärer uppskattas ha sett annonsen vid minst ett tillfälle.

Digital medborgardialog, 2015-03-31 12 (23) Annonseringen på lokaltidningarnas webbplatser gav över 145 000 visningar, och cirka 1 000 klick. Omkring 100 av dessa bedömer vi deltog i dialogen. Annonseringen på Facebook gav 2,5 miljoner visningar och nästan 10 000 klickade på annonsen och gick in på vår sida, varav cirka 1 000 deltog i dialogen. Facebook hade något mindre budget än övriga kanaler. Facebook var en central kanal eftersom vi fick överlägset störst spridning där. På Facebook hade vi fyra gånger fler än rikssnittet som valde att klicka på vår annons (om man jämför med andra annonser). Det visar att annonsens budskap och utformning, tillsammans med ämnet, lockade deltagare. Detta förstärks också av det faktum att annonsen fick en viss viral spridning när folk gillade, delade eller kommenterade den. Denna virala spridning gav ungefär dubbelt så många klick som vi hade betalat för, eller mer (vi räknar bara klick som innebär att de stannat en stund på sidan). Tabell 2. Andelen deltagare i de fyra huvudnoderna jämfört med Västra Götaland Facebookengagemang Gillningar till VGRs sida 158 Gillningar annonsen, passivt delat 722 Delat annonsen aktivt 11 Kommenterat annonsen, passivt delat 437 Klickat på annonsen och stannat på sidan 9 500 Ungefär tio procent av de som landade på vår webbplats valde att delta i dialogen. Det innebär en högre konverteringsgrad än vad som är normalt, men vi anade att fler än vid till exempel ett säljbudskap skulle fullfölja engagemanget. Intresset och spridningen gav oss också möjlighet att se skillnader mellan kommentarer som vi fick på Facebook och sådana som vi fick i dialogverktyget. På Facebook var kommentarerna korta, och ofta uppretade, både mot Västra Götalandsregionen, politiker i allmänhet och mot andra användare. Kommentarerna handlade om både sjukvård, Västlänken och kollektivtrafik. I dialogverktyget var kommentarerna däremot av en mer resonerande karaktär, med syfte att ge respons i dialogens frågeområden. Facebookannonserna var helt avgörande i rekryteringen, men vid en eventuell framtida annonsering bör det övervägas att hitta ett sätt för att styra bort kommentarer från Facebook till verktyget. Det minskar sannolikt risken för besvikelse och missförstånd om var dialogen äger rum. 2.2.4 Slutsats Vi nådde människor från olika grupper och i åldrar. Jämfört med befolkningen som helhet var det en övervikt av personer som reser ofta med kollektivtrafiken och personer i åldern 30 till 49 år, vilket vare ett förväntat resultat. Vi fick högre andel deltagare boende utanför tätort än för genomsnittet i Västra Götaland. Den geografiska spridningen stämde i stora drag liksom fördelningen mellan könen. Vi beräknar att vi har nått över tre miljoner visningar på våra annonser i olika kanaler. Det innebär att många invånare möttes av vårt budskap vid mer än ett tillfälle. Den kanal som uteslutande gav flest deltagare var Facebook.

