Vilka grupper på universitetet kan knytas till internationella studenter?

Detta dokument sätter ett ramverk för vilka möjligheter som bör undersökas för att ge LinTek ett bättre fokus mot de internationella teknologerna vid Linköpings Universitet. Syftet med detta dokument är att bistå SA som under vt15 skall jobba med att undersöka hur LinTek bör jobba med internationella studenter. Dels för att förbättra studiebevakningen men även förbättra den studiesociala situationen för dem i enhet med Handlingsplan för Internationalisering. Resultatet av undersökningen genomförd av en SA vt15 väntas vara en lista med inbördes rankade åtgärder LinTek bör ta för att uppfylla projektplanen för internationella studenter 14/15 Utkast färdigställt den 28 november 2014 av Sebastian Brandtberg Reviderat den 17 december 2014 av Arvid Söderström Fastställt enligt beslut på kårstyrelsemöte [nr 6 14/15] Vilka grupper på universitetet kan knytas till internationella studenter? Vilka av dessa grupper bör en internationellt ansvarig sitta med i? Vilka sitter SA i idag? I-rådet mm. Hur mycket hjälp få inresande studenter vid ankomst idag? Finns det förbättringar att göra? Finns det problemområden där LinTek skulle kunna fylla en funktion alt. finns funktioner som ej fungerar? Faktorer utanför universitetet bör undersökas, hur fungerar det med boende, bank, kontantkort till mobil, CSN etc. Sponsring av kontantkort och liknande till alla inresande? (här kan t.ex international office (IO) samt I-rådet vara bra kontaktytor) Telefon 070-269 45 85 Org.nr 822001-0683 Bankgiro 515-1493 E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida www.lintek.liu.se

Vad gör sektionerna för de internationella studenterna idag? Vad bör sektionerna göra? Hur fungerar det internationella rådet idag? Hur kan det användas? (tips: fråga gamla SAs / läs gamla testamenten hur det internationella arbete sett ut genom tiderna) Vad gör LiU för att ta hand om internationella studenter? Kursregistreringar, kursspråk, samhörighet, kursutvärderingar, fungerar det? Ges alla kurser på engelska om det står i studiehandboken? Finns det administrativa svårigheter att komma till Linköping som internationell teknolog? Främjar LiU mottagning av internationella studenter på samma sätt som mottagning av de nationella studenterna? International office. Hur fungerar det? Vad är dom mindre bra på? Vad är dom bra på? Ny studentservice i framtiden. Hur kommer det fungera? Finns det tankar redan nu om hur internationella studenter i framtiden ska hanteras av LiU? (Hillevi sitter med i grupp om det) Hur fungerar ESN i Linköping och i andra städer? Vilka möjligheter finns det till ett bredare samarbete? Bör LinTek sitta med i deras styrelse? Vad får ESN-teknologer som de utanför samarbetet missar? Hur kan man fånga upp de internationella studenter som faller utanför ESN? Vad gör ISA idag? Lyckas de fånga upp alla studenter som ej ingår i ESN? Hur kan vi stötta en sådan organisation? Är det något vi aktivt bör göra? Hur fungerar det internationella arbetet i de andra Reftec-kårerna? Som exempel får man inom THS extrapoäng för att åka utomlands om man är aktiv i mottagning av inresande studenter, kan samma sak appliceras här? Kan vi förbättra våra utbildningar för inresande studenter genom att få till en bättre utbildningsbevakning för dem? Vilka ska vara drivande kraften för en sådan? ESN/ISA, sektionerna, universitetet, någon annan funktion? Telefon 070-269 45 85 Org.nr 822001-0683 Bankgiro 515-1493 E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida www.lintek.liu.se

Ingår de inresande teknologerna i utbildningspengarna vi får eller ska vi få mer pengar om vi driver utbildningsbevakning för dem? (ISBN (international student barometer), Lars Holberg (dir. internationella relationer) har tillgång till detaljerad data från den senast genomförda ISBN) Hur vill LinTek ses av internationella teknologer? Vilka inom LinTek bör arbeta med vad gällande det Internationella arbetet? UA med kursutvärderingar, SA med det övergripande osv. Bör samarbete skapas med de andra kårerna? Hur jobbar dom? Gör dom något bra vi bör ta efter? Hur kan LinTek erbjuda internationella studenter mer inflytande över sin studiesituation? Hur kan LinTek arbeta för att få internationella studenter att känna mer samhörighet med resterande studenter på LiU? (tips: se över utvärdering från mastermottagning) Telefon 070-269 45 85 Org.nr 822001-0683 Bankgiro 515-1493 E-post lintek@lintek.liu.se Hemsida www.lintek.liu.se

