VILLA WILHELMSBERG DETALJPLANEBESKRIVNING 444 BORGÅ STADSDELEN 12 KVARTERET 269 KVARTERSOMRÅDE FÖR EGNAHEMSHUS, PARK- OCH GATUOMRÅDEN Behandlingen av detaljplanen Planläggnings- och byggnadsnämnden 10.12.2009 310 Godkännande av detaljplanen: Planläggnings- och byggnadsnämnden 4.3.2010
1 BASUPPGIFTER 1.1 Definition av området och områdets läge Planområdet omfattar nuvarande Villa Wilhemsbergs arrendeområde, de invidliggande klibbalskogarna och ett ca 200 meter långt avsnitt av Tarkisvägens vägområde. Planeringsområdet är ca 2 ha stort. Området är beläget 2,7 km sydöst om centrum bredvid sjukhuset och vid havet, på en liten udde i Ruskis naturskyddsområde. 1.2 Planens namn och syfte Villan i planområdet heter Villa Wilhelmsberg. Planläggningen för det outbrutna arrendeområdet inleddes på byggnadsägarens begäran genom stadsstyrelsens beslut 12.2.2007 (59 ). Efter det att tomten som bildas enligt den godkända detaljplanen är registrerad, ingår man ett nytt arrendeavtal om tomten som innehåller rätt att lösa in tomten enligt de allmänna tomtöverlåtelsevillkoren. 1.3 Bilagor till beskrivningen 1. Lägeskarta 2. Illustration 3. Program för deltagande och bedömning 4. Sammandrag över hörande 1.4 Förteckning över bakgrundsutredningar och källmaterial Utredning om ändringar i markanvändningen i Villa Wilhelmsbergs område (Selvitys Villa Wilhelmsbergin alueen maankäytön muutoksista) Utredning om byggnaderna och gårdsparken (Selvitys rakennuksista ja pihapuistosta) Beslut om fridlysning av Ruskis naturskyddsområde (Ruskiksen luonnonsuojelualueen rauhoituspäätös) Naturaområdet Borgå åmynning Stensböle: översiktsplan 1999 (Nylands miljöcentral, regionala miljöpublikationer 144) Borgå stads historia III:2, Anneli Mäkelä-Alitalo På senatskartan från år 1878 kan man se villorna med sina parker som byggts vid Pellingevägen och den övriga bebyggelsen vid kusten. Villa Wilhelmsberg finns i nedre högra hörnet och Wallgrens villa mitt på bilden. 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena i planområdet Villakultur på 1800-talet Man vet inte när den nuvarande villan och sidobyggnaderna är byggda. Ville Wallgren berättar i en skrivelse i Borgå Bladet 1 / 11
år 1939 att fru Less hade år 1874 som avsikt att bygga en villa i närheten av konsul Wilhelm Åbergs Villa Wilhelmsberg. Wallgrens egen villa låg vid Pellingevägen, ca 800 meter från detta område mot staden, sedan 1858. I gamla kartor finns beteckningar om odling på den lågt belägna delen av villaparken och på det nuvarande vägområdet. Konstnärsparet Louis Sparre och Eva Mannerheim-Sparre köpte villan år 1897. Då var villan en förstklassig timmerbyggnad med åtta rum och ett torn. På tomten på drygt två hektar fanns en bakstuga, en vedbod och en iskällare samt en trädgård med bärbuskar och körsbärsträd. Konstnärerna kallade villan Orrela. De planerade även en ateljé där men genomförde planerna aldrig. Huvudbyggnaden år 2009. KA Gulins ritning från slutet av 1800-talet. Byggnader Den nuvarande villabyggnaden påminner till utseendet om en ritning på villan från 1800-talet: endast tornet fattas och i stället för det finns en veranda ovanför vilken finns en balkong. Det finns ingen byggnadshistorisk utredning över villan för detaljplanearbetet. Villabyggnaden är värdefull för stadsbilden och byggnadshistorian. Den kan delvis vara ursprunglig. Timmerbyggnaden ("Pehtorin tupa") från väster år 2009. I området finns i dag även en timmerbyggnad ( Pehtorin tupa ), ett garage/förråd, en bastubyggnad och en iskällare som delvis fallit ihop. Timmerbyggnaden tycks ligga på samma ställe som en byggnad på kartorna från åren 1833 och 1878. Den nuvarande byggnaden är större och har tydligt nyare delar, så som en veranda med utsiktsfönster. Brädfodringen på fasaden är förnyad på 2000-talet. Byggnadens golvhöjd är ca +3 meter över havet. 2 / 11
Timmerbyggnaden ("Pehtorin tupa") och garagets gavel från öster. Bastun är byggd på gamla grunder. Också garage/lagerbyggnaden är byggd i flera etapper. Bastun byggdes år 2003 på den gamla bastubyggnadens stenfot enligt arkitekt Anneli Naukkarinens ritningar. Huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna bildar en fin helhet, men sidobyggnaderna har inte sådana skyddsvärden att de måste bevaras i sin nuvarande exteriör. Trädgård I villans trädgård har bevarats sällsynta drag från 1800-talets trädgårdskultur, så som lövverket från lindarna kring terrassen, tallarna på berget och gamla ädelträd. I södersluttningen har några fruktträd bevarats från den gamla nyttoträdgården. I dag vårdas detta gamla trädgårdsliknande gårdsområde som gräsmatta så att spåren av den gamla gårdsparken syns i terrängen. Därför kan man fortfarande se t.ex. var de gamla parkgångarna har lett. Lövverket beskärs fortfarande årligen. De stora popplarna som kom på modet i mitten av 1900-talet är dominerande och i dåligt skick. Av stenarna på gården har man byggt stenmurar, en körramp med murar framför ingången samt en halvrund terrassmur. Stenmurarna, de stenbelagda terrasserna och trappan samt terrassmurarna är välbevarade och viktiga konstruktioner i trädgården. Villans strand och berg har varit en del av trädgården. På berget fanns en stenträdgård med bergväxter, en trappa ner till stranden och spänger vid havet, nedanför berget. 3 / 11
