UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT LEKTIONSTEXT 2: RESAN (baserat på en grupp med 30 elever) Skriv ut elevdokumentet Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse del 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Saltenergi Energin i en citron Saltutvinning ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA OCH SOLHJULET

UPPFINNARNA OCH SOLHJULET (±15 MIN) DEL 1: GRUVARBETAREN Sibrand har studerat vykorten noggrant. I en bok har han hittat en bild på en kolgruva. Det är samma gruva som på Sörens vykort. Sibrand kör bilen och Aisha läser kartan. I fjärran ser de ett högt torn. Högst upp i tornet sitter enorma hjul. Precis som på vykortet, ropar Aisha när de börjar närma sig. Sibrand stannar bilen med de konstiga hjulen vid tornet. De kliver ur. Vad är de där hjulen till för? undrar Aisha. Det hänger en hiss i de stora hjulen. Med den hissen kommer man flera hundra meter ner i marken, djupt ner i gruvan. förklarar Sibrand. I marken under våra fötter finns stenkol. Från gropen gräver gruvarbetarna långa tunnlar så att de kan komma åt stenkolet. Vad har ni här och göra? Aisha och Sibrand blir rädda och vänder sig om. En äldre man kommer gående mot dem. Här har ni inget att hämta. Gruvan stängdes för flera år sedan, säger mannen barskt. Aisha tar mod till sig och visar vykortet för den gamle mannen. Titta, det här kortet har jag fått av någon som vi söker. Han heter Sören. Mannen tittar på kortet och ser en teckning som föreställer ett lejon på baksidan. Till Aisha, står det bredvid. Jaha, du menar Sören lejondomptören, säger mannen, den här gången med vänlig röst. Aisha nickar hoppfullt. Känner du honom? Honom känner jag mycket väl. Han var intresserad i den skatt som döljer sig i den här gamla kolgruvan. Mannen ser hemlighetsfull ut. Menar du stenkol? frågar Sibrand, som böjer sig och plockar upp en svart sten från marken. Mannen tar stenen ur Sibrands hand och gnider den i handen. Stenen färgar av sig och mannens händer blir svarta. Den här stenen härstammar från dinosauriernas tid. 2

Egentligen är det ingen sten, det är trä. Mycket, mycket gammalt trä. Det brinner bra. Man kan elda i kaminen med det. Och om man ställer ett vattenkärl vid kaminen blir vattnet varmt. Och om man pumpar vattnet genom huset värms det upp av vattnet. Det låter invecklat, säger Aisha. Den gamle mannen nickar. Det är det. Och det finns ett mycket enklare sätt. Jag ska visa er. Aisha och Sibrand följer med mannen till det gamla tornet. Jag heter Gerhard. Jag brukade bryta stenkol här, säger mannen. När de kommer in ger Gerhard Aisha och Sibrand en hjälm, en oljelampa och ett par stövlar. De kliver in i hissen. Nu bevakar jag gångarna och ser till att ingen kommer in i gruvan. Det är nämligen mycket farligt där nere. Alldeles ensam i kolmörkret. Är det inte läskigt? frågar Aisha. Gerhard ler. Det är inte så farligt. Man vänjer sig. Jag har arbetat under jord i många, många år. Och idag är jag inte ensam, jag har ju er som sällskap. Det känns väl bra? säger Aisha och ler. Gruvarbetaren skrattar. Sedan stannar Gerhard hissen och säger tyst: Jag har upptäckt något mycket viktigt. Det är fortfarande en hemlighet, men jag ska visa er. Hissdörrarna öppnas. Det är kolmörkt i tunneln. Gerhard tänder en gammal oljelampa. Tillsammans går de genom labyrinten av gångar där gruvarbetarna en gång bröt stenkol. Förr i tiden hackade de stenkolet ur berget med spetshackor. Sedan började man använda maskiner, förklarar Gerhard. Här måste man vara väldigt försiktig, varnar han. Om man går vilse här är man riktigt illa ute. Titta, där är det. Gerhard pekar på en plats där tunneln blir lite bredare. Till höger finns en stor vattenpöl. Stick ned handen i vattnet, säger Gerhard till Sibrand. Vattnet är varmt. Hur kommer det sig? frågar Sibrand. Bra, eller hur? Jag upptäckte det här på egen hand. Så varför ska man bränna stenkol för att värma vatten till husets värmesystem? frågar Gerhard Aisha. Det behövs ju inte. Vattnet är redan varmt. Aisha sticker också ned handen i vattnet. Hur kommer det sig? frågar Aisha. Visste du att jorden är glödande het längst in i mitten? frågar Gerhard. 3

