SAMRÅDSREDOGÖRELSE (detaljplan)

UTSTÄLLNINGSHANDLING 2011-03-01 (detaljplan) Upphävande av detaljplan förslag till stadsplan för Källfallet inom Grängesberg i LUDVIKA KOMMUN upprättad i februari 1985 (plan 275). Planförslaget har upprättats av miljö- och byggkontoret, Ludvika kommun under hösten 2010. Samrådsredogörelsen är upprättad i december 2010 - januari 2011 Källfallet: 10 december 2010 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-863 99 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDETS BEDRIVANDE...3 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN...4 4 INKOMNA YTTRANDEN...4 5 SVAR PÅ INKOMNA YTTRANDEN...8 6 SAMRÅDSMÖTE... 10 7 ÖVRIGT... 10 8 SLUTSATS... 10 9 FÖRSLAG TILL BESLUT... 11 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 11 2(13)

1 INLEDNING Ärendet genomförs med normalt planförfarande där förslag till upphävande av detaljplan och upprättandet av fördjupning av översiktsplan handläggs gemensamt. Denna handling är en samrådsredogörelse tillhörande detaljplanen. Uppdraget inriktar sig på att skapa förutsättningar för nytt markutnyttjande för fastigheten Källfallet 1:20 i Grängesberg, där byggnaderna är i uselt skick. Bägge dessa processer genomförs i ett parallellt förfarande med syfte att möjliggöra en utveckling av det tidigare bostadsområdet, så att del eller hela fastigheten kan ges ett nytt användande med nya förutsättningar. I nuläget ligger dels riksintresset för kulturmiljö (upphävs av fördjupningen) som detaljplanen fast och förutsättningarna för en förändring är små, där husen förfaller och bevarandeintresset är minimalt. Ingen fastighetsägare finns som kan ta ett ekonomiskt ansvar över området och byggnaderna. Miljö- och byggkontoret prövar av den orsaken ärendet så att möjlighet skapas för annan markanvändning eller att riva en del, eller hela bostadsområdet. Det sker främst av trygghetsskäl samt hälso- och ur säkerhetsperspektiv. Uppdrag att upprätta handlingar och genomföra plansamråd beslutades av miljöoch byggnämnden den 5 maj 2010 ( 65 Dnr MB 2010 000254). Samrådsredogörelsen ligger till grund för den fortsatta processen som presenterar förutsättningarna inför utställning av planen samt dess genomförande. 2 SAMRÅDETS BEDRIVANDE Samrådet följer plan- och bygglagens regler och ärendet har varit ute för påseende och granskning till och med den 10 december 2010. Länsstyrelsen Dalarna samt Dalarnas museum som fått ytterligare respit på planförslaget, och dessa parter har fått en förlängd samrådstid fram till och med den 15 december 2010. Efter samrådstidens slut har det inkommit svar från Räddningstjänsten, men yttrandet påverkar inte ärendet i någon riktning och tas ändå med i samrådsredogörelsen som underlag i processen. Samrådsmöte har hållits den 9 november 2010 i Parkskolan i Grängesberg i planområdets närhet. Närvarande var förutom vi tre som presenterade förslaget fem stycken från allmänhet och därutöver två personer från massmedia. Under samrådstiden har allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera tillfällen att yttra sig över ett förslag till ny detaljplan för Källfallet. Samrådet har kungjorts i lokalpressen. Samrådshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt miljö- och byggkontorets sändlista och fastighetsförteckning. 3(13)

