Kjula-Blacksta 1:5 m.fl.

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (56) Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-08-30 SBN/2010:334 1.25 Planavdelningen Chuanhong Pei, 016-710 83 61 Utställningshandling Detaljplan för Kjula-Blacksta 1:5 m.fl. (Logistikpark norra delen) Område Kjula Eskilstuna kommun Planbeskrivning Planprocessen normalt planförfarande Under programskedet upprättas ett planprogram som sänds ut på samråd till berörda. Syftet med planprogrammet är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget samt att i ett tidigt skede ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. Om det finns en aktuell översiktsplan eller fördjupad översiktsplan behövs inget särskilt program. I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten, utställningsskedet. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft. INLEDNING Handlingar Planhandlingar plankarta med bestämmelser illustration planbeskrivning (denna handling) genomförandebeskrivning samrådsredogörelse Övriga handlingar Grundkarta Fastighetsförteckning

Eskilstuna kommun 2 (56) Bilagor Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Vectura, 2012 04-10 Dagvattenutredning med bilaga, Vectura, 2011 09-28, rev 2012-03-16 Trafik PM, Vectura, 2012 03-23, rev 2012-05-10 Bullerutredning, Vectura, 2011 11-08, rev 2012-05-31 Kjula-Blacksta 1:6, Översiktlig markmiljöundersökning, Structor Miljöteknik AB, 2011-10-14 Miljöteknisk markundersökning, Vectura, 2011-11-15 Geoteknisk utredning, Vectura, 2011-12-20 Riskanalys avseende transporter och hantering av farligt gods och kemikalier, med bilagor, Brandskyddslaget, 2012-04-05 Gestaltningsprogram för vegetation för Dp för Kjula-Blacksta 1:5 m fl. Vectura 2012-06-29 Syfte Syftet med planen är att pröva förutsättningarna för en utvidgning av befintligt industriområde (Detaljplan för Kjulakorset) och möjliggöra etablering av logistikverksamhet med flera verksamheter inom Eskilstuna logistikpark. Ett tilltalande intryck av Eskilstuna logistikpark är tänkt att skapas av särskilt utvalda verksamheter med väl gestaltade byggnader och grönytor söder om Europaväg E20. Detaljplanen ska vara ett instrument för att utveckla området vid Kjula som norra delen av Eskilstuna logistikpark 2012. Det finns idag enbart ett fåtal verksamheter inom nordvästra delen av planområdet. Området har ur ett logistiskt perspektiv stora strategiska fördelar - med närhet till Stockholm och utbyggd infrastruktur: väg-, tåg- och flygförbindelse. Eskilstuna logistikpark vid Kjula bedöms ha en viktig roll för utvecklingen av näringslivet i kommunen och regionen, en möjlighet att upprätta lager och hantering/omlastning av gods för Mälardalsregionen. Området har ett bra läge ur logistiskt synpunkt och planeras som logistik- och industriområde enligt gällande ÖP från 2005. Planen omfattar utbyggnad av verksamhetsområdet och ny infrastruktur i form av gatunät samt industrispår. I nordvästra delen av planområdet planeras även för försäljning av drivmedel samt service- och restaurangverksamhet för området. Den del av planområdet som ligger närmast i anslutning till flygplatsen planeras främst att användas för flygplatsens framtida behov, här föreslås även hotell- och konferensanläggning och en samlad parkeringsanläggning. Inom norra delen av planområdet ingår ett större samlat naturområde som omfattar värdefull natur och ett fornlämningsområde. Plandata Läge och areal Planområdet ligger cirka 15 km öster om Eskilstuna centrum och omfattar totalt ca 203 hektar.

