Möte i ISKAs och EPSUs arbetsgrupp om att bilda en enda europeisk facklig organisation för offentliganställda 9-10 februari 2006, ILO, Genève

Möte i ISKAs och EPSUs arbetsgrupp om att bilda en enda europeisk facklig organisation för offentliganställda 9-10 februari 2006, ILO, Genève PROTOKOLLSUTKAST Tuire Santamäki-Vuori, ordförande för EUREC och för det nya finländska fackförbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena (JHL) hälsade deltagarna välkomna och öppnade det andra mötet i ISKAs och EPSUs arbetsgrupp (se deltagarlistan i bilaga 1). Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda möjligheterna att skapa en enda organisation för europeiska fackförbund för offentliganställda, och sålunda sammanföra ISKA Europa och EPSU. Mötesdeltagarna skulle titta på den nya organisationens mål, strukturer, uppgifter, finansiering och medlemskap. Protokollet från det första mötet godkändes, med en ändring: Ágnes Cser, Ungerska sjukvårdsarbetareförbundet, hade meddelat förhinder. EPSUs verksamheter och prioriteter 2005 2009 Carola Fischbach-Pyttel, EPSUs generalsekreterare, påminde mötesdeltagarna om att uppgiften som getts till ISKA och EPSU var att analysera det aktuella läget och huvudprofilen i båda organisationers arbete. Hon visade en PowerPointpresentation om EPSUs verksamheter (bilaga 2). EPSUs arbete hade två huvudpelare: Det politiska programmet om offentliga tjänster syftade till ett erkännande av den offentliga sektorns roll inom EU-bygget. Viktiga inslag i detta arbete: en kampanj om offentliga tjänster av god kvalitet och arbetet med Bolkesteins utkast till tjänstedirektiv. Verksamheter för att framhäva särskilda områden, som sjukvården, den sociala dialogen och kollektiva förhandlingar; syftet var att utsträcka den sociala dialogen till de nya EU-länderna, särskilt på branschnivå. En särskilt tyngdpunkt var europeiska koncernråd och nätverk. ISKAs europeiska arbete Jürgen Bubaum, ISKAs Europasekreterare, hänvisade till bakgrundshandlingen "ISKAs arbete i Europa" som skickats till deltagarna (bilaga 3), och sammanfattade: ISKA representerar medlemmarnas intressen gentemot de internationella institutioner som starkast verkar för en nyliberal global marknad, som Världshandelsorganisationen, Världsbanken, Internationella valutafonden, OECD, m.fl. En stor del av ISKAs verksamhet är ett stöd till medlemsförbund i Östeuropa. På den globala marknaden sätter faktumet att tjänster kan utföras billigare någon annanstans en stor press på jobb och tjänster inklusive i höginkomstländer. Det ligger därför också i de västeuropeiska fackförbundens intresse att stödja en kapacitetsutveckling i östeuropeiska låginkomstländer. Jürgen beskrev ISKAs stadgeenliga organ i Europa och den roll som spelades av de fyra underregionala kontoren. Han avslutade sin presentation med en översikt över bransch- och branschöverskridande verksamheter som finansierades av ISKA eller eterna partner. Tuire bad mötesdeltagarna bedöma situationen för att bestämma vad den nya organisationen kunde göra, och vad som borde behållas och tas bort. Carola och Jürgen hade beskrivit EPSUs och ISKAs struktur och finansiering, och framhävt de dominerande delarna av varje organisation. Denna inventering skulle möjliggöra en fortsatt planering för nästa steg. Under diskussionen gjordes ett antal uttalanden, idéer och farhågor kom till uttryck och krav formulerades. Nedan följer en sammanfattning, uppdelad i ländergrupper 1 : 1 Vissa synpunkter framfördes av flera ländergrupper. 1

