Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2011 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län

2 1 1. Rapportering Bland landets utförare av missbruksvård förväntades att stor uppmärksamhet skulle riktas mot missbruks- och beroendevården under våren 2011 i samband med att regeringens särskilde utredare Gerhard Larsson överlämnade sitt slutbetänkande SOU 2011:35 till regeringen (populärt kallad Missbruksutredningen) och då inte minst med tanke på den omfattning av förändringar som utredaren aviserat under utredningens gång. Omfattningen av bevakningen från tidningar, radio och TV blev dock blygsam. Kanske beroende av att stora delar av de kontroversiella förslag som kom att ingå i slutbetänkandet publicerats och debatterats under resans gång (bl.a. förslagen avseende huvudman för framtidens missbruksvård). Utredningen blev kort efter överlämnandet till regeringen föremål för en omfattande remissomgång där kommuner, landsting, frivilligorganisationer m.m. erbjöds möjlighet att inkomma med synpunkter senast 15 oktober. I Örebro län fick Örebro och Lindesbergs kommun samt Örebro läns landsting möjlighet att delge sina synpunkter på slutbetänkandet. I Örebro läns landsting tillsatte landstingdirektören en arbetsgrupp vars uppgift var att genomlysa och konsekvensbeskriva utredningsförslagen i slutbetänkandet utifrån ett Örebro läns landsting perspektiv. Gruppen kom att bestå av representanter från ledningskansli, somatisk vård, primärvård, allmänpsykiatri och beroendepsykiatri. Remissvaren är under bearbetning i Socialdepartementet och ännu vid årsskiftet 2011/2012 har inte några ledtrådar lämnats vilket genomslag utredningsförslagen eventuellt kommer att få för den framtida missbruksvården. Det är inte lätt att få en klar bild av hur alkohol- och drogmissbruket utvecklats i Sverige år 2011 i förhållande till tidigare år. En försiktig optimism kan möjligtvis intas i alkoholfrågan då mätningar i Svenska folket visar en något lägre alkoholkonsumtion per invånare i år än mätningar visat för de senaste åren. Dystrare ter sig situationen för tillgången och missbruket av narkotika- och dopningspreparat. Under året skedde ett av de största beslagen av kokain (cirka 150 kilo) som någonsin har gjorts i Sverige. I Tingsrätten i Sundsvall handlades under våren/sommaren ett mycket omfattande mål avseende införsel och försäljning av dopningspreparat med förgrening i stora delar av Sverige inkluderande Örebro län. Även beslag av andra narkotiska preparat har varit mycket stort år 2011 enligt uppgifter från Tull och Polis. Det över åren ökade antalen beslag av narkotiska preparat talar generellt för en alltmera utvidgad marknad dvs. ett växande antal köpare/missbrukare i Sverige av narkotikaklassade preparat. Några lokala händelser som ägt rum under året och som på ett direkt eller ett indirekt sätt påverkat eller kommer att påverka verksamheten i bl.a. Beroendecentrum redovisas nedan: Landstingsdirektören initierade i början av året en diskussion kring värdet och nyttan av en fortsatt gemensam förvaltning för primärvård, psykiatri och habilitering. En utredningsgrupp tillsattes under ledning av tidigare förvaltningsdirektör Staffan Fors. Uppdraget var att snabbutreda vilka fördelar respektive nackdelar som fanns med nuvarande organisation i förhållande till uppdelning i tre förvaltningsområden. Resultatet av utredningen presenterades under sensommaren. Utredningsresultatet pekade entydigt på att en upplösning av PPH- förvaltningen (primärvård -psykiatri och habilitering)

3 2 till förmån för tre autonoma förvaltningsområden var klart att föredra inför framtidens utmaningar. Landstingsdirektören beslutade i enlighet med utredarens förslag med tilläggen att förändringen skulle genomföras kostnadsneutralt och att den nya organisationen skulle träda i kraft från 1 januari Eftersom Beroendecentrum i sin uppdragsordning både innehar uppdrag som har sin bas i psykiatri och uppdrag som är av mera landstingsövergripande karaktär (se Uppdrag/Syfte sid 3) så har det varit angeläget att argumentera för en organisation med korta vägar till landstingets ledningsfunktioner och politiska styrning. Utvecklings- och uppföljningsarbetet av Beroendecentrums uppdrag kommer att underlättas påtagligt genom den nya organisationen. Sedan år 2006 har det kliniska samarbetet mellan psykiatri och primärvård i hög grad reglerats av en särskild överenskommelse vilken i sig utgjort ett viktigt styrdokument för vem som ansvarar för vad i utbudet av psykiatri och missbruksvård till länets invånare. I år har överenskommelsen varit föremål för en omfattande revidering och uppdatering. Arbetet är inte helt slutfört vid årsskiftet men överenskommelsen beräknas vara slutredigerad och godkänd för tillämpning senast 1 februari Dokumentet kommer år 2012 att ha ännu större betydelse för styrning av utbudet av psykiatri och missbruksvård än tidigare eftersom verksamheterna då utgör egna förvaltningsområden och möjligheten till tidigare förvaltningsinterna justeringar av uppdrag och ekonomiska åtaganden under verksamhetsåret i princip bortfaller. Den politiska situationen för en av Beroendecentrums största samarbetspartners har sett klart annorlunda ut i år än för alla andra år. Örebro kommun blev mycket uppmärksammad i media under 2010/2011 då fel uppmärksammades i procedurfrågan under kommunvalet som i sig fick till följd att ett omval måste göras i två valdistrikt. Genomförandet av omvalet drog ut på tiden och först i juni månad 2011 fanns en politisk kommunledning på plats. För Beroendecentrums del har ett antal frågor av samverkansnatur fått skjutas på framtiden i avvaktan på att en beslutsmässig parlamentarisk ordning funnits på plats. Frågor som borde vara hanterade under 2011 får nu lyftas in för beredning med Örebro kommun verksamhetsåret I det dagliga mötet med patienter som varit inskrivna i Beroendecentrum har några iakttagelser gjorts som är av särskild betydelse inför planeringen av det framtida arbetet. Det är angeläget att en handlingsplan upprättas inför 2012 för att möta dessa uppmärksammade problemställningar. I annat fall riskerar dessa patienter att ramla mellan stolarna i den samhälliga organisationen för missbruksvård. Utbredningen av cannabismissbruk i länet är under kraftig expansion. Beroendecentrum, polis och Örebro kommun gör samlat den bedömningen att drogen fått sitt fäste i ungdomsgrupper där den tidigare inte varit särskilt vanlig och vidare att missbruket kryper ner i åldrarna. Dessa observationer måste tas på allvar och länet behöver mobilisera alla krafter för att förhindra/stoppa upp denna utveckling.

