Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2010

Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2010 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län

1 1. Rapportering Under hösten 2010 genomfördes val till riksdag, kommun och landsting i Sverige. Valrörelsen gav inga signaler om hur den framtida missbruksvården skulle komma att utformas. Några partipolitiska eller blockpolitiska skiljelinjer avseende inriktning av vården eller särskilda ekonomiska satsningar på missbruksvården uttalades inte av de politiska fraktionerna vare sig i ett nationellt eller regionalt/lokalt perspektiv. De politiska debatterna om missbruk och psykiatri lyste således i stort sett med sin frånvaro i såväl TV som radio och press. Trots det ringa politiska intresset att under valrörelsen fokusera på missbruket av alkohol och droger så kom dessa frågor ändå att inta en stor medial plats vid flera tidpunkter under verksamhetsåret 2010. Kort efter årsskiftet 2009/2010 kom nya varningsrapporter kring den allt ökade Internethandel med droger innefattande olika typer av preparat som i sin kemiska uppbyggnad i princip kunde liknas med narkotikaklassade droger. TV, radio och tidningar hade reportage både kring personer som organiserade försäljningen på Internet men framförallt rapporterades om tragedier som följd av användandet av dessa preparat. Polis, Tull och behandlingsverksamheter uttalade samstämmigt en frustration kring bristerna i lagstiftningen som möjliggjorde den öppna försäljningen. I början av februari månad inrapporterades för första gången förekomsten av ett potent missbrukspreparat salufört på Internet under namnet Krypton i vårt län. Under hösten har ett antal artiklar publicerats i rikspressen (Aftonbladet, Expressen, läkartidningen etc.) kring riskerna med detta preparat. Preparatet är framställt ur en växt som har sitt ursprung i Sydostasien (kratom). Krypton har under det senaste året skördat minst tio dödoffer i Sverige enligt rättsmedicinska obduktioner (sannolikt ett stort mörkertal). Preparatet är mycket svårt att dosera och vid varje missbrukstillfälle så föreligger stor risk för andningsdepression med dödlig utgång som följd. I vårt län finns i skrivandets stund ännu inget dokumenterat dödsfall där orsaken direkt kan härledas till intag av Krypton. Under sensommaren och hösten har också stor medial uppmärksamhet riktats mot missbruket av receptfria läkemedel. Svenska Dagbladet har publicerat en artikelserie för att belysa riskerna med tillgänglighet dygnet runt till preparat innehållande paracetamol. Framförallt har problematiken i media fokuserats kring unga tjejers överdoser och självmordsförsök med preparat av typ Alvedon. I vårt län har ett samarbete inletts mellan Beroendecentrum och den somatiska specialistvården genom Akutkliniken för att följa utvecklingen avseende intoxer/överdoser av bl.a. preparat som saluförs via Internet men också för att få en uppfattning om hur stort missbruket av receptfria läkemedel är bland yngre personer. Under verksamhetsåret 2011 kommer detta samarbete att intensifieras ytterligare. Den största mediala uppmärksamheten kring missbruks- och beroendefrågor under 2010 genererades ändå av regeringens särskilde utredare Gerhard Larsson. Utredaren presenterade i början på våren 2010 ett första förslag till utformning av den framtida missbrukarvården i Sverige (S 2008:04 - Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården). Ett stort antal myndigheter, organisationer, institutioner etc. i landet erbjöds möjlighet att respondera på utredarens förslag. I Örebro län fick Örebro läns landsting, Kumla kommun och Beroendecentrum i Örebro län möjlighet att inkomma med synpunkter på utredningens innehåll och förslag. En hög grad av överensstämmelse kunde utläsas i svaren från länet tillfrågade remissinstanser trots att ingen kommunikation ägt rum under remissförfarandet.

2 Beträffande den centrala frågeställningen var huvudmannaskapet för missbrukarvården borde ligga i ett framtidperspektiv så var samtliga eniga om att även i fortsättningen var ett delat ansvar mellan kommun och landsting att föredra i förhållande till att hela ansvaret överflyttas till antingen kommun eller landsting. Sannolikt är svaren färgade av den långa tradition av gott samarbete vi har inom missbruksvården i länet. Den samverkan mellan landstinget och länets kommuner som etablerats i vårt län för missbruks- och beroendevård har i många år utgjort modell för landet i övrigt. Under hela verksamhetsåret 2010 har Gerhard Larsson i egenskap av regeringens särskilde utredare varit mycket framgångsrik i att presentera delar av missbruksutredningen förslag och synpunkter i nationella media. I en uppmärksammad artikel på Dagens Nyheters ledarsida vid halvårsskiftet redovisade missbruksutredningen aktuella siffror på hur många personer i landet som befinner sig i ett riskbruk, missbruk eller ett beroende av alkohol och droger. I artikel nämns att fler än 900 000 personer finns i denna grupp. Till detta skall läggas de personer som innehar ett missbruk/beroende av läkemedel samt missbrukare av dopingpreparat. Att drygt 10 % av landets befolkning har denna typ av problem blev en uppskakande upplevelse för gemene man. Översätts Gerhard Larssons siffror till ett Örebro län perspektiv skulle det innebära att ca trettiotusen (30 000) personer i länet befinner sig i ett riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol och/eller droger vilket väl överensstämmer med de skattningar som tidigare gjort av Beroendecentrum. Denna kunskap och detta faktum bör utgör en stor folkhälsoutmaning inför verksamhetsåret 2011 för alla samhälliga aktörer i vårt län som arbetar med prevention och behandling av alkohol och drogmissbruk! En för Beroendecentrum ny målgrupp har under året upptagit allt större uppmärksamhet i det kliniska arbetet. Målgruppen kan beskrivas som patienter med en svår och långvarig smärtproblematik där ett komplicerat beroendesyndrom av smärtstillande preparat utvecklats över tiden vilket i sig i många fall blivit ett funktionshinder större än själva grundproblematiken. Patienterna identifierar sig inte som missbrukare/beroendepatienter utan som patienter som över åren felbehandlats av sjukvården. Majoriteten av patienterna har vid ankomsten till kliniken, förutom sitt läkemedelsberoende, en svårbehandlad psykiatrisk problematik, kvarstående smärtupplevelser av varierande art och grad och befinner sig oftast i en kaotisk social situation. Patienterna aktualiseras i de flesta fall via remiss från primärvården men också i allt ökad utsträckning via den somatiska specialistvården och som egensökande. Beroendecentrum har i dag inte tillräckliga resurser och inte heller den kompetensbredd som är nödvändig för att erbjuda en framgångsrik helhetsbehandling för dessa patienter. Det känns angeläget att ett trovärdigt behandlingsutbud snarast erbjuds dessa människor då deras lidande är stort (se vidare under avsnitt Sammanfattning Slutsatser sid 48 i verksamhetsberättelsen). I Gerhard Larsson utredningen diskuteras och föreslås en ökad tillgänglighet i landet till läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende personer (heroinmissbrukare). Förskrivningsrätten avseende de läkemedel som ingår i behandlingen bör enligt utredaren utvidgas. Sett i ett Örebro län perspektiv så känns inte detta som angelägna frågor. Antalet nyidentifierade heroinister som sökt till opiatprogrammet i Beroendecentrum har kraftigt sjunkit under framförallt de två sista åren. Allt färre sökande uppfyller dessutom kravet på ett års dokumenterat heroinmissbruk som är grundkriteriet för inskrivning i behandlingen enligt Socialstyrelsens författning 2009:27. Vid årsskiftet är väntetiden för att påbörja behandlingen i Örebro mindre än en månad vilket i ett nationellt perspektiv är en mycket kort väntetid. Att heroinmissbruket ser ut att avklinga i vårt län är mycket glädjande.