1 (10) Rapport verksamhetsplan 13/14 Projekt Samverkan i utbildning Ansvarig: Linda Gunnarsson Resursperson: Hanna Johnsen

2 (10) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Samverkan med näringslivet för utbildningarna är bra för att öka rörligheten mellan akademin och samhället. På en del utbildningar kan anknytningen till näringslivet vara bristfällig. För tillfället är LinTeks arbete med att få in mer samverkan i utbildningen synnerligen begränsad och väldigt oöverskådlig. Mycket av arbetet sker sporadiskt vilket innebär att ansvaret i dagsläget helt ligger på universitetet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att visa hur LinTek kan jobba med samverkan i utbildningen. I slutet av rapporten kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilka instanser på LiU kan LinTek påverka i samverkanssynpunkt? Vilka former av samarbete kan och vill näringslivet ha? Vad görs på anda lärosäten och vad kan vi göra här? Vilken roll bör LinTek ha? 1.3 Metod Under projektets gång så har diskussioner förts med ett antal aktörer. I början av hösten 2013 hade NA och PL sin årliga företagsturné till åtta företag. Ett underlag, med en punkt om samverkan i utbildningen, togs fram och skickades ut i förväg till företagen. Efter detta ägnades ett ARGmöte delvis åt att diskutera samverkan i utbildningen och att diskutera hur respektive kår arbetade med frågan. I slutet av HT13 fördes diskussioner på möten med NR respektive UR. Under VT14 har två gamla heltidare, en NA och en UA, bjudits in för att diskutera definition av samverkan samt syfte och mål med samverkan i utbildningen. Det har också förts diskussioner med nämndordförande och/eller utbildningsledarna på respektive nämnd. Under verksamhetsåret 13/14 har NA dessutom suttit med i LRS och på så sätt fått inblick i hur universitetet arbetar med frågan. SFS gjorde en utredning inom området under 2013, och denna utredning presenteras i rapporten Utbildningens användbarhet, som har tagits i beaktning under detta arbete. 2 Teori 2.1.1 Företagsturné Företagen tycker att det är nödvändigt med samverkan i utbildningen. Det är bra med utbildningar som är anpassade för verkligheten. Studenterna måste ha rätt förväntningar inför framtiden.

