Uppvidinge KOMMUN Kallelse/underrättelse 2013-06-04 Sammanträde med: Kommunstyrelsen Datum: 2013-06-11 Tid: 9.00 OBS! Plats: Kommunhuset, sal Våraskruv Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr. 2013-000012 4. Vindkraftsinformation Presenteras på sammanträdet 5. Svar på medborgarförslag om att antalet vindkraftverk i Uppvidinge bör reduceras kraftigt Dnr. 2013-000136./. KF 36 6. Svar på medborgarförslag om att upprätta en detaljerad bullerkarta Dm. 2013-000092 Dm. 2013-000127./. KSAU 48 7. Vindpark Almedal Dnr. 2013-000130./. 8. Information om projekt för serviceutveckling Dnr. 2012-000137 Presenteras på sammanträdet 9. Ekonomisk rapport Dnr. 2013-000011 Presenteras på sammanträdet 10. Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Dnr. 2013-000044./. KF 44 11. Organisation och samarbetsparmer för kommande leaderperiod Dnr. 2013-000162./.
Uppvidinge Kallelse/underrättelse KOMMUN 2013-06-04 Ärende 12. Upphandling av personalsystem Dnr. 2013-000168 Bilaga./. PU 25 13. Arbetsmarknadsåtgärder Dnr. 2013-000164 14. Förfogande över bankräkningar Dnr. 2013-000163 15. VoB Kronoberg - Årsredovisning och revisionsberättelse för 2012 Dnr. 2013-000157 16. Revisionsrapport intern kontroll Dnr. 2013-000106 17. Tillägg till hyresavtal, fastigheten Industrien 21 i Åseda Dnr. 2013-000184 18. Fördelning av bidragsansökningar från handikapprådet 2013 Dnr. 2013-000125./ KSAU 52./../. A./../. 19. Fråga om övriga frågor Presenteras på sammanträdet 20. Redovisning av delegeringsbeslut Dnr. 2013-000008./. 21. Redovisning från externa organ Dnr. 2013-000010 22. Meddelanden till kommunstyrelsen Dnr. 2013-000006./. 23. Övriga frågor Dnr. 2013-000069 Åke Carlson ordförande Elin Beyersdorff sekreterare
s a< ej^ dt Medborgarförslag till kommunfullmäktige i Uppvidingi Från Charlotte Ulvesten april 2013 FÖRSLAG version 4 juni 2011 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsfdivaltningen JPIarlenr Ulvesten yrkar i sin skrivelse sammanfattingsvis att antalet vindkraftsparker i Uppvidinge kraftigt bör reduceras, att projekt Brännan och Karskruv inte tillåts och att kommunen lägger in sitt veto mot dem och att Brännan-området planeras och utvecklas för rekreation med vandringsleder, cykelleder och orientering. Kommunen bemöter Ulvestens motiv under följande huvudrubriker: 1. Rekreation Lenhovda Fritids-och rekreationsmöjligheter utvecklas successivt omkring och i anslutning till Lenhovda samhälle. Platser för skolans friluftsverksamhet bör finnas på minst cykel- och helst gångavstånd från samhället. Redan idag finns en anlagd promenadslinga runt Lenhovdasjön, badplats vid sjön, med varmare vatten än i Hjärtsjön, den s k Skolskogen öster om samhället och skogen vid gamla idrottsplatsen, utflyktsområde inom naturreservatet Singeltorpa fly med vandringsleder och tillgänglighet direkt från samhället i sydost och därtill närhet till Södra Sveriges största naturreservat - Storasjöområdet. Allt detta innebär tätortsnära natur - och kulturtillgångar och tillgångar med framför allt stor pedagogisk potential som inte kan skapas i området vid Brännan. Ev. vindkraft inom Brännanområdet förhindrar inte att bad och fiske kan bedrivas som idag i Hjärtsjön. 2013 =06-0 k 2. Ljud noch hälsoeffekter I de miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som tas fram av projektören till ansökan ska redovisas beräknade ljudnivåer till bostäder och då ska hänsyn också tas till ljud från ev. närliggande vindkraftsparker, i detta fall Brännan och Karskruv. Ljudet får vara max 40 decibel vid tomtgräns och detta ljud motsvarar ett modernt kylskåp. Forskarna anser att det inte är troligt att man kan förvänta sig allvarliga störningar till följd av sk lågfrekvent buller från vindkraftverk. En slutsats från dem är också att ljudet från en vindkraftpark säkert kan uppfattas som störande, men att störningsgraden främst påverkas av det visuella intrycket och den personliga attityden gentemot vindkraft. Forskningen fortsätter att utvecklas inom området hälsoeffekter. 3. Landskapsbild Hur vindkraften uppfattas i landskapet är till stor del en personlig värdering och om man uppfattar att vindkraften är en del av själva kulturlandskapet, som ständigt förändras genom åren med nya brukningsmetoder och former för energiförsörjning, eller om man anser att verken gör intrång på kulturlandskapet. Stora vindkraftverk syns i landskapet, mer eller mindre från olika platser. Precis som för ljudnivåerna så bör närliggande projektorer samordna sina redovisningar avseende konsekvenser för och påverkan på miljön på så sätt att de tar hänsyn till att en närligande ansökan också kan få tillstånd. De ska därför redovisa den samlade visuella bilden av tänkta vindkraftverk i området sett från ett antal valda betraktningsplatser.