Planförslaget har under samrådstiden varit utställt i Grängesbergs bibliotek samt på miljö- och byggkontoret i Ludvika. Därutöver har förslaget varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet. Sex yttranden har inkommit under samrådstidens maximala utsträckning. I normalfall anger vi på miljö- och byggkontoret, svar på inkomna yttranden direkt under respektive punkt. I planärendet och samrådsredogörelsen samlas nu istället svaren under punkt fyra, med delvis motiverade ställningstaganden. 3 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN Yttranden har inkommit enligt följande: Av sex yttranden var tre med synpunkter och tre utan erinran. De tre med synpunkter har liknande argument, där ett bevarande förordas samt att fastigheten ges ett brukas enligt tidigare användning. Yttrandelämnare Ingen erinran Länsstyrelsen Dalarna S 4 X Kommunala nämnder, förvaltningar m.fl. * Yttrande m synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen S 2 X Intresseföreningar och sammanslutningar Grängesbergs byalag S 3 X Övriga Trafikverket Region Mitt S 1 X Dalarnas museum S 5 X Räddningstjänsten Västerbergsslagen S 7 X *Inom samrådsredogörelsen (Dp) har miljö- och byggnämndens yttrande (S 6 ) borttagits. De yttrar sig endast över den fördjupning av översiktsplan som upprättats parallellt med detaljplanen. 4 INKOMNA YTTRANDEN S 1 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande 2010-11-11 Trafikverket Region Mitt har inget att erinra mot att detaljplan för Källfallet i Grängesberg upphävs. S2 Kultur- och fritidsförvaltningen, Ludvika kommun Inkommet yttrande 2010-12-07 Sammanfattning Arbetsgruppen anser att detaljplan ej skall upphävas och lämnar därför följande yttrande. 4(13)

- Källfallet har värdefulla byggnader och miljöer och bör skyddas i syfte att långsiktigt säkra vårt kulturarv. Källfallet har ett stort industrihistoriskt värde. - Husen och området bör användas och vi förordar att Källfallet fortsättningsvis klassas som ett riksintresse. - De 22 husen bör omgående skyddas för ytterligare förfall - Kultur- och fritidsförvaltningen ingår i ett nätverk av organisationer inom ramen för bergslagssatsningen. Syftet är att lyfta fram Bergsslagen som kulturhistoriskt och turistisk region samt tillvarata och utveckla natur- och kulturarv av nationellt intresse där Källfallet är en viktig del i helheten. - Området är centralt beläget vilket är attraktivt för olika boendeformer samt har en närhet till skola, badhus, centrum, idrottsplatser, strövområden m.m. - Källfallets geografiska placering erbjuder ljus bland lummiga träd som främjar välmående. - När förvaltningen visat området till olika kulturgrupper, framför allt ungdomar, reflekterar de direkt över de charmiga husen och dess potential samt fantastiska läge. - Olika boendeformer kan erbjudas, allt ifrån att husen används av stora familjer, ungdomsboende, studentboende m.m. - Husen kan även användas för olika kulturyttringar inom föreningslivet, konstnärer, hantverkare, näringsidkare m.fl. De medel som krävs för att riva husen kan användas för att växla upp en framtida satsning på renovering och därför bör Ludvika kommun aktivt söka samarbetspartners. Kultur- och fritidsförvaltningen förordar även att en förvaltningsövergripande projektgrupp tillsätts för att diskutera frågan både djupare och bredare för att hitta gemensamma lösningar för Källfallet. S 3 Grängesbergs byalag genom Lars Sandblad Inkommet yttrande 2010-12-09 Grängesbergs byalag är en nybildad förening som verkar för att bevara Grängesbergs kulturella historia. Vi motsätter oss planerna att upphäva befintlig detaljplan samt fördjupning av översiktsplan. Föreningen har som målsättning att söka medel för att söka en lösning av området Källfallet 1:20 i enlighet med rekommendation från förstudien 2003. Området som är av riksintresse skall enligt föreningen bevaras då bostadsmarknaden snabbt kan förändras i samband med en eventuell gruvstart. Vidare behövs en uppdatering av husens skick samt av dess ägarförhållande. 5(13)