Vad? Norden UK & Benelu ISKA & EPSU har samma politiska mål och strukturer Bättre samordning, översyn av arbetsmetoder och förening av krafter nödv. Integrera Central- och Östeuropa i EPSUs förhandlingsarbete; nej till marginalisering av några medlemmar; involvera länderna i Europarådet (Sociala stadgan) ISKA bygger på kapacitetsutveckling och solidaritet EPSU drivs mer politiskt, genom kollektiva förhandlingar Båda organisationers verksamheter måste fortsättas Ungdomsverksamheten måste fortsättas och utvecklas Samla ISKAs och EPSUs jämställdhetsarbete Fackliga rättigheter Viktiga frågor: privatisering, kollektiva förhandlingar, social dialog Kombinera ISKAs projektmodell med EPSU-modellen med fasta kommittéer, eller fortsätt med båda modeller Främja rekrytering och mobilisering av medlemmar Vad kommer att ske med ISKAs regionkontor? Bestäm bäst nivå för varje typ av verksamhet (kollektiva förhandlingar på branschnivå, kapacitetsutveckling på ländergruppsnivå, jämställdhets- och ungdomsarbete på nationell nivå eller förbundsnivå) Det behövs en juridisk analys De två sekretariatens representanter gjorde också ett antal kommentarer under diskussionen: Carola påminde om skälen för att bilda en enda organisation: "Vi måste samla våra resurser, bli effektivare och öka vår politiska slagkraft. En enhetlig beslutsfattande struktur kommer i sig att leda till en stor rationaliseringsprocess och låta oss göra ett bättre arbete." EPSU inriktar sig uppenbarligen på EU-politiken. ISKA arbetar mer som en transnationell partner för fackföreningar som motiveras av solidaritet. En inriktar sig på ILO-konventioner, den andra på EUlagstiftningen, men arbetet skulle kunna sammanjämkas i en enda organisation. Hans Engelberts, ISKAs generalsekreterare, talade om den nya fackföreningsinternationalen och dess relationer med de globala fackliga organisationerna. Dessa skulle vara de enda erkända partnerna efter ett samgående, då AVFs kristna federationer skulle försvinna. Jürgen tog upp flera frågor: Framgångarna med ISKAs europeiska ungdomsforum, som planerat och genomfört egna verksamheter på basis av en särskild budget. 2

Fackliga samgåenden, som verkade ha genomförts i Västeuropa, men inte i Central- och Östeuropa, där det fanns små länder med liten befolkning, med en arbetslöshet på 40-50 %, och i vilka 7-8 fackförbund i samma sektor konkurrerade och ansökte om medlemskap i ISKA. För effektivitetens skull och i arbetstagarnas intresse krävdes det starkare fackförbund. ISKA kunde dock inte tvinga medlemsförbund att föra någon specifik politik, endast argumentera och hjälpa till. Vilket arbete skulle de kunna spara in på? De måste uppenbarligen behålla och utveckla tre områden: allmännyttiga tjänster, sjukvård och förvaltning (statlig och kommunal). Var arbetet för mänskliga och fackliga rättigheter lika viktigt i Västeuropa som till eempel i Moldavien eller Vitryssland? Strategisk ledning av fackliga organisationer och kapacitetsutveckling var branschöverskridande verksamheter som förtjänade allt stöd. Skulle den nya organisationen behöva separata organ för jämställdhetsarbetet om könsfrågorna integrerades och 50-50-regeln genomfördes i alla organ? Nyckelfrågan var kanske hur man skulle göra saker på ett annat sätt för att till eempel göra branscharbetet i Central- och Östeuropa fruktbart för de fasta kommittéerna? EUs regler och förpliktelser genomfördes alltmer på hela den europeiska kontinenten. Samtidigt påverkade den nyliberala politiken i Central- och Östeuropa alltmer normerna inom EU. Utmaningar och mål Carola visade under eftermiddagen ytterligare en PowerPointpresentation om ett gemensamt ställningstagande som utarbetats av de två sekretariaten och handlade om de viktigaste utmaningarna och målen i samband med att de bildade en enda organisation (bilaga 4): Utmaningar Europeisk integration, utvidgningen, EUs grann- och utrikespolitik EU och Ryssland som de viktigaste politiska makterna: en enda organisation måste