4 3 En fortsatt kraftig ökning av antalet personer som söker behandling för ett utvecklat beroendesyndrom av läkemedel och en samtidig smärtproblematik. Situationen uppmärksammades redan i verksamhetsberättelsen för 2010 men har inte fått den plats och prioritering som frågans omfattning talar för. En konkret åtgärdsplan bör utarbetas under nästkommande år för mötet med denna målgrupp som utan behandlingsmöjlighet far väldigt illa. I Beroendecentrum samtliga enheter larmas om det ökade missbruket av opioider i länet samt om avsaknaden av ett hållbart vårdprogram för målgruppen. Problemet är inte på något sätt nytt men den omfattning av problemet som nu kan konstateras kräver särskild uppmärksamhet. Bostadslöshet/hemlöshet i Beroendecentrums målgrupp fortsätter att utgöra ett stort problem då behandling planeras och skall genomföras i öppenvård. Problemet medför även kraftiga störningar i vårdavdelningens logistik då platser upptas i allt större utsträckning av patienter som är färdigbehandlade i slutenvården men saknar bostad. Nya samarbetsformer måste upprättas med länets kommuner under nästa verksamhetsår för att finna lösningar på problemet. I annat fall kommer inga som helst förutsättningar finnas för Beroendecentrum eller psykiatrin generellt att möta behovet av vårdplatser för de akut sjuka. 2. Syfte/Uppdrag Beroendecentrum utgör Örebro läns landstings samlade resurs för specialiserad beroendevård (alkohol och droger) och är organisatoriskt tillhörande Psykiatrin. I uppdraget ingår inte att utreda och behandla beroendesyndrom av typ spelberoende, sockerberoende, sexberoende, matberoende eller liknande. Den uppdragsordning som formulerades vid klinikens start 1 januari 1999 innehar följande lydelse: Huvuduppdraget för Beroendecentrum är att erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och en samtidig psykisk ohälsa som behöver insatser från den specialiserade psykiatrin. Från start var uppdraget för verksamheten riktad till vuxna, 18 år och uppåt, vilket ändrades år 2001/2002 till att bli ett mottagande av länsbor från det år de fyller 16 år. Över åren har ett antal insatser tillförts uppdragsordningen för Beroendecentrum. Exempel på sådana som tillkommit är Tillnyktringsenheten (TNE), Örebro län för en drogfri trafik (SMADIT- Örebro) och körkortsmottagning (för de personer i länet som önskar verifiera sin alkohol/drogfrihet för att få alternativt behålla körkortstillstånd). Numera ingår också i Beroendecentrums uppdrag att bedriva akutverksamhet under kontorstid. Kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutvårdsverksamhet upp till sjuksköterskenivå. 3. Mål och måluppfyllelse De övergripande mål som Beroendecentrum haft att arbeta efter är de av landstingets politik beslutade övergripande målsättningarna, de av PPH- förvaltningen angivna förvaltningsspecifika

5 4 målen samt de mål som finns formulerade i överenskommelser som årligen träffas mellan psykiatrichef och Hälsokansli. För året finns tolv uppföljningsindikatorer framlyfta ur överenskommelsen mellan psykiatrichef och Hälsokansli särskilt adresserade till Beroendecentrum. Inledningsvis kan nämnas att samtliga indikationer, där praktiska förutsättningar har förelegat, i princip är uppfyllda vid årets slut. En reservation bör dock lämnas för indikator nummer ett registrerade med aktuell diagnos i för verksamheten relevanta kvalitetsregister. Ännu vid årets slut finns inte tillgång till en fungerande digital versionen för registrering i SBR (svenskt beroenderegister) utan pappersversionen har fått användas vilket kan ha medfört visst bortfall i hanteringen mellan Beroendecentrum och registerhållaren i Stockholm. För övrigt är de som gett sitt medgivande till registrering och som varit inskrivna i heldygnsvård inrapporterade, sammantaget 128 personer. Registreringen i SBR för öppenvården går i skarpt läge 2012 då den digitala versionen skall finnas i funktion och tillgänglig för såväl heldygnsvård som öppenvård enligt den senaste informationen från KCP. Den andra indikatorn avser arbetsinsatser under året utifrån det suicidpreventiva programmet. Här pågår ett kontinuerligt arbete i kliniken vilket har avrapporterats under året både via tertialrapporter och i samband med verksamhetsdialog. I dag anser vi oss ha ett uppdaterat och ute i verksamheterna väl känt program och riktlinjer för suicidprevention. Antalet Lex Maria- anmälningar under året är noll (indikator 3). Antalet avvikelser inrapporterade i Platina uppgår till 44 för året. Varje avvikelseärende diskuteras på respektive verksamhets APT och föranleder inte sällan att nya rutiner införs eller att befintliga uppdateras. Avvikelseärenden avrapporteras kontinuerligt i klinikens samverkansgrupp (tidigare benämnt basenhetsråd). Till patientnämnden har inkommit sex ärenden som avser Beroendecentrum för året. Alla är avskrivna vid verksamhetsårets utgång efter att kontakt tagits från Beroendecentrum med varje berörd person. I punkt 4 efterfrågas rutiner för att identifiera patienter som har barn under 18 år och hur det säkerställs att barnens intresse tillvaratas. För Beroendecentrum har det funnits rutiner för detta sedan många år tillbaka. Adekvata uppgifter tas upp vid varje inskrivningstillfälle. I det fall risk bedöms föreligga för barn till inskriven patient så initieras alltid kontakt med socialtjänst. I punkt 5 efterfrågas hur samarbetet tillgår mellan klinik och brukarorganisationer. I innevarande verksamhetsberättelse redovisas samarbetet under avsnitt Medborgarperspektivet, sidan 6. För den målgrupp som Beroendecentrum betjänar så har det alltid varit viktigt att uppta såväl drogpsykiatrisk som somatisk status (indikator 6) innan beslut tas om insats av behandling då sidosjukligheten är hög i målgruppen. Rutinen är väl känd och tillämpas i samtliga Beroendecentrums verksamhetsgrenar. I psykiatrins överenskommelse med Hälsokansliet finns en särskild skrivning för Beroendecentrum i avsnitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (indikator 7). Skrivningens lydelse är: Beroendecentrum skall utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom att skapa en vaccinationsverksamhet där man kommer att erbjuda vaccin mot Hepatit. Vidare kommer Beroendecentrum att genomföra utbildning i sex och samlevnad och arbeta med HIV prevention. I syfte att finna optimala arbetsformer för uppdragets genomförande har ett nära samarbete knutits mellan Smittskyddsläkare, Infektionsklinik och Beroendecentrum vilket resulterat i att:

6 5 Vaccinationsverksamheten med Twinrix påbörjades i Beroendecentrum Vid årets slut kan konstateras att 102 patienter fått sin första dos, 44 patienter sin andra dos och 13 patienter den tredje och sista dosen. Detta kan anses vara ett mycket gott resultat enligt bedömning från samtliga i insatsen medverkande parter. Ett särskilt psykosocialt program har framtagits för patienter som är planerade att inleda interferonbehandling för sin hepatit C. Programmet skall ses som ett värdefullt komplement till den egentliga medicinska behandlingen. Syftet med programmet är att stödja patienten under den för många tuffa behandlingens genomförande så att så goda förutsättningar som möjligt ges till att behandlingen kan slutföras. Programmet kommer att erbjudas av Beroendecentrum i samverkan med representanter från frivilligorganisationer som ingår i klinikens brukarråd (personer som själva genomgått behandlingen). Grund har lagts för att under nästkommande år kunna erbjuda varje enhet i Beroendecentrum ett konkret handlingsprogram som hjälpmedel för att reducera smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar i klinikens målgrupp. Ett särskilt fokus riktas i handlingsprogrammet för uppdatering av kunskapen om HIV-infektion och hur denna i huvudsak sprids. Uppföljningsindikatorerna 8 och 9 (relaterade till vårgaranti) är under året systematiskt uppföljda, genomförda och uppfyllda. Nytt för året har varit samarbetet och avstämningen mellan BUP och Beroendecentrum avseende den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomar. Beroendecentrums stora kvarvarande utmaning är de långa väntetiderna till utrednings för AD/HD problematik vilket dock ligger utanför regelverket för vårdgarantin. Att erbjuda tid för återbesök inom rimlig tid (indikator 10) har inte varit ett problem för Beroendecentrum vare sig i år eller tidigare år. För varje i verksamheten inskriven patient finns en huvudhandläggare utsedd som bl.a. har till uppgift att resurseffektivt och medicinskt säkert koordinera utrednings- och behandlingsinsatser vari återbesöksplanering självklart ingår. Den stora utmaningen för Beroendecentrum är snarare att finna sätt att hantera den uppkomna situationen under året med ett markant ökande antal av uteblivna besök som inte avbokats. Frågan om i vilken grad Försäkringskassan godkänt/godkänner insända sjukintyg (indikator 11) är svår att överblicka ur ett klinikperspektiv. Några särskilda riktlinjer har inte heller utformats speciellt för klinikens läkare i detta avseende. Frågan har dock diskuterats vid läkarmöten under året. Vi dessa möten har poängteras vikten av att i sjukintyget ange vilken funktionsnedsättning sjukdomen medför och inte bara att ange diagnos. Tillgången till funktionsbedömningar har ökat då kliniken under året anställt ytterligare en arbetsterapeut med god kompetens för sådana insatser. I svårbedömda ärenden kan sjukintyget med fördel kompletteras med särskild funktionsutredning. Chefsöverläkarens bedömning är att intyg insända från Beroendecentrum godkänts av Försäkringskassa i högre utsträckning än den 80 % - nivå som anges som målsättning. Vid årets utgång har samtliga tillsvidareanställda medarbetare i kliniken erbjudits möjlighet att tillsammans med närmaste chef utforma en egen kompetensutvecklingsplan (indikator 12). Planerna finns dokumenterade och skall uppdateras årligen. Som redan anges i inledningen av avsnitt 3 så innehar Beroendecentrum uppdrag som är mera av landstingsövergripande art än direkt psykiatrispecifika. För dessa finns inga klart formulerad eller fastställda mått på vilken grad av måluppfyllelse som uppdragsgivaren efterfrågat för året.

7 6 Generellt kan konstateras vid årets slut att tillnyktringsverksamhet har utförts i enlighet med gällande avtal med länets kommuner. Körkortsmottagningen har utfört sitt uppdrag i enlighet med gällande lagstiftning och i en omfattning som motsvarat behovet hos länets invånare. Trafiksäkerhetsinsatsen SMADIT- Örebro (innehade tidigare arbetsnamnet Örebro län för en drogfri trafik) har vidareutvecklats i ett länsperspektiv och omfattar vid årets utgång nu även ett annex i Karlskoga. Sammanfattningsvis kan konstateras att såväl kärnuppdraget i Beroendecentrum som tilläggsuppdragen har utförts i en omfattning och med en inriktning som är helt i enlighet med de direktiv och beslut som angavs av politik och förvaltningsledning vid årets ingång. Det av landstinget övergripande målet att samtliga verksamheter skall ha sin budget i balans vid verksamhetsårets utgång har inte heller i år uppnåtts. I likhet med för tidigare år har inte grundförutsättningarna till detta förelegat i Beroendecentrum. I uppdragsordningen finns uppdrag som helt eller delvis saknar finansiering vid ingången till verksamhetsåret, se vidare under avsnitt ekonomi sidan Medborgarperspektivet Det primära i Beroendecentrums uppdrag är mötet med patienter och deras anhöriga/närstående. De helt överskuggande målen med verksamheten sett ur medborgarperspektivet kan därför definieras i termer av gott bemötande, hög tillgänglighet och en kunskapsbaserad och säker vård. Medborgarna i Örebro län har genom Beroendecentrums utbud tillgång till en bredd och till en omfattning av beroendevård som inte många andra landsting kan erbjuda sina invånare (det finns högst tre till fyra någorlunda jämförbara verksamheter i landet). Det samverkanskoncept som finns etablerat mellan landsting, kommunerna i länet, kriminalvård och polis i Örebro län får dock betraktas som nationellt unikt (I Gerhard Larssons utredning hänvisas till Örebro som ett gott exempel på väl uppbyggd samverkande beroendevård). Beroendecentrum möter länets invånare i en mängd olika situationer vilket särskiljer verksamheten från övriga psykiatriska kliniker. Kontakten med medborgarna kan ske via det reguljära utbudet av utrednings- och behandlingsinsatser till vuxna med en beroendeproblematik, i uppdraget för ungdomar, i anonyma möten som erbjuds i Kajsamottagningen och ungdomsmottagningen, i samband med tillnyktring, i körkortsfrågor, i samband med trafikförseelser där alkohol och/eller droger utgör kontaktanledning (SMADIT- Örebro) eller i erbjudande till anhöriga/närstående. I Beroendecentrum finns ett väl etablerat brukarråd som varit verksamt sedan klinikens start Rådet utgör genom sitt arbetssätt och sin funktion medborgarnas förlängda arm in i verksamheten. Brukarrådet utgör ett viktigt kvalitetssäkringsinstrument i bevakningen och mätningen av i vilken utsträckning verksamheten är framgångsrik i att uppfylla de uppställda målen avseende bemötande, tillgänglighet och garanterandet av en god och säker vård. Under året har nio organisationer ingått i brukarrådet nämligen FMN, RSMH, Attention, Hela människan (Ria-Dorkas), Länkarna, KRIS, Verdandi, SIMON och Brukarföreningen Örebro. X- CONS har formellt begärt inträde i brukarrådet och kommer vid första sammanträdet 2012 att närvara för att uttrycka sin viljeinriktning för ett deltagande.