Syftet med planens upprättande uppges vara att riva Källfallet 1:20 utan att närmare specificera var medel till detta kommer ifrån samt kostnad. Föreningen har för avsikt att kontakta berörda myndigheter för att genomföra en fullständig genomgång av områdets möjlighet att bevaras. S 4 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande 2010-12-14 Samråd om upphävande av detaljplan förslag till stadsplan för Källfallet inom Grängesberg i Ludvika kommun, upprättad i februari 1985 Länsstyrelsen har för samråd mottagit rubricerade upphävande av detaljplan, upprättat i oktober 2010. Vad gäller hälsa och säkerhet, riksintressen, kommunal samordning, strandskydd samt iakttagande av miljökvalitetsnorm ger denna granskning ingen anledning till erinran. Övrigt Källfallets arbetarbebyggelse utgör riksintresset inom planområdet. Fördjupningen av översiktsplanen, som handläggs parallellt med upphävandet av detaljplanen, föreslår att riksintresset för kulturmiljövården upphävs inom planområdet så att husen kan rivas. Länsstyrelsen Dalarna har tillsammans med Ludvika kommun under lång tid försökt finna möjligheter att bevara husen. Under tiden har husen förfallit. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning om husens skick och att det inte finns ekonomiska förutsättningar att bibehålla husen. Länsstyrelsen Dalarna anser att riksintresset för kulturmiljövården kan upphävas inom planområdet. Planområdet är beläget omedelbart norr om järnvägen (Bergslagsbanan) och Riksväg 50 som båda är riksintresse för kommunikationer. Omedelbart öster om planområdet finns sedan slutet av 1980-talet ett planlagt industriområde för Spendrup Bryggeri AB. Planområdet är påverkat av störningar och risker vilket begränsar möjligheterna att använda marken. Länsstyrelsen Dalarna har inga invändningar mot att planen upphävs. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit Lars Ingelström, beslutande och Inger Friman, föredragande. Härutöver har företrädare för kulturmiljöenheten och rättsenheten deltagit. Lars Ingelström, länsarkitekt Inger Friman, planarkitekt Bilaga. Yttrande från Riksantikvarieämbetet 2010-11-25 Yttrande angående Källfallet i Grängesberg (dnr 401-6339-10 resp. 402-6612-10) Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har tagit del av samrådsremissen angående förslag till fördjupad översiktsplan respektive upphävande av detaljplan för Källfallet i Grängesberg, Ludvika kommun. RAÄ har i nuläget inga synpunkter på planens innehåll, utan anser att dessa frågor bäst hanteras av länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. 6(13)

RAÄ vill dock informera om vad som gäller vid upphävande, eller ändring av ett riksintresse. I kontakter med länsstyrelsen, kulturmiljö, har RAÄ informerats om att det i detta fall sannolikt handlar om en ändring av det aktuella riksintressets gräns, och inte om ett upphävande av hela riksintresset. En sådan gränsförändring kan länsstyrelsen själv besluta om i samråd med kommunen. Det är ändå viktigt att RAÄ informerats om ärendet. Om det visar sig att det handlar om en väsentlig gränsförändring med tillhörande förändring av 1 värdetexten, ska RAÄ fatta beslut om detta. Vid upphävande av ett riksintresse ska ärendet skickas till RAÄ, som fattar beslut i frågan. Sammanfattningsvis är det önskvärt att länsstyrelsen för en dialog med RAÄ kring den framtida hanteringen av riksintresset. Riksantikvarieämbetet Samhällsbyggnadsenheten genom Johan Lock S 5 Dalarnas museum Inkommet yttrande 2010-12-15 Yttrande angående upphävande av detaljplan förslag till stadsplan för Grängesberg i Ludvika kommun upprättad i februari 1985. Grängesberg, Ludvika kommun. Med anledning av stadsbyggnadskontorets remiss i rubricerat ärende, får Dalarnas museum anföra följande: Källfallet, beläget efter en bruksgata på en åsrygg i samhällets norra del, tillkom som ett svar på hård kritik som Grängesbergsbolaget fått för att inte se om sina anställda. Området riktade sig till gruvarbetarfamiljer där far i huset arbetade under jord och där det fanns barn. På så vis var Källfallet vid tillkomsten år 1896-97 ett socialt pilotprojekt. Här skulle barnfamiljerna kunna leva under drägliga förhållanden. Bostaden hade i övrigt utvecklats från den klassiska smedsbostaden typ Hammarbacken med ett stort bostadskök och en mindre kammare till det motsatta - ett mindre kök och större vardagsrum, det vill säga ett modernt boende. Likaså hade man byggt husen energisnåla genom att lägga farstupartierna mot ytterväggarna som en kallsluss istället för som på Hammarbacken lägga ett kallutrymme i byggnadens mitt. Genom att utnyttja två identiska våningar hölls murstocken i byggnadens mitt och husen blev varmare än vad som annars var fallen. Källfallet byggdes som Grängesbergs Typhus nr 1 - det utvecklades på bolagets eget ritbord- det blev normgivande för kommande bostadsutveckling, inte bara i Grängesberg utan i industriorter i hela landet (Fredriksberg, Fagersta, Västerås, Gustavsberg och sågverkssamhällen efter Norrlandskusten). Vid 1910-talet reveterades husen, tidigare var de klädda med rödfärgad träpanel. 1 Bifogas sist i dokumentet som bilaga! 7(13)