2 4. Trafik och transporter När vindkraftverken byggs tranporteras torn och vingar på lastbil var för sig till uppställningsplatserna. Transport av vingarna eller rotorbladen måste ofta ske med specialbyggda fordon eftersom de kan mäta omkring 50 meter i längd. Vid dessa tillfällen ska Transportstyrelsen och polisväsendet informeras för ev. tillfällig avstängning av det allmänna vägnätet under transporttiden, i praktiken ofta nattetid. Detta för att förhindra att olägenheter uppkommer för allmänheten eller andra viktiga transporter, t ex inom sjukvården. Dessutom är det under en mycket begränsad tid som transporter av verken sker. Övrigt byggarbete och senare underhållsarbete vid vindkraftverken sker under samma tranportförutsättningar som alla andra lastbilstransporter i kommunen. Några konflikter med skolbarnens bil- eller bussåkande mellan Älghult och Lenhovda ska därför inte uppkomma. 5. Cost-benefit analys En nytto-kostnadsanalys efterfrågas där ett antal parametrar tas upp. S k förorenade markområden är idag noga kartlagda och om någon ska gräva i sådan mark fordras att marken tas om hand och saneras innan fortsatta byggarbeten kan ske. De lagstadgade reglerna är till för att tungmetaller inte ska komma loss och förorena t ex badvatten eller brunnar. Vindkraftsprojektörer har kännedom om detta underlagsmaterial så att verken inte ska behöva placeras just där det ev. finns förorenade markområden, t ex vid gamla glasbruk och industrier. Det föreslås också att beräkning ska ske av minskat turistflöde, minskad inflyttning till kommunen och därmed minskade skatteintäkter. Om en sådan beräkning ska kunna ske måste man ha siffror på alla parametrarna annars blir det bara subjektiva uppskattningar som kanske är föga sannolika. Inflyttningen i kommunen har hittills skett främst på grund av ökade tillfällen för arbete och sysselsättning och utflyttningen av det motsatta och arbeten utanför kommunen. I en cost-benefit-analys ska också i så fall räknas de tillfälliga, och senare permanenta, arbetstillfällen som vindkraften skapar och därtill kringeffekter i handel och service. Dessa kan beräknas. Kommunen anser dock det är svårt att i dagsläget göra en sådan analys då ingen vet hur många verk som kommer att uppföras. 6. Fastighetspriser Svenska studier visar att det saknas överlag statistiskt signifikant stöd för att vindkraft påverkar fastighetspriser negativt. Försäljning av 42 000 svenska småhus belägna inom en radie av fem kilometer från 120 vindkraftanläggningar har anlyserats och jämförts med ett referensområde. Under denna tid var prisökningen på småhus stark och det visade sig att det genomsnittliga försäljningsvärdet hade ökat i ungefär samma takt som refernsområdet under perioden 2000-2009. Från studier i USA framgår att i enskilda fall kan en vindkraftsetablering påverka utsikten så att försäljningsvärdet påverkas. Det är helt klart att forskningen inom området måste fortsätta och utvecklas.