3 En utveckling som dock är mindre glädjande är att ett accelererat blandmissbruk är under uppsegling i Örebro län där intaget av metadon och buprenorfin (Subutex och Suboxone) och andra långverkande opiater blir allt vanligare. Det finns ingen möjlighet att erbjuda dessa patienter behandling i opiatprogrammet (många egensökande med denna problematik har sökt till programmet under året) då Socialstyrelsens författning är tydlig på att missbruk av dessa preparat inte skall hanteras inom ramen för opiatprogram. Beroendecentrums erbjudande till patienter med denna typ av blandmissbruk har i stället varit en slutenvårdsinläggning innehållande abstinensbehandling och systematisk utsättning av aktuella preparat. Ett erbjudande som inte har varit särskilt efterfrågat av målgruppen. För gruppen blandmissbrukare med preparatpreferens enligt ovan behövs ett nytt behandlingsutbud/vårdprogram framtas som kan tillämpas i öppenvård. En sådant ansats har inletts under året av personalen vid Opiatmottagningen. Det är viktigt att även involvera socialtjänsten i detta arbete under nästkommande verksamhetsår. Beroendecentrums ungdomsmottagning har under senare delen av året inrapporterat att ett inte ringa antal unga är hemlösa vid söktillfället till mottagningen. Detta är för mottagningen en helt ny företeelse. Hemlösheten gäller såväl för unga kvinnor som för unga män. Det är svårt att erbjuda ett strukturerat behandlingsutbud under dessa förhållanden. Dessutom löper de unga kvinnorna stor risk att bli sexuellt utnyttjade då de söker tak över huvudet hos tillfälliga bekanta i missbrukskretsar. Det känns oerhört angeläget att hemlöshetsfrågan lyfts upp och blir föremål för diskussion med berörda kommuner. En väldigt viktig och efterfrågad klinisk/administrativ verksamhetsförutsättning fick sin start under året. Ett nytt datajournalsystem ersatte i mars månad den gamla pappersjournalen. Datasystemet blev föremål för en uppgradering 20 maj och i oktober månad tillfördes en särskild läkemedelsmodul. Trots att datajournalen endast varit i drift under kort tid och trots en del inkörningsproblem är upplevelsen att ett stort och viktigt steg har tagits i strävan till att uppnå en medicinsk och patientsäker vård. Året avslutades på ett tråkigt sätt då Beroendecentrums Opiatmottagning blev utsatt för inbrott 26 december. Två personer forcerade ytterdörren till mottagningen och lyckades därefter bryta sig in i mottagningens läkemedelsrum. Tjuvarna blev gripna av polisen på bar gärning efter rådigt agerande från vid tidpunkten tjänstgörande personal. Tjuvarna ställde till stor oreda i mottagningslokalerna och i läkemedelsrummet. Efter ett omfattande arbete med att återställa ordningen i läkemedelsrummet kunde konstateras att inga läkemedel saknades. Ytterligare säkerhetsåtgärder har vidtagit efter händelsen. 2. Syfte/Uppdrag Beroendecentrum i Örebro län startade sin verksamhet 1 januari 1999 utifrån ett politiskt beslut att verksamheten skulle utgöra landstingets samlade resurs för specialiserad beroendevård. I verksamhetsdirektiven för kliniken fastställdes att insatserna skall ske i nära samarbete med övriga samhälliga aktörer inom missbruks- och beroendevården i Örebro län. Huvuduppdraget för Beroendecentrum är att erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och en samtidig psykisk ohälsa som behöver insatser från den specialiserade psykiatrin. Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna.

4 Därutöver har Beroendecentrum uppdrag som i formell mening ligger utanför det specialiserade psykiatriuppdraget men ändå ingår i hälso- och sjukvårdens övergripande uppdragsordning. Ett sådant exempel är Beroendecentrums deltagande i den partsammansatta trafiksäkerhetsinsatsen Örebro län för en drogfri trafik i vilken Beroendecentrum innehar en central funktion. Ett annat exempel är Beroendecentrums körkortsmottagning vars målgrupp är missbrukare vilka önskar verifiera sin drogfrihet för att få eller behålla körkortstillstånd. I Beroendecentrums uppdragsordning ingår även, sedan år 2009, att bedriva tillnyktringsverksamhet på entreprenad åt länets kommuner. Tillnyktring är inte att betrakta som hälso- och sjukvård och insatsen regleras därför inte utifrån HSL utan ramarna för arbetet följer ett regelverk formulerat i ett särskilt upprättat avtal mellan länets kommuner och Örebro läns landsting. Vidare skall Beroendecentrum bedriva akutverksamhet under kontorstid. Kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutvårdsverksamhet upp till sjuksköterskenivå. 3. Mål och måluppfyllelse De övergripande mål som Beroendecentrum har att arbeta efter är de av landstinget politiskt beslutade övergripande målsättningarna, de av PPH- förvaltningen angivna förvaltningsspecifika målen samt de överenskommelser som årligen träffas mellan psykiatrichef och Hälsokansli. I överenskommelsen med Hälso- och sjukvårdnämnden lyfts sju områden fram inom vilka nämnden önskar särskild redovisning om hur arbetet förlöpt under året. Det första området avser hur verksamheten arbetat med införandet av vårdprogram för suicidnära patienter. Beroendecentrum har i organisationens samtliga enheter implementerat det vårdprogram som framarbetats av en expertgrupp utifrån ett psykiatriövergripande uppdrag (Vårdprogram för suicidnära patienter, 2009-04-01). Implementeringen har tillgått så att vårdprogrammet inledningsvis genomgåtts och diskuterats i klinikledning och i läkargrupp. Därefter har varje enhetschef i Beroendecentrum haft i uppdrag att på APT -möten (arbetsplatsträffar) presentera och skapa kunskap kring programmets tillämpning. Det övergripande vårdprogrammet har sedan omsatts i nya lokala regler och rutiner för suicidbedömningar, bemötande och övervakning av akut suicidnära patienter samt rutiner vid fullbordat suicid (inkluderande anhörigkontakter). Dessa regler och rutiner finns upplagda på nätet och är lättillgängliga för medarbetarna när behov aktualiseras. Område nummer två är relaterat till att skapa klarhet i hur stor andel av patienterna inskrivna i Beroendecentrums öppen - respektive slutenvård som fått en registrerad diagnos vid aktuellt behandlingstillfälle (medicinsk säkerhetsfråga). Beroendecentrum har arbetat intensivt med frågan under året och då i första hand med diagnossättning vid läkarbesök. Ambitionen för året var att mer än 95 % av utförda läkarbesök skulle vara diagnossatta Slutenvården hade under 2010 skrivit ut 548 unika individer. Dessa personer genererade 920 inskrivningar. Av totala antalet inskrivningar saknade 34 registrerad diagnos dvs. 3.7 %. Således hade 96.3 % av samtliga slutenvårdstillfällen registrerad diagnos.