Och ju djupare man är desto närmare värmen kommer man, förklarar han. Vattnet här nere blir varmt av sig själv. Man behöver inte bränna stenkol för att värma det. Det enda man behöver göra är att gräva ett tillräckligt djupt hål. Coolt, ropar Aisha entusiastiskt. Nej, inte kallt, varmt! skojar Gerhard. Ja, ja, varmt, jag fattar, säger Aisha. Gerhard pekar på ett rör som går genom tunneln. Se du den där ledningen? Genom den gamla ledningen pumpar jag det varma vattnet till mitt hus. Och med det varma vattnet... Aisha avslutar meningen. kan man ta en dusch. Gerhard grimaserar illa. Usch, nej! I det smutsiga vattnet? Det vill jag inte ens tänka på. Jag använder det för att värma huset. Dessutom... Gerhard viskar som om han ska avslöja en stor hemlighet. Jag håller på att bygga en maskin, fortsätter han. Kloink. Just som Gerhard skulle berätta om maskinen hörs ett konstigt ljud långt bort i tunneln. Vad var det? ropar Aisha och Sibrand samtidigt. Ingen aning. Vi får se efter, svarar Gerhard. Tillsammans går de tillbaka mot hissen. Aisha och Sibrand skulle ha gått vilse vid det här laget om de hade varit ensamma. Lyckligtvis har de Gerhard med sig, och han vet vägen. Ingen säger ett ord. Gerhard är också tyst. Det märks att han är orolig. Men de ser och hittar inget särskilt, förutom att lamporna i tunneln har slocknat. Hmm, jag kan svära på att belysningen fungerade förut, muttrar Gerhard. När de kommer tillbaka till hissen visar det sig att belysningen har slocknat. Det enda ljus de har kommer från lyktorna som de bär med sig. Aisha halkar och ramlar nästan omkull, och hennes lykta svänger fram och tillbaka. Deras skuggor dansar nervöst på tunnelväggarna. Ska vi åka upp igen? Jag tycker att det är urläskigt här. Gerhard trycker på hissknappen, men inget händer. Är hissen trasig? frågar Aisha. Nej, det tror jag inte. Men det finns ingen ström, svarar Gerhard. Strömmen kommer uppifrån. Något måste ha gått sönder där uppe. Eller så har någon haft sönder något. Vem skulle göra något sådant? undrar Sibrand. 4