3 7. Bygdepeng I Sverige finns ingen lag om bygdeersättning från en vindkraftetablering. Detta innebär inte att det är olagligt att betala sådan. Det finns exempel, både från Sverige och andra länder på att bygdeersättning i vissa fall betalas. Organisationen "Hela Sverige ska leva" har tagit fram riktlinjer för hur stor denna bör vara. De bolag som tillämpat bygdepeng håller sig mellan 0,2-0,5% av bruttointäkterna. Diskussionen om bygdepeng bör föras mellan bolaget och markägare, arrendatorer eller kommunen och ska vara avsedd för det allmänna som kompensation för" intrånget i vardagslandskapet". 8. Övrigt En utvärdering av parken i Lemnhult kan vara en uppgift för bolaget och Vetlanda kommun. Kommunen arbetar med att ta fram ett informationsmaterial om vindkraft i Uppvidinge för presentation på hemsidan. Där finns mer att läsa om alla pågående projekt i kommunen och i vilket skede av beslutsprocessen som ansökningarna är. För närvarande är det 51 verk, utöver de fyra som idag finns, som har fått tillstånd och som inte kan överklagas. Kommunen har för närvarande inte tillräckligt underlag eller fullständiga och kompletta handlingar för alla pågående projekt och kan därför inte ta ställning till om de kan godkännas eller ej. IW
Medborgarförslag till kommunfullmäktige i Uppvidinge UPPVIDINGE KOMMUN Kommunlednings förvaltningen 2013-0'(-18 Diarienr 13 Förslaget: Antalet vindkraftparker i Uppvidinge bör kraftigt reduceras. Vindkraftspark "Brännan " och "Karskruv" föreslås utgå från vindkraftsplanerna i Uppvidinge. Kommunen bör lägga in sitt veto mot att vindkraftsparkerna Brännan och Karskruv byggs. Området " Brännan" kan i stället användas till rekreationsområde med vandringsleder, cykelleder och orienteringskarata i skala 1:10 000. Brännan området bör planläggas och ytterligare utvecklas som rekreationsområde. Motivering: Det finns för få möjligheter att utöva individuella idrotter i trakten runt Lenhovda. Vandring, cykiing och orientering är billiga sporter som kan utövas långt upp i åldrarna och som barn och ungdomar ej behöver vara föreningsanslutna för att utöva. Dessa idrotter är relativt skadefria jämfört med ridning, fotboll och hockey. Cykiing, vandring och orientering är sporter som kan utövas av en stor befolkningsgrupp. Vänjer barn och ungdomar sig vid att spontant och regelbundet vistas i naturen och utöva idrott som t.ex. cykiing, vandring, löpning eller orientering har de fått en bra grund för att bevara sin hälsa långt upp i åldrarna. Därför är det viktigt att bevara möjligheterna till att utöva dessa idrotter utomhus i naturen. Mountainbike är en sport som växer inom turistbranschen och eftersom det finns möjlighet att cykla genom Brännan på olika stigar är Brännan ett mycket lämpligt område som bör klassas som rekreationsområde för bl.a. mountainbike men också vandring, löpning orientering och friluftsliv. Det finns ett naturreservat som kallas Ravinen i området Brännan och om det byggs en vindkraftpark i Brännan förstörs Ravinens omgivning och naturreservatet som sådant. Både Brännan och Karskruv kommer att om vindkraftverk byggs där störa naturreservaten Ravinen och Skäraskogs naturreservat. Målet för producerad el 2030 i Uppvidinge uppfylls med 147 vindkraftsverk. Därför bör takten för utbyggnad av vindkraftverk kraftigt reduceras i Uppvidinge. Begränsas inte antalet vindkraftparker blir hela Uppvidinge en industripark och utvecklingen för Uppvidinge som vildmarkskommun,rekreations- och turistkommun är ej längre möjlig. I området "Brännan" finns Kungsörn som kommer att bli störd av vindkraftsverken. Många invånare i Hökhulkts by och även Lenhovda vistas i Brännan området som rekreation. Hjärtaskogs fritidsgård och boende i Skäraskog utnyttjar också området Brännan för rekreation. Det finns möjlighet att vandra runt Hjärtsjön, men med en vindkraftspark intill kommer denna möjlighet till vandring runt Hjärtsjön att försvinna. Dagligen sommartid besöks badplatsen vid Hjärtsjön av 100 talet badgäster från Lenhovda, Sävsjöström, Hökhult och övriga kommunen. Det finns även gäster från övriga världen (gäster från USA, Japan, Australien, Singapore, Danamark, Holland, Tyskland med flera länder) som beundrat badplatsens fina natur och berömt den enastående utsikten och tystnaden där. Badplatsen är också frekvent besökt året runt för isfiske, grillning, skridsko- och skidåkning övriga årstider. Detta rekreationsområdet kommer att förlora i rekreationsvärde då ljudnivån vid sjön blir 40 db och utsikten över sjön förstörd av vindkraft. Ljudnivå blir förmodligen högre då även ljud från Karskruv kommer att höras mot badplatsen.