Från trädgården har kulturväxter spridit sig till de invidliggande strandängarna med klibbalar. På basis av kartorna kan man anta att bäcksvackan har varit en del av trädgården och att klibbalarna har vuxit först på 1900-talet då trädgården förvildades. Även stranden byggdes till en trädgård i slutet av 1800-talet. Vid berget har det funnits en förbindelse från trädgården till stranden längs en stenbelagd trappa. Trappan är skickligt byggd i anslutning till stenmuren och bergets naturliga avsatser. I klipphålorna finns både kulturväxter och naturliga stenpartiväxter som håller på att bli slybevuxna. En del av spängerna runt berget finns kvar. På grund av dem kan man inte bedöma dess ålder. Bryggans vall vid stranden har bevarats men det finns inte längre någon förbindelse till havet eftersom en tät vassrugge omger villans udde. På sluttningen och vallen växer sly och björkar som är i dåligt skick och som skymmer utsikten i fjärrlandskapet. Bergssluttningen, stranden och strandängarna med klibbalar ingår inte i arrendeområdet. Ruskis och Natura 2000-området Villa Wilhelmsberg är belägen på en udde i Ruskis naturskyddsområde. Borgå stad sköter Ruskis naturskyddsområde genom att ha kreatur ute på bete. Vid stranden har man byggt spänger och ett fågeltorn. Området är betydande för stadsnaturens mångfald, rekreation samt för stadsbornas förhållande till naturen. Det branta strandberget vid Villa Wilhelmsberg utgör landskapets hinder för en grönförbindelse längs stranden, medan tomterna med egen strand i Tarkis by utgör ett planmässigt hinder för en rutt vid stranden. En grönförbindelse kan dock åstadkommas med spänger, så som annanstans vid Ruskis strand. På kartan är Natura 2000-området streckat. I beslutet om att bilda ett naturskyddområde fastställde man att Ruskis gräns leder vid strandlinjen. Gränsens exakta ställe fastställs i denna detaljplan. En oljeskada vid sjukhuset 2007 Under sjukhusets syrgasledning blev efter iståndsättningen ca 10 m 3 mark som förorenats av olja. Två av dagvatten- och täckdikesledningarna leder under Tarkisvägen till stranden i Ruskis. På dessa två dagvattens- och täckdikesledningars utloppsplatser ställde man oljeavskiljare för att uppsamla oljerester. Den ena oljeavskiljaren ligger i planområdet, i början av diket och den andra i klibbaldungen ca 50 meter norr om planområdet. Från avskiljarna leds dagvattnet vidare till diken i Ruskis. Områdets vägar och kommunalteknik Tarkisvägen är vägförvaltningens väg nr 155. Tomtanslutningen från Villa Wilhelmsberg leder direkt till den. Det finns färdig kommunalteknik i området. Område med risk för översvämningar Ruskis strandområde är ett område med risk för översvämningar under höjdkurvan +3 meter över havet. Timmerbyggnaden och garaget/förrådet är byggda på den lågt belägna delen av tomten med risk för översvämningar. 4 / 11
2.2 Markägarförhållanden Staden äger arrendeområdet och Ruskis naturskyddsområde. Lea och Timo Salovaara äger byggnaderna och arrenderätten. Vägförvaltningen äger Tarkisvägens vägområde. 2.3 Planeringssituation För området har ingen detaljplan fastställts. Enligt delgeneralplanen för de centrala delaran ligger byggnaden i ett bostadsområde dominerat av småhus där miljön bevaras (AP/s). Runt området finns ett mycket smalt grönområde (VL). Cykelvägen vid Tarkisvägen följer havsstranden och är rekreationsförbindelsen på detta ställe och i Tarkis by där stranden är privatägd. Strandremsan och viken med vassar (Ruskis) ingår i naturskyddsområdet (SL) och Natura 2000-området. Enligt beslutet leder naturskyddsområdets gräns vid strandlinjen på ett sådant sätt att den inte hindrar utvecklingen av Tarkisvägen. Gränsdragningen vid Villa Wilhelmsberg precieseras i detta detaljplanearbete. Utdrag ur generalplanen, pilen pekar på Villa Wilhelsmberg. 2.4 Riksomfattande målen för områdesanvändningen Risk för översvämning och lägsta tillåtna golvhöjd Den lågt belägna delen av tomten är ett område med risk för översvämningar. Därför är den lägsta golvhöjden i bostadshusen + 3,1 enligt planbestämmelserna. Då det gamla bostadshuset renoveras, kan man avvika från denna bestämmelse. Man har inte mätt den nuvarande golvhöjden i timmerbyggnaden, som man antar vara ca + 3 meter över havet. Planbestämmelsen ger alltså en möjlighet att höja byggnadens sockel om den byggs om till en bostad och en möjlighet att inte ändra den. Identifiering av områdets karaktäristiska drag I planen har man utrett de karaktäristiska drag som ansluter sig till kulturarvet och naturen. Med alternativa lösningar har man undersökt hur markanvändningen och den framtida vården av områdena påverkar bevarandet av kulturarvet och naturarvet samt naturförhållandena. 