agera i detta sammanhang och motsvara alla medlemsförbunds behov; resurserna måste matcha behoven Privatisering, liberalisering, avreglering Social dumpning och skattedumpning Urholkning av socialskyddet Demografisk förändring, pensionssystem i ett samhälle som åldras En rättvisare förmögenhetsfördelning Arbetslöshet och nedskärningar i de offentliga utgifterna, som leder till social utslagning Att viktiga offentliga tjänster erkänns av EU-kommissionen (Im)migration och begåvningsflykt; följder för ursprungs- och målländer, facklig organisering av migrerande arbetstagare Mål En enda organisation som förenar olika krav och påverkar politiken i Europa Bidrag till en global facklig politik; den nya organisationen skulle vara en regional organisation inom ISKA Förena behovet av en integrerad politik inom EU med behovet av ett europaomfattande fackligt samarbete Offentliga tjänster av god kvalitet som grund för god förvaltning, ett rättvist samhälle och framgångsrika ekonomier Kamp mot privatisering och bolagisering Lika rättigheter och representation i fackföreningar och samhälle Demokrati, samråd, medbestämmande och arbetsmarknadsdialog Utvidgning av nätverk för information och samråd till att omfatta fackföreningar utanför EU En hållbar utveckling i Europa Kombinering av social-, sysselsättnings- och miljöpolitiken Att främja den europeiska sociala modellen Kamp mot social dumpning 3

Vad? Norden UK & Benelu Alla länder i Europa står inför samma problem Nej till olika program för EU-medlemmar och icke-medlemmar Det skall bildas en ny organisation, inte bara samlas ihop delar Den nya organisationen skall fortsätta både ISKAs och EPSUs arbete, lära av båda och samla deras resurser, och sålunda bygga upp egen kapacitet Upprätthåll starka relationer med Nordafrika Det behövs ett tydligt dokument om den nya organisationen för medlemmarna på gräsrotsnivå Behov av ett förtydligande av den juridiska relationen mellan den nya organisationen och ISKA Starkare facklig respons på EUs politik genom branschverksamheten Tillfredsställ kapacitetsutvecklingsbehoven genom ländergruppsstrukturerna Samordna projektarbete genom bilaterala kontakter mellan ländergrupper och fackföreningar Använd den nya organisationen för att förbättra arbets- och levnadsvillkor Hur skall Ryssland hanteras? Under diskussionen förklarade Carola att författarna först hade tittat på utmaningarna, och först därefter på deras ekonomiska och juridiska innebörd. Den ny organisationen skulle vara ISKAs europeiska region, men behålla en stor självständighet i sin politik och ekonomi; dessa frågor måste debatteras. Diskussionerna skulle ge vägledning om hur nya stadgar m.m. skulle utformas utifrån eisterande regler och nya element. Den nya alleuropeiska organisationen skulle sträcka sig utöver EUs gränser, men dess berättigande måste förtydligas. Det skulle vara avgörande för dess framgång att varje medlemsförbund kunde identifiera sig med den; det skulle bidra till utvecklingen av arbetsmarknadsdialogen och den offentliga sektorn i allmänhet. Det fanns dock olika politiska institutioner på den europeiska kontinenten EU var bara den dominerande och arbetet måste återspegla det. Andra institutioner i detta komplea politiska sammanhang var ILO (Europa) och WHO (Europa). Inflytandet i dem borde utvecklas. Jürgen sade att Carolas anförande tydligt hade illustrerat att Ryssland påverkade en stor del av ISKAs och EPSUs överväganden; alla medlemsförbund måste omfattas till fullo. Ny lagstiftning om ickestatliga organisationer i Ryssland, och dess följder för ISKAs kontor, skulle komplicera saker och ting, men de måste finna en lösning för att kunna knyta nära kontakter i Ryssland och Centralasien. Jan Willem Goudriaan, EPSUs vice generalsekreterare, tillade några förklaringar om samarbetet med Ryssland. Ryssland (som stod på WTOs tröskel) och EU siktade på ett gemensamt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Det förutsatte harmonisering av regler och lagar, och att det skapades en inre marknad. Det hade varit svårt att förmå EU att införa en social dimension i energidialogen och att också involvera fackföreningarna, då EU ville se påtryckningar från de ryska 4