Eskilstuna kommun 3 (56) Planområde Planområdet markeras med streckad linje. Planområdets avgränsning Markägande Miljöbedömning Planområdet avgränsas i norr av europaväg E20, i väster av länsväg 899, i söder av anslutningsväg till flygplatsområdet länsväg 891 och i öster utgör Eskilstuna flygplats gräns för planområdet. Marken inom planområdet ägs till största delen av Eskilstuna kommun. Inom planområdet finns även mark som är i enskild ägo. För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Planförslaget bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap 18. En MKB behöver därmed upprättas enligt 6 kapitlet miljöbalken. De främsta skälen för denna bedömning är att platsens förutsättningar är sådana att betydande natur- och kulturvärden tas i anspråk. Tänkbara miljökonsekvenser när det gäller dagvatten och risker är också viktiga miljöaspekter att belysa, så att detta ska kunna hanteras och förebyggas genom lämpliga skyddsåtgärder och anpassad utformning av bebyggelsen. Tidigare ställningstaganden Riksintresse Norra delen av planområdet berör riksintresse för kommunikationer. Europavägen E 20 - är av riksintresse för kommunikationer och ska därmed enligt miljöbalken 3 kap. 8 skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra användandet av europavägen. Vid Ekorneberg strax öster om flygplatsen och utanför planområdet finns naturbetesmarker med höga naturvärden. De är klassade som riksintresse för naturvård och ingår även i det europeiska nätverket Natura 2000. Översiktsplan Planområdet omfattas av gällande Översiktsplan 2005 som anger att aktuellt område har ett strategiskt läge ur logistisk synpunkt och är lämpligt att planlägga för industrispår med anslutning till Svealandsbanan. Arbete med en uppdatering av översiktsplanen pågår för närvarande. Planområdet som omfattas av fördjupad översiktsplan med inriktning på logistikverksamhet. Den fördjupade översiktsplanen för Eskilstuna logistikpark i Kjula (ELP) har varit föremål för samråd under årsskiftet 2010/2011 och beräknas kunna ställas ut för granskning under hösten 2012. Den fördjupade över-

Eskilstuna kommun 4 (56) siktsplanen beräknas kunna antas av kommunfullmäktige under första delen av 2013. Detaljplan Planuppdrag För nordvästra delen av planområdet finns gällande detaljplan, detaljplan för Kjulakorset, laga kraft 2003-12-21. Syfte med detaljplanen var att ge möjlighet till industrietablering samt bensinförsäljning, restaurang- och hotellverksamhet. Planen förutsatte stor hänsyn till kretsloppsanpassning och långsiktig hushållning. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 15 september 2010 att ny detaljplan ska upprättas för området. Detta innebär att detaljplanen handläggs i enlighet med PBL 1987:10. Årsplan 2012 Enligt årsplan 2012 för Eskilstuna kommun, beslutad av kommunfullmäktige 21 juni 2011, är utvecklingen av Eskilstuna logistikpark i Kjula av strategisk betydelse för utveklingen av näringslivet och arbetsmarknaden. Miljöstrategi Kommunstyrelsen behandlade Rapport om pågående och planerad logistikutbyggnad samt investeringsplan 2010-2014, (KSKF/2010:439), varav en miljöstrategi för Eskilstuna logistikpark i Kjula togs fram utifrån kommunens ambitioner och branschens utvecklingstankar. Målsättningen med miljöstrategin är att logistikparken ska utvecklas till ett effektivt och miljöriktigt logistiknav, som ska vara både miljömässigt och affärsmässigt rätt. För att nå målet kommer Eskilstuna kommun bl. a att uppföra en biobränslebaserad anläggning för produktion av fjärrvärme för att försörja områdets fastigheter samt erbjuda elektrifierat industrispår för de företag som har behov av detta. Eskilstuna kommun kommer vidare att verka för att miljöbränslen tillhandahålls inom eller i närheten av logistikparken. Eskilstuna kommun tar ansvar för skötsel och funktion av grönytor och områdets dagvattensystem. FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation Natur och kultur Analys av karaktärsområden. Vectura 2011-06-16.

