Hur påverkar träd och skugga våra greener?



Relevanta dokument
BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Innehållsföreteckning

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

PROJEKT. Golfbanor

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Välkommen till Naturstig Miskarp

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

HÖSTEN i BILD och TEXT

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Bedinge Gk Tee ombyggnad

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Spelbarhet för alla. Gustav Larsson HGU Ett arbete om hur man kan göra för att öka spelbarheten. Innehåll

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Lättfattligt om Naturkultur

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Bumbibjörnarna som i vanlig ordning förbereder Julen ankomst men som oväntat stött på trubbel.

Nu är det våren 2014.

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Årskort Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet Sammanfattning och slutsatser

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

Examensarbete HGU-08

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Bakgrund. Rikshem erbjuder sommarjobb som en del i vår CSR-satsning anställdes 35 ungdomar i Uppsala som en första insats.


TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Reviderad 16 april MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN För Karlskoga golfklubb

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Tillväxtreglering utan kemikalier

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Klubbarna och miljön

ftåätwx áéçxààxü ECDD à ÄÄ ué~àüùwxà Ñü ^tàxwütäá~éätçá skolgård i Lund exwt~à Ü ^Ü áà Çt [tää Çw

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Övning 1: Vad är självkänsla?

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil

Övervakning av Öländsk tegellav

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Online reträtt Vägledning vecka 26

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Myndigheters miljökrav vid renovering av golfbana

RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN

i m a g e s o f w i l d l i f e

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3

Bedömning för lärande. Sundsvall

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

Ny prissättning Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Förslag till nytt naturreservat

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Har du funderat något på ditt möte...

Att leva med prostatacancer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Zeoliter i grönyteskötsel

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Veckans regelnöt nr 12:1 2016

Utbildning Club Frågor & svar

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära

Lev utan Stress & Oro

TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG

AYYN. Några dagar tidigare

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Sparkontoundersökning

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Transkript:

Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK

Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar utan att behöva byggas om. Här finns olika typer av problem som träd kan skapa angivna. Olika möjligheter till lösningar och argument för att nå dessa tillsammans med beslutsfattare. Jag har visat ett greenområde på Landeryds golfklubb där åtgärder vidtagits samt vilka resultat som uppnådds. Jag hoppas att detta arbete kan vara till hjälp för kollegor, som har svårt att få gehör för detta så viktiga arbete med att skapa rätt förhållanden för våra spelytor.

Innehållsförteckning 4 Bakgrund 5 Hur ser problemen ut som vi står inför? 6 Hur skall man tänka? 7 Landeryds GK 8-12 Observationsgreen 13 Slutsats

Bakgrund Min ambition har varit att med hjälp av ett dokument hitta bra argument och förklaringar inför bankommitté, styrelse och VD. Varför man bör ta ner vissa av banans träd för att få bättre spelytor och kanske för att slippa bygga om greener eller tee:s i onödan. Allt för ofta blir man bemött av skepsis när man föreslår en förändring av områden som påverkar spelytor negativt. Själv har jag haft problem med detta tidigare men nu är det inget problem längre. Detta beror till stor del på att de vet varför vi tar ner ett träd och inte bara för att det skall bort. Visa gärna styrelsen hur många timmar per år som går åt till bekämpning, stödsådd, daggning, blåsning av greener på grund av att trädbeståndet är för stort eller för nära greener. Bilden visar hål 16 på Södra Banan på Landeryd. Greenen ligger i bakkant i bilden och visar tydligt en mängd träd runt omkring. Bilden är från 2007.

Hur ser problemen ut som vi står inför? - Träd som skuggar greener tidig vår och sen höst. Detta leder till en daggigare yta och sämre fotosyntes. Detta ger i sin tur en svagare gräsplanta som har sämre motståndskraft mot vinterskador, angrepp från skadesvampar och invandring av vitgröe och mossa. Man ger inte gräset optimala förhållanden som det kräver för att prestera en god puttyta hela säsongen. - Rötter som växer in i greener. konkurera med gräsplantan om näring, utrymme för rötterna samt vattentillgången. - Barr och löv som hamnar på green. barr från tall innehåller terpentin och är giftigt för gräset, löv är kostsamt och tidskrävande att ta bort på hösten för att hålla en så torr yta som möjligt. - Fridlysta träd, träd som är för unika för att helt sågas ned eller träd som verkar som boplats, matplats och skydd för sällsynta djurarter.

Hur skall man tänka? - Tänk dig alltid trädet fullvuxet. Det är bättre att ta ner ett litet träd, än ett karaktärsträd som är fullvuxet. - Trädet har i regel minst lika stor rotmassa som grenomfång. Många sorter som poppel och pil letar sig gärna in i dräneringar och greenuppbyggnad. Detta leder för eller senare till stora problem. - Hur länge har jag bladmassa på trädet? En, gran och tall är vintergröna året om och kan därför hindra både ljus och luftinsläpp hela året. - Spara gärna mindre buskar av hassel och enar dessa tillsammans med stenar och ormbunkrar bildar ett minst lika vackert rum och avslut på hålet. - Om det är helt omöjligt att ta ner hela trädet kan man överväga att ta ner vissa grenar samt att rotskära trädet med en kedjegrävare. Detta för att hindra att rötter tar sig in till dränering och greenbädd - Kontinuerligt underhåll av träd och skog skall vara en naturlig del av skötselplanen. Det man åstadkommer under lågsäsong i form av förbättrade förutsättningar för spelytorna, har man igen under kommande säsonger. Detta kan också vara bra argument för att få behålla duktig personal större delen av året. - Informera Styrelse, bankommitté och VD med fördelarna och vikten av arbetet som skall utföras. Medlemmarna informeras på hemsidan om vad som skall ske. Detta ger en bättre förståelse för det viktiga arbete som görs och framför allt varför det utförs.