facken. Rysslands politik i Tjetjenien och Tadzjikistan, och frågan om energileveranser till Kina skulle kunna bli till diskussionsfrågor om Ryssland ingick i den nya organisationen. Hans påminde om EPSUs historia. För 15 år sedan fanns det en Europeisk kommitté för offentliga tjänster (EPSC) som var del av ISKA. Sedan blev EPSU självständigt. Inför nästa ISKA-kongress år 2007 skulle det bildas en ny alleuropeisk struktur som ingick i ISKA, och som omfattade alla ISKAs europeiska medlemsförbund. Alla medlemsförbund borde delta i denna process. Nya bestämmelser skulle behöva införas i ISKAs stadgar, förhoppningsvis år 2007. Resurser, ekonomi och medlemskap (1:a delen) JW Goudriaan visade en PowerPointpresentation som byggde på ett dokument som skickats till deltagarna. Presentationen finns i bilaga 5. En organisation, en struktur, ett arbetsprogram och en budget det var diskussionsramen. Den nya organisationen skulle fokusera på EU och den sociala dialogen, och omfatta ISKAs arbete i Central- och Östeuropa. Huvuddiskussionsfrågorna var: Stadgeenliga organ och geografisk räckvidd: kongress, styrelse, styrkommitté, jämställdhetskommitté, fasta kommittéer, ungdomsforum; organisationen skulle representera ISKAs europeiska region Representationsnycklar för de olika stadgeenliga organen Hur skulle stadgeenliga verksamheter finansieras? Hur skulle man stödja central- och östeuropeiska representanters deltagande? Vilka andra projekt och verksamheter måste beaktas och (med)finansieras? Personalresurser och personalens ansvarsområden Fakturering och insamling av medlemsavgifter Fackförbund som enbart var medlemmar i EPSU Plats för huvudkontoret, namn, logotyp Vad? Norden UK & Benelu Behov av att avväga ambitionerna med resurserna Ja till en femårig kongressperiod från 2009 (grundandet) och en första ordinarie kongress år 2014 Den nya organisationen skall täcka ISKA Europas och EPSUs områden Den nya organisationen skulle ingå i ISKAs övergripande struktur Erfarenheterna i EPSUs fasta kommittéer och i ISKA Europa bör utnyttjas Ungdoms- och jämställdhetsarbetet är viktigt Praktiska frågor, som huruvida ISKAs Europakontor skall flyttas till Bryssel eller om EPSU skall flytta in i ett större kontor bestäms senare EU-frågor skall tas upp i en alleuropeisk organisation, inte av en medlemsgrupp; alla medlemmar skall vara jämställda Den nya organisationen: ett utökat EPSU eller en helt ny organisation? 5

Vad? Norden UK & Benelu Vad gäller för ISKA-förbund som inte är medlemmar i EPSU? Vad sker med EPSU-förbund som inte är medlemmar av ISKA? Oro över EU-frågornas och EU-politikens dominans Juridisk analys med avseende på stadgarna behövs EPSUs fasta kommittéer måste ta upp även de central- och östeuropeiska ländernas behov Större investeringar i de fasta kommittéerna och deras arbete JW Goudriaan bekräftade att den nya organisationen skulle täcka in alla länder i Europa; han var emot EFS arbetssätt, som innebar att de centralasiatiska länderna uteslöts. Det borde inte göras någon skillnad mellan olika länder i en organisation. Beträffande arbetsprogrammet bad han mötesdeltagarna att vara realistiska: EUs grannpolitik visade att EU på ett eller annat sätt relaterade till alla dessa länder. Han förtydligade att alla medlemsförbund tillsammans skulle besluta om