Vanda ås vattendrag RIIHIMÄKI HAUSJÄRVI Hirvijärvi Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi Kytäjärvi HYVINGE MÄNTSÄLÄ Ohkolanjoki Sääksjärvi Vanda å Palojoki NURMIJÄRVI TRÄSKÄNDA Tusby sjö Lepsämäjoki VICHTIS ESBO Luhtajoki TUSBY Tusby å Kervo å KERVO VANDA HELSINGFORS N Maanmittauslaitos lupa nro 7/MYY/04 Ympäristöhallinto/ PV 5.11.2004
Svartåns vattendrag Keritty Punelia LOPPIS Nuijajoki SOMERO SUOMUS- JÄRVI SAMMATTI Pitkiönjoki NUMMI- PUSULA Nummijoki Pusulanjoki LOJO Svartån HÖGFORS Vihtijoki VICHTIS Hiidenvesi NURMI- JÄRVI KARISLOJO Lojo sjö N Svartån KARIS 10 0 10 20 km Maanmittauslaitos lupa nro 7/MYY/04 Ympäristöhallinto/ PV 5.11.2004
Vattenfårans förändring Källa: Minna Hanski. Bedömning av vattendragets struktur. Finlands miljö 379. Förändringens tidsperspektiv Landhöjningen efter istiden har medfört stora förändringar i vattendragens sträckning. T. ex Vanda å rann ännu för 2000 år sedan via den nuvarande Rutiån till Hoplax. Förändringen kan ske snabbt fastän orsaken till detta har tagit tusentals år. Vattenfåran meandrar och ett avsnitt kan ändras under några tiotals år. En kort sträcka kan ändras på några sekunder t.ex av ett grusras. Å andra sidan kan en jämn förslamningsprocess ge synliga förändringar först efter årtionden.
Berggrunden och jordmånen ger vattenfåran dess form Jordmånen och berggrunden påverkar vattenfåran. Källa: Finlands miljö 379: bild 5. Vid Luhtajokis Kuhakoski rinner Vanda å i en insprängd fåra i berget. Kervo å, som rinner långsamt fram genom en sand- och lerslätt, meandrar.
Vattenflödet varierar 250 200 Flödet vid Åggelbys mätstation 1964 referensperiod 1941-70 150 100 flöde m 3 /s 50 0 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 1.6. 1.7. 1.8. 1.9. 1.10. minimum maximum 1964 medelvärde 1.11. 1.12. 250 200 Flödet vid Åggelbys mätstation 2004 referensperiod 1971-2000 150 100 50 flöde m 3 /s 0 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 1.6. 1.7. 1.8. 1.9. 1.10. 1.11. 1.12. minimum maximum 2004 medelvärde Källa: Miljövörvaltningens Hertta-informationssystem/ dat 31.12.2004
Närsalter göder Med övergödning (eutrofiering) avser man den ökning i primärproduktionen av växter och alger, som förorsakas av förhöjd halt tillgängliga närsalter. Övergödningens följder: mängden planktonalger ökar snabbt vattnet blir grumligt mängden vattenväxter och trådalger vid stränderna ökar algblomningar blir vanligare syrebrist vintertid förändringar i fiskstammen Klaus Mäkelä
Utsläpp från jordbruket teckning Miklos Gaal Utsläpp kväve, fosfor och jordpartiklar avrinner lätt under höst och vår från bara åkrar närsalter från ladugårdar rinner lätt bort i samband med lagring och utkörsel av dynga Villkor för jordbrukets miljöstöd: skyddsremsor vegetationstäcke på åkrarna återhållsam gödsling
Jordbrukets vattenskydd En bred gräsbevuxen skyddszon vid en strandåker förhindrar att närsalter och jordpartiklar avrinner. Kirsi Vilonen Närsaltbalansen ger information om hur mycket överloppskväve och -fosfor som blir kvar på åkern efter skörden. Genom att inte gödsla för mycket kan man minska på utlakningen. Aimo Pietikäinen Direktsådd innebär att man sår säden och gödslar direkt på jorden, som lämnats obearbetad. På så sätt övervintrar åkern under ett växtlighetstäcke och erosionen och utlakningen minskar.
I jordmånen och berggrunden finns det grundvatten Grundvatten bildas när en del av nederbörden infiltrerar marken och lagras i markens porer och sprickor i berget. Teckining Jorma Laakso Finlands miljöcentral I jorden förekommer grundvattnet som ett sammanhängande, vattenmättat skikt, inte t.ex. som vattenådror. I berggrunden förekommer grundvattnet i sprickor och brott.
Regnvattnet infiltrerar marken och bildar grundvatten Nederbörd Sjunkvattenzon Grundvattenzon Teckining Jorma Laakso Miljöförvaltningen