Källfallet är ett stycke svensk vardag. Det är ett folkhem innan begreppet folkhemmet ens var påtänkt. Det är byggt på nya idéer om jämlikhet, för en social utveckling, för typiska svenska klimatförhållanden. Husen var så revolutionerande på sin tid att Grängesbergsbolaget sedan intog en ledande ställning inom bostadsutvecklingen. Därom vittnar det faktum att husen ända tills sin 100-årsperiod fungerat som bra bostäder. Källfallet är en unik bostadsmiljö som nu får stryka på foten. Anmärkningsvärt är att Källfallet därtill utgör en av fem delar av riksintresseområdet för kulturmiljövård K 55 (bilaga): Grängesberg. Dalarnas museum har förståelse för de försvårande omständigheter som omger bevarandet av detta område. Trots det demonstrerar Källfallet tyvärr att varken riksintresseområden eller detaljplaner kan rädda unika miljöer från förfall utan ett tidigt, aktivt och pådrivande intresse från kommunen, vars ansvar det är att säkerställa de utpekade riksintresseområdena. Grängesberg är ett samhälle där förlust av stora delar av det byggda kulturarvet lämnat påtagliga spår. Källfallet må med sitt förfall förmedla negativa intryck. Dalarnas museums övertygelse är dock att ett rustat Källfallet kommer att förmedla betydligt fler positiva intryck och känslor på orten än ett rivet Källfallet. Utvecklingen i Grängesberg ser nu ljusare ut än på länge; kanske rymmer framtiden ett behov av nya bostäder. Dalarnas museum anser att Ludvika kommun bör ompröva beslutet och se möjligheterna i områdets arkitektoniska, miljömässiga och bebyggelsehistoriska kvaliteter. För Dalarnas museum Åsa Eriksson Green byggnadsantikvarie S 6 S 7 Vakant (Miljö- och byggnämnden, FÖP) Räddningstjänsten Västerbergsslagen Inkommet yttrande 2010-12-17 Ur brandskyddssynpunkt utan erinran. 5 SVAR PÅ INKOMNA YTTRANDEN Miljö- och byggkontorets kommentarer En utredning (förstudie) gjordes 2003, som beskrev Källfallets kvalitéer och att husen var bevarandevärda. En trestegsmodell rekommenderades för att bevara Källfallet, där området skulle få en fortsatt prövning. Det har inte skett några insatser de senaste åren för att underhålla eller skydda byggnaderna, med hänvisning till genomförd förstudie. Ärendet har inte heller förändrats under relativt lång tid (2003-2010), i riktning mot ett bevarande där någon finansiär eller potentiell fastighetsägare varit intresserad. Det gör att vi på miljö- och byggkontoret nu föreslår att detaljplanen upphävs och att riksintresset inom planområdet upphör att gälla. Anledningen är att vi inte ser något möjligt utnyttjande med tanke på de insatser som skulle behövas efter så lång tid där ett övertagande omöjliggjorts efter ett allt för stort förfall. 8(13)