3 (10) Generellt sätt vill företagen som vi har pratat med vara med och influera utbildningen genom bland annat gästföreläsningar, projekt i kurser samt inom nämnden. Företagen har inte tillräcklig god kunskap om hur de kan påverka inom nämnderna. Företagen vill dock inte hålla i egna kurser. I dagsläget har inte företagen styrt upp hur de ska synas inom utbildningar. Deras syfte är dock att synas mot studenter inom utbildningen är att profilera sitt namn och målet är att lära ut problemlösning. Företagen tycker att det är viktigt att utbildningen är bred och passar alla företag. När man väl blir anställd på ett företag kommer de att spetsutbilda så att man passar in i deras mall. Kurserna som man läser på universitetet ska dock vara relevanta för vad näringslivet behöver. Företagen tycker att det är kårens uppgift att påverka universitetet att satsa på samverkan och inte att genomföra och bli någon slags eventbyrå. Därför bör LinTek lägga krut på att påverka universitetet och försöka öppna upp dialogen i nämnderna. Initiativet bör inte komma från företag, då dessa har okunskap om specifika kurser, utan detta initiativ bör komma från universitetet själva Företagen upplever att det i dagsläget är personberoende på om det finns samverkan i specifika kurser. Det vill säga så är det läraren som måste ha kontakter i näringslivet för att skapa samverkan. 2.1.2 Andra lärosäten Under ett ARGmöte i augusti 2013 fördes diskussioner kring hur de olika kårerna jobbar med samverkan i utbildningen på respektive lärosäte. I dagsläget är det i princip bara UTN som arbetar med samverkan i utbildningen mot universitetet, då de har en heltidsarvoderad post som heter studiebevakare med arbetslivsansvar. Denna post har inte så mycket kontakt med företag i sitt arbete, utan posten ska arbeta mer med att påverka universitetet om arbetslivsfrågor. Om någon fråga från företag kommer till kåren, brukar studiebevakaren med arbetslivsansvar hjälpa företaget i kontakt med rätt person på universitetet. I ARG kom vi fram till att man ska akta sig för göra universitetets arbete, vi ska inte bli någon slags eventbyrå som bokar in företag i specifika kurser. Det vi kan göra är att hjälpa universitetet på traven för komma igång i rätt riktning. 2.1.3 NR och UR NR och UR tycker att samverkan i utbildningen kan innebära CDIO-projekt, demola-projekt, verkliga case, studiebesök, gästföreläsningar, praktik, labbar, kandidatjobb, exjobb samt att uppdatera programvaror som används i kurser. Det är väldigt stor skillnad på olika sektioners samverkan med utbildningen, och dessutom olika program inom samma sektion. En del program tycker att de har alldeles lagom med samverkan, medan andra tycker att det är för lite. Det fanns ingen som ansåg sig ha för mycket samverkan. På övervägande delen av sektioner samarbetar inte studienämndsordförande tillsammans med näringslivsansvarig. Ett fåtal sektioner hade väckt tanken att dessa poster skulle kunna samarbeta, men de vet i dagsläget inte hur. Fördelarna med samverkan i utbildningen är att det är inspirerande och motiverande. Man får dessutom bättre koll på arbetsmarknaden och vad framtiden kan erbjuda och detta kan leda till färre avhopp samt fler ansökningar till utbildningarna. Utbildningarna får mer verklighetsanknytning med samverkan i utbildningen.

4 (10) Nackdelarna med samverkan i utbildningen är att utbildningarna kan anpassas efter företagens synsätt och fokus kan tappas på utbildningen och dess vetenskapliga perspektiv. Det kan dessutom vara svårt att få det rättvist mellan olika utbildningar. Mer samverkan i utbildningen kan leda till mer avhopp pga. att företag får chansen att headhunta inom utbildningarna. UR och NR ser både för- och nackdelar med Demola. I dagsläget passar inte Demola alla utbildningar. Det är dessutom ett avtal man skriver på innan projektstart och det kan vara farligt att blanda in pengar i utbildningen. Däremot är det väldigt nyttigt med tvärvetenskapliga projekt och en bra erfarenhet för framtiden. UR och NR konstaterar att det vore bra om universitetet drog mer i samverkansfrågan. 2.1.4 Diskussion med en gammal NA och UA Diskussionen med NA och UA mynnade ut i definition, syfte och mål med samverkan. Definition: Samverkan är växelverkan mellan externa aktörer som ger ett aktuellt relevant utbyte. Syftet med samverkan är att externa parter ska dra nytta av varandras kompetens och öka inflytandet från idé till slutresultat. Målet med samverkan är att få en bredare verktygslåda att använda efter sina studier. Fördelarna med samverkan i utbildningen är att studenterna får bättre förståelse och tryggare sits inför sin framtida yrkeskarriär. Detta kan i sin tur leda till att fler möjligen byter utbildning eller hoppar av, men i så fall gör de ett informerat val. En annan fördel är att individen kontinuerligt utvecklas åt rätt håll. Risken med samverkan i utbildningen är att det kan bli mer företagsreklam inom utbildningen samt att man kan tappa den allmänna ingenjörskunskapen och den akademiska biten kan ta skada. Man ska dessutom lära sig tänket som ingenjör snarare än specifika programvaror. 2.1.5 Nämnderna Tekniska högskolan har satt krav på nämnderna att ha tre näringslivsrepresentanter samt tre suppleanter i respektive nämnd. Dessa nomineras av nämndordförande och väljs officiellt av dekanus. Nämnderna vill ha näringslivsrepresentanternas input, då utbildningarna ska matcha verkligheten. Nämnderna har lite olika förklaringar på vad samverkan är för just dem; och beroende på vad nämnden tycker speglar också av sig på tillfrågade studenters uppfattning. En nämnd förklarade samverkan med aktivt deltagande och samarbete, en annan beskrev det som koppling mellan det omgivande samhället och att göra saker mellan akademin och industrin. En annan nämnd tyckte att allt som har med externa företag att göra är samverkan. Det fanns en nämnd som inte ens hade någon uppfattning; och detta avspeglas också i resten av deras svar. Ingen av nämnderna jobbar särskilt aktivt med just samverkan i utbildningen, de låter det vara upp till varje examinator att bestämma själv. Detta beror på att nämnderna inte vill styra stenhårt och låta varje examinator ha sin frihet för kursen. Några nämnder jobbar med att sprida ut de projektbaserade kurserna. Det är PPG som jobbar mer kursspecifikt.