3 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 3.1 Behovet av detaljplanering och beslut om planeringsstart Planläggningen för det outbrutna arrendeområdet inleddes på byggnadsägarens begäran genom stadsstyrelsens beslut 12.2.2007 (59 ). Byggnaden har fått en ny ägare efter beslutet men den nya ägaren har bundit sig att betala kostnaderna för planläggningen. 3.2 Deltagande och samarbete Invånare och grannar Planarbetet inleddes med att skicka invånarna och grannarna en förfrågan om deras önskemål om utvecklingen av området. Man fick inga svar på förfrågan. 5 / 11
Efter utkastskedet preciserade man vad som anses vara ursprungligt och värdefullt i villamiljön. Villaägarna, som också bor i villan, känner miljön ingående. De anser att byggnaderna, slätten framför trappan som omges av en stenmur och lindarna som beskärs på våren (14 st.), fontänen, den smidda järnporten med bokstaven W och pelare, belysningsstolparna (6 st.), stenmuren kring tomten, stentrappan ner till stranden, trädbeståndet och bäcken genom tomten med våtmarken är gamla och eventuellt ursprungliga. Ekorren av smidjärn som iståndsatts till en vidflöjel kan vara Orrelas symbol. I detaljplanen beaktar man bevarandet av dessa. Det ordnades inget myndighetssamråd Behovet av ett myndighetssamråd diskuterades med Nylands miljöcentral 24.2.2009. Man konstaterade i förhandlingarna att inget myndighetssamråd eller remissbehandling behövs eftersom det inte finns motstridigheter i byggnadsskyddet. Myndighetssamarbete vid skyddet av naturen och miljön Arbetet inleddes med att förhandla om frågor i anknytning till skyddet av miljön kring byggnaden eftersom planområdet gränsar i Natura 2000-området och eftersom dess stränder ingår i en kulturhistoriskt värdefull villaträdgård. I förhandlingarna deltog överinspektör Ilpo Huolman från Nylands miljöcentrals naturskydd, byggnadsforskare Henrik Wager från Borgå museum samt en inspektör från stadens miljövårdsbyrå. I förhandlingarna fördjupade man sig i målen för skyddet av kulturarvet och naturen vid gränsen av Ruskis och den gamla villaträdgården. I förhandlingarna togs upp bl.a. följande omständigheter: Trädgårdsavfall får inte dumpas i naturskyddsområdet eller parken eftersom det kväver den värdefulla undervegetationen. Tomten är inte längre en strandtomt i det avseende att den skulle ha förbindelse till det öppna havet. Inga båtleder får grävas. Man får inte själv avlägsna vasruggen i naturskyddsområdet. Man får iståndsätta de gamla stenmurarna men inte bygga nya delar eller höja dem. Mellan berget och stenmuren finns en gammal byggd strand och en gammal jordvall av en brygga som avlägsnats. Det är bäst att vårda detta område öppet och avlägsna träden och buskarna som kan söndra konstruktionerna då de växer och om de faller. Spängerna nedanför berget kan iståndsättas. Rester av konstruktioner får inte avlägsnas i fall de inte ersätts med motsvarande nya. Staden tar hand om resterna av oljan i dikena. Om staden vill bygga en gångväg vid stranden, förhandlar den med Nylands miljöcentral om att placera spängerna vid videsnåret och vassruggen så att man inte behöver placera konstruktioner i klibbaldungen. För byggande och åtgärder i naturskyddsområdet behövs en plan som godkänns av Nylands miljöcentral. Vägområdets gräns anvisas i planen enligt vedertagen praxis. Efter utkastskedet preciserade man vad som anses vara ursprungligt och värdefullt i villamiljön. Överinspektören ansåg att de gamla lövträden och läget som en del av 6 / 11
den värdefulla naturmiljön är värdefulla. Miljövårdsbyråns inspektör betonade klibbbaldungarnas värde som en del av strandvegetationen. Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) Planutkastet och de övriga handlingarna var framlagda på stadsplaneringsavdelningen 19.8 18.9.2009. Staden meddelade per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Man meddelade dessutom om framläggningen med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Intressenterna bereddes möjlighet att framföra skriftliga åsikter. Det lämnades en åsikt om planutkastet. Preliminära utlåtanden begärdes av de myndigheter som nämns under punkt 6 ( Intressenter ) i bilagan 3. Man begärde en åsikt också av överinspektör Ilpo Huolman från Nylands miljöcentrals naturskydd. Han hade inga anmärkningar mot planutkastet. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) Planförslaget och de övriga handlingarna var offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen 13.1-29.1.2010. Intressenterna bereddes möjlighet att framföra anmärkningar. Mot planen lämnades inga anmärkningar. Staden meddelade per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare, vars hemkommun är på en annan ort, att förslaget till plan är framlagt. Kungörelsen fanns på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Vartti, Uusimaa och Borgåbladet. Officiella utlåtanden: (27 MarkByggF) 3.4 Mål för detaljplanen Man bad om officiella utlåtanden av miljövårdsnämnden, tekniska nämnden, hälsoskyddssektionen, räddningsverket i Östra Nyland och Borgå museum. I utlåtandena framfördes inga anmärkningar. Skyddet av naturskyddsområdet sker med stöd av naturvårdslagen, vilken staden följer bl.a. genom att ha kreatur ute på bete. Gränsen fastställs vid strandlinjen. Strandlinjen vid villan har dragit sig endast lite från bryggans grund från 1800-talet och strandbrinken. Villan ligger på samma fastighet som skyddsområdet. Målet med detaljplanen är att bilda en separat tomt för villan samt att skydda den värdefulla byggnaden och förra gårdsparken med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Ett annat mål är att fastställa gränserna mellan naturskyddsområdet, grönområdena och kvartersområdet så att skyddet och vården av miljön kan ordnas ändamålsenligt. Villan är betydande för landskapet och ett viktigt landmärke vid Ruskis strand, varför man i planen undersökte även möjligheterna av landskapsvård vid stranden. Ett tredje mål var att undersöka bildande av ett grönområde vid stranden enligt generalplanen så att klibbalarna bevaras och att man kan bygga en vandringsled vid stranden. 7 / 11
3.5 Alternativen som undersöktes vid planarbetet Det är viktigt för naturskyddet att vassruggen i Ruskis naturskyddsområde kan vårdas som en helhet. Med tanke på rutten för rekreation och naturutflykter är det önskvärt att bilda en enhetlig parkremsa vid stranden. För skyddet av kulturarvet i villaträdgården är det viktigt att trädgården kan skötas som en helhet och att ägarna svarar för skötandet. Nuvarande gränsningen av arrendeområdet har lett till att strandklippan som ingått i trädgården och området nedanför den har blivit oskötta. De har förbuskats så att villan inte helt syns från havet och att den känsliga bergsvegetationen och de gamla martallarna håller på att kvävas. Trädelarna av den gamla trappan genom bergsträdgården har försvunnit och det har byggts nya, massiva trappor i arrendeområdet. Med tanke på skyddet av kulturarvet har följande alternativ granskats: 1) en park omger den nuvarande arrendetomten, 2) villatomt med liten strand, 3) ursprunglig villatomt. Klibbaldungen vid bäcken har i alla alternativen anvisats som en park på grund av oljeskadan även om den har varit en del av villaträdgården. 1) En park omger den nuvarande arrendetomten I detta alternativ sköts den gamla bergsträdgården inte. Det skulle vara svårt för staden att sköta slyet och björkdungen vid stranden. Nedanför berget kunde man bygga spänger eller en grusstig i grönområdet. Vid stranden skulle det vara också möjligt att på naturstigens informationsskyltar presentera bl.a. villakulturen vid havsstränderna, Sparres tid i Villa Wilhelmsberg eller hastigheten av sedimenteringen vid Borgå åmynning efter det att vägen anlagd på bank på Svinö byggdes. 2) Villatomt med liten strand I detta alternativ slås bergsträdgården igen samman med villatomten. Villaägaren kan sköta den och iståndsätta trappan och spängerna kring berget. Slyet vid den bebyggda villastranden kan avlägsnas utan plan och Nylands miljöcentrals tillstånd. Klibbalarna anvisas som grönområden i sin helhet. Dess trädbestånd kan skötas fån Tarkisvägens sida, men i synnerhet i den södra spetsen är skötandet svårare. Grönförbindelsen i naturskyddsområdet ska åstadkommas med spänger, så som annanstans vid Ruskis strand. Vid den före detta bryggan måste stigen gå runt bryggans grunder längs den mjuka marken. 8 / 11
3) Ursprunglig villatomt, diket som park I detta alternativ motsvarar villatomten nästan den ursprungliga villatomten. Den kan skötas som en helhet och konstruktionerna där kan iståndsättas. Strandstigen i naturskyddsområdet kan byggas med spänger. Alternativet 1 var framlagt som detaljplaneutkast men även de övriga alternativen var framlagda. Man fick inga åsikter om alternativen av utlåtandegivarna. 3.6 Invånarnas åsikter och hur de beaktas vid planläggningen Man fick inga åsikter av grannarna. Villaägaren tyckte i utkastskedet att alternativet 2 var bäst men godkände ävet det alternativ i vilket parken omger tomten. På villaägarens förslag ingår området framför bastun och den gamla bergsträdgården i tomten enligt planförslaget. Vid stranden anvisades endast en smal parkförbindelse kring tomten. 