8 7 I likhet med tidigare år så har politiska företrädare från både kommun och landsting medverkat i brukarrådets arbete. En central frågeställning, då politiska företrädare deltagit i brukarrådets möten, har varit de ekonomiska förutsättningarna för frivilligorganisationernas arbete. En fråga som särskilt debatterats och som har hög aktualitet sett ur ett medborgarperspektiv är vilka reella möjligheter som erbjuds samhälligt för den vanlige medborgaren till engagemang i brukarorganisationernas arbete. De flesta möten och aktiviteter är förlagda till normalarbetstid vilket innebär en inkomstförlust för den som vill engagera sig i föreningsverksamhet. Rekryteringsbasen till frivilligorganisationerna måste av nödvändighet breddas eftersom alltfler nationella författningar och riktlinjer inom vård och behandling förutsätter ett intimt samarbete mellan professionen och brukarorganisationer. Genom Beroendecentrums brukarråd har frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resor och arvodering för deltagande i möten och andra aktiviteter i frivilligorganisationernas regi förts upp till den centrala politiska ledningen i landstinget för beredning och beslut. Många värdefulla insatser har utförts av brukarorganisationerna under året vilket på ett direkt eller ett indirekt sätt underlättat situationen för många missbrukare och deras närstående. Frivilligorganisationernas arbete under 2011 kommer att redovisas i sin helhet på Beroendecentrums hemsida under andra kvartalet Under verksamhetsåret 2011 har nedanstående organisationer och organisationsföreträdare varit verksamma i Beroendecentrums brukarråd: Attention KRIS Unga KRIS Länkarna Ria-Dorkas/Hela människan Verdandi FMN RSMH SIMON Örebro Brukarförening Gert Andersson Angela Hedenberg EwaLena Engberg Steve Holm Alexander Wolf Jim Wremerth Per Aldell Roland Avelin Erkki Rutanen Solweig Fahlgren Per Helgesson Anne-Marie Wulfstrand Byhlin Thomas Johansson Liselott Rehnman Lena Wiking Zlata Catic Bisera Suhonjic Mats Einestam Hasse Arvidsson gert.andersson@oreline.net xuxa@spray.se ewalena.engberg@gmail.com steve.holm@rikskris.se alexander.wolf@krisorebro.se jim.wremerth@krisorebro.se per.aldell@comhem.se lankarna.orebro@telia.com erkkilank@hotmail.com ria.dorkas@helamanniskan.se ann-mari.wulfstrand-byhlin@verdandi.se hifi341@hotmail.com liselott.rehnman@telia.com fmn.orebro@telia.com lenawiking@gmail.com rsmh-orebro@tele2.se simonorebro@telia.com bisera.suhonjic@nbv.se matseinestam@yahoo.se hasse-arvidsson@telia.com X-CONS Elisabeth Lindgren elisabeth.lindgren@vagenut.coop