Lenhovda skolan behöver en orienteringskarata för att kunna bedriva idrottsundervisning i enighet med nya skollagen. Det finns ingen orienterinskarta nära Lenhovda samhälle. Orientering är en sport som kan utövas över 80 årsåldern. Det finns bl.a. tävlingsklasser för 85 åringar i orientering. Sverige har fått i uppdrag av EU att ha 10 procent förnybar energiproduktion och det har vi redan i Sverige räknat per capita utan att bygga ut vindkraften. Det är därför rimligt att Uppvidinge kommun lägger in sitt veto mot att Uppvidinge kommun så kraftigt ska bygga ut vindkraften och samtidigt sälja ut sin rikedom nämligen den fina naturen. Hökhults by blir förstörd som kulturbygd med en vindkraftpark så nära bebyggelsen och Hjärtsjön. Hjärtsjön är ett rekreationsområde för boende i heia kommunen och besöks av badgäster från hela kommunen. Många boende i Lenhovda förlägger sina badutflykter till Hjärtsjön. Det räcker mer än väl med vindkraftpark Lemnhult för att bygden runt Uppvidinge ska ta sitt ansvar nationellt för förnybar energi. Politikerna hade inte räknat med att vindkraftverken skulle bli så stora i Lemnhult ( se artikel i Smålandsposten 2013-03-30). Därför är de oansvarigt av kommunens politiker att bygga ut vindkraften ytterligare innan utvärderat projektet Lemnhult i en 5 års och 10 års utvärdering. Det bör också utvärderas hur vindkraftpark Lemnhult monteras ner innan andra vindkraftparker byggs med så höga verk. Vindkraftverken som planeras i Brännan är som nu planerat 200m höga och kommunens politiker fattade beslut om 90 m höga vindkraftverk. Därför bör kommunens politiker lägga in sitt veto mot att vindkraftspark Brännan och Karskruv byggs. Kommunen bör dessutom kräva en samlad bild av hur ljudnivån och den visuella bilden från både Brännan och Karskruv blir. Stena Renewabei tar inte hänsyn till ljudet från Karskruv då de beräknar ljudet från Brännan. Det är inte rimligt att redan 2015 ha så många vindkraftverk att 2030 års produktionsmål för el mer än väl uppfylls redan 2015. Solenergin kommer inom några år att ge större möjligheter till produktion av el och då är det orimligt att nu sätta upp vindkraftsparker utan att bedöma hur långt forskningen på solenergi redan nu har kommit och beräknas ha kommit 2030. Uppvidinge kommun får ingen (0 kronor) ersättning för vindkraftparken Brännan av vindkraftsbolaget som tänker sätta upp vindkraft där (refererar till Åke Carlssons uttalande på möte i Hantverket i Åseda 2013-01-30). Varför ska vi då ha en vindkraftspark som inte tillför kommunen något? Det är alltså 0 kronor i vinst på vindkraftparken Brännan. Förluster i form av ökat koldioxidutsläpp, ökad andel tungmetaller i badvatten och brunnar (Då mark i den omfattning som krävs för vindkraftparkerna i Uppvidinge bryts upp frigörs tungmetaller till våra sjöar, vattendrag och eget borrade brunnar), ökad ohälsa hos befolkningen, förseningar i trafiken, försenade skolskjutsar och ambulanstransporter till och från kommunen är ej beräknad. I utgiftskostnaden för Brännan bör också beräknas vad minskat turistflöde och minskad inflyttning till kommunen och därmed minskade skatteintäkter kommer att kosta. Denna cost/ bennefith beräkning är ej gjord och innan den är redovisad är det inte realistiskt att börja bygga Brännan eftersom den ger 0 kronor i intäkter till kommunen. Bygdepenningen är inte laglig enligt miljöbalken. Den tillfaller inte som det ser ut nu personer som drabbas av Brännan eller annan vindkraftpark. Personer som kommer att bo intill vindkraftsparkerna Brännan och Karskruvs vindkraftparker har ingen nytta av att det står en extra ponny hos Åseda ryttarförening som kompensation (se reportage i Smålandsposten om en ponny i Åseda som köpts för bygdepenning). Det finns därför ingen anledning att kommunen tillåter Brännanprojektet. Beträffande bygdepenningen bör det för övrigt undersökas om den är juridiskt riktig enligt
miljöbalken och om det finns jävighet i vilka föreningar som får bygdepenningen. Frågan om de som besiutar om vart bygdepenningen går har privata kopplingar till de föreningar som får bygdepenning bör ju utredas innan den olagliga/ mycket tveksamt lagliga bygdepenning kan tas emot. Finns det dessutom minsta lilla misstanke om att hela vindkraftsprojektet i Uppvidinge kommun beslutats i jävighet bör det inte byggas ett enda vindkraftverk till i Uppvidinge förrän den frågan är helt utredd. På mötet i Hantverket i Åseda framgick att det fanns politiker som beslutat att bygga vindkraftverk på egen mark och om så är fallet är ju hela den demokratiska processen i kommunen tvivelaktig. Enligt politiker som var med på mötet i Hantverket i Åseda 2013-01-30 har det förekommit att politiker som själva har skogsmark har suttit med och beslutat om att ha vindkraftparker på sin egen mark. Demokratin i Uppvidinge kommun är därmed hotad om en del kommunpolitiker representerar egna intressen istället för kommuninvånarnas. Trafiken i Uppvidinge kommer att påverkas negativt av vindkraftens utbyggnad. Beträffande Brännan så är det