Vandaler från byn. Rackarungar som har tråkigt och som tycker att det är kul att ha sönder saker. Tänk om jag kunde få tag i dem. Muttrar Gerhard. Har ni en telefon med er? Nej. Betyder det att vi är fast här nere? frågar Sibrand ängsligt. Tja, om vi inte kan ringa någon då måste vi lösa det här själva på något sätt, säger Gerhard. Vet du egentligen hur man gör elektricitet? frågar han Aisha. Hon skakar på huvudet. Gerhard förklarar att man inte bara kan använda stenkol för att elda i en kamin eller värma ett hus. Stenkol används också som bränsle i kolkraftverk. Då bränner man stenkol som bryts i gruvor. Värmen används för att värma upp vatten så att det kokar. Då får man ånga. Precis som i en tekanna. Och den ångan används för att driva turbiner som är kopplade till generatorer. De fungerar som en stor cykeldynamo. Och på så sätt kan man skapa energi. I kolkraftverket värmer de vatten genom att bränna stenkol. Men vad upptäckte vi när vi kände på vattnet i gruvan? Vattnet i gruvan är redan varmt, ropar Aisha. Just det, och jag har byggt en maskin som gör elektricitet av varmt vatten. Maskinen står här i gruvan. Så därför... Har vi ström! ropar Sibrand. Ström till hissen! skriker Aisha. Gerhard leder dem genom två tunnlar till den del av gruvan där han har byggt sin maskin. Det är ett stålskåp, och längst ned sticker det ut tre rör. Rören leder ned i marken. Högst upp på skåpet finns det en tunn kabel. Det är en elkabel. Gerhard vrider på en stor spak så att strömmen leds från hans egen maskin och ut i elnätet. Lamporna börjar lysa. Och när de kommer fram till hissen fungerar den igen. När de har kommit upp ur gruvan ser Gerhard med en gång vad problemet är. Vandalerna har haft sönder proppskåpet så att strömmen bröts. Gerhard spejar omkring för att se om vandalerna är kvar. Ungefär 100 meter bort kör en svartklädd motorcyklist iväg med hög hastighet. Skitstövel! ropar Gerhard efter honom, men motorcyklisten är nästan utom synhåll. Det här är inga pojkstreck längre. Nu kör de motorcykel också. Nu får det vara nog, muttrar Gerhard. 5

Din elmaskin räddade livet på oss, säger Sibrand. Annars hade vi varit fast där nere. Nu förstår jag också varför Sören var så intresserad av den här övergivna kolgruvan. Och nu är jag också intresserad, för batterierna i min bil är nästan helt urladdade. Skulle jag få ladda dem med strömmen från din gruvmaskin? frågar han Gerhard. Ja, varför inte? säger Gerhard. Trevliga människor som ni hjälper jag gärna. Sibrand laddar bilen med strömmen som kommer djupt där nerifrån i kolgruvan. De måste fortsätta leta efter Sören. Nu vet de att de är på rätt spår. Sören har varit här men vart han reste efter det har Gerhard ingen aning om. Men som tur är har de vykorten. 6

UPPGIFT 1: RITA ETT HUS SOM VÄRMS MED GEOTERMISK ENERGI (±15 MIN) Gruvarbetaren Gerhard är påhittig. Han kan producera ström med hjälp av vatten som värmts upp i marken. Dessutom använder han vattnet för att värma upp sitt hus. Det är mycket miljövänligt och dessutom är det billigt. I Sverige värmer många sina hus med el eller så kallad fjärrvärme. Denna energi produceras i stora kraftverk som drivs med olja, vattenkraft eller kärnkraft. Men Gerhard behöver inte sådan energi. Han har ju det varma gruvvattnet. Du behöver: 30 pappersark (helst större än A4) 30 blyertspennor eller kulspetspennor 30 färgkritor och/eller färgpennor Förberedelser Sök information på internet om geotermisk energi och ta också reda på vid vilka platser denna energi kommer upp ur marken. 7

UPPGIFT 2: SOLTORNET MED GEOTERMISK ENERGI (±20 MIN + 10 MIN DISKUSSION) I berättelsen har Gerhard byggt en maskin som producerar ström med hjälp av varmt vatten. Under denna laboration får eleverna tillfälle att undersöka hur det går till. TIPS Låt eleverna arbeta i grupper fyra och fyra. Du behöver: 8 soltorn (som de byggde själva under föregående lektionsmoment) 8 värmeljus (oanvända) 8 assietter 1 kanna vatten 1 tändare eller tändstickor TIPS Varna barnen för säkerhets skull för att värmeljuset blir varmt och att det varma stearinet blir flytande. Det är viktigt att de kan arbeta lugnt och utan att springa runt i klassrummet. Förberedelser Samla ihop soltornen som ni byggde under det föregående lektionsmomentet. Samla ihop åtta assietter och en kanna med vatten. Frågor och svar Vad hände när du höll soltornet ovanför lågan? Vindsnurran uppe på soltornet började snurra. Vad var det för flöde som bildades när du höll soltornet ovanför lågan? Det bildades ett luftflöde (varmluft). Vi värmer vattnet i botten av soltornet. Det varma vattnet värmer luften ovanför. Varmluften stiger och vindsnurran börjar snurra. Hur kan man använda varmt vatten för att generera elektricitet? Med varmt vatten kan man värma luft. När luften blir varm stiger den. Om man placerar en vindsnurra i ett varmt luftflöde börjar den snurra. 8