Digital medborgardialog, 2015-03-31 13 (23) 2.3 Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Kollektivtrafiknämnden genomförde en medborgardialog för att få bättre kunskap om invånarnas behov och prioriteringar i strategiska kollektivtrafikfrågor. Resultatet är en underlagsrapport till det regionala trafikförsörjningsprogrammet och presenteras uppdelat i två frågeställningar: 1. Hur prioriterar invånarna mellan målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet? 2. Vilka aspekter av kollektivtrafiken engagerar invånarna och på vilket sätt? 2.3.1 Hur prioriterar invånarna mellan målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet? I detta avsnitt presenteras deltagarnas prioriteringar och konsekvenser på kostnadsförändringar och måluppfyllelse. I relevanta fall kommenteras olika subgruppers val. Ungefär hälften deltagarna i medborgardialogen har prioriterat att både stadstrafiken och trafiken i stråken ska vara ungefär samma som idag. Nästan lika många har valt ett högre utbud. Väldigt få har valt lägre utbud än idag. Stadstrafiken har prioriterats i högre grad av deltagare som bor i tätorter än utanför tätorter samt av de som reser ofta. Prioritet för stadstrafik är tydligast i regionens största städer. Deltagare som har prioriterat stråk högre är framförallt de som reser ofta och är något yngre. Deltagare som bor på landsbygd har i högre grad prioriterat utökning av landsbygdstrafik. Samtidigt har många som bor i tätorter prioriterat ökat utbud för både stad-och landsbygdstrafik, vilket slår igenom till fördel för landsbygdstrafiken. Bland dem som har prioriterat landsbygden så finns det en högre andel av kvinnor. Bland deltagare som bor utanför tätorter har hela 80 procent prioriterat ett högre utbud på landsbygden medan ungefär hälften av de som bor i en tätort har gjort samma prioritering. Generellt har deltagarna prioriterat det som berör den egna situationen något högre. 600 500 400 300 200 100 Hur ofta tycker du att... 0 mycket högt utbud högre utbud än idag nuläge lägre utbud mycket lågt utbud stadstrafiken ska gå? tåg och bussar ska gå i stråken? landsbygdstrafiken ska gå? Figur 6. Deltagarnas prioriteringar av kollektivtrafikens utbud

Digital medborgardialog, 2015-03-31 14 (23) Hälften av deltagarna i dialogen har valt nuläge och andra hälften har valt bättre utbud i helg, kväll och nattrafiken. Enbart några få valde ett sämre utbud än idag. Något fler bland de som bor utanför tätort än i en tätort har prioriterat ett högre utbud i helg, kväll och nattrafiken. Det är också något fler kvinnor än män som har prioriterat ett högre utbud. Åldersmässigt finns inga tydliga skillnader i hur deltagarna prioriterade. AVSKAFFA SAMTLIG ONÖDIG subventionerad nattrafik! Kollektivtrafiken skall vara till för vanliga människor som inte är ute och roar sig på nätterna utan skall till och från arbete, skola etc. Man i 30-års åldern, åker ofta 600 Hur mycket helg, kväll och nattrafik tycker du ska finnas i Västra Götaland? 500 400 300 200 100 0 i hela Västra Götaland i stråk, stadstrafik, större relationer nuläge enbart i stråk, stadstrafik ingen alls Figur 7. Deltagarnas prioriteringar av helg, kväll och nattrafik De flesta deltagarna har prioriterat nuläget vad gäller utrymmet ombord på fordonen. Bland de som har valt mer utrymme, är det främst plats för cykel ombord som är angeläget. 700 600 500 400 300 200 100 0 Hur mycket utrymme ombord tycker du det borde vara för barnvagnar och cyklar? Min viktigaste satsning är ökad möjlighet att ta med cykeln. Detta är den viktigaste satsningen! Möjligheten att ta med cykeln gör resan från dörr till dörr mycket kortare. Man i 30-års åldern, åker ibland stort utrymme mer utrymme nuläge mindre utrymme inget utrymme Figur 8. Deltagarnas prioriteringar av utrymmet ombord