för stor risk att transportera vindkraftverk på samma vägsträcka där skolbarn mellan Älghult och Lenhovda frekvent transporteras. Det finns ingen konsekvensanalys gjord för hur Brännan projekt påverka skolskjutsarna. Skolstrukturen bör vara färdigplanerad i ett 20 års perspektiv innan Brännan tillåts byggas med tanke på att transporter av vindkraftverk på samma vägsträcka som vindkraftverk är förenligt med risker för skolbarnen. I Barnkonventionen står att i alla beslut som rör barn skall hänsyn till barnens bästa tas. För barnen i Lenhovda, Hökhult och övriga Uppvidinge är det inte det bästa att bygga Brännan eftersom det är ett rekreationsområde och bör utvecklas och utvidgas som friluftsområde för att bidra till rekreationsmöjligheter och ökad folkhälsa. Det är inte heller rätt att utsätta barnen för tungmetaller i bad och dricksvatten till orsak av politikernas beslut om att hela Uppvidinge ska bli en industripark för vindkraft. Det finns för lite forskning om hälsoeffekter av boende intill vindkraftsparker och även för lite forskning om hur fastighetspriser påverkas av vindkraftverk i med Uppvidinge jämförbara kommuner. Det är vetenskapligt icke korrekt att generalisera forsknigsresultat från huspriser i Spanien eller Ölands huspriser vilket Åke Carlsson hänvisade till i Smålandsposten. Detta är ytterligare ett argumet för att använda Uppvisinges naturresurser till rekreation istället för till vindkraftparker i den omfattning som nu planeras. Uppvidinge kommuns attraktionsvärde består i fin natur och den bör bevaras för att Uppvidning ska vara en bra kommun att bo i. Bevarar vi naturen med dess rekreationsmöjligheter kan vi möjligen locka några fler att flytta in till kommunen och öka skatteintäkterna. Bygger vi bort naturen med vindkraftsindustri kommer det att bli svårt för Uppvidinge att behålla det invånarantal kommunen har i dag. Det innebär utflyttning och i en förlängning även sämre kvalitet på bla skolundervisning då skatteintäkterna minskar. Förslagslä Charlotte Ulvesten Hökhult 26, 360 73 Lenhovda Undertecknad tillåter att namn på förslagslämnare publiceras på internet. Lenhovda 2013-03-31
UPPVIDINGE KOMMUN! munledningsförvflltni!? Medborgarförslag till kommunfullmäktige i Uppviding Bullerkarta över hela kommunen (Uppvidinge) 2013-06- 0 k FÖRSLAG 4 juni 2013 Dlarlenr Medborgarförslag har inlämnats om att kommunen ska upprätta en "detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen". I förslaget ingår även att bullerkartan uppdateras åtminstone varje kvartal. Viktiga förutsättningar Idag finns fyra verk uppförda i Uppvidinge kommun. Här kan man mäta buller och ljud. Om en bullerkarta ska kunna upprättas även för planerade verk blir detta enbart teoretiska beräkningar. Ledningsnätet är en begränsande faktor. Den nya transformatorn som ska byggas i Sävsjöström har kapacitet för 500 MW(megawatt) och det motsvarar ungefär 150 verk, räknat på att dagens verk har en effekt på ca 3 MW. Många av de "planerade" verken eller projekt med planer på vindkraft kanske aldrig får tillstånd. Befintliga och "planerade verk" Idag finns 4 verk i kommunen, tillståndsgivna verk är 51 st och under prövning är 02Vindkompaniets projekt, där det först gavs tillstånd för 32 alt. 43 verk,( sökt på 50) men nu är överklagat och ligger hos MPD för ny handläggning.. Om vi antar att det överklagade beslutet får tillstånd finns det en viss sannolikhet för att det kommer att uppföras totalt 87 eller 93 verk. Samtliga pågående och planerade projekt finns redovisade i särskilt dokument "Vindkraftsinformation Uppvidinge, Arbetsmaterial, version 4 juni 2013) - För beslut i kommunen finns nu Sjömåla om 9 verk. - Hos MPD finns ansökningar innne om totalt minst 58 eller högst 65 verk.. - Kommunen har yttrat sig i samrådet över ytterligare ansökningar som omfattar minst 70 och högst 75 verk. Dessa projektägare har således inte inlämnat några tillståndsansökningar. Därtill finns områden där projektorer eller annan "visat intresse" men inte kan sägas påbörjat någon process och det finns som regel inte heller några uppgifter om antal verk och platser. Sannolikheten för att alla dessa- minst 9+ 128 (58+70) verk eller högst 140 (65+75) verk, dvs lågt räknat totalt 137 verk och högt räknat 149 verk kommer att få tillstånd och uppföras är mycket svår att bedöma, ja, nästan omöjligt. Man kan spekulera i att hälften, en tredjedel eller nästan alla får tillstånd, men även att endast ett tiotal verk får tillstånd. Allt blir ändå bara spekulationer. Spekulationer därför att det måste finnas så kompletta handlingar