Om man sedan kopplar en generator till vindsnurran får den roterande rörelsen generatorn att gå runt. Generatorn omvandlar sedan den roterande rörelsen till elektricitet. Plast smälter om man håller det ovanför en öppen låga. Så varför smälte inte plasten i soltornet när du höll tornet ovanför värmeljusets låga? Vattnet kyler ned plasten. Värmen från lågan tas upp av vattnet via plasten. Plasten kan ha färgats vit av värmen men det betyder inte att den har smält. TIPS Låt barnen känna på vattnet genom hålet. Då kan de själva känna att det har blivit varmt. Vattnet har egenskaper som gör att det kan absorbera mycket värme. Och det är en egenskap som också utnyttjas av vår kropp. Vår kropp använder vattnet när den behöver göra sig av med överskottsvärme. Det sker exempelvis när vi svettas. TIPS Fortsätt arbetet med Uppfinnarnas lektionstext vid ett annat tillfälle om du märker att koncentrationen tryter. Fortsättning Uppfinnarprov 2: Resan Läs del 2 av berättelsen för gruppen. 9

BERÄTTELSEN UPPFINNARNA OCH SOLHJULET (±15 MIN) DEL 2: SALTENERGI Aisha och Sibrand har studerat nästa vykort som Sören skickat. Det är det märkliga vykortet med ett ägg på bilden. Vykortet kan komma var som helst ifrån. Som tur är avslöjar poststämpeln på kortets baksida var vykortet postades. Där står namnet på en liten stad vid kusten. Dags att ge sig av till havet. 10

De har kört en lång sträcka sedan de lämnade Gerhard i kolgruvan. Sibrand är trött och Aisha sover. Sibrand vill inte råka ut för en olycka och därför kör han sakta och försiktigt. En bil bakom honom tutar. Sibrand sticker upp handen och ger tecken åt föraren att köra om. Tut, tuuut. Ja, ja, ja, muttrar Sibrand Jag visar ju att du kan köra om. Aisha vaknar av oljudet. Hon tittar sig sömnigt omkring. Då ser hon att det inte är en bil utan en motorcykel som kör bakom dem. Den kommer allt närmare. Sibrand ser det också och gasar på. Men det är för sent. Motorcykeln kommer med hög hastighet och kör upp jämsides. Motorcyklisten har ett svart skinnställ. Hans ögon är dolda bakom smutsiga motorcykelglasögon. Och han har en svart halsduk för munnen. Aisha blir rädd och tar skydd nere i bilen. Just då bromsar Sibrand och gör en tvär högersväng in på en avtagsväg. Motorcyklisten reagerar inte i tid. Han fortsätter rakt fram. Sibrand och Aisha kör in på ett industriområde där det står stora runda tankar. Sibrand har ingen aning om var de är eller hur de ska ta sig därifrån. Bakom en liten stenbyggnad kör han in på en liten väg men han upptäcker snart att vägen tar slut. De har ingenstans att ta vägen och motorcyklisten är dem säkert i hasorna. Sibrand parkerar Sunny snabbt bakom några målade tunnor som täcks av en stor presenning. Skynda dig på, ut ur bilen, säger han till Aisha. De kliver ur bilen och drar den blå presenningen över Sunny så att bilen inte syns. Sibrand sätter pekfingret framför läpparna. Sch, stanna här så ska jag ta en titt. Han smyger iväg och tittar bort utmed den öde vägen framför honom. Den är helt tom. Han springer snabbt bort till stenhuset och gömmer sig på baksidan. Försiktigt tittar han runt husknuten. Brum, bruuum! Då gasar motorcyklisten med en gång. Han stod och väntade en bit bort tills Aisha eller Sibrand skulle visa sig igen. Sibrand tvekar inte ett ögonblick. Han springer så snabbt han kan bort mot de runda tankarna. Han måste locka iväg motorcyklisten från Aisha, annars sitter hon i fällan. Upp utmed den stora tanken slingrar sig en ståltrappa. Sibrand springer uppför. Aisha är i alla fall i säkerhet, tänker han. Från tanken går en gångbro av stål som leder bort mot en stor fabrikshall. Han springer över stålgallret i riktning mot hallen. 11

