Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Relevanta dokument
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Hydrologins vetenskapliga grunder

Framtida klimat i Stockholms län

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Framtidsklimat i Hallands län

Problem med vatten, eller?

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Extreme Forecast Index

Hydrologi, grunder och introduktion

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Årsrapport vattenreglering 2017

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

MIKE SHE för Kristianstadslätten

+5 GRADER. Klimatet förändras

Finns det vatten så det räcker?

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Klimatsäkring -P104 samt P105

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Fuktcentrums informationsdag

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Framtidens översvämningsrisker

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI


A changing climate för Findus Grönsaker

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

MÄNNISKAN OCH VATTNET - om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Dricksvattenförsörjning i framtiden. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell


Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

1. Upphäva bevattningsförbudet från och med

Elmarknadsrapport Q3-14

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Simulering av möjliga klimatförändringar

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Vattenreglering vad är det?

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Per Ericsson Görvälnverket

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Följder av 1933 års vattendom

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Transkript:

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning Magasinsförändringar kompenserar för differenser mellan de båda sidorna

liknar en privatekonomi Inkomster Boendekostnad Inkomster Utgifter Bankkonto Övriga kostnader Uttag/insättning på bankkontot kompenserar för differenser mellan de båda sidorna

Över lång tid: Nederbörd = Avrinning + Avdunstning

Under kort tid måste magasinen beaktas! Under kortare perioder påverkar väderväxlingar vattenbalansen och kan orsaka extrema händelser: ET/P Översvämningar ( kontot överfullt ) Torka ( kontot tomt ) Men klimatet skiljer sig mellan olika delar av Sverige och likaså storleken på de naturliga magasinen. Därför har landskapet varierande buffertförmåga för väderväxlingar. Områden med hög kvot mellan avdunstning och nederbörd är mer känsliga för variationer i nederbörd, dvs sydöstra Sverige.

Ölandsbron. Foto: Nicklas Thegerström Torråret 2016 i bilder Hjälmaren. Foto: Sofie Isaksson Öland. Foto: Karl Nilsson Foto: Margareta Eiserman/SGU Öland. Foto: Dan Birgersson

Nederbörd de senaste 20 månaderna (sep 2015 - apr 2017) Kvot av normal nederbörd Avvikelse från normal nederbörd

Ackumulerad nederbörd för Södermanlands län -154 mm

Ackumulerad nederbörd för Östergötlands län -184 mm

Månadsmedelvärden 1961-1990 Område Ryttarbacken i Östergötland Nederbörd J F M A M J J A S O N D Avdunstning Årsnederbörd: 604 mm Årsavdunstning:439 mm (73% av årsnederbörden) Återstår: 165 mm

Vad återstår varje månad i normala fall? Nederbörd - avdunstning J F M A M J J A S O N D Överskott Underskott Överskott Normalt råder överskott 9 av 12 månader, dvs 75% av tiden

Vattenbalansen i Ryttarbacken varje månad de senaste två åren men senaste två åren har vi haft överskott under endast ca 40% av tiden!

Låga vattenstånd i stora sjöar Hjälmaren -21 cm (ca 1300*Globen) Vättern -32 cm (ca 3500*Globen)

Hur snabbt kan Vättern återhämta sig? Normal median Prognos median

Flöden i vattendrag Många vattendrag har lägre flöden än normalt för årstiden. En bidragande orsak är årets relativt lilla vårflod. Prognosen för den närmaste veckan indikerar att flöden i Mälardalen och strax norr därom återhämtar sig något. 30 maj Prognos 7 juni

Sannolikhet för lågflöde (lägre än Q95) i mitten av augusti 2017 Med klimatologiska data Med säsongprognos från ECMWF

SVERIGES VATTENBALANS I FRAMTIDEN

Framtidens inkomster (nederbörd) Ökande nederbörd i hela landet men ökningen minst i sydöstra Sverige

Vinter Sommar

och kostnader (avdunstning som funktion av lufttemperaturen)

Vinter Sommar

Förändring i årstillrinning enligt klimatscenarier RCP 4.5 RCP 8.5

Antal dagar med lågflöden i klimatscenarier jämfört med dagens klimat 1991-2013 RCP 4.5 RCP 8.5

Slutsatser Måste beakta hela vattenbalansen för att förstå läget eftersom både avdunstning och avrinning också påverkar magasinen. Sveriges vattenbalans kommer att påverkas av klimatet. En liten ökning av nederbörden i sydöstra Sverige räcker inte för att balansera en större ökning av avdunstningen. Period under året med överskott minskar i framtiden i samband med att avdunstningen ökar och växtperioden förlängs. Eftersom påfyllning sker under en allt kortare tid ökar vädrets betydelse under denna period. Några torra vintermånader får större effekt, framför allt i södra Sverige. Större magasin ger bättre möjlighet att buffra perioder med torka, både gällande grund- och ytvatten.