en styrelse, en kongress och ett arbetsprogram; att tala med en röst i Europa var både syftet och utmaningen. EU skulle även fortsättningsvis utgöra tyngdpunkten, eftersom EU påverkade alla länder i grannskapet. Frågor som rörde fackföreningar i länder utanför EU måste tas upp. Hans bad alla att se fördelarna: de skulle bli bättre genom att arbeta tillsammans, och behandla alla organisationer lika; ISKA Europa skulle inte stänga sina regionkontor och inte flytta till Bryssel. Alla medlemsförbund skulle tjäna på att de undvek dubbelarbete och använde de tillgängliga resurserna effektivare. Jürgen bad mötesdeltagarna att förstå att de västeuropeiska kollegerna i sina fasta kommittéer hade ett verktyg som var mycket viktigt för dem; de var rädda för att förlora det, eller att det skulle bli trubbigare; de måste också förstå att kollegerna från länder utanför EU oroade sig för att deras legitima intressen skulle komma i andra hand. Den framtida enhetliga organisationen måste utformas på ett sätt som förhindrade detta och gynnade alla. Västeuropeiska medlemsförbund skulle också förlora på att det skapades en organisation med en första och en andra klass. Båda gruppers intressen var lika legitima. Framstegsrapport om tjänstedirektivet, Carola Fischbach-Pyttel EPSUs generalsekreterare, som inledde mötet dag två, rapporterade att arbetet med Bolkesteindirektivet hade kommit till en avgörande fas, med en första behandling av den ändrade teten den 15 februari. Den 9 februari hade EFS styrkommitté diskuterat läget och framstegen mot en politisk kompromiss. Den kristdemokratiska partigruppen och de europeiska socialisterna hade kommit överens: ursprungslandsprincipen hade slopats och ersatts med ett ömsesidigt erkännande. I vilken omfattning inrymdes eller uteslöts tjänster av allmänt intresse? EPSU menade att detta var ett paket. De europeiska socialisterna skulle inte stödja att sådana tjänster omfattades. De kunde omfattas om det kunde visas att de uppfyllde så kallade sociala välfärdsmål i medlemsländerna, men det rådde en del tvivel om dessa. Resurser, ekonomi och medlemskap (2:a delen) JW Goudriaan återkom till tyngdpunkterna i föregående dags diskussioner: Organisationens väsen: ISKAs regionala organisation i Europa En organisation i vilken alla medlemsförbund var demokratiskt representerade 6

Huvudangelägenheter: globalisering, liberalisering, privatisering, negativa följder av EU-politiken EPSUs och ISKA Europas kärnverksamheter skulle fortsättas ISKA Europas verksamhet i Central- och Östeuropa skulle vara en integrerande del av den nya organisationen Branschinriktning: en kombination av fasta kommittéer och projektarbete EU-inriktning, arbetsmarknadsdialog, kollektiva förhandlingar EU-etern inriktning (EUs grannpolitik, Europarådet) Kapacitetsutveckling rekrytering av nya medlemmar Ungdomsarbete en viktig fråga Kvinno- och jämställdhetsverksamheter Ekonomisk hållbarhet Garantier för personal, och övergångsåtgärder Organisationen skall ägna sig åt frågor som är relevanta för alla (återspeglas i överenskomna prioriteter och arbetsprogram branschinriktning?) Skall alla medlemsförbund vara representerade i alla strukturer (länderbaserade eller ländergruppsbaserade, mötesfrekvens, hur stora skall stadgeenliga organ och möten vara?) Ekonomiskt stöd till medlemmar i Central- och Östeuropa för att möjliggöra medverkan i den nya organisationens organ (tillgängliga resurser?) Ekonomi: medlemskap och insamling av medlemsavgifter? Man enades om att dokumentet om mål och utmaningar som utarbetats gemensamt av ISKA och EPSU var rätt ansats. Några frågor Vilka stadgar, och hur skall stadgeprocessen utformas? Vad? Norden UK & Det finns ett juridiskt problem om den regionala organisationen i en