SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432 eller 0732-51 23 71 Org.-nr: 556 705-6931 E-post: info@billyvind.se Fastighet Lillahult 1:3 Åseda-Skeda 1:3 Mörtelek 1:4 Mörtelek 8:5 Kontaktperson: Fastighetsägare Catarina Gyllenfjell Ulf Gyllenfjell Mats Karlsson Gerd Karlsson Nils-Gunnar Johansson Brita Johansson Agneta Westlund Jan Westlund Agneta Paulsson, vd i Billyvind AB Samrådsmöte Tid: Tisdagen den 5 juli 2011, klockan 18.00 Plats: Hembygdsgården i Mörtelek, Åseda Annonser om samrådsmötet har införts i Smålandsposten Synpunkter och frågor som lämnas till Billyvind senast 2011-09-05 kommer att redovisas i kommande ansökan. BAKGRUND Billyvind har för avsikt att söka tillstånd för uppförande av 1-7 vindkraftverk med anslutningsvägar, uppställningsplatser och transformatorstationer i området Åseda-Skeda, Lillahult och Mörtelek i Uppvidinge kommun. 2
En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska upprättas. Innan MKB upprättas ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndighet och de enskilda, som kan antas bli särskilt berörda, 6 kap 4 Miljöbalken. Detta dokument har upprättats som information om den planerade verksamheten. LOKALISERING Området ligger i den norra delen av Uppvidinge kommun, och sträcker sig cirka 1-4 km sydost om Åseda. Figur 1. Karta över området med vindkraftverken markerade UTFORMNING AV ANLÄGGNINGEN Koordinaterna för vindkraftverken framgår av tabellen nedan (RT 90). Nr Fastighet X-koordinat nord Y-koordinat öst Z-koordinat höjd över hav 1 Åseda-Skeda 1:2 6 336 651 1 473 910 240,0 2 Mörtelek 1:4 6 336 690 1 474 784 240,6 3 Mörtelek 1:4 6 334 955 1 476 854 230,0 4 Lillahult 1:3 6 336 312 1 474 449 240,0 5 Mörtelek 8:5 6 335 298 1 477 046 230,0 6 Mörtelek 8:5 6 336 149 1 474 926 240,0 7 Mörtelek 8:5 6 335 223 1 476 496 230,0 Tabell 1: Ingående fastigheter och koordinater för vindkraftverken 3
Vindkraftverk Typ Navhöjd, m Rotordiameter, m Märkeffekt, MW PowerWind PW 90 98 90 eller 100 2500 Vindkraftverk. Beräkningarna är gjorda för ett vindkraftverk av märket PowerWind. Den tekniska utvecklingen har medfört att vindkraftverk med effekten 3 000 kw är inom räckhåll. Även höjden kan ändras, dock högst 200 m totalhöjd. Typen av vindkraftverk kan ändras. Ansökan kan komma att gälla: Högsta totalhöjd: 200 m Max effekt: 3 MW Figur 2. Schematisk ritning av vindkraftverket. (Källa: PowerWind) Enligt Miljöbalken ska alternativa utformningar tas fram och belysas. Det kommer att göras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Det är därvid en fördel att först ha haft samråd med grannar och annan berörd allmänhet. OLIKA INTRESSEN All byggnation påverkar mer eller mindre både naturen och landskapsbilden. I den mån man kan förutse hur denna påverkan blir, ska redogöras för. Kortfattat berörs vissa aspekter nedan under rubrikerna Ljud och Skuggor. Bland drivkrafterna bakom de senare årens stora intresse för vindkraftetablering är ekonomiska intressen. Arrendeersättning, företagsvinster, arbetstillfällen och skatteintäkter är välståndshöjande. Billyvinds affärsidé är samarbete mellan flera parter, så att nyttan av vindkraften sprids. När bygglov och andra nödvändiga tillstånd föreligger, bildas ett nytt aktiebolag, som ska äga vindkraftverken. Ett betydande antal aktier kommer att erbjudas 4
markägare, kringboende och andra intresserade. Även Billyvind avser att vara en framtida partner genom att kvarstå som ägare med 10 procent av aktierna. MARKANVÄNDNING UR ENERGISYNPUNKT Billyvind har ännu inte låtit mäta vinden. Övergripande beräkningar av vindhastigheterna visar på goda vindar. Uppvidinge kommun har bl a på sin hemsida beskrivit förutsättningarna för vindkraft. De är bland de bättre i länet. 