Den befintliga detaljplanen är bevarandeinriktad och förändringar kan inte heller göras där en del av husen rivs medans andra bevaras. Samtliga inblandade parter är nog överens om att Källfallet har ett kulturellt värde som i den bästa av världar kunde bevaras. Många faktorer är det som styr inom samhällsplanering och därmed sker också en viktning och en värdering. Det är inte enbart kulturmiljövård och historiska värderingar som avgör ärendet, utan såväl sociala, ekologiska samt ekonomiska aspekter läggs in i den slutliga värderingen. Ett likartat bostadsområde (Stora Hagen) finns och bevaras med gynnsammare placering mer centralt i Grängesberg. Även det området ingår i riksintresse för kulturmiljövården, där husen har uppförts i samma stil och tidsepok. Bild 1. Detaljplan med industrimarken blåmarkerad intill Källfallet i bilden. Källfallet har sin placering i närhet av riksväg, järnväg samt större befintlig och möjlig framtida industri (höglager för Spendrups) och upplevs därför som ett sämre läge för bostadsändamål. Närhet till andra viktiga samhällsfunktioner finns, men väger inte upp till det ogynnsamma läget. Det tyngsta argumentet borde ändå vara det ekonomiska, där det inte finns tydliga förutsättningar att rädda husen från vidare ödeläggelse och rivning. Befintlig detaljplan anger ett markutnyttjande till förmån för bostäder som skall skyddas från ingrepp och förvanskning. Emellertid finns inga förutsättningar för kommunen att gå in och ta kostnader för nedgångna bostadsområden när det inte längre finns förutsättningar för fastighetsägarna att bedriva sin verksamhet vidare. 9(13)

Innebörden av att detaljplanen upphävs och att riksintresset får en förändrad geografisk utformning är att nya möjligheter skapas för området. Det slutgiltiga avgörandet finns inte genom planarbetet, utan istället öppnas nya vägar för att bevara en del för t.ex. bostäder eller kulturändamål i en del av området. De bör då bevaras i lägen med utsträckning i norr, en bit från industri och infrastrukturen. Det är idag inte klarlagt vem som bekostar en eventuell rivning, utan planförslaget innebär att marken möjliggörs för annat brukande. Att använda rivningspengar för att rusta upp byggnaderna är inte ett alternativt, då en upprustning vida överstiger rivningsarbetet och dess sammanlagda kostnader. En viktig del i planarbetet är att det skall leda till en lösning där området får en säker och upplevd trygg miljö. 6 SAMRÅDSMÖTE Vid samrådsmötet den 9 november 2010 närvarade fem personer från allmänheten samt därutöver två från massmedia. Det genomfördes i Parkskolan i Grängesberg i planområdets närhet. Vi från kommunen presenterade och diskuterade planförslaget efter bästa förmåga och fick även en del frågor. 7 ÖVRIGT Kommunens ansvar ligger inte i att ta på sig rollen som rivningsentreprenör och att bekosta en slutgiltig lösning av Källfallet. Vi har genom planen däremot utrett förutsättningarna för området, samt möjliggör genom detaljplanens upphävande samt riksintressets geografiska ändring, ett annat markutnyttjande än vad som nu är möjligt. Människors trygghet, hälsa och säkerhet går före övriga delar vid ett avvägande och förfallet får inte ytterligare leda till försämrade livsmiljöer för människor i området. Sist i samrådsredogörelsen bifogas riksintresset i sin helhet. 8 SLUTSATS Samrådsyttranden och politiska beslut talar för att planförslaget kan vidareföras till utställningsskedet som är nästa steg för såväl upphävande av detaljplan som ändring av riksintressets utbredning för kulturmiljövården. Det sistnämnda sker genom den fördjupning av översiktsplan som upprättats parallellt med detaljplanen. 10(13)