9 8 5. Produktionsperspektivet Beroendecentrum har som huvuduppdrag att bedriva utrednings- och behandlingsverksamhet för länsbor som innehar ett missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och en samtidig psykisk ohälsa. Mötet med länets medborgare kan ske endera i någon av Beroendecentrums många mottagningar eller i klinikens vårdavdelning på Universitetssjukhuset i Örebro. Självklart är den överskuggande delen av klinikens produktion relaterad till grunduppdraget men en över åren växande andel av årsproduktionen genereras av de landstingsövergripande tilläggsuppdragen. Exempel på sådana uppdrag är SMADIT- Örebro (tidigare Örebro län för en drogfri trafik), Körkortsmottagningen och tillnyktringsverksamheten (TNE). Under året har nästan besök gjorts i Beroendecentrums öppenvårdsverksamhet, en liten ökning i jämförelse med föregående år. Antalet inskrivningar i heldygnsvården är cirka 7 % lägre än föregående år, drygt 850 att jämföra med 920 för år Samverkan som metod har av tradition varit ett viktigt produktionsverktyg för kliniken. Framförallt har samverkansarbetet tidigare år fokuserats och utvecklats med samarbetspartners utanför landstinget. Verksamhetsåret 2011 skiljer sig något från tidigare år i detta avseende. Ett exempel på detta är det nära samarbetet som etablerats med Infektionskliniken kring erbjudandet av vaccinationsverksamhet mot Hepatit (vaccination erbjuds numera i samtliga enheter i Beroendecentrum). Ett annat exempel är det omfattande samarbete som inletts med den somatiska akutsjukvården i syfte att finna en väl fungerande logistik för de patienter som har behov av samlade och samtidiga insatser från båda parter. Ett samarbete som också inkluderar uppföljning av inkommande akuta intoxikationer (se bilaga 4) Ett nytt och ett annorlunda samverkansarbete har inletts mellan Beroendecentrum och ett antal somatiska specialiteter på Universitetssjukhuset inom området dopningsmissbruk. Ett samarbete som på sikt skall ge förutsättningar till att erbjuda en högspecialiserad behandling för dopningsmissbruk i Örebro där ambitionen är att kvalitetsmässigt ligga i nationell front. Det kliniska arbetet har utförts utifrån den evidens och de metoder som redovisas i SBU rapport behandling av alkohol och narkotikaproblem del 1 och del 2, SOSFS 2009:27 och i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007). I övrigt har arbetet i öppen - och slutenvård tagit sin utgångspunkt i de lagar och författningar som reglerar psykiatri och hälso- sjukvård i övrigt. Beroendecentrums utbud har alltmera specialiserats och organiserats i mindre mottagningsverksamheter då komplexiteten i och omfattningen av droganvändandet tillväxt kraftigt de senaste åren. Det är inte längre möjligt att som enskild personal behärska hela utbudet av droger, användningssätt, komplikationer till missbruk, tänkbara behandlingsinterventioner etc. som i dag präglar vardagen i missbruksvården. En specialisering inom delområden har varit alldeles nödvändig för att kunna upprätthålla tillräcklig kompetens i behandlingsmötet. I år har de organisationsförändringar som genomfördes föregående år i Beroendecentrum testats fullt ut. Erfarenheterna av gjorda förändringar är goda. Läkarenheten och Psykolog/psykoterapienheten har exempelvis väl svarat upp mot uppställda mål för produktion och arbetsmiljö. Av nedanstående organisationsskiss framgår vilka olika enheter som funnits till förfogande i förmedlandet av utrednings- och behandlingsinsatser under året.

10 9 5.1 Beroendecentrums vårdavdelning Grunduppdraget för Beroendecentrums vårdavdelning har inte förändrats i förhållande till föregående år. Vårdavdelningen skall erbjuda länsbor (från det år personen fyller sexton år) abstinensbehandling för alkohol/drogmissbruk, utföra läkemedelsutsättningar enligt särskilt vårdprogram samt verkställa psykiatriska utredningar och behandlingar som av medicinska skäl inte kan genomföras i öppenvård. Antalet disponibla vårdplatser har uppgått till 19. Under årets sista två månader har dessutom erbjudits en överbeläggningsplats p.g.a. av akut uppkommen vårdplatsbrist i psykiatrin genererad av ombyggnadsarbete på PIVA/OBS enheterna. En konsekvens av den akuta vårdplatsbristen i slutet på året innebar för Beroendecentrums del en ytterst begränsad möjlighet till att möta kommunernas behov av s.k. planerade inläggningar (avgiftningar inför placeringar på behandlingshem). Medelvårdtiden har i år uppgått till 6.23 dagar, något högre än föregående år. Den trend som noterats de senaste åren av allt fler vårdade med multiproblematik genererande kostnadsökningar för röntgenundersökningar, medicinsk tekniska undersökningar, somatiska konsulter och laboratorieprover kvarstår och förstärks. Bostadslöshetsproblematiken för inskrivna patienter har noterats i större omfattning i år än tidigare år. Detta faktum har i sig försvårat/fördröjt utskrivningen av i slutenvård färdigbehandlade patienter. Problemet har signalerats till socialtjänsten i länet av avdelningens kurator vid flera tillfällen under året. Personalsituationen har under större del av året varit stabil. Sista kvartalet uppstod vissa svårigheter i sjuksköterskebemanningen då en sjuksköterska avslutat sin anställning och två övergått till fackliga uppdrag i ett övergripande förvaltningsperspektiv. Behovet av extrapersonal för insatser av typ PÖK och SPÖK ökade markant efter semesterperioden men dessbättre har inte några större problem förelegat att rekrytera personal för dessa insatser.

11 10 Läkarsituationen i kliniken har varit god och väl kunnat tillgodose vårdavdelningens behov. Avdelningen har i princip haft tillgång till 75 % psykiater och 75 % allmänläkare under hela året. Till detta skall läggas läkare under utbildning samt praktiserande läkarassistenter under sommarperioden. I syfte att ytterligare förbättra kvaliteten i mötet med patienter och deras anhöriga så har en särskild satsning gjorts för avdelningspersonalen inom område Bemötande. Kompetensutvecklingen har pågått under hela året och avdelningspersonalen har arbetat i grupp utifrån huvudtemat. Vårdavdelningen har ett gott och väl utvecklat samarbete med frivilligorganisationerna vilket bl.a. tagit sig uttryck i att KRIS, Länkarna och Verdandi regelbundet besökt avdelningen för att ge inneliggande patienter information om sin verksamhet. En stor utmaning för vårdavdelningen har i år liksom föregående år varit att uppnå en ekonomi i balans. Årets verksamhet kommer att generera ett stort underskott och med anledning av detta har en särskilt skrivning gjorts till förvaltningen i syfte att få till stånd en översyn av vårdavdelningens uppdrag i förhållande till medeltilldelning inför nästkommande år. Av nedanstående tabell framgår patientflödet i vårdavdelningen under år 2011 uppdelat efter patienternas kommuntillhörighet. I likhet med tidigare år så kommer mer än hälften av de inskrivna patienterna från Örebro kommun. I konsumtionsligan kommer därefter invånare mantalsskrivna i Kumla kommun. Ordningen var den samma år Unika 2011 Kommun Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Utomläns Summa För året kan noteras ett något lägre antal inskrivna personer i jämförelse med antalet inskrivna år 2010, 920 respektive 858 för Flera faktorer har säkert spelat en roll till minskningen bl.a. har förutsättningarna till polikliniska avgiftningar efter tillnyktring förbättrats, PIVA insatserna har varit flera etc. etc.