4 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Områdesreserveringar Enligt det ursprungliga beslutet om skyddet ledde gränsen mellan Natura 2000- området och naturskyddsområdet längs strandlinjen i Ruskis. Planområdets gräns följer strandlinjen och också naturskyddsområdets gräns. Naturskyddsområdena ingår inte i planen, utan den omfattar endast grön-, gatu- och kvartersområden. Skydd av kvartersområdena, miljön, byggnaderna och konstruktionerna Av villatomten bildade man ett kvartersområde för fristående småhus (AO/s-1) nästan i enlighet med den ursprungliga villaträdgården. I tillägg till nuvarande arrendeområde hör strandklippan och det gamla terrasserade strandområdet framför bastun till tomten. Denna gränsning gör det möjligt att sköta den kulturhistoriskt värdefulla villaträdgården och dess bevarade drag. Villans ursprungliga dominerande ställning i havslandskapet kan återställas genom att ägaren har möjlighet att avlägsna slyet och björkdungen som är i dåligt skick på berget och den bebyggda stranden. Grunden till den gamla bryggan och en liten del av den terrasserade stranden ingår i ett parkområde. I planen har man tagit upp en bestämmelse som gäller både park- och kvartersområdet: "Den värdefulla villamiljöns karaktär och de fasta konstruktionerna, så som stenmuren och stentrappan samt bryggans konstruktioner, ska bevaras. Trädgården och parken ska skötas så att dess kulturhistoriska värden och karaktärer inte äventyras. Nybyggnad och renovering av parkens och trädgårdens konstruktioner ska anpassas till skala, stil och material till de bevarade trädgårdskonstruktionerna. Försvunna parkkonstruktioner kan återställas." 9 / 11
Huvudbyggnadens sr-beteckning får stöd av bestämmelsen: Vid renovering av byggnaderna ska man använda material som liknar de ursprungliga. Detta gäller även sidobyggnaderna. Grönområden Klibbalarna har anvisats som ett för landskapet värdefullt park- och trädgårdsområde som ansluter sig till en kulturhistoriskt betydande villamiljö VP-s1. Vid behandlingen och förnyandet av vegetationen ska speciell uppmärksamhet fästas vid bevarandet av kulturarterna och klibbalarna. Grönområdet vid villatomtens gamla strandbrädd och vid bryggan har anvisats mycket smalt, 4-10 meter, men det är möjligt att på det bygga en stig som fortsätter som spänger. Framför klibbalarna ska grönförbindelsen byggas med spängar på naturskyddsområdets sida i vassruggarna. Detta förutsätter en plan som Nylands miljöcentral godkänner. Trafik-, gatu- och parkeringsområden Tarkisvägen är anvisad som gatuområde även om den nuförtiden är vägförvaltningens landsväg nr 1552. Vägdistriktet förutsatte i sitt utlåtande att vägen anvisas som gatuområde. Man kommer överens om väghållning, och ansvaret för underhållet övergår till Borgå stad antagligen då Skärgårdsvägen blir färdig. 4.3 Konsekvenser av planen Konsekvenserna för Natura 2000-området och naturmiljön Planen ändrar inte nuläget. Landskapsvården på villatomten har inga menliga konsekvenser för Natura 2000-området eller för fågelbeståndet i Ruskis, till exempel skrattmåskolonin som häckar i området. Konsekvenserna för landskapet och den byggda miljön Planen stöder bevarandet av den för stadsbilden och kulturhistorian värdefulla villan och dess trädgård. Konsekvenserna för samhällsstrukturen och trafiken Planen ändrar inte nuläget. Förorenad jordmån På grund av sjukhusets oljeskada har man anvisat oljeavskiljningsbrunnen och diket som mynnar i Ruskis som grönområde. Vid behov kan man där sanera marken eller effektivisera reningen av vattnet som filtreras. 4.4 Störande faktorer i miljön, vägbuller Planen ändrar inte nuläget vad byggandet beträffar. Byggandet av Skärgårdsvägen kommer att minska den tunga trafiken och bullret på Tarkisvägen märkbart. Det är inte nödvändigt att i planen anvisa bullerbestämmelser för byggnaderna eftersom nya byggnader inte byggs och eftersom de gamla byggnaderna ligger i kanten av bullerområdet 55 dba. På den stora bostadstomten finns tillräckligt med områden som är skyddade mot buller. 10 / 11
5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Området är redan bebyggt. Detaljplanen förutsätter att villabyggnaden och miljön bevaras. Borgå 27.11.2009, 17.2.2010 Eero Löytönen stadsplaneringschef Anne Rihtniemi-Rauh planläggare 11 / 11