2009 gjordes ett tematiskt tillägg angående vindkraft till översiktsplanen. För norra Uppvidinge beräknas vindhastigheten ligga i intervallet 6,5 7,0 m/s i genomsnitt per år, se figur 3 Figur 3. Karta över årsmedelvinden 72 m över nollplaneförskjutningen. (Källa: Uppvidinge kommuns hemsida) Genom att kraftnätet i Sverige genom Baltic Cable är länkat till kraftnät på kontinenten ersätter dessa vindkraftverk fossilbränslebaserad elproduktion där. Vardera av vindkraftverken i huvudalternativet producerar cirka 450 miljoner kwh, vilket ersätter cirka 450 kubikmeter olja per vindkraftverk och år. MILJÖPÅVERKAN Vindkraft är ett av de renaste sätt vi känner att i större omfattning producera el. De planerade vindkraftverken bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. De bidrar till minskad försurning och minskade mängder koldioxid. 5
Emissioner till luft Verksamheten innebär inga eller försumbara emissioner till luft. Under uppbyggnadstiden kommer transporter att krävas för vägar, fundament samt för leverans och montering av vindkraftverket. Transporterna sker med hjälp av dieseldrivna fordon. Under drifttiden kommer service att utföras cirka 2 gånger per år. Förekommande haverier kan också komma att kräva extra transport till platsen. Även vid nedmontering kommer transporter att krävas. Det ligger dock långt fram i tiden. Den tekniska livslängden på ett vindkraftverk brukar räknas till 25 år. Men tornet anses ha en längre hållbarhet. Ett alternativ i framtiden kommer därför troligen att vara utbyte av nacell och rotorblad i stället för total nedmontering. Emissioner till mark och vatten Verksamheten innebär inga eller försumbara emissioner till mark och vatten. I vindkraftverket finns olika oljor som växellådsolja, hydraulolja och vridväxelolja. Sammanlagd volym är mindre än 1 kubikmeter. Även batterier och fett krävs för verksamheten. Samtliga byts av servicepersonal med jämna intervaller och vid behov däremellan. Endast ackrediterade företag kommer att anlitas. Ljud Buller definieras som oönskat ljud. Därför kan även låga ljudnivåer vara att anse som buller. Boverkets riktlinjer för buller är 40 db(a). Det gäller tillskottsljudet och ligger under den nivå som de flesta människor kan urskilja bland andra naturligt förekommande ljud utomhus. Vindhastigheten 8 m/s anses vara värsta tänkbara läge. Vid högre vindhastigheter maskerar vindsuset ljuden från rotorbladen. Vid lägre vindhastigheter, är rotationen långsammare och medför lägre ljudnivå. Beräkningarna är som ovan nämnts gjorda för vindkraftverk av märket PowerWind. Källjudet är enligt tillverkarens uppgifter 104,3 db(a) för verket med 90 m rotordiameter och 106,5 db(a) för det med 100 m rotordiameter. För att ingen av bostäderna ska få en högre ljudnivå än 40 db(a) planeras effekten ställas ner så att källjudet endast blir 102,5 db(a). Ingen av bostäderna får då en högre ljudnivå än gränsvärdet 40 db(a). Ett annat märke kan komma att bli aktuellt. Skulle vindkraftverk av annat märke väljas är Billyvind medvetet om, dels att styrprogram ska finnas så att ingen bostad enligt beräkningarna får högre ljudnivå än 40 db(a), dels att det ändå är verksamhetsutövarens ansvar att den gränsen hålls även vid kommande drift. 6
Från maskinhuset hörs i princip inga ljud. I moderna vindkraftverk är de mycket väl isolerade ur ljudsynpunkt. När rotorbladen roterar bildas ett swisch-ljud. De dominerar i de beräknade ljudnivåerna. Beräkningsprogrammet WindPRO har använts, se figur 4 och tabell 2. Figur 4: Ljudutbredningskarta. Orange linje sammanbinder punkter med 40 db(a). Tabell 2: Avstånd till näraliggande bostäder. Det kortaste avståndet till någon bostad är 486 m 7