Landeryds GK Vi har länge diskuterat att bygga Södra Banans greener för att få bättre kvalitet. Det är en rödsvingel/rödvens bana som är sådd i början av -90 talet. Greenerna har varit av sviktande kvalitet en längre tid, oftast bra under sommaren men problem under vår och höst. Sedan några år tillbaka har vi gjort större ansträngningar på de sämsta greenerna med gallring av träd. Främst har vi tagit ner träd som varit närmast greenen som skuggar vår och höst. Detta för att få en torrare greenyta och mindre gro grund för skadesvampar. Vi har även gallrat grovt i ytterområden för att skapa luftcirkulation och där med en torrare yta.

Observationsgreen Jag har valt att ha green 15 på Landeryds Södra bana som ett exempel på hur greenen kan må bättre genom att träd tas ner. Greenen är belägen mot en skogsdunge och skuggas större delen av dagen. Många timmar har lagts ner på att hålla greenen fri från tallbarr och löv på hösten. Den har även krävt kemiskbekämpning mot svampangrepp på hösten, extra hjälpsådd på våren samt vintertäckning. På bilden syns halva 15:e green till höger i bild. Bilden visar också ett snårigt lövträdsparti till vänster och bakom green. bilden är innan avverkningen 2009.

Dessa bilder är före avverkningen på hål 15 södra. Den här greenen har alltid varit mest utsatt för svampangrepp och vinterskador. Under pågående röjningsarbete i greenområdet 15 Södra Banan vintern 2009.

Bilderna visar efter avverkningen ca 150 träd är ner sågade. Närmast green är det stora tallar som tagits ner. Till vänster om green har ca hundra stycken lövträd gallrats bort detta för att få in solen på morgonen vår och höst. Det vi kunnat se på greenen är att vi våren 2010 inte hade några angrepp av vinterskador eller svamp. Vi sprutade bara 2 gånger 2009 mot betydligt fler föregående år. Än så länge har greenen inte visat några tecken på svamp och är obekämpad 2010. Det vi kunnat se är att mera träd skall gallras bort och tallarna i bakgrunden skall bli betydligt färre. Tyvärr så tvingas vi att bygga om området utanför greenen ändå, då greenen är byggd med omkringliggande kullar som låter all ytavrinning ta vägen över green.

Gräset i bakkant av green och greenområdet har blivit starkare och mossan har försvunnit helt, detta utan att några andra åtgärder än trädfällning har gjorts.

Så här ser green 15 ut på Södra Banan idag. Tanken är att fortsätta att ta ner fler träd till hösten främst några av de stora tallarna bakom green. Gräset i bakkant av green har en betydligt bättre kvalitet när de stora tallarna är borta andelen mossa har minskat eller helt försvunnit. Greenytan är torrare och gräset friskare än tidigare. Sommaren 2010 ser 15 green på Landeryds Södra Bana ut så här. Kvaliteten har förbättrats på gräset och puttytan, inga kemiska eller biologiska bekämpningar har behövts.

Slutsats: - Min erfarenhet är att om man sparar några större träd samt några mindre som kan ta över när dessa dör är det nästan omöjligt att gallra för hårt. Varje vår när löven slår ut tycker vi att vi skulle tagit dubbelt så mycket träd. En helt annan biologisk mångfald har visat sig i form av blommor, bräken och små växter. Snygga berghällar och stenar framträder samt ett annat djup i greenområdet erhålls. - Medlemmarna har bara positiva saker att säga, även om en del har tyckt att vi gjort kalhyggen vintertid. När de kommit ut på våren och löven slagit ut har det lovordats. - Greenkvaliteten har blivit mycket bättre vilket måste ses som det viktigaste i detta fall. - Gallra ett område rejält istället för att ta tio träd på 15 greenområden. Ta ner 150 stycken på ett område om det behövs. - Avlägsna alltid granar de blir stora och stoppar både ljus och vind. Tall skall också avlägsnas så länge barren utgör skada eller extra jobb för greenskötseln. - Motivera borttaggning av stora barrträd med att en rikare fauna och en vackrare naturupplevelse uppnås. - För att undvika problem är en bra tummregel det fullvuxna trädets stamlängd från green som minimum. Detta är självklart omöjligt i vissa fall även om så långt som möjligt skall sträva efter detta. - En inte helt oviktig detalj är att man kan sälja virket alternativt använda som ved i tex restaurangen på vintern. Detta kan ses som en bra sidoeffekt av ett viktigt arbete som ger gamla greener en ny chans. - Ha en långsiktig trädvårdsplan som en naturlig del av skötselplanen under lågsäsong. - Jag är av den åsikten att man kan undvika en ombyggnad av greener genom en seriös skötselplan och rätt förutsättningar för det gräs man har och vill sköta. Daniel Pantzar Landeryds Golfklubb 2010