Eskilstuna kommun 5 (56) Naturmiljö Planområdet med omgivande landskap består huvudsakligen av skog i västra och norra delen samt öppet odlingslandskap inom östra delen och runt flygfältet. Väster om Ärlavägen (länsväg 899) ligger den skogklädda Kjulaåsen i nordsydlig riktning. Kjulaåsen är ett viktigt lokalt rekreationsområde med bl. a länets enda växtlokal för den fridlysta mosippan samt en mycket sällsynt hybrid mellan mosippa och backsippa. Ekorneberg Naturvärden. Vectura. Nyckelbiotop enl. Skogsstyrelsen Skogen i området är till största delen produktionsskog i olika stadier. Tall växer främst i de partier som består av isälvssediment, vilket sammanfaller med Kjulaåsen. Granen dominerar i mer moränrika områden i ett stråk nedanför åsen. Tallskog i västra delen av planområdet. Bild: Lars E Persson I partier växer likåldrig granskog/blandskog medan andra partier är mer flerskiktade och olikåldriga samt mer artrika. Här finns rester från äldre tiders markanvändning vilket i ett naturvårdssammanhang innebär högre värden. Inom områdets norra del finns ett område som är utpekat som naturvärde ev. nyckelbiotop.

Eskilstuna kommun 6 (56) Inom det öppna landskapet mellan flygplatsen och skogen/åsen i väster finns åkermark och stora gräsbevuxna ytor. Inom området finns mindre områden och miljöer med högre värden samt enstaka strukturer som omfattas av generellt biotopskydd. Öppet landskap. Bild: Lars E Persson Naturliga gräsmarker, tidigare slåtter och betesmarker (rester från gamla tiders markanvändning) har under århundraden utvecklats till en varierad och artrik miljö med högt ekologiskt värde. Andra viktiga strukturer i det öppna landskapet utgörs av åkerholmar, småvatten samt stenmurar vilka omfattas av generellt biotopskydd (varför dispensansökan krävs hos Länsstyrelsen vid eventuellt intrång). Många våtmarker har dikats ut och fyllts igen under senare tid. Kvarvarande småvatten utgör därför en mycket viktig livsmiljö, födoplats och yngelplats åt ett stort antal arter. Sumpskogsmiljöer är ett exempel på en miljö som ofta har lång kontinuitet och en mycket artrik flora och fauna. I områdets norra del finns ett sumpskogsområde anges som naturvärde (vilket eventuellt är att betrakta som nyckelbiotop idag). Inom planområdet finns även ett antal vattenförande diken. Såväl småvatten (i det öppna odlingslandskapet) som sumpskog omfattas av generellt biotopskydd varför dispensansökan hos Länsstyrelsen respektive Skogsstyrelsen krävs vid intrång. Naturvärdesobjekt I norra delen av planområdet kring Kjulstaholm finns två områden som klassificeras som naturvärdesobjekt enligt skogsstyrelsen. Naturvärdesobjekt definieras som skogliga naturmiljöer som har så höga värden att de inom en tioårsperiod från inventeringstillfället kan förväntas uppnå nyckelbiotopkvaliteter.

Eskilstuna kommun 7 (56) Denna tid har i stort sett förflutit, vilket innebär att naturvärdesobjekt i princip är liktydiga med nyckelbiotoper. Båda områdena består av barrblandskog på 5,8 respektive 2,5 ha. Klapperstensfält/hagmark sydöst om Kjulstaholm. Bild: Lars E Persson Grandominerad sumpskog sydväst om Berglundstorp. Bild: Lars E Persson Rödlistade arter Inom planområdet finns bl. a den rödlistade växten ryl samt knärot på ett flertal platser. Ryl samt knärot är rödlistade arter och har skyddsstatus som starkt hotad respektive när hotad (Artdatabanken) varför samråd enligt Miljöbalken 12 kap 6 krävs med Länsstyrelsen. Inom och i anslutning till planområdet har nattskärra noterats vid ett flertal tillfällen.