international är medlem av en annan europeisk organisation Vad blir följderna för ISKAs andra regioner? Frågor om den geografiska omfattningen av den nya organisationen, i synnerhet med avseende på Ryssland, Centralasien och Israel Skulle medlemskap i ISKAs regionala organisation bli obligatorisk för alla medlemsförbund i Europa? Globaliseringen måste bekämpas på det globala planet Ryssland är lika viktigt som EU Den nya organisationen kommer att vara ett enda självständigt organ med ett arbetsprogram och en budget Organisationen kommer att vara ISKAs regionala gren, och knuten till EFS Organisationen skall verka för alla medlemmars intressen, i och utanför EU, inga barriärer Medlemsförbund som inte är medlemmar i ISKA betalar högre avgifter Benelu 7

Vad? Norden UK & Benelu Begränsa möjligheterna för fackföreningar som inte är medlemmar i ISKA, ev. kan de uppmuntras genom att fastställa en längre övergångsperiod Nya medlemsförbund som inte är anslutna till ISKA skall betala till en utvecklingsfond Nej till obligatoriskt medlemskap i ena eller andra organisationen, och till dubbla medlemsavgifter: en till den europeiska organisation och en till ISKA Undantagsbestämmelse? Deltagande utan rösträtt? Solidaritet är inte bara ett ord, det har ett pris Sekretariaten borde utarbeta ett dokument i vilket de beskrev alternativ och deras kostnader Ett välskrivet dokument för att övertyga fackförbund som inte är medlemmar i ISKA Sekretariatet skulle utarbeta ett stadgeförslag Nödvändigt med en juridisk analys Representationen i stadgeenliga organ skulle vara länderbaserad, de skulle mötas mer sällan men deras roll skulle vara mer strategisk, deltagare från Central- och Östeuropa skulle sponsras på grundval av länderinde EPSUs fasta kommittéer skulle kombineras med ISKAs branschnätverk Avskaffa styrkommittén Grundarkongress under ISKAs världskongress år 2007 Ja till den föreslagna tidtabellen: 2006 principöverenskommelse; 2007 ISKAs kongress och EPSUs styrelse godkänner; 2009 grundarkongress; 2014 slut på övergångsperioden Personalen: inga uppsägningar, inga tvångsförflyttningar Den nya organisationens huvudkontor skall vara i Bryssel EPSUs generalsekreterare blir kontorschef och personalchef på kontoret Sänka medlemsavgiften? En enda medlemsavgift till ISKA Fortsättning av debatten i alla ländergrupper De fasta kommittéerna är ett viktigt verktyg; de borde också titta på till eempel Ryssland eller Marocko Rationalisering av intäkter och kostnader är nödvändig Bilda en kommitté om kollektiva förhandlingar 8

Hans sade att FFI skulle förändras: FFIs regionala arm skulle vara en alleuropeisk organisation (EFS+). En del medlemsförbund var inte medlemmar i några nationella fackliga huvudorganisationer, och därför inte heller i EFS. EPSU skulle liksom EFS vara självständigt. De globala fackliga organisationerna var också självständiga, och de gick ibland längre än FFI i sina politiska strategier, särskilt i relationerna till icke-statliga organisationer. Carola påminde om att deras diskussion syftade till att göra saker bättre än nu, och åtgärda vissa anomalier för att bli effektivare. Att ha en enda facklig huvudorganisation på det globala planet var ett stort framsteg. Under sitt första möte hade denna grupp utrett relationen mellan EFS och Alleuroparådet (Pan-European Council, PERC) i vilket nationella fackförbund blev medlemmar via sina nationella huvudorganisationer. Gruppen hade också tittat på Europeiska transportarbetarefederationen (ETF), som var alleuropeisk och liknade det som ISKA och EPSU försökte uppnå. JW Goudriaan betonade att EPSU hade bildats särskilt för att relatera till EU. Den nya organisationen skulle vara mer heltäckande och agera gentemot transnationella företag både via