Ändring av detaljplan för LJUSÅSEN i Smedjebackens kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser i skala 1:1000 Illustrationskarta i skala 1:1000 Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG I avtal med Bostadsdelegationen har Smedjebackens kommun åtagit sig att minska antalet bostäder med ca 400 lägenheter under perioden 2001-2004. För att lyckas med detta krävs omfattande rivningar i Smedjebackens tätort. Bostadsområdet Ljusåsen, som byggdes 1968-1971, består av åtta trevåningshus och är idag i behov av upprustning. Inom området finns ett stort antal tomma lägenheter. Området ligger i anslutning till ett större parkområde och en rivning av vissa hus har både planmässiga och stadsbildsmässiga fördelar. Ljusåsen har därför bedömts som ett lämpligt objekt för rivning. I samråd med hyresgästerna har Bärkehus AB föreslagit att två hus bevaras och övriga sex hus rivs. För att tydliggöra kommunens intentioner med området, ändras planen för de områden som omfattas av rivningarna till allmän plats. PLANDATA Planområdet ligger i Smedjebackens tätort och är beläget ca 500 m väster om centrum. Det omfattar en areal av 4,4 ha. Planområdet ägs av Bärkehus AB med undantag för befintlig gatumark som ägs av Smedjebackens kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN För området gäller detaljplaner fastställda 1968-09-16 och 1974-04-24. I fördjupning av översiktsplanen för Smedjebackens tätort, antagen 1998-04-22, är Ljusåsen angivet som integrerat bebyggelseområde. När fördjupningen av översiktsplanen antogs var det dock inte aktuellt med rivningar i den omfattning som nu skall genomföras.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Planområdet utgörs av en relativt kraftig sydvästsluttning. Området är idag bebyggd kvartersmark och friytorna består till största delen av klippta gräsmattor med inslag av buskplanteringar och enstaka träd. I områdets sydvästra hörn finns en bevarad skogsdunge som används för lek och utgör ett positivt inslag i bostadsmiljön. Denna dunge kommer därför att ingå även i det nya bostadskvarteret. I den del av planområdet, som även i fortsättningen kommer att vara kvartersmark, planeras inga större förändringar vad gäller vegetationen och dess skötsel. Inom de områden som ändras till natur kommer spontana träddungar att släppas fram i vissa delar, medan gräset i andra delar kommer att slås 1-2 gånger om året. Bostäder Idag består planområdet av åtta trevånings bostadshus om totalt 160 lägenheter. Byggnaderna har inte bedömts som kulturhistoriskt intressanta, vare sig i kulturmiljöinventeringen 1992 eller i den fördjupade översiktsplanen 1998. Samtliga hus saknar hiss. Sex hus, omfattande 119 lägenheter, planeras att rivas. De två hus som bevaras har i samråd med de boende betraktats som de mest attraktiva. De ligger i anslutning till områdets kvarterslekplats och den bevarade skogsdungen. Även ur stadsbildssynpukt är det dessa hus som lättast kan sparas. De två hus som blir kvar kan nås handikappanpassat från den västra parkeringen. Den i planen tillåtna bruttoarean, inklusive källarvåningar, ligger endast marginellt över befintliga byggnaders bruttoarea. Detta innebär att bara mindre kompletteringar i form av uthus är möjliga. Kontor Planen ger möjlighet att använda de två återstående bostadshusen även till kontor. Denna åtgärd syftar endast till att skapa flexibilitet för framtiden. Idag finns inga planer på att ändra användningen för något av dessa hus. Kontorsändamål är dock möjligt, då det inte innebär störningar för omgivningen. Skyddsrum Fyra av de befintliga husen inrymmer skyddsrum. Med rivningarna försvinner tre skyddsrum, vilket innebär att ett av de kvarvarande husen har skyddsrum. Gator och trafik Planområdet omfattar delar av de befintliga gatorna Högstensgatan och Backgatan. Båda gatorna är uppsamlingsgator. Trafikmängden är ca 1500 fordon / Åmd på båda gatorna. Inga förändringar planeras för dessa gator. Inom planområdet finns idag fyra stora parkeringsytor och två garagelängor. De parkeringar som är belägna i områdets nordöstra respektive sydöstra hörn, samt garagelängan vid den sydöstra parkeringen, kommer att tas bort i samband med rivningarna. Garagelängan i norr och de båda andra parkeringarna kvarstannar inom kvartersmark och bibehålles tillsvidare. Eventuellt kommer delar av dessa parkeringsytor att tas bort i ett senare skede. Kvarstående parkeringsytor rymmer ca 90 parkeringsplatser, garagen oräknade, vilket är mer än tillräckligt för de återstående lägenheterna. Parkeringsytorna är även fullt tillräckliga om husen skulle användas för kontorsändamål.