12 11 I tabellen nedan redovisas flödet för 2010 som jämförelse. Unika 2010 Kommun Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Utomläns Summa I nedanstående och nästkommande tabell redovisas antalet inskrivningar per månad 2011 respektive 2010 och då fördelat på kvinnor och män samt specifikation av antalet LPT- vårdade Månad Vårdtillfällen LPT Män Kvinnor Jan Febr Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Vid jämförelse mellan de båda åren så kan konstateras att antalet inskrivningstillfällen sjunkit med cirka 7 %. I övrigt kan inga anmärkningsvärda förändringar noteras vare sig avseende antalet LPTvårdade eller könsfördelning. Under perioden juli månad september månad år 2011 var behovet av avgiftningsplatser större än vad som kunde erbjudas samtidigt som trycket på tillnyktringsplatser var stort. Vid vissa perioder fick avgiftningsuppdrag effektueras via allmänpsykiatrins slutenvård. Som framgår av den följande tabellen så var även vårdavdelningen hårt belastad under semesterperioden år 2010 men då fanns god tillgång till tillnyktringsplatser.

13 Månad Vårdtillfällen LPT Män Kvinnor Jan Febr Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Av tabellen nedan framgår att åldersfördelningen för inskrivna patienter år 2011 nästan ser likadan ut som för år Detta gäller för såväl kvinnor som män. Den vanligaste konsumenten av slutenvård är en man i åldern år eller en kvinna i åldern år. Unika Ålder Män 2011 Män 2010 Kvinnor 2011 Kvinnor Summa: 367* * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma på flera rader på grund förändrad ålder Några övriga kommentarer till årets verksamhet I likhet med föregående år så har det varit svårt att hålla vårdavdelningen fri från insmugglade missbrukspreparat trots skärpta besöksrestriktioner och uppstramning av rutiner och regelverk. Införsel av illegala preparat utgör alltid en utmaning gentemot ambitionen att upprätthålla en hög medicinsk säkerhet på avdelningen. Under nästkommande verksamhetsår kommer nya åtgärder att vidtas i detta avseende i syfte att ytterligare säkra behandlingen för inskrivna patienter. Den vanligaste anledningen till inskrivning på vårdavdelningen är fortfarande ett alkoholmissbruk, motsvarar drygt 60 % av totala antalet inskrivningar. I storleksordning följer därefter abstinensbehandling för narkotika/blandmissbruk, cirka 30 %. Resterande del är att hänföra till läkemedelsutsättningar samt patienter som i samråd med socialtjänst inplaneras för avgiftningar inför behandlingshem etc.

14 Tillnyktringsenheten (TNE) Tillnyktring bedrivs sedan ett antal år tillbaka av Örebro läns landsting enligt ett speciellt utformat entreprenadkontrakt med länets kommuner. Utbudet förmedlas genom Beroendecentrum. Insatsen finansieras dels via en fast avgift som alla kommuner erlägger årsvis dels via debitering per inskriven person vilket faktureras den kommun där personen är folkbokförd. Enheten erbjuder 6 platser och verksamheten pågår dygnet runt alla årets dagar med en bemanning av 13 skötartjänster. Tillnyktringen är inte att betrakta som en HSL- verksamhet (regleras inte av hälso- och sjukvårdslagen) till skillnad från huvudparten av Beroendecentrums övriga verksamhet. Inskrivning för tillnyktringen sker i den psykiatriska jourverksamhetens lokaliteter. För egensökande är huvudregel att sjuksköterska från Beroendecentrums vårdavdelning gör den inledande bedömningen om ett tillnyktringsbehov föreligger eller inte. I det fall sjuksköterska anser att patientens medicinska tillstånd är svårbedömt skall läkare tillkallas för att ta ställning till lämplig medicinsk insats. Socialtjänst i respektive kommun äger enligt gällande avtal rätt att självständigt besluta om tillnyktringsinsats. Förutsättningen är att socialsekreterare medföljer vid besöket alternativt via telefon förmedlat beslut om tillnyktring samt vilken planering som gäller för ärendet. Under år 2011 har cirka 10 % inskrivits denna väg. Andelen som anlänt till TNE med eller via polis är ungefär lika stor. Kategori egensökanden representerar den helt dominerande andelen av totalvolymen inskrivna, cirka 80 %. Under 2010 uppmärksammades att cirka 25 % av de personer som varit föremål för inskrivning på Tillnyktringsenheten lämnade enheten utan att träffa/bedömas av en läkare, en enligt verksamhetsledningen alltför hög siffra. I syfte att utreda anledningen till ovanstående förhållande beslöts att en enkel enkät skulle utformas riktad till gruppen vilken förhoppningsvis skulle kunna bringa ökad klarhet i varför så många avviker innan läkarbedömning kunnat ske. Ett annat syfte med enkäten är också att bidra med ökad kunskap om målgruppens beteendemönster som i sig kan användas för att finna nya sätt och metoder att motivera till fortsatt abstinensbehandling. Allt i klinikens strävan att ge ökade förutsättningar till ett nyktert liv. Enkäten distribuerades under perioden 1 februari t.o.m. 30 november till målgruppen. Totalt var det 257 tillfällen då personerna gick utan bedömning. Antalet ifyllda enkäter var 174 dvs. en svarsfrekvens om 68 %. Beträffande utfallet av svarsalternativ till varför man avvek innan läkarbedömning se nedan: Svarsalternativ Antal Har "sug" efter alkohol 55 Hungrig eller tobaksabstinens 20 Får vänta för länge på att få träffa läkare 11 Bostadslös, antas använda TNE som härbärge 5 Har hög promille, personen tycker att det tar för lång tid på TNE 9 Tror inte att man kommer in på BCV, har blivit nekade tidigare 11 Dåliga lokaler 4 Ångest, härdar inte ut att vara kvar på TNE 6 Ensamhetsproblematik 3 Får inte medicin eller de mediciner man önskar 3 Övrigt 47 Totalt 174

15 14 När personalen i efterhand har granskat enkäterna kan konstateras att i gruppen var antalet bostadslösa i verkligheten markant högre än vad som framkom i enkäten. Sannolikt är detta en konsekvens av brister i utformningen av frågeformuläret. Av total antalet personer som varit föremål för en insats under året har 34 uppgivit att det varit bostadslösa vid tidpunkten för inskrivning i TNE. Under året har TNE räknat i tillnyktringstillfällen haft cirka 10 % flera inskrivna än jämförbar siffra föregående år. Antal konsumtion TNE Total Unika totalt Unika män Unika kvinnor Antal inskrivningar som gått vidare till BCV Av tabeller nedan framgår att samtliga kommuner i länet även i år har konsumerat tillnyktringsinsats. Vidare framgår konsumtionsmönstret mellan kommunerna i länet. Konsumerad tillnyktring under år 2011 fördelat på kön och kommun Kommuner Män Kvinnor Antal unika Inskrivn tillfällen Örebro Hällefors Lindesberg Karlskoga Laxå Nora Degerfors Ljusnarsberg Kumla Askersund Hallsberg Utomlän Lekeberg Summa * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma i flera kommuner på grund av flytt

