2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället Megatrender Missväxt svält - död Låg materiell och kulturell standard för stora grupper Politisk kamp om makten över jorden Många och långa krig om jorden Antal i produktionen Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken Industri Hög standard Kapital Saker Arbetare Fabrikör Koncern 3 4
2--23 Problem i industrisamhället Trångboddhet Alkoholism Kroppsliga skador och yrkessjukdomar Politisk kamp om makten över kapitalet Krig om råvaror och marknader Megatrender Antal i produktionen Jordbruk Industri Tekno-service Överleva Jord Mat Bonde Hög standard Kapital Saker Arbetare Kvalitet Kompetens Koncept Aktörer Patron Socken Fabrikör Koncern Visionär pedagog Nätverk 6 Problem idag Kurativ Livsräddande Utslagning från arbetsmarknaden Utbrändhet Politisk kamp om själarna Kriget mot terrorismen n Funktio 9 3 7 2 7 8 2
2--23 3 Symtomatisk/kurativ 2 2 4 6 8 Funktion 9 4 7 3 6 9 Palliativ 2 2 4 6 8 Funktion 9 3 7 2 Kurativ/Rehabiliterande 2 2 4 6 8 Funktion 4 7 3 6 9 Kronisk 2 2 4 6 8 Funktion 2 9 3 7 2
2--23 Två Regeringsuppdrag olika styrning Rehabiliteringskedjan Förbättrad Sjukskrivningsprocess i Skåne- Styrgrupp, Sören Olofssons LG Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Rehabiliteringsgarantin i Skåne Styrgrupp, HSN Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 2 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. 2 3 4 6 7 8 9 2 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 27/8:) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 2 månader. 3 4 Rehabiliteringskedjan 6 Ohälsotalet i Sverige, i Värmlands län och i övriga län sedan januari 2 Riket Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Värmlands län 4 4 3 Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 2 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. 3 2 3 4 6 7 8 9 2 månader *** 2 22 26 22 226 222 236 232 246 242 26 22 266 262 276 272 286 282 296 292 * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 27/8:) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 2 månader. 6 4
2--23 Konsekvenser för vården Rehabiliteringsfönstret Krav på snabbare handläggning Ingen får tappas bort Fokus på funktion och funktionsbedömningar Bäst effekt av rehabilitering som startar ca 2-4 månader efter sjukperiodens början igare: dålig insikt / motivation? Senare : erfarenhetsmässigt sämre prognos på grund av uppgivenhet? 7 8 Rehabkedja och rehabgaranti Sjukskrivningar per vårdcentral Öriga medicinska utredningar behandlingar och rehabilitering 9 8 36 Rehabgaranti? Psykisk ohälsa Smärta KBT? MMTB? 9 2
2--23 Utskrivbar rapport per vårdgivare Diagnos icd Åtgärd (KVÅ) Medicinskt status ICF Nytt fokus i intyg ICF Arbetsgivaren Ab Arbetets t krav ICF Arbetsgivarens möjligheter 2 22 Rehabkedja och rehabgaranti Öriga medicinska utredningar behandlingar och rehabilitering Förslag till modell 9 8 36 Rehabgaranti? Psykisk ohälsa Smärta KBT? MMTB? BVC Funktionsstatus Försäkringskassan Arbetsförmedling Hälsovalsuppdrag Rehabgaranti M K M B T T MMT = Multi modal teambehandlimg av smärta KBT = Kognitiv beteende terapi vid lättare psykisk ohälsa Faktureringsunderlag via kvalitetsregister RACKS/PASIS 23 24 6
2--23 www.skane.se/sjukskrivning Vad i Rehabiliteringsgarantin följer vi upp? Företagsprofil Behandlare Patientdata/inskrivningsdatum/datum för bedömning/vilken remittent/första sjukskrivningsdag. Behandlare vid varje behandlingstillfälle. ICF och KVÅ koder 2 26 Följer upp Tre uppföljningvaiabler Vid första och sista besöket samt tre månader efter sista besöket. Sjukskrivningsstatus ICF EQ d 27 T. Olofsson, M. Englund, T. Saxne, A. Jöud, L. T. H. Jacobsson, P. Geborek, S. Allaire, I. F. Petersson During the year before initiation of anti-tnf treatment there was a steep increase in SL point prevalence reaching 38.6% at treatment start. Following treatment start a significant decrease was seen already after one month, the share dropping to 28.% at 6 months (a decrease by 26.2 %). This level remained fairly stable throughout the study period being 29.6% at 2 months. Changes in SL point prevalence were highly significant (p>.) for both the year before treatment and the year after that. In contrast, the SL point prevalence for controls was almost unchanged during the same periods, the minor changes being insignificant. 28 7
2--23 T. Olofsson, M. Englund, T. Saxne, A. Jöud, L. T. H. Jacobsson, P. Geborek, S. Allaire, I. F. Petersson Regarding DP there was a steady, continuous increase in the point prevalence for both patients and controls during the study period (figure 2). The point prevalence for patients was 3.% one year before starting treatment, 34.2% at treatment start and 38.4% one year after this. The corresponding figures for controls were 9.3%,.% and.8 %. Verksamhetsstyrning kräver ett system som utgår från klinisk verklighet. kan hantera enskilda patienter t och relevanta grupper. är anpassat till aktuell specialitet. bygger på säkra grunddata. ger tydligt underlag för beslut. ger möjlighet till kontroll av utfall av beslut. 29 3 Verksamhetsstyrning kräver ett system som gör det möjligt att jämföra med andra. är lättåtk åtkomligt tför behöriga. höi känns relevant och ger utdelning för dem som skapar underlaget. är begripligt för alla. inte innebär avsevärt merarbete. kan integreras i dagliga rutiner. 3 8