När Sibrand tittar ned ser han motorcyklisten stanna vid en stor skjutdörr. Han undrar om motorcyklisten kan se honom. Sibrand går in i fabriken genom en liten dörr. Där nere ser han bulldozers och lastbilar som kör omkring. Hallen är så stor att maskinerna ser ut som leksaker. Små leksaksgrävmaskiner i en stor sandlåda full med den vitaste, finaste sand han någonsin sett. Sibrand böjer sig över räcket och ser efter var motorcyklisten har tagit vägen. I samma ögonblick kör han in genom den stora dörren. Sibrand kryper ihop och försöker gömma sig. Han tittar ned mellan stängerna i räcket och ser hur motorcyklisten kör runt, runt. Som ett rovdjur på jakt efter ett byte. Motorcyklisten stannar och tittar uppåt. Just då börjar sirenerna ljuda. Det gälla ljudet klingar i hela fabrikshallen. Det orangefärgade varningsljusen reflekteras mot de vita högarna. Maskinerna stannar och förarna kliver ur. Motorcyklisten flyr undan sirenerna. Sibrand springer ned och iväg mot Aisha. När han kommer ut, ser han hur motorcyklisten precis hinner köra ut innan en bom fälls ned. Sibrand springer till Aisha så snabbt han kan. När han springer runt hörnet på stenbyggnaden ramlar han. Ett ögonblick senare är han på fötter igen, och då ser han att det står en man i en vit rock framför honom. Du måste vara Sibrand, konstaterar mannen vänligt. Sibrand andas ut av lättnad när han ser att Aisha står bredvid mannen. Är allt som det ska? frågar Sibrand Aisha. Aisha nickar. Jag gömde mig på ett bra ställe men den här mannen hittade mig. Jag har berättat att du var i fara och då satte han på larmet. Det var i sista stund, suckar Sibrand, den där mannen fick nästan tag i mig. Sibrand och Aisha darrar fortfarande av spänningen. Mannen tar med dem till sitt kontor i fabriken. På den vita rocken har han en namnskylt. Och på den står det bara ett förnamn; Christoffer. Aisha och Sibrand får följa med in på Christoffers kontor. Ur skrivbordslådan tar Chris en termos med varm choklad. Aisha dricker chokladen i stora klunkar. Christoffer tar fram sin lunchmatsäck och ger den till Aisha. Ät det här, ni. Ni verkar behöva det. Aisha och Sibrand är hungriga och äter upp mackorna. Vem var den där mannen på motorcykeln?, frågar Christoffer. 12