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Bilaga 3 444 Villa Wilhelmsberg BORGÅ STADSDELEN 12 kvarteret 269 kvartersområde för egnahemshus, park- och trafikområden Nr 444 DETALJPLAN 1. Planområde Planområdet omfattar nuvarande Villa Wilhelmsbergs arrendeområde och det invidliggande vägområdet vid Tarkisvägen. Området är beläget 2,7 km sydöst om centrum bredvid sjukhuset och vid havet, på en liten udde i Ruskis naturskyddsområde. 2. Bakgrunden till projektet 3. Målet för planeringen 4. Utgångsuppgifter (plansituation, nuläge, byggande, jordmån osv.) Planläggningen för arrendeområdet inleddes på byggnadsägarens begäran genom stadsstyrelsens beslut 12.2.2007 (59 ). Sökanden/byggnadsägaren betalar kostnaderna för planläggningen. Efter det att tomten som bildas enligt den godkända detaljplanen är registrerad, ingår man ett nytt arrendeavtal om tomten som innehåller rätt att lösa in tomten enligt de allmänna tomtöverlåtelsevillkoren. Planeringen av området ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för åren 2008 2009. Staden meddelade grannarna att planeringen inletts med ett brev 9.12.2008. Målet är att skydda den värdefulla byggnaden enligt markanvändnings- och bygglagen samt att bilda en tomt. I och med planläggningen undersöker man tomtens gränsning i Ruskis naturskyddsområde och i Tarkisvägens vägområde samt i diket vid sjukhusets sluttning som är betydande för dränering av dagvatten. Villan är betydande för kulturhistorian och landskapet och ett viktigt landmärke vid Ruskis strand, varför man i planen undersöker även möjligheten av landskapsvård. Områdets storlek är ca 2 hektar. Delgeneralplan för de centrala delarna Byggnaden ligger i ett bostadsområde dominerat av småhus där miljön bevaras (AP/s). Runt området finns ett mycket smalt grönområde (VL). Cykelvägen vid Tarkisvägen följer havsstranden och är rekreationsförbindelsen på detta ställe och i Tarkis. Strandremsan och viken med vassar (Ruskis) ingår i naturskyddsområdet (SL) och Natura 2000-området. Beslut om skydd av Ruskis naturskyddsområde Ruskis naturskyddsområde i Borgå åmynning bildades 25.6.1945 genom Länsstyrelsen i Nylands läns beslut. Samtidigt utfärdade man fredningsbestämmelser för skyddsområdet, vilka preciserades genom Länsstyrelsen i Nylands läns beslut av 14.3.1966. I och med projektet Lintulahdet Life fanns det nya vårdformer och verksamheter för Ruskis, på grund av vilka man måste ändra bestämmelserna. Bestämmelserna ändrades 30.3.2007 (UUS-2007-L-253-251 beslut LUO 260). Nu får man sköta området och ha kreatur på bete enligt skötsel- och nyttjandeplanen som Nylands miljöcentral godkänt. Också avloppen 1 / 5
och vattenledningarna i området samt konstruktionerna i anslutning till dessa kan vid behov iståndsättas och underhållas. Om iståndsättning och underhållning ska meddelas till myndigheterna som övervakar området innan man vidtar åtgärder. All sådan verksamhet som kan ändra områdets landskapsbild eller ha menliga konsekvenser för bevarandet av växtligheten eller djurlivet, är förbjuden. Under tiden 1.4 31.8 är det förbjudet att röra sig i skyddsområdet med undantag av områdets fågeltorn och spängerna till dem, som kan användas även under denna tid. Naturskyddsområdets gräns är inexakt och ses över vid detaljplanearbetet. Detaljplaner Området saknar detaljplan. Markägarförhållanden Staden äger arrendeområdet och Ruskis naturskyddsområde, och Vägförvaltningen äger vägområdet vid Tarkisvägen. Lea och Timo Salovaara äger byggnaden och arrenderätten. Sammandrag av invånarenkäten Man fick inga svar på enkäten. Områdets historia På kartor från början av 1700- och 1800-talet finns små åkrar och ängar i sluttningen vid sjukhuset. I kartan över stadens ägor från 1870-talet finns på Villa Wilhelmsbergs ställe en villa och en trädgård. Villan med parkerna finns även i senatskartan från år 1878. Byggd miljö Man vet inte när den nuvarande villan och sidobyggnaderna är byggda. Enligt Anneli Mäkelä-Alitalo (Borgå stads historia III:2) sålde bankdirektör Niklas Gulin sin villa Wilhelmsberg i Tarkis till konstnär Louis Sparre och Eva Mannerheim-Sparre år 1897. Då var villan en förstklassig timmerbyggnad med åtta rum och ett torn. På tomten på drygt två hektar fanns en bakstuga, en vedbod och en iskällare samt en trädgård med bärbuskar och körsbärsträd. Konstnärerna kallade villan Orrela. De planerade även en ateljé där men genomförde planerna aldrig. Den nuvarande villabyggnaden påminner till massan om en ritning på villan från 1800-talet: endast tornet fattas och vid gaveln har byggts en veranda ovanför vilken finns en balkong. I området finns i dag även en timmerbyggnad ( Pehtoorin tupa ), ett garage/förråd, en bastubyggnad, ett skjul och en iskällare som delvis fallit ihop. Timmerbyggnaden tycks ligga på samma ställe som bakstugan på kartan från slutet av 1800-talet men den nuvarande byggnaden är större. Bastubyggnaden renoverades år 2003. Grönmiljö Borgå stad sköter Ruskis naturskyddsområde genom att ha kreatur ute på bete. Vid stranden har man byggt spänger och ett fågeltorn. Området är betydande för stadsnaturens mångfald, rekreation samt för stadsbornas förhållande till naturen. Villatomtens strandremsa byggdes till en trädgård i slutet av 1800-talet. Bryggans vall finns på samma ställe som förut. En del 2 / 5