5 Beroendecentrums kärnverksamhet i öppenvårdsutbudet hade under 2010 besök av 1426 unika individer. Dessa gjorde 24 561 besök i verksamheten varav 1721 läkarbesök. Av dessa läkarbesök saknade 58 en registrerad diagnos dvs. 3.4 %. Totalt hade 96.6 % av alla läkarbesök i öppenvård en registrerad diagnos. Det tredje området i överenskommelsen avser rapportering kring kvalitetsregisterarbetet under året. Beroendecentrum deltar i arbetet med utveckling av två register och registrerar sedan inledningen av året i ett av dem nämligen SBR (Svenskt beroenderegister). LARO är det andra (Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende) registret. Registret befinner sig i en utvecklingsfas och den officiella nationella registreringen förväntas ta sin början först senvåren 2011. Örebro läns landsting är ett av fyra landsting som kommit igång med registrering i SBR. Under 2010 gjordes 95 registreringar, huvudparten i slutenvård. Beroendecentrum inledde registreringsarbetet i slutenvård för att i slutet av året övergå till att finna former för att påbörja registrering i öppenvård. För LARO registret är Örebro läns landsting genom Beroendecentrum registerhållare. Under året har ett pilotarbete genomförts där Örebro för registrets räkning gjort 61 registreringar. För ytterligare information angående kvalitetsregisterarbetet se avsnitt 3.2.2.8.2 Utåtriktad verksamhet sid 43. Fjärde området i överenskommelsen avser patienternas delaktighet i vården och specifikt i vilken utsträckning patienten vid utskrivning fått möjlighet att ta del av en sammanfattning över de insatser som denne varit föremål för under vårdperioden (patientepikriser). I år har kliniken fokuserat på att utveckla en modell för patientinformation för patienter som varit inskrivna i slutenvården. Nästkommande år kommer fokus att riktas mot inskrivna i öppenvård. Samtliga inneliggande patienter på Beroendecentrum vårdavdelning som utskrivits planerat har erbjudits en från datajournalen utskriven patientsammanfattning över vårdperioden. De patienter som gått mot avrådan eller avvikit på annat sätt har naturligtvis inte haft tillgång till sådan. Detta innebär att mer än 95 % av totala antalet inskrivna patienter har fått erbjudandet. Inom parantes kan nämnas att patienterna inte visat särskilt stort intresse för erbjudandet. Det är vanligt att patienter avböjer erbjudandet och inte sällan finner personalen dessa patientsammanfattningar i papperskorgarna på avdelningen. Insatsen Örebro län för en drogfri trafik är föremål för intresse och utvärdering från flera aktörer och ingår även som femte punkt i uppföljningen från Hälso- och sjukvårdsnämnden. En utförlig redovisning av arbetet under året och de resultat som uppnåtts lämnas i verksamhetsberättelsen under rubrik Örebro län för en drogfri trafik 3.2.2.3.2 sidan 24. En frågeställning från nämnden som gäller de flesta klinikerna inom psykiatrin är huruvida den nationella vårdgarantin kunnat uppfyllas. För Beroendecentrum del har framförallt Opiatmottagningen och Neuropsykiatriska mottagningen berörts av diskussionen då behandlingsinriktningen inom båda enheterna bygger på läkemedelsassisterad behandling. Inom båda verksamheterna klaras vårdgarantin när det gäller tiden från att utredning är klar till att behandling insätts. Opiatmottagningen har även under året haft relativt korta väntetider både till första kontakt och till att utredning startas. Ett annat förhållande föreligger i den Neuropsykiatriska mottagningen. Där är väntetiderna till utredning över tolv månader vid årets slut och väntetiden till ett första besök har under året blivit allt längre (cirka 3-4 veckor). Den sjunde uppföljningsparametern i överenskommelsen för Beroendecentrum är även den mera av generell natur för hela psykiatrin. Uppföljningen avser i vilken utsträckning Rehabiliteringsgarantin tillgodosetts i psykiatrin och är direkt kopplad till möjligheten av

6 rekvirering av nationella medel. Garantin avser insatser utifrån kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteende terapi för att primärt behandla lätta till medelsvåra depressioner. Beroendecentrums uppdrag är i första hand att möta personer med både en psykisk ohälsa och ett missbruk vilket inte inkluderas i förutsättningarna för garantin. Således har Beroendecentrum inte deltagit i inrapporteringen. Beroendecentrum har vidare att följa de mål som finns fastställda för det partsammansatta arbetet i Örebro län för en drogfri trafik samt den uppdragsinriktning som finns avtalad mellan länets kommuner och Örebro läns landsting för tillnyktringsverksamheten. Arbetet med att uppnå uppsatta mål skall utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Målen i verksamhetsplanen för den partsgemensamma insatsen Örebro län för en drogfri trafik samt för tillnyktringsverksamheten är vid utvärdering i januari uppnådda. Beträffande landstingets övergripande mål om att alla verksamheter skall ha sin budget i balans så kan konstateras att Beroendecentrum inte heller i år lyckats uppnå detta. Grundförutsättningarna till detta förelåg inte heller vid ingången till verksamhetsåret, se avsnitt Ekonomiperspektivet sidan 47. 3.1 Medborgarperspektivet Självklart är det så att det centrala i Beroendecentrums uppdrag är det direkta mötet med patienter och deras anhöriga/närstående. I år liksom övriga år kan de övergripande målen sett ur medborgarperspektivet därför definieras i termer av gott bemötande, god tillgänglighet och en kunskapsbaserad god och säker vård. Föregående år genomfördes en särskild brukarrevision i Beroendecentrums öppenvårdsverksamhet som i sin helhet gav gott betyg (sammanfattningsvis cirka 7 uttryckt i skala 1 till 10) för verksamheten avseende upplevd kvalitet i vården, tillgänglighet och bemötande. I år har slutenvården varit föremål för en likartad revision. Arbetet har genomförts i samverkan mellan de olika frivilligorganisationerna i Beroendecentrums brukarråd. Som tidigare år så har tillvägagångssättet varit att använda ett frågeformulär som grund som sedan kompletterats med intervjuer. Insatsen har mottagits positivt av såväl patienter som personal. Bearbetningen av materialet är inte helt färdigställd men efter en översiktlig genomgång kan konstateras att resultaten ligger i paritet med öppenvårdsstudien föregående år. Det slutgiltiga resultatet skall redovisas på APT- möte (Arbetsplatsträff) på vårdavdelningen i februari månad. Därefter skall en återrapportering ske till brukarrådet där särskild tonvikt skall läggas på eventuella föreslagna förbättringsåtgärder och hur dessa skall följas upp. I en ytterligare strävan till att bredda kunskapen om missbruk av alkohol och droger bland länets medborgare så har en särskild utbildningssatsning genomförts som riktat sig till företag i länet. Målgruppen har i första hand varit företagsledare, arbetsledare och personalansvariga i respektive företag. Under året har ett drygt trettiotal företag i länet deltagit i informationsträffarna som berört olika teman inom missbruks- och beroendevården. Träffarna har organiserats som frukostmöten (För ytterligare information se avsnitt Utåtriktad verksamhet 3.2.2.8.2 sidan 43).