9 FÖRSLAG TILL BESLUT Miljö- och byggnämnden föreslås godkänna samrådshandlingar samt besluta om att uppdrag skall ges till miljö- och byggkontoret om utställning för handlingar som tillhör detaljplanen. Dess utformning skall ske i enlighet med samrådshandlingarna och miljö- och byggkontorets kommentarer och slutsatser i denna samrådsredogörelse. Därutöver beslutar nämnden om utställning. (Parallellt med detta kommer kommunstyrelsen föreslås ta beslut om godkännande av planhandlingar (samråd) samt vidareföra fördjupning av översiktsplan till utställningsskedet). Dessa ges sedan en gemensam utställningstid och får därmed en förenlig process innan antagandet kan ske av kommunfullmäktige i Ludvika kommun. 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådsredogörelsen har upprättats av miljö- och byggkontoret i Ludvika Göran O. Sundell stadsarkitekt Christer Dahlenlund planingenjör 11(13)

BILAGA RIKSANTIKVARIEÄMBETETS SAMMANFATTANDE VÄRDETEXT 55. GRÄNGESBERGS GRUVSAMHÄLLE W 55 (Grangärde sn) 6663/1456 Motivering: Representativ gruv- och industriort från tiden omkring sekelskiftet 1900. Uttryck för riksintresset. Gruvområde med anor från medeltiden, men med huvudsaklig brytningsperiod under slutet av 1800-talet och 1900-tal. Flera bostadsområden för arbetare i medvetet utformad bostadsarkitektur. ----------------------------------- LÄNSSTYRELSENS BESKRIVNING 55. GRÄNGESBERG Antal delområden: 5 Karta: 12F SV 1251 12F 2b 12521 Areal: > 100 ha Kulturgeografisk(a) region(er): Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder. Naturgeografisk(a) region(er): Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområde. Specifikation av naturförutsättningar: Bergkulleterräng i gruv- och skogsbygd. Gruvområde med tätortsbebyggelse. Vilka motiv har i första hand styrt urvalet: Vetenskapligt - pedagogiska. Bebyggelsemiljö. Eventuella kompletterande värden: Gestaltningsmässiga värden. Innehåll (sektorsvis, tidsskede, sökord): Gruva, administrations- och arbetarbostäder, 1800-1900-tal. Förutsättningar för att kulturvärdena skall bibehållas: Utglesning av befintlig bebyggelse bör ej få ske. Mycket stor försiktighet bör råda vid exteriörförändringar av befintlig be- 12(13)

byggelse. Säkerställandeläge: KÖ 76-10-28: D9 och O10. Förslag till stadsplan med Q-bestämmelse för Stora Hagen och Källfallet. Bergslagsbyn ligger inom förslag till områdesplan för Norra Grängesberg (Dnr 11.081-1116-86 yttrande 86-08-11). Byggnadsminneslagen (Cassels donation). Områdets huvuddrag: En av Sveriges mest betydande gruv- och industriorter med anor från 1500-talet. I slutet av 1800-talet fick gruvbrytningen ökad fart sedan nya metoder för förädling av malmen upptäckts. Bebyggelsen, som ligger runt gruvan, har under 1900-talet förändrats kraftigt på grund av expanderad verksamhet och flera byggnader har rivits eftersom de hamnat inom rasriskområdet. Området omfattar f d Grängesbergsbolagets administrativa centrum, "Cassels donation", direktörsbostad och ingenjörsbostäder i mellersta och norra delen av västra Grängesberg samt karaktäristiska grupper av gruvarbetarbostäder i södra delen. En rad av tre sådana bostadshus ligger inom ett litet, avgränsat område i NV. Enstaka intressanta områden med enhetlig arbetarbebyggelse från sekelskiftet är Stora Hagen, Källfallet och Bergslagsbyn. Väster om gruvan finns ett större område med diverse administrationsbyggnader, brukshotell m.m. samt bostäder för tjänstemän och arbetare. Här ligger också den magnifika Cassels donation. Sammanfattande värdetext: Grängesberg är ett exempel på ett representativt gruvsamhälle från tiden omkring sekelskiftet 1900. Flera bostadsområden representerar en medveten utformad arbetarbostadsarkitektur. Källor: Kulturhistorisk bebyggelse och miljö i Ludvika kommun. Inventering av Dalarnas museum 1979 (rapport). 13(13)