av spängerna runt berget finns kvar. På grund av dem kan man inte bedöma dess ålder. Vid berget har det funnits en förbindelse från trädgården till stranden längs stenbelagda trappor. Trapporna är skickligt byggda i anslutning till stenmuren och bergets naturliga avsatser. Från trädgården har kulturväxter spridit sig i närheten. Det branta strandberget på tomten utgör landskapets hinder för en grönförbindelse längs stranden, medan tomterna med egen strand utgör ett planmässigt hinder. En grönförbindelse kan dock åstadkommas med spänger, så som annanstans vid Ruskis strand. Områdets vägar Tarkisvägen är vägförvaltningens väg nr 155, och tomtanslutningen från Villa Wilhelmsberg leder direkt till den. Kommunalteknik Det finns färdig kommunalteknik i området. Parkering Invånarnas bilar ryms bra på tomten. Problem i området: en oljeskada vid sjukhuset 2007 I Borgå kretssjukhus område skedde en oljeolycka 18.2.2007. Man avlägsnade sammanlagt 1 700 ton förorenad mark som oljebekämpningsarbete under år 2007. Under sjukhusets syrgasledning blev efter iståndsättningen ca 10 m 3 mark som förorenats av olja. Man har utarbetat en slutrapport om iståndsättningen (10.4.2008). Oljan som runnit till dagvattenavloppet och täckdiken orsakade olägenheter i form av lukt i servicebyggnadens och poliklinikens källare. En del av dagvatten- och täckdikesledningarna ledde till kanten av Tarkisvägen och under Tarkisvägen och slutade vid stranden i Ruskis. I två dagvattens- och täckdikesledningars utloppsplatser ställde man oljeavskiljare ÖE1 och ÖE2 för att uppsamla oljerester. Den ena oljeavskiljaren ligger i planområdet, i början av diket (ÖE1) och den andra i klibbaldungen (ÖE2) ca 50 meter norr om planområdet. Från avskiljarna leds dagvattnet vidare till diken i Ruskis. Kvaliteten på det vatten som kommer från avskiljarna till vattendraget har undersökts tre gånger under år 2008 enligt Nylands miljöcentrals beslut YS 653/20.5.2008. Nylands miljöcentral beslutar om eventuella fortsatta kontroller på grund av sammandraget över resultaten från år 2008. Det är skäl att anvisa diket och områden kring oljeavskiljaren/oljeavskiljarna till ett grönområde för att kunna fortsätta med kontrollerna och för att försäkra att oljekolväten inte längre rinner ut från sjukhusets dagvattenavlopp eller täckdiken till Ruskis naturskyddsområde. Genom att anvisa diket till ett grönområde försäkrar man även att kommunen som markägare vid behov kan iståndsätta jordmånen i området. 5. De centrala De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Av 3 / 5
konsekvenserna av planläggningen konsekvenserna görs inte separata konsekvensbedömningar, utan de bedöms som en led i planläggningsprocessen. Följande konsekvenser bedöms: Konsekvenserna för Natura 2000-området Konsekvenserna för landskapet och den byggda miljön Konsekvenserna för samhällsstrukturen Konsekvenserna för trafiken 6. Intressenter Staden äger området. Byggnadens ägare Markägande grannar Övriga intressenter: Myndigheter osv. som hörs under planläggningen Borgå museum Nylands miljöcentral, naturskyddet, överinspektör Ilpo Huolman markanvändning, Olli Miettinen Regionala räddningsverket i Östra Nyland Vägdistriktet Följande enheter inom Borgå stad Fastighets- och mätningsavdelningen Gatuavdelningen Byggnadstillsynen Hälsocentralen, hälsoskyddet Miljövården Borgå vatten Nämnder Planläggnings- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljövårdsnämnden Hälsoskyddssektionen 7. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd: - Man har med Nylands miljöcentral ansett 28.2.2008 att man om denna detaljplan inte ordnar myndighetssamråd utan ber om ett utlåtande. I mötet mellan miljöcentralen och staden 24.2.2009 ansåg man att inte heller utlåtandet behövs. I det skedet hade man haft en separat förhandling om gränsningen mellan naturskyddsområdet och grönområdet eller tomten. Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) - Planutkastet och de övriga handlingarna hålls framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, tredje våningen. Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. - Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av de myndigheter som är 4 / 5
intressenter. Samråd: På basis av de kommentarer man får in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) - Planförslaget och de övriga handlingarna hålls offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, tredje våningen. Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna samt grannar som är markägare/-innehavare i planområdet att förslaget till plan är framlagt. Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. - Officiella utlåtanden: (28 MarkByggF) Miljövårdsnämnden Tekniska nämnden Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland vid behov Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL) - De som gjort en anmärkning och som skriftligt har begärt det och som angett sin adress, ska underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av plan (67 MarkByggL) - Ett skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt har begärt det. 9. Tidtabell för planläggningsprojektet 10. För beredningen ansvarar Datum 3.6.2009 Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF) Ett meddelande på kommunens officiella anslagstavla. Detaljplanearbetet påbörjades i december 2008. Målet är att detaljplanen blir färdig under år 2009. planläggare Anne Rihtniemi-Rauh tfn 520 2742 anne.rihtniemi-rauh@porvoo.fi Stadsplaneringsavdelningen PB 23 06101 Borgå stadsplaneringschef Eero Löytönen planeringsassistent Liisa Laakso tfn 520 2720 liisa.laakso@porvoo.fi planeringsassistent Gunnevi Nordström tfn 520 2736 gunnevi.nordstrom@porvoo.fi Besöksadress: Krämaretorget B, III vån. 5 / 5
SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE BILAGA 4 444 VILLA WILHELMSBERG BORGÅ STADSDELEN 12 KVARTERET 269 DETALJPLAN kvartersområde för egnahemshus, park- och trafikområden 1. Hörande i beredningsskedet (30 MarkByggF) Programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet hölls framlagda i enlighet med 30 i MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen 19.8 18.9.2009. Kungörelserna fanns på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Det lämnades en åsikt om planutkastet. Preliminära utlåtanden s.k. remissbehandling har begärts och inlämnats av följande: Utlåtandet har lämnats av Utlåtandet i förkortad version // stadsplaneringsavdelningens bemötande Borgå museum, Henrik Wager Inga anmärkningar Räddningsverket i Östra Nyland/Tomi Pursiainen Borgå vatten/k-g Björkell Vägförvaltningen/Hannu Palmén Fastighets- och mätningsavdelningen/siren och Pöllänen Hälsoskyddet/Outi Lankia Miljövården/Jukka Palmgren Gatuavdelningen Teknik- och miljösektorn/ståhlberg Byggnadstillsynen/Blomberg Borgå Elnät Ab/Nylander Inga anmärkningar Inga anmärkningar Landsvägen 1552 (Tarkisvägen) är en förbindelseväg som i huvudsak betjänar lokaltrafiken. Den ska anvisas som gata i detaljplanen. // Tarkisvägen anvisas som gata. Inga anmärkningar I planen ska man beakta och bevara även de ståtliga klibbalarna i parkområdet (VP-s1), speciellt eftersom de är en naturlig förlängning till de vassbevuxna våtmarkerna och den övriga strandvegetationen i Ruskis naturskyddsområde. // I beteckningen VP-s1 läggs till ett omnämnande om att speciell uppmärksamhet bör ägnas även åt skyddet av klibbalar. Körförbindelsen till tomten söder om detaljplaneområdet ingår i planområdet, varför man bör överväga att anvisa den med en pil. // Tarkisvägen anvisas som en gata, varför förbindelsen inte behöver anvisas med en pil. Inga anmärkningar 1 / 2
Borgå Energi Ab/Kari Janhunen Porvoon Alueverkko Oy, Jyrki Havukainen Kaukolämpö/Christer Allen Elisa Oyj/Holopainen Sonera/ Harry Andersson HNS/Pehr Sveholm Lea och Timo Salovaara Villa Wilhelmsberg, Tarkisvägen 37 HNS har inga anmärkningar mot planen. Vi ber dock beakta att den nya tomten eller lösningarna i anslutning till trafiken osv. inte får hindra eller försvåra sjukhusets verksamhet eller utryckningsfordonens framkomst. // Gången till villans tomt ändras inte, inte heller trafikmängden. Vi föreslår att Orrelaparken görs smalare så att kontrollbrunnen för fastigheten och komposteringsområdet för löv som krattats blir på tomtens sida. Från Orrelaparken skulle leda en 2-3 meters förbindelse till VL-området i naturtillstånd vid stranden. Tomtens södra kant skulle gränsa i Ruskis naturskyddsområde. Om tomten inte kan sträcka sig ända till Ruskis gräns, kan parkområdet bildas av ett grönområde som är ca sex meter brett, varvid tomtgränsen inte är oskäligt nära bastubyggnaden. // Orrelaparkens område görs endast lite smalare eftersom det är ett biologiskt värdefullt klibbalkärr. Dess undervegetation tål inte mycket kompostering av löv. Kontrollbrunnen anvisas på tomtens sida. Från Orrelaparken leder en ca tre meter bred förbindelse till VL-området i naturtillstånd vid stranden. Mellan tomten och Ruskis lämnas ett ca 5-8 meter brett grönområde där man kan bygga spänger eller stigar. På det sättet blir det privat område framför bastun och den gamla villaparkens bergiga delar och strandbädden kan igen vårdas som gårdspark. 2. Offentligt hörande (27 MarkByggF) Planhandlingarna hölls offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen i enlighet med 27 MarkByggF 13.1 29.1.2010. Mot planförslaget lämnades inga anmärkningar. Kungörelserna fanns i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Utlåtanden har begärts och inlämnats av följande: Utlåtandet har lämnats av Tekniska nämnden Miljövårdsnämnden Hälsoskyddssektionen Social- och hälsovårdsnämnden Borgå museum, Henrik Wager Utlåtandet i förkortad version // stadsplaneringsavdelningens bemötande Inga anmärkningar Inga anmärkningar Inga anmärkningar Inga anmärkningar Inga anmärkningar 2 / 2