7 Beroendecentrum möter länets medborgare i ett flertal olika situationer vilket särskiljer verksamheten från övriga psykiatriska kliniker. Kontakten mellan kliniken och medborgarna kan ske via det reguljära utbudet för utrednings- och behandlingsinsatser till vuxna med en beroendeproblematik, i grunduppdraget för ungdomar, i anonyma möten (odokumenterade möten) som till viss del erbjuds i Kajsamottagningen och ungdomsmottagningen, i samband med tillnyktring, i körkortsfrågor och i allt högre utsträckning i samband med trafikförseelser där alkohol och/eller droger utgör kontaktanledning ( Örebro län för en drogfri trafik ). Antalet medborgare i länet som varit föremål för någon form av insats från Beroendecentrums sida de senaste tio åren uppskattas i dag att uppgå till cirka tjugotusen (20 000) olika personer. I ett tänkt scenario där det finns tre anhöriga kring varje person så bör det vara cirka 30 % av länets invånare som väl känner till eller som haft någon form av relation till Beroendecentrum under rubricerad tidsperiod. Brukarrådet i Beroendecentrum utgör genom sitt arbetssätt och sin funktion en medborgarnas förlängda arm in i verksamheten. Brukarrådet är ett viktigt kvalitetssäkringsinstrument för att bevaka och mäta hur pass väl verksamheten uppfyller och har framgång i de uppsatta målen avseende bemötande, tillgänglighet och garanterandet av en god och säker vård. Beroendecentrums brukarråd har under året bestått av Attention, Hela människan (Ria- Dorkas), KRIS, Länkarna, RSMH, SIMON, Verdandi, FMN, Brukarföreningen i Örebro. En ny organisation har begärt inträde till nästa år nämligen X-Cons Under verksamhetsåret 2010 har åtta sammanträden ägt rum. Dessutom har frivilligorganisationerna själva genomfört en planeringsdag där utvärdering av arbetet i rådet och verksamhetsplan för 2011 var huvudpunkter på agendan. Beroendecentrums brukarråd var inbjudna till SKL- dagarna 17-18 november för att redovisa hur arbetet i brukarrådet tillgår samt hur brukarrevisioner organiseras och genomförs. Presentationen var mycket uppskattad och ett antal orter i Sverige har hört av sig för att få veta mera. Ett stort antal andra värdefulla insatser har genomförts via organisationerna i brukarrådet. FMN har tillsammans med Beroendecentrums Opiatmottagning arrangerat anhörigträffar speciellt riktat till närstående till inskrivna patienter i opiatprogrammet. KRIS ungdom har deltagit i motivationsarbetet i Örebro län för en drogfri trafik. SIMON har tagit ett stort ansvar för att upprätthålla det sedan flera år tillbaka etablerade samarbetet med universitet och sjukvård i Bosnien. Verdandi har företrätt brukarorganisationerna under Almedalsveckan och har också samordnat kommunikationen med Missbruksutredningen. I princip samtliga organisationer har deltagit i besöksverksamheten på Beroendecentrums vårdavdelning i syfte att erbjuda drogfria alternativ och aktiviteter för patienterna efter avslutad behandling och utskrivning från avdelningen. Politiska företrädare från såväl den kommunala sidan som landsting har deltagit i överläggningar i brukarrådet. Framförallt har då sysselsättningsfrågor för missbrukare och finansieringsfrågorna för organisationernas arbete avhandlats. Under våren inledde verksamhetschefen för Beroendecentrum en besöksrunda ute i det lokala arbetet i respektive organisation. Under året besöktes fem organisationer i Örebro och Karlskoga. Återstående organisationer kommer att besökas under år 2011.

8 Många värdefulla insatser har utförts av brukarorganisationerna under året vilket på ett direkt eller indirekt sätt underlättat livssituationen för många missbrukare och deras anhöriga. Frivilligorganisationernas arbete under 2010 kommer att redovisas i sin helhet på Beroendecentrums hemsida i februari månad 2011 under rubrik Verksamhetsberättelse, år 2010, Beroendecentrums brukarråd. Beroendecentrums brukarråd Attention KRIS Unga KRIS Gert Andersson Angela Hedenberg EwaLena Engberg Steve Holm gert.andersson@oreline.net xuxa@spray.se ewalena.engbrg@tele2.se steve.holm@rikskris.se ungakrisorebro@kris.a.se Länkarna Ria-Dorkas/Hela människan Verdandi Per Aldell Roland Avelin Ingemar Hermansson Solweig Fahlgren Per Helgesson Anne-Marie Wulfstrand Byhlin Thomas Johansson per.aldell@comhem.se lankarna.orebro@telia.com ingemarhermansson@live.se ria.dorkas@helamanniskan.se ann-mari.wulfstrandbyhlin@verdandi.se hifi341@hotmail.com FMN Liselott Rehnman liselott.rehnman@telia.com fmn.orebro@telia.com RSMH rsmh-orebro@tele2.se SIMON Halid Hadzimusic Zlata Catic Örebro Brukarförening Hasse Arvidsson simonorebro@telia.com hasse-arvidsson@telia.com