Vi vet inte vem det var som följde efter oss, säger Aisha. Vi söker en person som kanske har upptäckt eller uppfunnit den optimala energikällan. Hon tar fram vykorten och visar dem för Christoffer. Christoffer brister ut i skratt. Den mannen har i alla fall humor. Han skickar ett vykort som föreställer ett kokt ägg. Aisha och Sibrand nickar. Och vad brukar man ha på ägget? Salt. Kokt ägg smakar bäst med lite salt. Och det är just precis vad vi hämtar ur marken här; salt. Aha, ropar Sibrand. Så de vita bergen i fabriken är inga berg av vit sand utan salt. Christoffer nickar. Just det. Följ med mig så ska jag visa er. När Aisha och Sibrand har ätit sig mätta tar Christoffer dem med på en tur genom fabriken. Han förklarar att det finns ett saltlager djupt ner i marken. Vi löser upp saltet i vatten och pumpar sedan upp det till markytan. Men vad söker Sören i en saltfabrik? frågar Aisha. Jag tror att jag vet, säger Christoffer. Han letar ju efter energi, eller hur? Aisha nickar. Visste ni att man kan använda saltvatten för att producera energi? frågar Christoffer. Christoffer visar ett stort skåp som står mellan två vattentankar. I det här skåpet finns speciella filter. I tanken till vänster om skåpet finns saltvatten. Och på höger sida finns sötvatten. Tack vare de speciella filtren kan vi producera energi med hjälp av salt- och sötvatten, förklarar Christoffer. Sibrand tittar storögt på Christoffer. Är det grön energi? frågar Sibrand. Vi kallar det saltenergi. Eftersom det kommer från saltvattnet. Men du kan kalla den grön om du vill, säger Chris stolt. Kan vi få ladda Sunny här? frågar Aisha. Christoffer ser förvånad ut. Vem är Sunny? Sunny är en bil. En elbil förklarar Sibrand. Sibrand laddar Sunny med saltenergi. Och Christoffer frågar en kollega om han kan minnas en lejondomptör. Det var någon som var intresserad av vårt projekt. Det kanske var lejondomptören. Men det är länge sedan nu, säger mannen. 13

UPPGIFT 3: ENERGIN I EN CITRON (±15 MIN + 5 MIN DISKUSSION) När Sunny laddas lagras elektriciteten i en ackumulator. Ackumulatorn är ett slags batteri. Det är ett batteri som går att ladda, och därför kallas det ofta uppladdningsbart batteri. Visste du att du kan göra ett batteri av en citron? Det ska eleverna undersöka i denna arbetsuppgift. TIPS Låt eleverna arbeta i grupper två och två. Du behöver: 4 citroner 1 rulle aluminiumfolie 15 kopparmynt 1 kökskniv och skärbräda 15 hörlurar till en mp3-spelare, dator eller liknande Förberedelser Be ca 15 barn ta med sig hörlurar till en mp3-spelare, dator eller liknande hemifrån. Köp 4 citroner i affären. Samla ihop en kökskniv, en skärbräda och 15 kopparmynt. Skär citronerna i fyra delar. En gång på längden och en gång på bredden. Riv/klipp aluminiumfolien i 15 bitar som är ca 5 15 cm. 14

Frågor och svar Vad hör du när du håller kontakten mot myntet och folien? Du borde kunna höra ett knäpp. Och om du lyssnar riktigt noga kan du till och med höra brus/knaster. Om du hör något betyder det att hörlurarna fungerar. Hur är det möjligt utan ett batteri? Hörlurarna får i vanliga fall energin från ett batteri. Att det låter i hörlurarna i detta experiment, beror på att du har tillverkat ett eget batteri. Det kanske verkar osannolikt men när man kombinerar en citron med 2 olika metaller får man nämligen ett batteri. Om du håller hörlurens kontakt samtidigt mot myntet och aluminiumfolien, då har du kopplat ihop citronbatteriets plus- och minuspol med varandra. Kopparmyntet är i detta fall pluspol och aluminiumfolien är minuspol. Det ger ström som får hörlurarna att fungera. Är citronen ett batteri eller en ackumulator? Citronen är inte uppladdningsbar. Det är alltså ett batteri och ingen ackumulator. Energikällor som räcker länge (eller som aldrig sinar) och som inte är skadliga för livet på jorden kallar vi hållbara energikällor. Nämn några exempel på detta: vindkraft, solenergi, vattenkraft, termisk energi, biomassa, saltkraft Är citronen en hållbar energikälla? Citronen är inte skadlig för livet på jorden men den tar slut snabbt. Därför är citronen ingen hållbar energikälla. 15