Digital medborgardialog, 2015-03-31 15 (23) Anpassning för personer med funktionsnedsättning är högt prioriterat av många. En tredjedel anser att 100 procent ska vara anpassat och ungefär hälften har valt att behålla dagens nivå. Något fler kvinnor än män har prioriterat full anpassning. 600 Hur stor andel av av kollektivtrafiken tycker du ska vara anpassade så att personer med funktionsnedsättning kan resa? 500 400 300 200 100 0 100 procent 95 procent Nuläge ca 90 procent 75 procent <60 procent Figur 9. Deltagarnas prioriteringar av anpassning för personer med funktionsnedsättning De personer som deltagit i dialogen har värderat åtgärder för fossilfri kollektivtrafik väldigt högt. En tredjedel har valt 95 procent förnybart drivmedel. Det finns ingen tydligt skillnad i prioriteringen utifrån kön, ålder eller boende. 600 500 400 Hur stor andel tycker du ska köras med förnybart drivmedel? Satsningar på kollektivtrafiken är ett steg mot ett hållbart samhälle, leder till större komfort och säkerhet, en attraktivare miljö, men framför allt kommer våra barn att tacka oss för att vi försökt skapa en bättre miljö för dem. Kvinna i 50-års åldern, åker ofta 300 200 100 0 95 procent 75 procent 65 procent nuläge 40 procent 25 procent Figur 10. Deltagarnas prioriteringar av andelen förnybart drivmedel

Digital medborgardialog, 2015-03-31 16 (23) Ungefär hälften har valt att sänka priser för resenären och en stor del har prioriterat att behålla dagens nivå. Men det är ändå runt 15 procent som har valt en ökning av priset. I den gruppen är det betydligt fler män än kvinnor. Fler kvinnor än män har valt dagens prisnivå. De som reser sällan har i högre grad prioriterat en ökning av priset medan de som reser ofta har prioriterat mer att behålla dagens nivå. Det är en något högre andel yngre som prioriterat stor sänkning av priset. Hälften av alla deltagare från Göteborg har prioriterat en stor sänkning av priset, intressant med tanke på att priset redan är extra subventionerat där av kommunen. Jag vill att kollektivtrafiken helt ska finansieras med skattemedel. Jag betalar gärna mer inkomstbaserade skatt så att dem som har mindre inkomst också har råd att åka. Kvinna i 30-års åldern, åker ofta 600 Vad anser du att resenärerna ska betala för att resa med kollektivtrafiken? 500 400 300 200 100 0 stor sänkning måttlig sänkning dagens nivå måttlig ökning stor ökning Figur 11. Deltagarnas prioriteringar av hur stor andel resenären ska betala för sin resa De flesta deltagarna har prioriterat en servicenivå som ligger i nivå med nuläget, även om lite mer service skulle uppskattas av flera. 700 600 500 400 300 200 100 0 Vilken nivå på service tycker du ska finnas vid hållplatser och ombord? mycket extra lite mer nuläge lite mindre inget extra Figur 12. Deltagarnas prioriteringar av servicenivån vid hållplatser och ombord

Digital medborgardialog, 2015-03-31 17 (23) Generellt har deltagarnas prioriteringar sammantaget lett till en högre måluppfyllelse. Samtidigt har prioriteringarna också lett till att stora kostnadsökningar. I detta avsnitt visas hur måluppfyllelsen har förändrats utifrån deltagarnas prioriteringar. Eftersom det är samma resultat som i avsnittet innan för anpassning av funktionsnedsatta och andelen förnyelsebart drivmedel redovisas inte dessa här också. I figur 13 visas nuläget samt medianvärdet från samtliga deltagare i medborgardialogen. Deltagarnas prioriteringar har gett störst effekt på ett ökat resande och en ökad nöjdhet. Andelen fossilfri energi har också ökat med ca 10 procentenheter. Andelen fordon anpassade för funktionsnedsatta är detsamma som idag och marknadsandelen har ökat något. Median 30 % 340 milj 76 % 90 % 75 % Figur 13. Dagens måluppfyllelse samt medianvärdet för deltagarnas prioriteringar