2 att det finns en rimlig chans att bedöma projektens påverkan och konsekvenser och därmed också möjligheten för positiva eller negativa besked. Detta gäller för såväl kommunen, som för Länsstyrelsen och MPD:n. Därtill kommer att det kan bli överklagande och då tillkommer ytterligare instanser som ska göra bedömningar. När det gäller den grupp projektorer som "visat intresse" för att sätta upp verk i kommunen kan inget sägas nu eftersom det inte finns några handlingar. Teoretiskt sett skulle det dock kunna finnas projekt inom gruppen som vid en prövning kan visa sig mer lämpliga än de som har tagit fram handlingar eller lämnat in tillståndsansökningar. Slutsatser Det kan inte anses meningsfyllt att i dagsläget lägga tid på att göra en bullerkarta som omfattar alla ovannämnda verk. Den blir ändå inte realistisk. Kan man ändå göra en bullerkarta? Man skulle kunna göra en bullerkarta eller ljudutbredningskarta över de 87-93 verk som det finns stor sannolkhet för att de realiseras. En sådan karta får då basera sig på de beräknade ljudutbredningskurvor, t ex 35 och 40 dba som finns i projektorernas ansökningshandlingar. Genom att lägga samman alla dessa kan man få en teoretisk bild över vilka områden som kan antas få bullervärden högre resp. lägre än högsta tillåtna enligt gällande riktvärden. Osäkerhetsfaktorer i en sådan bullerkarta Beräknat ljud från vindkraftverk, respektive det uppmätta när verken är på plats samt det av personer och boende upplevda är dock inte alltid samstämmiga. Verksamhetsutövare som fått miljötillstånd är skyldig genom den sk egenkontrollen att se till att uppsatta villkor följs. De ska också årligen lämna s k miljörapport till tillsynsmyndigheten. Det innebär att man regelbundet ska göra mätningar för att se till att t ex riktvärden för buller inte överskrids. Det får antas att verken byggts på sådant avstånd från bostäder att 40 dba utomhus vid fasad och socialstyrelsens riktlinjer för buller inomhus inte överskrids. Skulle det visa sig att ljudet vid någon bostad är högre än 40 dba kan bolagen numera ljudoptimera verken i flera steg (dvs när det är bestämt vilken typ av verk som används). Denna möjlighet att justera ned bullret är ibland inskriven som villkor i de sk Kontrollprogrammen. De av kommunen uppsatta respektavstånden från bostäder förutsättes dock ha följts av verksamhetsutövaren och dessutom ha marginal så att detta inte ska inträffa. Ytterligare aspekter på detta med ljud är att det finns olika slag av ljud från såväl vindkraftverk som olika anläggningar och framför allt från transportsektorn.
3 Det vindkraftsbuller som hörs genom svischande och pulserande ljud ligger i frekvensområdet 500-1000 Hz. Det ger upphov till en störning när vingarna passerar genom luften och är hörbart. Det sk lågfrekventa ljudet ligger mellan 20-200 Hz och som kommer från moderna vindkraftverk, och ofta blir större ju större verken är, är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder. Detta vindkraftsbuller har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor, t ex från vägtrafik, industrifläktar o liknande. Forskarna anser att det inte är troligt att man kan förvänta sig allvarliga störingar till följd av sådant lågfrekvensbuller från vindkraft. (Ref. Mats E. Nilsson, Gösta Bluhm m fl Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet 2011.) Infraljud ligger i frekvensområdet 1-20 Hz och sådant från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Något förenklat kan sägas att kontrollmätningarna av ljud och buller när verken är på plats inte omfattar det lågfrekventa ljudet. Det finns möjligheter att för enskilda bostäder mäta lågfrekvent buller inomhus men svårigheter uppstår att då avgöra var ljudet kommer ifrån. Sammanfattningsvis, om man gör en bullerkarta över de "sannolika ca 90 verken" grundat på projektorernas beräkningar så blir detta en teoretisk karta som visar var ljudet är högre respektive lägre än 40 decibel. Utredningar visar att beräkningarna stämmer ganska väl med de verkligt uppmätta nivåerna är på plats. Men det är ändå inte säkert att dens tämmer med de boendes uppfattning, eftersom människor upplever ljud så olika och forskningen visar att personer som ser vindkraftverken upplever sig mer störda än de som inte ser dem.. Om man, när verken är uppförda, upplever att ljudet från vindkraftverken är för högt finns möjligheter att ljudoptimera verken, dvs "ställa ner dem". Beträffande upplevelser av ljud kan det under vissa klimatförhållanden vara så att vindkraftverken avger mer ljud än det som beräknats. Forskarstudier (van den Berg 2004) antyder att beräknade nivåer kan underskatta den faktiska exponeringen nattetid. Stabila atmosfärsförhållanden kväll och natt leder till ökade nivåer av ljud från vindkraftverk samtidigt som nivåerna av bakgrundsljud sjunker. Långtidsmätningar visar att bullret kan skilja upp till 15 decibel mellan natt och dag vid vindhastigheter på 3-4 m/sek på 10 m höjd. I situationer där beräkningar visar att vindkraftsbullret hgger runt 40 dba (för 8m/sek på 10 m höjd) kan man alltså inte helt utesluta att störningar förekommer på grund av att de verkliga nivåerna är högre anser den ovannämnda referensen van den Berg. Trots detta och de övriga studier som gjorts av forskare kan man inte visa på några tydliga samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterade sömnstörningar, bl a beroende på att studierna inte ger möjlighet till analys av lågfrekvent ljud eftersom endast A vägd ljudnivå rapporterats.