9 3.2 Produktionsperspektivet Produktionsförutsättningarna under år 2010 har inte på något avgörande sätt skilt sig från dem som förelåg under föregående år. Några skillnader finns dock som behöver uppmärksammas. Det avtal som under många år funnits mellan Örebro kommun och Beroendecentrum sades upp i slutet av föregående år. Avtalet innebar att Beroendecentrum mot särskild ersättning utförde vissa medicinska insatser i ärenden som i övrigt handlades av socialtjänsten. Insatserna var till sitt innehåll mera att betrakta som uppdrag för primärvård än som uppdrag för den specialiserade drogpsykiatriska verksamheten i Beroendecentrum. Några exempel på insatser som ingick i avtalet var LVM- bedömningar, bedömningar och insättning av aversionsmedicinering, bedömning och förlängning av sjuskrivningsbehov, akuta narkotikaanalyser i samband med vårdnadstvister o.s.v. Samarbetet mellan socialtjänst och primärvård har inte fungerat i dessa frågor under året med den konsekvens att Beroendecentrum i många ärenden ändå fått kvarstå som utförare trots att avtalet upphört. Tillnyktringskapaciteten har förändrats i förhållande till tidigare år. Antalet disponibla platser utökades under året från 4 till 6. Det allt tilltagande drog och preparatutbudet på Internet och den ökade konsumtionen av dessa preparat i målgruppen har påverkat produktionsförutsättningarna på ett markant sätt under året. För att kunna erbjuda en medicinsk säker vård har behovet av ett kraftigt utökat antal av laboratorieprover avropats från i verksamheten ansvariga läkare vilket medfört flera arbetsmoment för personal (tidskrävande) men har också aktivt medverkat till klinikens budgetunderskott. Beroendecentrum har under året arbetet utifrån den evidens och de metoder som redovisas i SBU rapport 2001- behandling av alkohol och narkotikaproblem del 1 och del 2, SOSFS 2009:27 och i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007). Beroendecentrum har i övrigt följt de lagar och författningar som reglerar arbetet för psykiatrin inom såväl öppenvård som slutenvård. På Beroendecentrums hemsida kan Du som så önskar ta del av vilka specifika metoder som används inom Beroendecentrums olika enheter. Det går också bra att kontakta respektive enhetschef för vidare information. Chefsområdet för Beroendecentrums öppenvård förändrades under första halvåret 2010 i samband med en översyn av hela arbetsorganisationen i kliniken. Under andra halvåret organiserades Beroendecentrums utbud enligt den organisationsöversikt som presenteras i det följande. Organisationsförslaget färdigförhandlades med de fackliga organisationerna under senhösten 2010 i syfte att genomföras successivt och till sin hela del vara fullt ut genomförd 1 januari 2011.

10 Organisationsöversikt för Beroendecentrum Verksamhetschef CHÖL Stf Verkschef Läkargrupp Plats: USÖ Plats: Slottsgatan 8-10 Enhetschef Bitr enh chef Enhetschef Enhetschef Funktionsföreträdarskap Enhetschef Vårdavdelning TNE Opiatmottagning Trafikmedicinsk mottagning Preventionsvaccinaions verksamhet Allmän mottagning Neuropsyk mott Ungdomsmott Kajsamott Psykolog/ psykoterapi mott Körkortsmott ÖLFDT * CM team AAS team * Örebro Län för en drogfri trafik Kommentarer Beroendecentrum har under senare år alltmera subspecialiserat erbjudandet av vård och behandling. Utvecklingen har varit nödvändig då utbudet av specialiserade behandlingsmetoder för olika typer av droger/preparat genomgått en kraftig tillväxt de senaste fem åren med en markant ökad efterfråga som följd. Behovet av ny och fördjupad kunskap inom respektive nytt område har medfört att medarbetarna i Beroendecentrum successivt har fått lämna generalistperspektivet till förmån för ett specialistperspektiv. Det är i dag helt omöjligt som behandlare att vara uppdaterad kring alla inom missbruks- och beroendevården förekommande droger, symtombilder och tänkbara behandlingsinterventioner. Beroendecentrum har tagit konsekvenserna av ovanstående resonemang i anpassningen av produktionsapparaten för att möta dagens och morgondagen behov. I den organisationsskiss som redovisas ovan framgår differentieringen av utbudet i olika enheter. Här kan konstateras att när organisationen lagts fast har hänsyn tagits till kravet på samhällig samverkan, genusperspektivet, åldersperspektivet, specifika missbrukspreparat samt art och grad av sjuklighet/tillstånd vid söktillfället. De senast tillkomna förändringarna i organisationen är tillkomsten av opiatmottagningen, en för missbrukare speciell neuropsykiatrisk mottagning, trafikmedicinsk mottagning, samt en psykolog och psykoterapimottagning. En organisationsförändring har också vidtagit avseende anställningsförhållandena och arbetsledningsorganisationen för läkare genom inrättandet av en särskild läkarenhet som leds av klinikens chefsöverläkare.

11 3.2.1 Beroendecentrums vårdavdelning Uppdraget för vårdavdelningen är i första hand att erbjuda avgiftning/abstinensbehandling där ett slutenvårdsbehov är medicinskt indikerat samt utföra psykiatriska utredningar och behandlingar som av medicinska skäl inte kan genomföras i öppenvård. I uppdraget för vårdavdelningen ingår också att utföra läkemedelsutsättningar enligt speciellt vårdprogram. Under året har 37 remisser inkommit där önskemål om tablettnedtrappning uttalats. Av dessa har endast 35 % kunnat genomföras (13 inläggningar). Flera faktorer samspelar till denna låga siffra, se avsnitt Sammanfattning Slutsatser sid 48 (angående smärtpatienter ). Antalet disponibla vårdplatser uppgår till 19. Medelvårdtiden i år uppgår till 6.23 dagar som kan jämföras med genomsnittsvårdtiden 5.98 dagar för de sista fyra åren. Antalet inskrivningar är något högre i år än föregående år, 920 jämfört med 883. Mars, juni och oktober månad var belastningen som högst. Konsumtionsmönstret av slutenvård över året har kraftigt förändrats under de tre sista åren. I skrivandets stund finns inga logiska förklaringar till detta. I likhet med tidigare år så är alkoholen helt dominerande som intagningsorsak, representerar cirka 75 % av totala antalet inskrivningar (något lägre än förra året). Visst blandmissbruk kan noteras i denna grupp och då framförallt missbruk av läkemedel typ bensodiazepiner. I begreppen narkotikamissbruk/blandmissbruk som inskrivningsorsak ingår allt oftare missbruk av preparat saluförda på Internet. En klar trend är att det preparat som i stunden finns tillgängligt missbrukas dvs. missbrukarna avvaktar inte tills tillgång finns till visst specifikt narkotikapreparat. Drogtrogenheten är numera i princip obefintlig innebärande att det är få personer, som varit inskrivna under året, som har preferens för endast ett narkotiskt preparat (inte ens heroinmissbrukarna är längre trogna sin drog). Den somatiska sjukligheten i den patientgrupp som beretts möjlighet till slutenvård fortsätter att öka vilket i år bl.a. kan konstateras i det ökade remissflödet från vårdavdelningen till röntgenundersökningar, till laboratorieundersökningar och somatiska specialistkonsultationer. Könsfördelningen är i paritet med föregående år. Kvinnor står för knappt 27 % av totala antalet inskrivna under året. Som framgår av nedanstående tabell så är det ett litet antal patienter som vårdats enligt LPT under året. Antalet är knappt hälften av det antal som vårdades enligt lagen under 2009. Orsaken till denna förändring kan framförallt sökas i att den Högspecialiserade vården (PIVA, OBS) fungerat väl under året utifrån sitt uppdrag. Utagerande patienter under akut alkohol/drogpåverkan har i hög grad beretts möjlighet att inleda vården via den Högspecialiserade vården för att därefter i ett lugnare läge kunnat överföras till Beroendecentrums vårdavdelning. Det finns ingen anledning att anta att det totala antalet missbrukare som inkommit till psykjour med behov av inledande behandling enligt LPT sjunkit. Nedanstående tabell visar vidare patientflödet i vårdavdelningen under året och då uppdelat på kön och vårdnivå (frivillig vård respektive LPT- vård). Således har 548 olika patienter genererat 920 inskrivningar. Beroendecentrums vårdavdelning är den slutenvårdsinsats inom psykiatrin som utan jämförelse har den största patientgenomströmningen.