Digital medborgardialog, 2015-03-31 18 (23) De allra flesta har gjort prioriteringar som leder till stora kostnader. Fler än hälften har prioriterat på ett sätt så kostnaderna blev mer än 50 procent högre än idag. Kvinnorna är något fler än männen i den gruppen. I stort sett alla vars prioriteringar har gett kostnadsökningar på mer än 100 procent har också valt prisökningar för att balansera upp. Förändring av kostnaderna Antal deltagare (varje stapel = 10 personer) 200% 150% 100% 50% 0% 50% 100% 150% 200% 250% procenuell förändring av kostnaderna Figur 14. Procentuell förändring av kostnaderna för kollektivtrafiken totalt Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen är mer svårpåverkad eftersom den också styrs av resandet med bil. De flesta har dock fått en högre marknadsandel eftersom resandet med kollektivtrafiken ökar så kraftigt på grund av utökat utbud. Ungefär 10 procent av deltagarna har prioriterat på ett sådant sätt att marknadsandelen sjunker. Från dagens nivå upp till ca 35 procent har tre fjärdedelar av deltagarna fått medan resterande 15 procent ligger mellan 35 och 43 procent. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Resultat av deltagarnas prioriteringar på målet om kollektivtrafikens marknadandel Antal deltagare (varje stapel = 10 personer) Figur 15. Förändring av kollektivtrafikens marknadsandel

Digital medborgardialog, 2015-03-31 19 (23) De flesta, nära 85 procent har prioriterat ett högt utbud, vilket har lett till betydligt fler resor än idag. 15 procent av deltagarna har till och med gjort prioriteringar så att resandet blev mer än 50 procent högre än idag. 600 Resultatet av deltagarnas prioriteringar för antalet miljoner resor med kollektivtrafiken 500 400 miljoner 300 200 100 0 100 Antal deltagare (varje stapel = 10 personer) Figur 16. Förändring av resandet i kollektivtrafiken Drygt 80 procent av deltagarna i dialogen har prioriterat så att resenärerna blir mer nöjda än idag. Nästan hälften har också fått en nöjdhet på över 80 procent. Målet är att göra resenärerna nöjda, och göra det till ett verkligt alternativ. Man i 20-års åldern, åker ibland Resultat av deltagarnas val på målet om nöjda resenärer i kollektivtrafiken 150% 100% 50% 0% 50% 100% Antal deltagare (varje stapel = 10 personer Figur 17. Förändring av andelen nöjda resenärer

Digital medborgardialog, 2015-03-31 20 (23) 2.3.2 Vilka aspekter av kollektivtrafiken engagerar invånarna och på vilket sätt? För att få en uppfattning om vilka frågor som engagerar invånarna hade vi en möjlighet för deltagarna att lämna fria kommentarer. De flesta (över 800) utnyttjade den möjligheten och många har skrivit mycket om olika aspekter inom kollektivtrafiken. De ord som oftast återkom var inte så förvånande kollektivtrafik, buss och bil. Generellt handlade kommentarerna om strategiska kollektivtrafikfrågor, men det fanns också en hel del kommentarer som handlade om den egna kollektivtrafikresan (eller icke-resan). Många har skrivit om skattesubvention, finansiering och hur viktig kollektivtrafiken är för andra mål i samhället. Cykel med koppling till kollektivtrafiken nämndes ofta. Av dessa var det en del önskemål om att få ta med sig sin egen cykel ombord. Priset har givetvis varit centralt i många kommentarer, mestadels i generella termer att det är för högt men också synpunkter på prismodellen. Vanligaste orden bland kommentarerna miljö skatt barnvagn turer tåg pris cykel bättre Göteborg Västra Götaland buss bil kollektivtrafik 104 123 125 129 135 139 148 151 151 246 359 368 378 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Figur 18. Vanligaste orden bland deltagarnas kommentarer Kommentarerna kan delas in i fyra huvudgrupper. Nära hälften av kommentarerna handlade i någon form om kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen och vilken grad av skattesubvention som var önskvärd. Det är betydligt fler som prioriterar ökad skattesubvention än som inte gör det. Många har också haft kommentarer och synpunkter på deras egna upplevelser eller problem med kollektivtrafiken. Ofta finns önskemål om ett högre utbud eller nya förbindelser. Lite färre deltagare har haft mer övergripande synpunkter på kollektivtrafiken som system eller hur fördelningen inom Västra Götaland bör vara både geografiskt och mellan trafikslag. Slutligen fanns det några som hade