Eskilstuna kommun 8 (56) Ryl. Bildkälla: Den virtuella floran. Nordiska Riksmuseet. Markradon Geotekniska förhållanden Marken kan klassificeras som normalradonmark utifrån mätningar av markradon på tre platser inom området. (Miljöteknisk markundersökning, Vectura 2011-11-15). Inför exploatering bör kompletterande undersökningar genomföras inom planområdet. Gränsvärde för befintliga byggnader där personer vistas mer än tillfälligt är 400 bequerel/m 3 luft. Nyproducerade byggnader ska ha en radonhalt som är lägre än 200 bequerel/m 3 luft. En geoteknisk utredning har utförts inom planområdet (Vectura 2011-12-20). Terrängen i området varierar i huvudsak mellan skogs- och åkermark, samt berg i dagen. Generellt är områdets västra del högre belägen än områdets östra och områdets södra del högre belägen än områdets norra. Höjdskillnaden mellan områdets högst belägna punkt och områdets lägst belägna punkt uppgår till ca 29 m. Områdets geologi präglas av närheten till Kjulaåsen, som delvis ligger inom områdets västra del. Jordarna i det undersökta området varierar i huvudsak mellan partier av fastmark av sand och sandig morän och lösmark av lera. Inslag av berg i dagen förekommer. Jordens lagringstäthet i fastmarkspartierna varierar. Lokalt har inbäddade lager av lös lera under fastare ytlager av sand påträffats vid sondering. Grundvattenytan inom området har undersökts och fem grundvattenrör har installerats. Under hösten 2011 har grundvattennivån observerats, nivån har varierat mellan 0,6 6,1 meter under markytan. Markföroreningar Miljöteknisk markundersökning har genomförts för planområdet som helhet, Vectura 2011-11-15. Undersökningen visar att marklagren inom området kan betraktas som opåverkade av föroreningar. Området består mestadels av naturmark, och det provtagna området där aktiviteter förekommit visar inte på någon påverkan från eventuella förorenande verksamheter inom planområdet. En kobolthalt som var förhöjd jämfört med riktvärdet för KM (känslig markanvänd-

Eskilstuna kommun 9 (56) ning, vilket betyder att markkvaliteten inte begränsar markanvändningen) uppmättes i ett jordprov från en provpunkt inom åkermark. Denna halt kan bero på mänsklig verksamhet eller ha naturliga orsaker genom dränering med efterföljande oxidation av sur sulfatjord. Alla analyserade halterna av metaller, PAH (polyaromatiska kolväten som är en typ av lösningsmedel)och petroleumkolväten var låga i såväl jordprov som prov från grundvattnet, och i många fall låg halterna under analysmetodernas detektionsgränser. Historik Kulturmiljövärden Landskapet bär spår från förhistorisk och historisk tid. Färdvägar har sträckt sig längs Kjulaåsen i nordsydlig riktning under överskådlig tid. Under stenåldern (fram till ca 3500 f kr) låg området på en ö i havet. Periodvis har förutsättningarna för bosättningar varit goda. Under brons- och järnålder (ca 1500 f kr 1000 e kr) låg området mer indraget från kusten än under stenåldern. Ett fåtal stensättningar väster om flygplatsen visar att bebyggelse från järnålder troligen har funnits i trakten. I historisk tid har områdets markanvändning varit av utmarkskaraktär och innehållit ett stort antal torp och backstugor. Ingen klassad värdefull bebyggelse ur kulturmiljösynpunkt har bedömts finnas inom planområdet. Det finns dock gårds- och torpmiljöer mm som har ett värde i sig när det gäller historia, kulturellt arv mm. Även den gamla vägen i norra delen av planområdet som knyter samman Kjulstaåsen/Ärlavägen i väster med Ekorneberg öster om flygfältet har ett kulturhistoriskt värde. I modern tid har försvarets verksamhet satt sina spår i landskapet. Fornlämningar Registrerade fornlämningar enligt FMIS.

Eskilstuna kommun 10 (56) Inom planområdet och dess närhet finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i lagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Tre arkeologiska utredningar är gjorda inom området, den senaste hösten 2006. Länsstyrelsen har meddelat att utförda arkeologiska undersökningar inte täcker in hela logistikplatsområdet. Den arkeologiska situationen ska därför undersökas vidare så att fornlämningsmiljön inom planområdet i dess helhet blir klarlagd. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns 2012 fem enskilt ägda fastigheter med bostadshus. Aspesta 1:9 (Berglundstorp), Hästhagen 2:1 (Fredrikslund), Aspestahult 3:2 (Anderslunda), Aspestahult 3:3 (Björkhaga) och Tveskifte 1:2 (Stensätter). De enskilt ägda fastigheterna avser kommunen förvärva inför genomförande av detaljplanen, vilket innebär att bostadsändamålet på sikt kommer att upphöra. Bebyggelsemiljö Planområdet utgör utmarker till byarna Aspesta, Kjulsta och Blacksta. I samband med att skråväsendet upphävdes i mitten av 1800-talet slog sig hantverkare ner här. På så sätt fick obemedlade möjligheter till egen försörjning på landsbygden. Det är av stort värde att behålla något eller några av de återstående torpen som minner om denna epok i senare tids historia. Inom planområdet finns ett antal torpmiljöer kvar. Torpet Stensätter, Tveskifte 1:2, väster om flygplatsen. Bild: Lars E Persson Verksamheter Inom och i anslutning till planområdet finns ett antal verksamheter, dessa finns kring flygplatsen och inom det detaljplanerade området i nordvästra delen av