12 Inskrivningstillfällen på vårdavdelningen år 2010 fördelat per månad och kön Månad Total Unika LPT Män Kvinnor Jan 79 58 21 Febr 71 1 53 18 Mars 86 3 70 16 Apr 76 4 62 14 Maj 71 1 49 22 Juni 85 3 58 27 Juli 75 4 60 15 Aug 80 3 50 30 Sept 69 1 53 16 Okt 86 1 66 20 Nov 75 61 14 Dec 67 48 19 Summa 920 548 21 688 232 Skillnaden mellan antalet unika patienter och antalet inskrivningar är att härleda till att ett litet antal patienter haft många inskrivningstillfällen under året. Liknande förhållande kan noteras i tillnyktringsverksamheten, se avsnitt 3.2.1.1 Länets konsumtion av slutenvård räknat i antal inskrivningar per kommun Kommun Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Askersund 5 2 3 4 4 6 3 1 1 1 5 2 37 Degerfors 1 1 1 1 1 1 1 3 1 2 1 14 Hallsberg 2 1 2 4 4 3 4 3 6 5 6 2 42 Hällefors 6 2 2 1 1 1 1 4 1 1 20 Karlskoga 9 5 5 5 7 2 3 6 2 10 3 4 61 Kumla 8 5 7 3 3 2 12 5 10 5 6 4 70 Laxå 1 2 2 1 1 3 10 Lekeberg 1 1 2 2 3 2 2 2 15 Lindesberg 6 4 7 3 2 8 3 4 2 4 2 45 Ljusnarsberg 1 1 1 1 1 1 1 4 1 12 Nora 1 2 2 2 2 3 4 2 1 2 4 25 Örebro 36 42 53 46 45 56 41 47 42 48 38 41 535 Utomläns 3 4 3 8 1 2 2 2 2 2 5 34 Summa 79 71 85 76 71 85 75 80 69 86 75 67 920 Konsumtionsmönstret sett i den procentuella andelen av det totala antalet inskrivningar för respektive kommun skiljer sig inte på något anmärkningsvärt sätt från föregående år. Några skillnader kan noteras men är sannolikt mera att härleda till tillfälligheter än till i framtiden bestående förändringar.

13 Åldersfördelningen för inskrivna patienter (unika) på vårdavdelningen år 2010 Män 2010 Män 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2009 10-19 3 3 3 4 20-29 72 70 30 29 30-39 53 57 22 25 40-49 99 88 43 33 50-59 101 110 30 33 60-69 69 62 14 13 70-79 4 12 6 7 80-1 3 Summa: 402 405 148 144 Av ovanstående tabell kan konstateras att även innevarande år så har mycket få unga personer varit föremål för inskrivning på vårdavdelningen. Vidare framgår att åldersspridningen i år påminner om föregående års siffror. Huvuddelen av narkotikamissbrukare (blandmissbrukare) och patienter som regelbundet intar droger saluförda på Internet finns att söka i åldersgruppen 30 år och därunder. Några övriga kommentarer till årets verksamhet Ur tillgänglighetssynpunkt har året sett annorlunda ut än tidigare år. Inga överbeläggningar under året och ingen akut sökande har behövt nekas tillträde till vårdavdelningen eller har behövt hänvisas till annan vårdenhet på grund av platsbrist. Inga bältesläggningar har varit nödvändiga under året. Sammantaget en mycket lugnare miljö för vård och behandling än enheten upplevt på många år. Ett negativt inslag under året är att enheten haft svårt att förhindra insmuggling av droger vilket naturligtvis utgör en medicinsk risk för samtliga inskrivna patienter när så sker. Insmuggling av droger har skett vid ett flertal tillfällen under året vilket medfört tillfälliga besöksrestriktioner och genomgripande genomsökningar efter droger på avdelningen inkluderande drogscreening av vid tillfället inskrivna patienter. Arbetsledning och avdelningspersonal har lagt ner ett stort arbete för att komma till rätta med problemet framförallt genom att en omfattande översyn och revidering av regelverk och rutiner har genomförts. Vårdavdelningens sjuksköterskor har under året övertagit ansvaret för primärbedömning av sökanden till tillnyktring. Ett ansvar som tidigare vilade på den psykiatriska primärjoursläkaren. Sjuksköterskebemanningen på avdelningen har förstärkts med anledning av denna insats och ÖLFDT. En förväntad effekt av förändringen är att belastningen på jourläkare reduceras samt att tjänstgörande sjuksköterskor på avdelningen får en bättre överblick över den aktuella vårdsituationen på tillnyktringen och därmed också kan förbereda inläggningar på avdelningen på för patienterna ett tryggare och medicinskt säkrare sätt.

14 3.2.1.1 Tillnyktringsenheten (TNE) Tillnyktring bedrivs av landstinget på uppdrag av länets kommuner mot särskild ersättning. De ekonomiska och de driftmässiga förutsättningarna regleras i ett särskilt avtal som har en löptid om tre år. Avtalet förnyades under innevarande år med den förutsättningen att avtalet kan sägas upp med kort varsel i det fall nationella beslut fattas om annat huvudmannaskap för insatsen än den som är utgångspunkten i avtalet. Beroendecentrum har haft såväl det administrativa som det kliniska ansvaret för uppdraget under året. Som nämndes redan under punkt 3.2 så har antalet platser utökats från 4 till 6 under året. Av nedanstående tabell så kan utläsas att antalet inskrivningar ökat med drygt hundra i förhållande till föregående år. Det är svårt att bedöma om ökningen är att hänföra till en tillfällighet eller om tillnyktringsenheten har att möta större volymer sökande även under nästkommande år. Ingen större förändring avseende genusperspektivet inte heller i andel som går vidare till avgiftning på vårdavdelning. Antal konsumtion 2010 2009 TNE Unika 459 444 Män 347 339 Kvinnor 112 105 Antal inskrivningar som gått vidare till BCV 368 298 Summa: 871 747 Av tabell nedan framgår att samtliga kommuner i länet har konsumerat tillnyktringsinsats under året. Konsumerad tillnyktring under år 2010 Konsumerad tillnyktring under år 2009 fördelat på kön och kommun fördelat på kommun Unika 339 män och 105 kvinnor Kommuner Män Kvinnor Inskrivn tillfällen Kommuner Inskrivningstillfällen Örebro 175 56 471 Örebro 383 Hällefors 13 1 19 Hällefors 14 Lindesberg 34 9 85 Lindesberg 83 Karlskoga 27 10 49 Karlskoga 59 Laxå 7 11 Laxå 9 Nora 11 5 37 Nora 19 Degerfors 6 4 13 Degerfors 14 Ljusnarsberg 5 4 9 Ljusnarsberg 21 Kumla 25 5 75 Kumla 74 Askersund 11 4 31 Askersund 21 Hallsberg 19 4 42 Hallsberg 31 Utomlän 12 6 22 Utomlän 11 Lekeberg 2 4 7 Lekeberg 8 Summa 347 112 871 Summa 747

