MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST



Relevanta dokument
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE )

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)

Kunskapsunderlag för delområde

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala,

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Kisaån (SE )

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Kunskapsunderlag för delområde

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Allt går med elektricitet!

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Projekt Lärjeån Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Dysåns avrinningsområde ( )

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Gemensamt delprogram för stormusslor

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

SE SE

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Storån (SE )

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

med fortsättning 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Kunskapsunderlag för delområde

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

Åtgärdsområde 004 Västerån

Sötvatten Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

VERKSAMHETSPLAN

i sjöar och vattendrag

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud

Målarmusslans återkomst. - till nytta för människa, djur och natur

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

LYCKEBYDAMM, K

Juojoki Fiskevårdsprojekt Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Ekologi Så fungerar naturen

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

En kort översikt av FishBase, med hjälp av tolv användningsfall

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Miljösituationen i Malmö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Fiskundersökningar i Råån 2011

Landsbygdsprogrammet

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län Publ nr 2012:36

Kapitel 9 Populationsparametrar

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland

Transkript:

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST - Musslor och människor i Fyledalen Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen - Åtgärderna - Utsättning av TSM - Nyttan? - Sammanfattning Unio crassus UC4lLIFE @ Silvåkra

ETT HOLISTISKT PROJEKT (2012 2016) Biotopåtgärder Forskning Utplantering Uppföljning och information Tolv projektområden - Områdesspecifika åtgärder - Biotopförbättringar - Vandringshinder - Värdfiskar - Utplantering/flyttning - Kunskapsspridning Twelve LIFE-project sites covering the historical distribution range of Unio crassus

ETT TYDLIGT SYFTE Ett friskare Östersjön genom landbaserade åtgärder - Bättre vattenkvalitet - Ökad biologisk mångfald - Ökad kunskap - Ökad förståelse - Motor, spridningseffekt - Östersjöperspektivet Dead organic matter (Cladophera) @ the Österlen shoreline

ÖSTERSJÖNS PROBLEM Algal-bloom in the southern Baltic Sea Övergödning: - Massblomning av fytoplankton - Syrebrist och bottendöd - Kollaps av fiskpopulationer - Förlorade ekosystemtjänster* Försurning, brunifiering, toxiner * Ekonomisk effekt av försämringar i vattenkvalitet (i HB) beräknas till > 70 MSEK årligen

LANDBASERADE HAVSPROBLEM Fyleån Creek, pre-restoration conditions Fyledalen dränerades under 30-talet i syfte att utvinna produktionsmark: - Förändrad hydrologisk regim (snabb avrinning och torrt landskap) - Homogena akvatiska livsmiljöer - Låg akvatisk biodiversitet - Försämrad vattenkvalitet - Effekter på Östersjön

FYLEÅPROJEKTET - 2013 Pre-restoration conditions Post-restoration conditions syftar till att återskapa Fyledalens hydrologiska regim, livsmiljöer och konnektivitet Konkreta åtgärder: - Meandring (5 km) - Substrat - Grundvattenhöjning (47 ha) - Våtmarker - Biflöden - TSM-habitat

EFFEKTERNA? Uppföljning genom studier: - Fysiskt habitat och hydrologi - Vattenkemi - Diversitet (perifyton, evertebrater och fisk) The red-dotted line represents the former ditch Före-efter-åtgärder, med kontroll-design

ÅTERKOMSTEN Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är utdöd i Fyledalen (endast skalfynd) men återintroduceras (2013 2016) Målsättningen är självreproducerande population inom 10 år Unio crassus filer-feeding

VARFÖR FOKUS PÅ EN MUSSLA? Unio crassus re-introduced, first-time ever in Sweden EN SYMBOLART - Indikator för miljöförändringar musslor = rent vatten = friska människor - Paraplyart - Allmän historiskt, nu utrotningshotad - Minireningsverk (40 l/dygn) - Långlivad, intressant livscykel UC4LIFE @ Kabusaån

LIVSCYKEL Två frågeställningar: Glochidia infected fish 1) Vilka fiskarter är värdar för Unio crassus? 2) Är värdfiskförhållanden vattendragsspecifika?

VÄRDFISKAR Identification of species by DNA-technology Gravid Unio crassus Identifiering av glochidier på fångad vild fisk i fält och experiment Arterna Vattendragen Odlingsteknik

UTSÄTTNING I FYLEÅN Unio crassus stocked in enclosures @ Fyleån Creek 36 000 glochider (99 infekterade fiskar) 1 300 juveniler (burar) 300 juveniler (kontroll) Crassus dancing?) Vilken utsättningsstrategi är bäst, - juveniler vs infekterad värdfisk??) Överlevnad i fält?

NYTTAN MED MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST? Målarmusslans återkomst bidrar till ökad kunskap, - förståelse för vattenvård Lokala skolor (> 1 000 elever) Möten (> 300) Internationell uppmärksamhet (EC) Spridningseffekt (?) Samhällsnyttan

PENGARNA I SJÖN? Accumulated costs vs benefits (SEK) 6 MSEK Rekreation: Balans 2022 enkätundersökning Vattenkvalitet: Balans 2021 P och N reduktion Fiskproduktion: balans 2070 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 EST Total: Balans 2018 - Modellerna kommer testas (enkäter, provtagningar)

SAMMANFATTNING Biotopåtgärder Forskning Utplantering Uppföljning och information 1) Ny kunskap om den tjockskaliga målarmusslans ekologi 2) Fyleåprojektet en framgång, - Klingavälsån, övriga projektområden 3) Musslan en lysande pedagog, Hemmestorps Mölla som plattform? 4) Myndigheters förmåga att administrera stora projekt Uppföljande studier får ge svaren - Diversitet - Vattenkvalitet - Musslans överlevnad - Samhällsekonomiska nyttan

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR FÖLJ PROJEKTET @uc_4life