5 (10) Nämnderna är väldigt eniga om att de inte prioriterar samverkan olika högt beroende på vilka program eller vilken årskurs det gäller. Men det faller sig mer naturligt att ju högre upp i årskurs desto viktigare och lättare blir det med samverkan i utbildningen. Tillgängligheten och efterfrågan från externa parter avgör samverkan i utbildningen på olika program. De skulle kunna öka samverkan i utbildningen genom att ha praktik men då måste man troligen förlänga utbildningarna ytterligare. LinTek skulle dessutom kunna göra ett mailutskick till examinatorer och lärare att de är välkomna på LARM, och där kan skaffa kontakter för gästinslag i kurser. Nämnderna är ganska eniga om att det inte kan blir för mycket samverkan i utbildningarna och tror inte att studenterna kan bli för formade av företag. Nämnden har ansvar för vad som kommer ut från universitetet och behöver därför ha kontroll på utbildningarna och dess kurser. Många nämnder ser kandidatarbetet som en chans för studenterna att få samverka med näringslivet. Det finns ett undantag som ser kandidatarbetet som ett akademiskt vetenskapligt arbete där de använder sig av fiktiva företag. 2.1.6 LRS LiUs övergripande samverkansmål är att bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap, något som förutsätter ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. LiUs samverkanspolicy består främst av tre områden: 1. Ett ramverk för hur samverkan dokumenteras och följs upp 2. Ledningsverktyg och incitament, på såväl organisations- och individnivå, som stimulerar och belönar framgångsrikt samverkansarbete 3. Vidareutveckla samverkansuppgiften a. Alla program- och professionsutbildningar ska vara samverkanssäkrade b. LiU ska skapa goda förutsättningar för framgångsrik forskningssamverkan c. LiU:s kunskap ska bidra till hållbar tillväxt, ökad välfärd och bildning i samhället Enligt regeringens proposition 2012/13:30 ska Samverkan ska vara en integrerad del av högskolans huvuduppgifter att bedriva forskning och utbildning. VINNOVA och Vetenskapsrådet har nyligen fått regeringsuppdrag att utreda frågan på lärosätena. Samverkan kommer långt ner på meritlistan för lärare. Först kommer vetenskaplig skicklighet, följt av pedagogisk skicklighet. Efter detta administration, ledningsuppdrag och samverkan. 2.1.7 SFS rapport Utbildningens användbarhet Förutom att utbildningen ska ge studenterna en solid vetenskaplig grund så måste den också innehålla möjligheter för studenterna att möta samhället och arbetslivet och testa sina färdigheter i praktiken. Ofta ställs akademiska och praktiska färdigheter mot varandra, när dessa i själva verket kompletterar varandra. Studenterna idag ska utbildas för att möta ett samhälle i ständig förändring. En bra arbetslivsanknytning gynnar lärandet och ökar samtidigt studiemotivationen för många studenter.