16 15 Konsumerad tillnyktring under år 2010 fördelat på kön och kommun Kommuner Män Kvinnor Antal unika Inskrivn tillfällen Örebro Hällefors Lindesberg Karlskoga Laxå Nora Degerfors Ljusnarsberg Kumla Askersund Hallsberg Utomlän Lekeberg Summa * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma i flera kommuner på grund av flytt Nedanstående tabell ger en flödesöversikt av tillnyktringsverksamheten år 2011 med utgångspunkt från inskrivningstillfälle. Tabellen kan jämföras med redovisade siffror för år Förkortningen GUB står för går utan bedömning. Som framgår av rubrik beläggning/dygn så var belastningen hög perioden från juli t.o.m. september vilket konkret innebar att vissa dygn var samtliga 6 platser upptagna. Månad 2011 Inlägg BCV GUB Hem Övrigt Beläggning Män Kvinnor /dygn Januari , Februari , Mars , April , Maj , Juni , Juli , Augusti , September , Oktober November , December , Summa ,

17 16 Månad 2010 Inlägg BCV GUB Hem Övrigt Beläggning Män Kvinnor /dygn Januari , Februari Mars , April , Maj , Juni , Juli , Augusti , September , Oktober , November December , Summa , Förfrågningar har inkommit från ett flertal av länets kommuner om hur många inskrivningstillfällen som genereras av personer som tidigare inte är kända i Beroendecentrum. En inventering genomfördes under sju av årets månader i strävan att besvara frågeställningen, se nedanstående översikt: Antal förstagångssökande, eller patienter som inte varit inlagda på TNE sen maj 2007 Månad 2011 Inlägg BCV GUB Hem Övrigt April Maj Juni Juli Augusti Oktober November Totalt Ovanstående statistikuppgifter kommer att följas månad för månad under verksamhetsåret Beroendecentrums öppenvård Beroendecentrums utbud i öppenvård har i år genererat cirka besök. Insatserna erbjuds både genom de mottagningar som finns i centrala Örebro och i den uppsökande/konsulterande verksamheten ute i länets kommuner. I Beroendecentrums öppenvård (vuxenmottagningarna respektive från ungdomsmottagningen) finns en kontaktman utsedd för respektive kommun i länet. Kontaktmannen har till uppgift att på plats ute i kommunerna verka på konsultativ nivå gentemot primärvård och socialtjänst samt koordinera behov av slutenvårdsinsatser mellan respektive socialtjänst och Beroendecentrums avdelning. I uppdraget ingår vidare att bedriva eget behandlingsarbete i det lokala perspektivet.

18 Allmänmottagningen Mottagningens grunduppdrag är att erbjuda möjlighet till: polikliniska avgiftningar för personer med alkohol, narkotika och läkemedelmissbruk aversionsbehandlingar samtalsbehandlingar psykiatriska utredningar och behandlingar psykiatriska bedömningar anhörigstöd assistera övriga enheter, när så efterfrågas, med medicinska insatser och kontrollfunktioner (narkotikaanalyser, leverstatus etc.) Allmänmottagningen har till skillnad från övriga mottagningar i Beroendecentrum alltid haft en mycket divergerande målgrupp. Mottagningen har utgjort drivhus för flera av de nu specialiserade enheterna i Beroendecentrum. Trafikmedicinska mottagningen, opiatmottagningen, neuropsykiatriska mottagningen är några exempel på verksamheter som framodlats i Allmänmottagningen. Personer med ett dopningsmissbruk har vid inledningen av året fått sitt möte med ett särskilt team som formerats i Allmänmottagningen. I slutet av året har arbetet i teamet utvidgats och utvecklats medförande att en grund har lagt till ett kompetenscentrum för dopningsfrågan. Under verksamhetsåret 2012 kommer teamet att lyftas ur Allmänmottagningens ansvarsområde med den intentionen att verksamheten skall utgöra en egen högspecialiserad enhet i Beroendecentrums organisation. Mottagningen kommer interimistiskt att vara underställd verksamhetschef (se vidare under avsnitt FoU- verksamheter sid 46). Två patientgrupper har utgjort en särskild utmaning för Allmänmottagningen under året. Den ena gruppen är patienter med en kombination av smärtproblematik och ett inom hälso- och sjukvården genererat läkemedelsberoende och den andra är patienter med ett illegalt förvärvat opioidmissbruk/beroende. Båda grupperna kräver allt större uppmärksamhet i Beroendecentrum vilket bl.a. framgår av det stora antal egensökande och remisser som inkommit under året. Smärtpatienter ingår inte i Beroendecentrums ursprungsuppdrag och därför har inflödet av ärenden skapat visst kaos i den interna behandlingslogistiken. Tillräcklig kunskap finns inte heller för mötet med målgruppen. Allmänmottagningen har detta till trots fått träda in för att härbärgera denna patientgrupp i öppenvård i avvaktan på att pågående förvaltningsövergripande utredning om eventuell möjlighet till en särskild läkemedelsberoendemottagning är slutförd. Opioidmissbrukets framtoning i dag kan ses som en blandmissbrukvariant där patienterna ofta har ett växelmissbruk av heroin och Subutex/Suboxone. Dessa patienter har inte tillgång till Opiatmottagningens vårdprogram då de inte kan uppvisa en heroinpreferens och/eller ett heroinmissbruk i den omfattning som författningen för LARO- behandling förutsätter. I dag finns inga entydiga/specifika vårdprogram/behandlingsprogram för opioidmissbrukare utvecklade vare sig i Beroendecentrum eller i ett nationellt perspektiv. Mötet med patienterna i öppenvård har därför fått ske enligt samma principer som för blandmissbruk av andra preparat. Allmänmottagningen är den organisatoriska hemvisten för de medarbetare som finns ute i länet för uppsökande verksamhet och konsultativa insatser. Arbetet ute i länets kommuner kan se olika ut och lokalmässigt ha olika utgångspunkter. I visa kommuner utgår samarbetet från socialtjänstens lokaler och i andra kommuner utgör vårdcentralen bas för samverkansarbetet.