15 Noterbart är också att Örebro är den kommun som konsumerat den största andelen av volymökningen (mycket högre andel än befolkningsmängden talar för). Flödesöversikt för Tillnyktringsenheten år 2010 med utgångspunkt inskrivningstillfällen Månad Inlägg BCV GUB Hem Övrigt Beläggning/dygn Män Kvinnor Januari 58 33 4 18 3 1,9 47 11 Februari 56 24 10 20 2 2 48 8 Mars 70 31 14 20 5 2,2 56 14 April 84 27 19 33 5 2,8 66 18 Maj 70 22 25 16 7 2,2 55 15 Juni 94 40 31 18 5 3,2 76 18 Juli 81 38 21 18 4 2,6 67 14 Augusti 76 31 24 17 4 2,5 60 16 September 80 31 24 22 3 2,7 66 14 Oktober 85 34 17 24 10 2,8 68 17 November 60 28 13 17 2 2 48 12 December 57 29 11 14 3 1,9 48 10 Summa 871 368 212 236 53 2,6 704 167 Som framgår av ovanstående tabell så är beläggningen som högst oktober och juni månad vilket väl överensstämmer med vårdavdelningens siffror. Den äldsta patienten under året var 80 år och den yngsta 18 år. Av de inskrivna fortsätter 42 % sin abstinensbehandling på vårdavdelningen, 25 % går ut från tillnyktringen utan bedömning (GUB), 27 % går hem och 6 % till annan vårdinrättning inom länet alternativt uppföljning via annat hemlän etc. Ett observandum är att 39 personer under året har mellan 4-9 inskrivningstillfällen och att det är 8 personer som haft mellan 10-19 inskrivningar. Under rubrik GUB ingår sannolikt ett antal personer vilka använder tillnyktringen som ett alternativ till härbärge. Frågan behöver belysas och analyseras under nästa år. Några övriga kommentarer kring året verksamhet Inledningen av året var sett i ett personalperspektiv något turbulent. Då storleken av personalstat inte var beslutad när verksamhetsåret tog sin början var verksamheten hänvisad till anskaffning av korttidsvikarier och timanställda för att kunna personalbemanna ett schema dygnet runt. Först i april månad stabiliserades situationen. Även inför nästkommande år finns kvarstående frågetecken i denna fråga. Det nya systemet med sjuksköterskebedömning av tillnyktringsbehov i stället för läkarbedömning har fungerat mycket bra. Vid mätning i december månad 2009 behövde läkare tillkallas för kompletterande bedömning i 40 % av fallen och vid mätning december 2010 har denna siffra sjunkit till 20 %. Det interna samarbetet mellan jour och Beroendecentrums vårdavdelning behöver dock ytterligare utvecklas. I TNE:s lokaler har det varit problem med fukt i väggarna alltsedan verksamheten startade. Under våren/sommaren fick väggar repareras och ommålas. Det finns anledning att uppdra till Landstingshälsan att utföra en ny mätning av luftkvalitet och eventuella mögelangrepp i lokalerna då personal och patienter framfört synpunkter på att luften inte är bra.

16 3.2.2 Beroendecentrums öppenvård Beroendecentrums öppenvård är organiserad i ett antal mottagningsenheter, se organisationsöversikt sidan 10. Mottagningsverksamheten är geografiskt lokaliserad till dels Slottsgatan 8-10 dels till Universitetssjukhuset entré P våning 3. Beroendecentrums öppenvård har i likhet med slutenvården ett länsuppdrag. Förutom att bedriva mottagningsverksamhet i de i Örebro centralt lokaliserade mottagningarna skall öppenvården anvisa områdesansvarig personal till respektive kommun i länet. Uppdraget för dessa medarbetare är att bedriva uppsökande verksamhet, lokalt utföra utrednings- och behandlingsinsatser, verka konsultativt gentemot primärvård, socialtjänst och närpsykiatri. Vidare att gentemot vårdavdelningen koordinera i kommunerna uppkomna slutenvårdsbehov. Allmänmottagningen i Örebro är klinisk bas för de medarbetare som bedriver uppsökande verksamhet ute i länet. 3.2.2.1 Allmänmottagningen Uppdraget för mottagningen är att i öppenvård erbjuda polikliniska avgiftningar av alkoholnarkotika och läkemedel, aversionsbehandlingar, samtalsbehandlingar, psykiatriska utredningar och bedömningar, anhörigstöd. Vidare att assistera med medicinska insatser och kontrollfunktioner (narkotikaanalyser, leverstatus etc.) till övriga enheter inom Beroendecentrum när så efterfrågas. Föregående år utförde Allmänmottagningen, mot ersättning, komplimenterande medicinska insatser till missbruksbehandling som i övrigt handlades inom Örebro kommun. Uppdraget reglerades i ett särskilt avtal som har haft giltighet under mer än femton år. Framförallt innehöll avtalet ett uppdrag för mottagningen att utföra narkotikaanalyser i speciella lägen, läkarbedömningar för insättning av aversionsmedicineringar och sjukskrivningar samt läkarundersökningar i samband med ansökan om LVM vård. Avtalet sades upp med omedelbar verkan av kommunen strax innan årsskiftet 2009/2010. Under året har mottagningen i hög utsträckning fått fortsätta att hantera dessa ärenden utan ersättning då oklarheter har förelegat inom såväl socialtjänst som primärvård att avtalet upphört. Mottagningens möte med länets invånare vilar på humanistisk grund. Det direkta behandlingsarbetet med patienterna är individanpassat och sker utifrån en kognitiv grundsyn. De metoder som tillämpas är evidensbaserade och följer de rekommendationer som anges i Socialstyrelsen nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Prochaska & Diclementes modell Förändringshjulet där förändring ses som en cirkulär process och där personen, i en speciell ordning, går igenom olika stadier av inre och yttre förändring är en viktig utgångspunkt i behandlingsarbetet på allmänmottagningen. Återfall ses som en del av förändringsprocessen och en situation att lära sig av. Modellen används för att förstå var i förändringscirkel patienten befinner sig i syfte att välja så effektiva interventioner som möjligt vid rätt tillfälle (för ytterligare information om vilka metoder som används, se Beroendecentrums hemsida).