6 (10) Det är också helt avgörande att de möten mellan studier och arbetsliv som erbjuds är relevanta, välorganiserade och meningsfulla för studenten. Utbildningens användbarhet är en av de absolut viktigaste faktorerna, men det är samtidigt ett av de områden där studentkårerna ser de största bristerna hos lärosätena. Ansvarsstrukturen för arbetslivsanknytningen är ofta otydlig på lärosätena. Avsaknaden av rutiner gör att graden av och kvaliteten i de kontakter med arbetslivet som studenter erbjuds ofta blir beroende av enskilda lärare och kursansvarigas kontaktnät. En sådan struktur är både sårbar och svår att överblicka. Lärosätena saknar dessutom tydliga mål för sitt arbete med arbetslivsanknytningen, vilket gör både uppföljning och förbättringsarbete svårt. SFS uppmanar lärosätena att bland annat erbjuda fler studenter poänggivande praktikkurser av hög kvalitet samt att förbättra informationen till blivande och aktiva studenter om utbildningen och vilken arbetsmarknad den öppnar sig för. 3 Resultat 3.1 Vilka instanser på LiU kan LinTek påverka i samverkanssynpunkt? Ett första steg skulle vara att gå via sektionernas studienämndsordföranden och lyfta frågan i PPG. Det är dessa som har störst chans att påverka specifika kurser. Genom att ha med en fråga i kursutvärderingen, se nedan på 3.4, kan man visa konkret vad som behöver förbättras i samverkansfrågan. Man skulle kunna bjuda in någon/några näringslivsrepresentanter till PPGmöten för de kurser som behöver förbättras inom samverkansfrågan mest. För att kunna påverka universitetet på längre sikt, för att ändra dess arbetssätt inom frågan, är det bra att gå via LGU där bland annat nämndordförande samt utbildningsledare för respektive nämnd på LiTH sitter med. I LGU skulle NA och UA kunna hålla ett diskussionspass tillsammans och ge konkreta förslag för hur nämnderna skulle kunna jobba med frågan. För att nå hela universitetet är det bästa forumet LRS, där bland annat rektor och vice rektor för samverkan sitter med. I LRS skulle NA tillsammans med de andra kårerna kunna lyfta frågan och hålla i ett diskussionspass. En annan väg in är att gå via institutionsstyrelser, där LinTek har en studeranderepresentant i varje styrelse som tillhör LiTH. LinTek kan påverka studeranderepresentanterna att driva frågan om samverkan i styrelsen. Det skulle vara bra om alla program och områden hade en kontaktperson inom samverkan, vars uppgift är att koppla ihop enskilda lärare med företag. För att få fram en sådan person skulle det bästa vara att ge ett konkret förslag för vad personen faktiskt ska åstadkomma och vilka fördelar som finns med att ha en sådan person. LinTek bör tillsammans med STUFF och Consensus ha samverkan i utbildningen i agendan till studentledningsrådet.

7 (10) LinTek bör också lyfta frågan i QiU, som är ett organ som jobbar med kvalitét i utbildningen för hela universitetet. Det är bra att lyfta samverkansfrågan i så många instanser på universitetet som möjligt för att få mest påverkan. Det kan finnas grupper på universitetet som jag inte har listat här, som ändå kan vara bra att lyfta frågan i. 3.2 Vilka former av samarbete kan och vill näringslivet ha? De företag som det har först diskussioner med är inte villiga att lägga ner alltför mycket tid och energi på samverkan i utbildningen i dagsläget. De anser sig också ha dålig inblick i på vilket sätt samt i vilka kurser man kan vara med. Företagen skull kunna tänka sig att vara med i kurser genom gästföreläsningar och projekt. Inget företag kunde tänka sig att hålla i egna kurser, då det alltid finns risk att vissa företag kommer att kunna påverka mer. En del företag tycker att det är karriärcentrums uppgift, från universitetets sida, att jobba med samverkan i utbildningen. Fördelen med att karriärcentrum ska syssla med samverkan i utbildningen är att företagen lättare vet vem på universitetet som de ska kontakta med just samverkansfrågan. 3.3 Vad görs på anda lärosäten och vad kan vi göra här? På Uppsala universitet finns det en forskningspraktikkurs. Praktikkurser är bra eftersom att man är berättigad CSN under tiden. I Sverige kostar det företagen nästan lika mycket att ta in en student på praktik som det kostar att anställa en person. Om man hade haft praktikkurser, som man får högskolepoäng för, gör det mycket lättare för företagen att ta emot studenten. I dagsläget finns några enstaka praktikkurser på LiTH, bland annat TPTE06. Detta är en 6 hp kurs som studenter har möjlighet att läsa på sommaren. Denna kurs skulle man kunna utveckla och ha olika nivåer med hp. Man borde även marknadsföra den mer för studenter. 3.4 Vilken roll bör LinTek ha? LinTek bör inte ta en roll som en eventbyrå som bokar in företag i specifika kurser. LinTek ska pusha universitetet för att samverkan i utbildningen är vikigt. LinTek bör ha med en fråga om samverkan i kursutvärderingarna. En fråga som man skulle kunna ställa är: Hur kommer du ha nytta av kursen i framtiden? På så sätt får man chans att visa mer konkret på PPG-möten vad som kan förbättras inom samverkan. LinTek bör skicka ut en undersökning om samverkan i utbildningen till studenter på LiTH för att få fram direkta siffror att visa för universitetet. NA och UA bör samarbeta bättre inom frågan. NA har kunskap om hur företag fungerar och UA har kunskap om universitetet och utbildningar. NA och UA bör under hösten 2014 anordna ett gemensamt NR/UR-möte där samverkan i utbildningen diskuteras.