4 Andra aspekter på ljud och buller från vindkraftverk är att de senaste årens rättsfall (domar från miljödomstolar och miljööverdomstolar efter 2005) pekar på att påverkan på landskapsbild möjligen fått mindre betydelse de senaste åren (man får alltså tåla att vindkraftverken syns), dels att bullernivån på 40 dba ligger fast. Ingegärd Widerström
Medborgarförslag 25.01.2013 1 UPPVIDINGE KOMMUN Datum 25 Januari 2013 Till Kommunledningsförvaltningen Diarienr" 2013-03- 1 1 Kommunalfullmäktige i Uppvidinge kommun Kommunhuset, 360 70 Åseda Medborgarförslag: Inkommer härmed med ett medborgarförslag som vi vill att kommunfullmäktige säger ja till och genomför i vår kommun. Vårt förslag är att kommunen ger en oberoende konsult uppdraget att upprätta en detaljerad bullerkarta omfattande allt buller från de vindkraftverk som redan finns och från de verk som planeras i kommunen. Se bifogat exempel: Kommunal-Bullerkarta-f0r-Vindkraft.pdf Anledning: Då buller från vindkraftverk, enligt Göran Holm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Av den anledningen förordar professor och överläkare Göran Holm ett lagstadgat skyddsavstånd på minst 2 km runt varje vindkraftverk. Se hela hans skrivelse via denna länk: http://vindbrukdalsland.sea/indkraft-och-haelsoeffekter-av-professor-och-oeverlaekaregoeran-holm-2012-06-01.pdf Slutledning: Med en bulierkarta, över de olika bullernivåer som befintliga, och planerade, vindkraftverk orsakar, skulle invånarna i kommunen själva kunna orientera sig om vilka platser de kan tänka bosätta sig på, samt vilka områden de skyndsamt måste flytta ifrån för att inte riskera sin, och sina barns, hälsa och en för tidig död. I vårt medborgarförslag till Uppvidinge kommun, som ju har att tillgodose kommuninvånarnas bästa, ingår också att denna bullerkarta uppdaterades varje månad, eller åtminstone varje kvartal. Med vänlig hälsning Nedanstående underskrifter
Uppvidinge K O M M IJ N 2013-05-30 Kommunkansliet tjänsteskrivelse UPPVIDINGE KOMMUNl KommunlDdningsföivaltningen 2013-05- 3 0 Dlarlenr Vindpark Älmedal, samråd Diarie nr. 2013-000130 Sammanfattning Stena Renewable AB avser att ansöka om tillstånd enligt Miljöbalken kap 9 för uppförande av en vindkraftspark i området Älmedal, strax väster om Aseda. De genomför nu samråd med berörda. I samrådsunderlaget presenteras ett utredningsområde som beräknas kunna rymma ca 10-15 verk med en totalhöjd på ca 200 meter, ungefär hälften av området ligger inom riksintresset för vindbruk, både nuvarande riksintresseområde och det förslag på nya områden som varit på remiss. För projekt Almedal har Stena Renewable beslutat att använda ett hänsynsavstånd om minst 1000 meter thl närmsta bostads- eller fritidshus samt avståndet 2000 meter till Åseda tätort. Information om detta lämnades vid samrådsutsällningen i Ösjöbol 2013-04-24. Bakgrund Utredningsområdet ligger till stor del inom riksintresset för vindbruk. För närvarande pågår en översyn av riksintresseområdena för vindbruk som har varit ute på remiss. Utredningsområdet för projektet Älmedal ligger tih en relativt stor del inom rikstintresset även i det nya förslaget för riksintresse. De delar som inte hgger inom riksintresset ligger i ett så kallat klass två område, områden möjliga för vindkraft. I dessa områden kan vindkraft prövas. I första hand ska sådana områden prioriteras där vindhastigheten är 7 meter/sekund eller högre. Utredningsområdet för Almedal ligger i aha delar i ett område med vindhastigheten är över 7 meter/sekund (enligt vindkarteringskartan på sidan 141 i Översiktsplan 2011-2016 för Uppvidinge kommun). Beslutsunderlag 2013-04-16, Samrådsunderlag, samråd enligt Miljöbalken mars 2013, Stena Renewable AB Förslag till beslut Godkänna upprättat förslag till yttrande Kommunkansliet Uppvidinge kommun, Box 59 360 70 Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn 0474-470 00 Annie.Ohman(g).uppvidinqe.se Tfn 0474-470 24 www.uppvidinge.se
Beslutsexpediering Stena Renewable AB WSP Environmental Att: Elin Börjesson Box 12033 402 51 Göteborg C Annie Öhman Planerare/utvecklare Kommunkansliet Uppvidinge kommun, Box 59 360 70 Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn 0474-470 00 Annie.Ohman(S).uppvidinge,se Tfn 0474-470 24 www.uppvidinge.se