ISKA och genom europeiska koncernråd. Ibland skulle den globala nivån vara lämpligare än den regionala; bästa verksamhetsnivå skulle bestämmas från fall till fall. Efter lunchrasten fortsatte arbetsgruppen att diskutera ekonomiska frågor och medlemskapsfrågor under JW Goudriaans ordförandeskap. Goudriaan föreslog att den nya organisation fick en enda medlemsavgift; indesystem borde behållas. Klumpsumman på 1000 euro som var prais inom EPSU borde behållas för alla fackförbund med ett indetal på 100 %. Alla europeiska medlemsförbund borde finansiera den nya organisationens arbete; naturligtvis medlemsförbund som var direktanslutna till EPSU, men även aktuella ISKA-förbund som inte var medlemmar i EPSU skulle bidra. Det uppkom en fråga om förbund som var medlemmar endast i EPSU: Idag kunde nationella fackförbund ansluta sig om deras nationella huvudorganisationer var medlemmar i EFS. Han föreslog följande, för diskussion: EPSU-förbund skulle år 2009 uppmanas att ansluta sig till ISKA Förbund som var medlemmar i den nya FFI-organisationen via sina huvudorganisationer skulle bli medlemmar i ISKA Från 2014 skulle alla EPSU-förbund som valde att inte ansluta sig till ISKA bidra till en särskild utvecklingsfond. Beträffande insamlingen av medlemsavgifter presenterade han fyra möjligheter: alla avgifter (för europeiskt arbete och för ISKA) betalades till ISKA, varefter den tillämpliga andelen överfördes till EPSU alla avgifter betalades till EPSU, med överföring till ISKA 2 separata notor, en från varje organisation den europeiska organisationen och internationalen samlar in sina avgifter separat, och internationalen överför ytterligare en andel, som behövs för det europeiska arbetet, till den europeiska organisationen. Oavsett vilket system som valdes skulle ISKA-förbund som idag var medlemmar i EPSU betala samma belopp, inte mer. För de som var medlemmar i endast en organisation var situationen annorlunda. De skulle behöva betala en etraavgift. Jürgen sade att sekretariaten hade lyssnat noga och samlat intryck och synpunkter. De visste att de måste samråda med sina uppdragsgivare. De skulle tillsammans skriva tre nya papper: Vilka bestämmelser skulle ingå i ett stadgeutkast? Vilka verksamheter skulle genomföras, och hur? Finansiering, personal och avgifter. JW Goudriaan påminde om att det skulle skapas en ny fackföreningsinternational bestående av nationella huvudorganisationer; om 9

branschstrukturerna beslutade om en annan politik skulle det verka underligt. Situationen var något speciell i Europa. Idag kunde en facklig huvudorganisation ansluta sig till EFS utan att gå med i FFI. Branschorganisationernas representativitet gentemot arbetsgivarna och EU-organen var en nyckelfråga. Hans sammanfattade diskussionen. ISKA hade inför sin kongress inlett en övergånsprocess. Man bad alla underregionala organ att utreda ett antal frågor, som till eempel minimiavgiften. Mer än 200 medlemsorganisationer betalade inga avgifter alls till ISKA, medan andra betalade mer och mer. De tio största fackförbunden stod för 60 % av ISKAs inkomster. Den betalande medlemsbasen måste breddas. Att sänka minimiavgiften kunde vara en del av lösningen, men ISKA hade de lägsta medlemsavgifterna av alla globala fackliga organisationer. Europeiska medlemsavgifter gick också till ISKAs solidaritetsarbete i Afrika, Amerika, Asien och Stillahavsområdet. Fackföreningarna måste övertygas om att det fanns ett mervärde i ISKA. Det mervärde som EPSU skapade var kanske lättare att se. Problemet var idag att den fackliga solidariteten inte längre var uppenbar. Tuire Santamäki-Vuori tackade alla deltagare och tolkar, och påminde om att nästa möte skulle äga rum den 4-5 maj i Bryssel. Översättning från engelska: Rainer Santi 10