8 (10) LinTek bör vara på teknologsektionerna mer att driva samverkansfrågan framåt. LinTek kan främja ett gott samarbete mellan näringslivsansvarig samt studienämndsordförande. I dagsläget finns det med en fråga om samverkan i NSI. Tyvärr fick inte samverkan på LiU särskilt högt betyg. LinTek bör se till så att denna fråga utvecklas i NSI2015 samt följs upp bättre. 4 Slutsats Det första LinTek kan göra är att få igång teknologsektionerna inom samverkansfrågan. Detta bör göras genom ett gemensamt NR- och UR-möte. Om ungefär två år bör LinTek ha samverkan i utbildningen som en VP-punkt igen. I dagsläget har universitetet fått nya samverkanskrav på sig, och det är alltså inte läge att granska dem just nu.

9 (10) En ordlista Demola En projektform som startades i Finland. Demola har idag spridit sig i norra Europa och det finns i dagsläget på två säten i Sverige. Det ena sätet är East Sweden, som LiU samarbetar med. Projekten är tvärvetenskapliga och i samarbete med företag i regionen. Studenter som läser Demola-projekt får i de flesta fall hp för detta, och om projekten är riktigt bra kan samarbetsföretaget välja att köpa loss lösningen. PPG Programplanegruppen. Det finns en programplanegrupp för varje utbildning på LiTH. PPG har regelbundna möten med programledning, studenter och lärare, där man diskuterar programplaner och kursernas upplägg. Vinnova Sveriges Innovationsmyndighet. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringslivsdepartementet. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. VINNOVA investerar varje år cirka 2,7 miljarder kronor i olika instanser. Vetenskapsrådet är en statlig myndighet vars uppgift är att stödja och främja svensk grundforskning. LRS Rektorns strategiska råd för samverkan. Diskuterar främst frågor inom forskningssamverkan samt samverkan mellan universitetet och samhället. LGU Ledningsgruppen för grundutbildning. Dekanatet, nämndordförandena samt utbildningsledarna på LiTH samt UA sitter med i gruppen. NSI Nöjd studentindex. En enkät som skickas ut till alla studenter på LiU vart tredje år. Skickas ut nästa gång under våren 2015. UR Utbildningsrådet. Leds av LinTeks UA, där studienämndsordförandena från sektionerna sitter med. NR Näringslivsrådet. Leds av LinTeks NA, där näringslivsansvariga från sektionerna sitter med. ARG Arbetsmarknadsgruppen i Reftec. NA och PL från de samarbetande kårerna i Reftec. SFS Sveriges förenade studentkårer. SFS är en sammanslutning av cirka 40 studentkårer i Sverige, där LinTek i dagsläget inte är med. SFS har till uppgift att företräda medlemmarnas intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings-, och studiesociala frågor som rör studenternas situation på det nationella och internationella planet. UTN Uppsala teknolog- och naturvetarkår. CDIO-projekt Conceve-Design-Implement-Operate. CDIO-projekt beskrivs som ett innovativt pedagogiskt ramverk för att producera nästa generations ingenjörer. LUST-U Utbildningsorganet inom LUST. Samarbete mellan de tre studentkårerna på LiU; LinTek, STUFF och Consensus.

10 (10) QiU Beredningsgruppen för kvalitet i grundutbildning. Prorektor och kvalitetsmuppar.