Skuggor och reflexer Under driftsfasen uppkommer rörliga skuggor och reflexer från vindkraftverk. Gränsvärdet för antal faktiska skuggtimmar som får påverka en fastighet är 8 timmar/år. Det teoretiskt maximala gränsvärdet som används som praxis är 30 tim/år och max 30 min/dag. Det senare gränsvärdet, det så kallade worst-case scenariot är högre eftersom där inte tas hänsyn till att solen ibland skyms av moln, vilket den i praktiken gör en stor del av tiden. I detta område finns bostäder som kommer att få ett högre antal skuggtimmar än vad gränsvärdet anger, se tabell 3 och figur 4. Beräkningarna förutsätter öppen terräng mellan vindkraftverk och bostaden. Om så även är de faktiska förhållandena, så kommer vindkraftverk att stängas av så att inte gränsvärdet överskrids. Figur 4: Karta med skuggmottagare. Tabell 3: Beräkningar av skuggor i värsta fall Figur 5: Grafisk kalender som visar när skuggorna kan uppkomma. 8
Hänsyn kommer att tas till skuggbildningen för bostäder inom 2 km avstånd från vindkraftverken. Efter att ha studerat hur varje bostad kommer att faktiskt påverkas, programmeras ett styrprogram, så att vindkraftverket stängs av i tillräcklig omfattning. Med andra ord kommer skuggproblemen att avhjälpas i samtliga alternativ genom att välja bästa möjliga tillgängliga teknik i enlighet med hänsynsreglerna, miljöbalken 2:a kapitlet 3 Försiktighetsprincipen. Landskapsbild Vindkraftverken är planerade att stå i högst möjliga läge för att ändå klara ljudnivåerna. Trots att de står i skogsmiljö, gör totalhöjden att de kan komma att synas på långt håll. Men mellanliggande skog och kuperad terräng gör att det visuella intrycket knappast kommer att bli särskilt markant. Vid specifika platser beror det på hur nära det finns träd mellan betraktare och vindkraftverket om det kommer att syna. Skulle någon önska ett fotomontage från sin egen fastighet eller annan punkt, så gör Billyvind gärna det om digitalt foto och plats om fotopunkt skickas via e-post till Billyvind. Risker för olycksfall. Det har noterats att vindkraftverk kan släppa is från vingarna under speciella förhållanden. Vindkraftverken kan utrustas med isdetektorer som känner av när isbildning sker och stoppar verken. Det finns också metoder att värma rotorbladen, så att det inte uppstår is. Olika tillverkare har olika lösningar. Generellt sett förekommer få olycksfall med vindkraft. De som varit har i flertalet fall varit fallolyckor. Rekommenderat säkerhetsavstånd enligt Boverket uppgår till navhöjden plus 3 gånger rotordiametern, dvs i detta fall 370-400 m. Det kommer inte att finnas avspärrningar utan man kommer att kunna gå ända fram till vindkraftverket. Vindkraftverkets torn kommer att vara låst för att hindra tillträde till tornet. Kulturmiljö och särskilda naturvärden Fornlämningar är rester lämnade i natur och miljö som för länge sedan påverkats av människan i någon omfattning samt anses varaktigt övergivna. Fornminnen kan vara av enskild art, t.ex. en grav, eller flera fornminnen samlade inom ett stort område. Alla fornlämningar skyddas enligt Fornminneslagen, som skall se till att förhindra borttagande, förstörelse och övertäckning. Områden kring fornlämningar är också skyddade. Storleken på detta område beror på typen av fornlämning. Fossil åkermark eller fornåkrar är rester av gamla tiders jordbruk, ängsbruk och även boskapsskötsel. Länsstyrelserna och andra myndigheter tillhandahåller information om 9
skyddade områden och känsliga biotoper via bl a söksidan www.vindlov.se. Som framgår av figur 6 förefaller varken känsliga biotoper eller forn-/kulturlämningar att beröras av något vindkraftverk. Billyvind kommer att samråda med länsstyrelsen och eventuellt göra särskilda inventeringar och följa anvisningar från länsstyrelsen. Forn-/kultlurlämningar Nyckelbiotop Figur 6: Utdrag ur Skogsstyrelsens sökmotor Skogens Pärlor Vägar. Befintliga vägar används i första hand, men förstärkningar kommer att behövas. Tillfartsvägar måste vara 4,5 m breda. På nya samt befintliga vägar ska 5 m uppåt och 2,5 m åt vardera sidan från mitten av vägen vara fria från hinder. I den mån transporter är önskvärt på enskilda vägar, som inte tillhör markägaren eller över annans fastighet måste avtal med berörda ägare tecknas. Sådana avtal är inte tecknade än. 10