Uppvidinge K O M. M U N 2013-05-30 Kommunkansliet yttrande UPPVIDINGE KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 2013-05- 3 0 Vindpark Älmedal, samråd Diarie nr. 2013-000130 Plarl8nr frok Ungefär hälften av utredningsområdet för Almedal ligger inom riksintresset för vindbruk, både nuvarande riksintresseområde och det förslag på nya områden som varit på remiss. Detta innbär att området är ett prioriterat område för Uppvidinge kommun när det gäller etablering av vindkraft. Övriga delar av utredningsområdet är ett så kallat klass 2 område där vindkraft kan prövas och särskilt i de områden där vindhastigheten är minst 7 meter/sekund, detta ställningstagande uppfylls i projektområdet. Byn Göljehult som angränsar till projektområdet är utpekad som samlad bebyggelse vilket innebär att ett hänsynsavstånd om minst 100 meter ska tas till dessa områden. Att även detta respektavstånd uppnås bör finnas med i ansökan. Genom projektområdet går normalspåret mellan Aseda och Vetlanda. Sträckan är inte trafikerad men spåret är fortfarande inte nedlagt av Trafikverket. Samråd med Trafikverket om vilka respektavstånd som gäller vid spåret måste genomföras. I Uppvidinge kommuns översiktsplan på sidan 67 kapitel 6 Allmänna intressen finns ett ställningstagande angående järnvägen om att kommunen ska verka för att tågtrafik återupptas på sträckan Åseda - Nässjö (Vetlanda). Inom planområdet finns inga riksintressen för naturvård eller kulmrmiljövård. Öster om projektområdet finns riksintresse för naturvård. Utanför projektområdet finns ett antal byar som är utpekade i kommunens kulturmiljöplan. Fotomontage och en beskrivning av hur dessa områden, skyddade natur- och kulturmiljöer, kommer att påverkas bör tas fram. Vindkraftverken ska markeras med hinderbelysning utifrån Transportstyrelsens krav, vilka innebär att verk med en totalhöjd över 150 meter ska förses med vitt, blinkande högintensivt ljus. I en park kan det räcka med att endast verken i parkens yttre gräns har vitt blinkande ljus och de andra förses med fast, lågintensivt rött sken. Alternativa lösningar, för denna Kommunkansliet Box 59, 36070 Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 00 Annie.Öhman@uppvidinge.se www.uppvidinge.se
runderbelysning bör redovisas och belysas i kommande ansökan, exempelvis radarstyrd belysning. Uppvidinge kommun ser gärna att Stena renewable AB redovisar sin inställning och arbetssätt till bygdepeng eller liknande i kommande ansökan. Övriga respektavstånd och riktlinjer som finns upptagna i Uppvidinge kommuns översiktsplan 2011-2016 ska följas. Åke Carlson Kommunstyrelsens ordf. Kommunkansliet Box 59, 36070 Åseda Besök: Kyrkbacken Tfn: 0474-470 00 Annie. Öhman@uppvidinge.se www.uppvidinge.se
Vindpark Älmedal Samrådsunderlag Vindkraft gör skillnad
Stena Renewable Vindpark Älmedal - Uppvidinge kommun Samrådsunderlag, mars 2013 MEDVERKANDE SÖKANDE Stena Renewable Energy AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 Kontaktpersoner: Tobias Bogeskär Tel: +46 31-85 53 94 E-post: tobias.bogeskar@stena.com Pia Hjalmarsson Tel: +46 31-85 53 96 E-post: pia.hjalmarsson@stena.com KONSULT WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 6 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 01 WSP Environment & Energy Sweden Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsledare: Christian Peterson Handläggare: Elin Börjesson Utredare: Åsa Lindbom Kartor/GIS: Sebastian Zartmann Illustrationer: Johanna Almgren Kartunderlag: Lantmäteriet 2
Vindpark Älmedal - Uppvidinge kommun WM Samrådsunderlag, mars 2013 Stena Renewable I n n e h å l l 1 Bakgrund 4 1.1 Energipolitik 5 1.2 Vindkraft 5 2 Projektbeskrivning 7 2.1 Lokalisering 7 2.2 Vindparkens utformning och dimensioner 8 2.3 Vägdragning och montering 9 2.4 Anslutning till elnätet 9 3 Tillståndsprocessen 10 4 Förutsättningar för projektet 11 4.1 Inledning 11 4.2 Planförhållanden 11 4.3 Naturvärden 14 4.4 Hydrologi 16 4.5 Kulturmiljö 17 4.6 Friluftsliv och rekreation 19 4.7 Landskapsbild 19 4.8 Ljud 20 4.9 Skuggor 21 4.10 Elektromagnetiska fält 22 4.11 Risk och säkerhet 23 4.12 Kumulativa effetker 23 5 Fortsatt arbete 24 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning 24 5.2 Tidplan 24 6 Referenser 26 6.1 Tryckt material 26 6.2 Webbplatser 26 3