17 Allmänmottagningen bedriver intim samverkan med samtliga inom missbruksvården aktuella aktörer genom så kallat vårdlagsarbete. Som tidigare redovisades så finns ett på plats samarbete med socialtjänst, närpsykiatri och primärvård ute i länets kommuner. Mottagningen har även detta år haft förmånen att ha handläggare från Frivård och försäkringskassa som regelbundna deltagare i ronder och patientgenomgångar i mottagningsverksamheten på Slottsgatan. Patientgenomströmningen under året har varit lägre än föregående år räknat både i antalet av unika patienter och räknat i antalet besök vilket framgår av nedanstående tabeller. Bidragande orsaker till detta är till viss del relaterat till det uppsagda uppdraget gentemot Örebro kommun men till stor del kan orsaken härledas till att klinisk tid fått omdisponeras till förmån för ett omfattande arbete med sammanfattningar av pappersjournalerna som sedan dokumenterats i datajournalsystemet. Unika patienter redovisade i antal och åldersintervall Ålder Män 2010 Män 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2009 10-19 år 1 20-29 39 54 18 26 30-39 82 111 23 35 40-49 130 130 40 44 50-59 107 87 23 25 60-69 70 62 13 16 70-79 7 4 5 2 Summa 435 449 122 148 Av ovanstående tabell kan noteras att antalet unika inskrivna män över 50 år har procentuellt ökat i förhållande till föregående år. Denna grupp består i huvudsak av patienter med en alkoholproblematik. Denna utveckling gäller inte kvinnor. Antal besök fördelade efter åldersintervall Ålder Män 2010 Män 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2009 10-19 år 1 20-29 år 204 329 144 306 30-39 1033 1074 140 273 40-49 1327 1641 444 508 50-59 715 975 241 352 60-69 1068 1100 104 130 70-79 47 58 21 2 Summa 4394 5178 1094 1571 Klar skillnad i antal besök mellan år 2009 och år 2010 vilket har den orsaksgrund som redovisats ovan. I övrigt inga avgörande skillnader i konsumtionsmönstret mellan de båda åren för män sett i procentuell åldersfördelning. Viss skillnad för kvinnor där de två lägre

18 åldersintervallen minskat procentuellt mera än vad den totala minskningen mellan åren talar för. I skrivandet stund finns ingen känd orsak till detta. Unika inskrivna patienter sett ur perspektiv hemortskommun 2010 2009 Askersund 17 16 Degerfors 4 2 Hallsberg 29 24 Hällefors 12 16 Karlskoga 19 14 Kumla 33 36 Laxå 6 8 Lekeberg 15 6 Lindesberg 29 28 Ljusnarsber 16 18 Nora 14 14 Utomlän 22 4 Örebro 352 417 Summa 557* 596* * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma i flera kommuner på grund av flytt Marginella förändringar av antalet inskrivna unika patienter under året sett både i jämförelse mellan kommuner och för respektive kommun. Undantaget är Örebro kommun där förklaringen kan härledas till att avtalet mellan Örebro kommun och Beroendecentrum upphört. Några övriga kommentarer till årets verksamhet Vid inledningen av året fanns medarbetare från allmänmottagningen både på Slottsgatan och på öppenvårdmottagningen USÖ. Från juni månad delades chefsområdet för öppenvården och då samlades samtliga medarbetare i allmänmottagningen på Slottsgatan 10. De anhörigas eftersatta behov har uppmärksammats under året i mottagningen. Detta har skett genom att erbjuda kostnadsfria individuella samtal (3 5 samtal). Teman för dessa samtal har varit: Vad händer med den som fastnar i ett missbruk? Vad händer med familjen? Vad kan jag göra som anhörig? Vad säger jag till barnen? Vad kan jag göra för att må bättre? Mottagningen har under året även erbjudit familjesamtal där arbetet skett utifrån en s.k. problemlösningsmodell. Antalet remisser under rubrik smärtpatienter med ett långvarigt beroendesyndrom av smärtstillande preparat, framförallt opiater, har kraftigt ökat under året. Dessa patienter har under många år haft kontakt med den somatiska sjukvården. Remisserna kommer i huvudsak från primärvården men i allt högre utsträckning från den somatiska specialistvården. Den allt överskuggande delen av patienterna är multisjuka innebärande kvarstående smärtproblematik,

19 psykiatriska pålagringar, dåligt somatiskt allmäntillstånd och dessutom ett mycket svårbehandlat beroendesyndrom av läkemedel. 3.2.2.2 Neuropsykiatrisk mottagning För drygt tre år sedan uppstartades ett speciellt resursteam med uppgift att utreda och behandla personer med en neuropsykiatrisk frågeställning och ett samtidigt missbruk/beroende av alkohol och/eller droger. Uppdraget fick sin kliniska bas inom allmänmottagningens uppdragsområde. Efterfrågan av dessa tjänster har visat en dramatisk ökning över tiden. För två år sedan omvandlades teamet till en särskild mottagningsverksamhet resursmässigt skild från allmänmottagningen. I samband med organisationsförändringarna i Beroendecentrum innevarande år så har beslut tagits att Np- mottagningen från årsskiftet skall utgöra en egen ekonomiskt ansvarsenhet med samma autonomi som övriga mottagningar i kliniken. Remissinflödet till mottagningen har i år ökat med drygt 20 % i förhållande till föregående år. Största remittent är kommunerna i länet därefter ungefär jämnt fördelat mellan primärvård, allmänpsykiatri och kriminalvård Antalet personer på väntelistan som efterfrågor en utredning är vid årsskiftet i princip fördubblad i förhållande till antalet vid samma tidpunkt i fjol. En erfarenhet av årets arbete är att det är svårt att få kontinuitet i utredningsarbetet då patienterna i denna målgrupp synes ha särskilt svårt att hålla sig fria från missbruk under utredningstiden i jämförelse med andra i kliniken inskrivna målgrupper. En logisk slutsats av årets erfarenheter är att öppenvård behöver kombineras med slutenvård och/eller behandlingshem för ett allt större antal patienter om utredningen skall ha förutsättningar att färdigställas inom rimlig tid. Unika patienter inskrivna under året redovisade i åldersintervall och kön Ålder Män 2010 Män 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2009 20-29 år 27 26 8 10 30-39 57 52 10 14 40-49 60 52 23 15 50-59 39 23 10 8 60-69 11 10 5 1 70-79 1 1 Summa 194 163 57 49 Som framgår av tabellen ovan så är män klart överrepresenterad i mottagningsverksamheten. Mottagningens uppfattning är att andelen inskrivna kvinnor kommer att öka över tiden eftersom vi kan se en sådan trend i ungdomsmottagningen och överhuvudtaget i gruppen nysökande. Vidare kan noteras en ökning av totala antalet inskrivna i år i förhållande till föregående år. Utan en nyanvisning av resurser till enheten kan inte en ytterligare produktionsökning förväntas.