19 18 Mottagningen har tillgång till samtliga professioner som av tradition inräknas för att garantera en kvalitativt god utrednings- och behandlingsverksamhet för området beroendevård. Tillgången till psykolog har varit ojämn under året delvis p.g.a. att en psykolog varit långtidssjukskriven men också av andra skäl. Räknat till antal medarbetare så är mottagningen den största mottagningen i Beroendecentrums organisation. Arbetet under året har i likhet med tidigare år vilat på en humanistisk grund. Behandlingsarbetet är individanpassat (för varje patient finns en tydligt utformad vårdplan) och sker utifrån en kognitiv grundsyn. De anhörigas behov har tillgodosett genom erbjudandet av kostnadsfria individuella samtal, familjesamtal samt anhöriggrupper (beträffande vilka olika typer av behandlingsmetoder/utbud som erbjuds, se Beroendecentrums hemsida). I nedanstående tabell redovisas antalet inskrivna patienter i Allmänmottagningen fördelade på kommun och i jämförelse med siffrorna för Unika Askersund Degerfors 3 4 Hallsberg Hällefors Karlskoga 8 19 Kumla Laxå 8 6 Lekeberg 8 15 Lindesberg Ljusnarsberg Nora Utomlän Örebro Summa 486* 570* * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma i flera kommuner på grund av flytt Samtliga kommuner i länet har använts sig av mottagningens tjänster. Örebro kommun har konsumerat ca 64 % av utbudet sett till antalet unika inskrivna patienter. Om befolkningsmängd används som nyckeltal för att få en överblick av konsumtionsmönster mellan kommunerna så kan konstateras att Örebro kommun konsumerar cirka 10 % mera än vad invånarantalet talar för. I nedanstående tabell redovisas antalet besök fördelat i åldersintervall. Som framgår av nedanstående tabell och den nästkommande så är den vanligaste patienten i allmänmottagningen en man i ålder år.

20 19 Totalantalet besök för både kvinnor och män har minskat något i år i förhållande till år Besök Ålder Män 2011 Män 2010 Kvinnor 2011 Kvinnor Summa * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma på flera rader på grund förändrad ålder I nedanstående tabell redovisas antalet inskrivna unika patienter efter kön och åldersintervall. Unika Ålder Män 2011 Män 2010 Kvinnor 2011 Kvinnor Summa * observera totala antalet unika, men att man som unik också kan förekomma på flera rader på grund förändrad ålder Antalet unika inskrivna 2011 är cirka 15 % lägre än för år Förklaringen är framförallt att söka i att en kuratorstjänst, 50 %, flyttades över till Opiatmottagningen i mars månad och att en socionom påbörjat psykoterapiutbildning steg två dvs. mindre tillgång till utrednings- och behandlingspersonal i år i förhållande till föregående år. Några övriga iakttagelser och/eller kommentarer kring årets verksamhet I arbetet på Allmänmottagningen deltar representanter från Kriminalvård och Försäkringskassa i rondförfarandet en gång per månad. Antalet ärenden som inskrivits via remiss från Kriminalvården har ökat med drygt 10 % i år i förhållande till föregående år. Försäkringskassan har noterat en trend i Allmänmottagningen av ett allt ökande antal av sjukskrivna patienter. Under året har länsarbetet i de södra och norra länskommunerna utvärderats. Upplevelsen från både Beroendecentrum och berörda kommuner är att samarbetet fungerar mycket väl. Norra länskommunerna har framfört ett önskemål om en ytterligare utbyggd samverkan med Beroendecentrums Ungdomsmottagning.

21 Neuropsykiatrisk mottagning Neuropsykiatriska mottagningen fick sin organisatoriska autonomi föregående år. Allmänmottagningen och NP- mottagningen utgör dock tillsammans ett chefsområde(se organisationskiss för Beroendecentrum sid 9). Mottagningen har i år fått ett välkommet tillskott av arbetsterapeutresurs för funktionsbedömningar. I övrigt har mottagningen betjänats av professionerna läkare motsvarande heltid (50 % psykiatriker och 50 % beroendeläkare), sjuksköterska, öppenvårdsassistent, socionom, läkarsekreterare samt psykolog. Remissinflödet av utredningsuppdrag har i princip varit i paritet med föregående år. Behovet av utredningsinsatser verkar inte vara i avtagande i länet. För första gången har dock ett plusnetto åstadkommits mellan inkommande utredningsuppdrag och utförda vilket delvis beror på att förvaltningen beviljat visst köp av utredningar från extern konsult. Trots alla extrainsatser som gjorts under året för att reducera väntetiden till utredning så uppgår den till cirka månader vid årsskiftet. Antalet drop-outs och uteblivna besök har i denna verksamhet till skillnad från andra verksamheter varit extremt lågt i år i förhållande till tidigare år. Sannolikt beroende på ett förbättrat urvalsförfarande och förberedelsearbete innan utredning påbörjas. En viktig iakttagelse som har gjorts i mottagningsverksamheten under året är att andelen patienter som ligger under eller klart under normalbegåvning är mycket högre än förväntat. Denna upptäckt görs allt oftare i samband med att breda psykologutredningar genomförs. Självklart är detta en betydelsefull faktor vid upplägg av inriktning och nivåbestämningen av behandling. I år har 75 personer varit inskrivna i mottagningen för läkemedelsassisterad behandling för sin neuropsykiatriska diagnos. Följsamheten i behandlingen har legat på ungefär samma nivå som föregående år. Vid årets inledning påbörjade psykolog Rickard Ahlberg en forskningsinsats på doktorandnivå i syfte att på sikt flytta fram positionerna i erbjudandet av psykopedagogiska metoder i behandlingsarbetet för målgruppen (se avsnitt FoU sid 45). Erfarenheterna från året talar för att en ytterligare satsning bör göras för att förkorta väntetiderna till utredning. Långa väntetider medför alltid en risk för återfall för patienter med en alkohol och/eller drogrelaterad problematik och är särskilt stor för missbrukare med en neuropsykiatrisk symtombild. Långa väntetider till utredning kan tendera till att utgöra ett moment 22 scenario för vissa delar av målgruppen.