UPPGIFT 4: SALTVINNING (±20 MIN + 5 MIN DISKUSSION) Sibrand och Aisha träffade en man som arbetar i saltfabriken. Han heter Christoffer, och han berättade hur man bryter salt och bearbetar den i fabriken. I denna laboration får eleverna tillfälle att undersöka hur saltutvinningen fungerar i praktiken. TIPS Låt eleverna arbeta i grupper två och två. Du behöver: 15 muggar (av plast eller papper) 15 teskedar salt 1 kanna vatten 15 assietter 15 teskedar 15 värmeljus 1 tändare eller tändstickor Förberedelser Samla ihop allt material och fyll en kanna med vatten. Se till att det finns tillräckligt med plats på borden så att assietterna med värmeljus står stabilt och säkert. Frågor och svar Hur smakade vattnet när du hade rört om? Vattnet smakade salt. När du rör om ser det ut som att saltet försvinner. Men det gör det egentligen inte. Så var är saltet nu? Saltet har lösts upp av vattnet. När du rört om finns inte saltet kvar i fast form, det har helt enkelt lösts upp i vattnet. Du värmde upp teskeden till dess att vattnet i skeden försvann. Vad såg du sedan när du tittade på teskeden? När vattnet hade avdunstat fanns det ett vitt, fast ämne kvar på skeden. 16

När du värmde upp teskeden smakade du på det som fanns kvar på skeden. Hur smakade det? Vad var det alltså för något på teskeden? Det smakade salt. När du värmde upp skeden försvann vattnet och saltet blev kvar. Denna metod att avdunsta vattnet så att det ämne som är upplöst i vattnet blir kvar, kallas att indunsta. Vattnet i skeden försvann när vi värmde upp den. Men vart tog det vägen? Vattnet har avdunstat. Den värme vi tillförde gjorde att vattnet blev varmt. På så sätt övergick det flytande vattnet till gas. Vattnet har alltså egentligen inte försvunnit, det har övergått till vattenånga (gas) och blandats med luften. Vi har löst upp salt i vatten och sedan låtit vattnet avdunsta. I marken finns det tjocka lager med salt. Kan du förklara hur man tar upp saltet ur marken i en saltgruva? Saltet i marken löses upp i vatten. Detta saltvatten pumpas sedan genom ledningar. När vattnet kommit upp till saltfabriken värmer man saltlösningen så att vattnet dunstar bort. Och när vattnet är borta är det bara saltet kvar (nu som fast ämne). BAKGRUNDSINFORMATION: SALTUTVINNING UR JORDEN Salt kan utvinnas ur havsvatten eller ur underjordiska saltlager. För att hämta upp saltet ur marken drar man rör i marken som går till olika markskikt där det finns salt. Genom dessa (ofta flera kilometer långa) rör pumpas sedan ljummet vatten. Det salt som finns i marken löses upp i det ljumma vattnet. Detta salta vatten pumpas sedan genom rören till markytan och vidare till fabriken. I fabriken förångas vattnet i stora indunstningskärl. När vattnet dunstat är saltet kvar. Detta salt torkas sedan ytterligare i en centrifug. Städa upp ordentligt efter dig! På uppfinnarnas webbplats www.deuitvinders.com finns en animation som förklarar hur man kan producera energi med hjälp av saltenergi. 17

KOLOFON Kolofon Version 2014 Stichting de Uitvinders www.uppfinnarna.eu Idé och genomförande Atelier Vrijdag Inget ur denna utgåva får kopieras eller reproduceras utan skriftligt medgivande från De Uitvinders Programmet för livslångt lärande Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.