Teknisk försörjning Ljusåsenområdet har befintlig teknisk försörjning i form av vatten, avlopp, el och fjärrvärme. Anslutningen för fjärrvärme byggs om i samband med rivningen, eftersom befintlig undercentral ligger i ett av de hus som ska rivas. I övrigt planeras inga större förändringar i den tekniska försörjningen. I den östra delen av planområdet ligger en transformatorstation som kommer att behövas även fortsättningsvis. Ett särskilt område för tekniska anläggningar ( E ) läggs ut för stationen och dess tillfart. BEHOV AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Planändringen innebär att ett antal byggrätter försvinner men innebär ingen ytterligare exploatering. Den utökade naturmarken kan endast vara positiv för miljön och den biologiska mångfalden. Någon miljökonsekvensbeskrivning bedöms inte behövas för denna planändring. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I utarbetandet av denna planbeskrivning har förutom undertecknad deltagit VD Rolf Bergkvist, Bärkehus. Miljö- och byggkontoret, Smedjebacken 2001-11-20 Sven Andersson Stadsarkitekt Ändring av detaljplanen är handlagd enligt reglerna om enkelt planförfarande. Godkänd för samråd/underrättelse MBN 2001-09-18 Antagen MBN 2001-12-11 Vunnit laga kraft 2002-01-07
Ändring av detaljplan för LJUSÅSEN i Smedjebackens kommun, Dalarnas län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Planprocessen Detaljplaneändringen kommer att handläggas enligt PBL:s regler om enkelt planförfarande. Anledningen till det enkla planförfarandet är att planändringen endast innebär att kvartersmark förvandlas till allmän plats ( NATUR ). Planen medger ingen ny exploatering och den största fysiska förändringen, d v s rivningarna, kräver i sig ingen planändring. Tidplan Samråd / underrättelse 23 november - 7 december 2001 Detaljplanen antas av MBN 11 december 2001 Fastighetsbildning Så fort planen vunnit laga kraft Genomförandetid Planen innebär endast att kvartersmark förvandlas till allmän plats ( NATUR ). Plangenomförandet avses att ske så fort som möjligt. Genomförandetiden skall därför vara 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Kommunen skall svara för genomförandet av planen vad avser allmän platsmark. Detta innebär att kommunen ansvarar för rivningen av de sex bostadshusen och markarbeten på den blivande naturmarken. Kommunen ansvarar även för genomförandet på kvartersmarken för tekniska anläggningar. Bärkehus AB skall svara för plangenomförandet på kvartersmark för bostäder och kontor. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Planens naturmark skall tillföras kommunens fastighet genom fastighetsreglering. Kvartersmark för bostäder och kontor skall sammanläggas till en fastighet. En ny fastighet skall bildas av kvartersmarken för tekniska anläggningar. Ledningar för fjärrvärme skall säkras genom ledningsrätt i sina nya lägen. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen skall stå för de kostnader som gäller rivning av sex bostadshus, samt nödvändiga markarbeten på naturmark och kvartersmark för tekniska anläggningar. Denna kostnad beräknas till ca 3 milj. kr för hela området. Genom planändringen till allmän plats får kommunen möjlighet att lyfta momsen för rivningskostnaderna. Bärkehus AB skall stå för eventuella kostnader på kvartersmak för bostäder och kontor.
TEKNISKA FRÅGOR För själva rivningen krävs rivningslov och rivningsanmälan. Rivningsanmälan skall innehålla en rivningsplan, som redovisar hur rivningsmaterialet tas om hand. Kommunen eftersträvar att genomföra en så miljövänlig rivning som möjligt. Detta innebär att betongen krossas och armeringsjärn avskiljs. Det innebär också att användbart material, som inredning, dörrar m m återanvänds, att materialåtervinning sker där så är möjligt och att trä flisas för energiutvinning. Särskilt omhändertagande sker av asbest och vitvaror med freon. Vid tidigare rivningar har mindre än 5 % av materialet deponerats. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I utarbetandet av genomförandebeskrivningen har förutom undertecknad deltagit mätningsingenjör Magnus Jansson och VD Rolf Bergkvist, Bärkehus. Miljö- och byggkontoret, Smedjebacken 2001-11-20 Sven Andersson Stadsarkitekt Ändringen av detaljplanen är handlagd enligt reglerna om enkelt planförfarande. Godkänd för samråd/underrättelse MBN 2001-09-18 Antagen MBN 2001-12-11 Vunnit laga kraft 2002-01-07