Eskilstuna kommun 11 (56) planområdet. Flygplats Omedelbart öster om planområdet ligger Eskilstuna flygplats som ägs av kommunen. Flygplatsens rullbana är ca 1890 m lång. Nuvarande miljötillstånd omfattar 27 400 rörelser per år och medger en banförlängning och breddning till 2 200x45 meter. Det finns för närvarande ingen reguljär flygtrafik på flygplatsen. Lufttrafiken består idag av taxi-, affärs-, transport- och ambulansflyg, flygskoleverksamhet och allmänflyg. Flygplatsen har år 2006 fått miljötillstånd för utökning av antalet flygrörelser. Service Rekreation och rörligt friluftsliv Offentlig och kommersiell service finns inte inom planområdet. I tätorten Kjula ca 1 km norr om planområdet finns följande service: - Kjula skola, grundskola årskurs 1 6 och en förskola - Bibliotek - Församlingshem, kyrka och en baptistförsamling - En dagligvarubutik och en mindre kiosk Gemensamt för attraktiva rekreationsmiljöer är variationen i landskapet, tilltalande landskapsbild, inslag av kulturmiljövärden, artrikedom och god tillgänglighet. Vissa naturtyper är särskilt attraktiva för det rörliga friluftslivet. Området längs Kjulaåsen är inte enbart biologiskt och geologiskt värdefullt utan utgör också enligt den gällande översiktsplanen ett kommunalt intresse för rekreation här är det främst åslandskapet som är tilltalande och fungerar som ett större område för rekreation och friluftsliv. Bestånden av den ovanliga mosippan är populära utflyktsmål på våren. Många stigar finns på åsen och skogen är lättframkomlig. Öster om flygplatsen finns ett småskaligt mosaiklandskap mellan Kjula och Barva. Området utnyttjas inte särskilt mycket för friluftsliv, men har med sina små grusvägar och växlande vyer potential för t ex länger cykelturer sommartid. Rekreation kan även innebära andra verksamheter och omfatta andra intressen än naturupplevelse och vistelse i skog och mark. Ridverksamhet, bl. a turridning med islandshästar, finns vid Ekorneberg. Eskilstuna motorflygklubb finns på Eskilstuna flygplats. Klubben är en ideellt arbetande klubb vars mål är att göra det möjligt för flygintresserade att syssla med privatflygning med motorflygplan. Klubben har ca 100 medlemmar. Klubben har klubbhus, tillsynsverkstad samt hangarer och disponerar två flygplan. Klubben anordnar även andra aktiviteter som flygdagar och gemensamma utflykter. Vid några tillfällen per år används även flygplatsens bana för dragracing.

Eskilstuna kommun 12 (56) Dragracing 18 juni 2011. Bild: Lars E Persson Vattenområden Vattenområden Inom planområdet finns småvatten och grävda diken i huvudsak inom åkermarken i östra delen samt våtmarksområden och diken i norra delen av planområdet. Gator och trafik Gatunät och trafik Området berörs främst av länsvägarna 891 (Flygplatsvägen) och 899 (Ärlavägen) samt motorväg E20. E20 ingår i det europeiska motorvägsnätet och är den stora kommunikationslänken för vägtrafik genom kommunen. Länsvägarna 891 och 899 fungerar som sekundära leder inom planområdet. Länsväg 899 sträcker sig från Kjula tätort, norr om planområdet, söderut via Ärla tätort till riksväg 53. Länsväg 891 fungerar som tillfart till flygplatsen från väg 899. Staten är väghållare för E20 och länsvägarna inom området. Övriga vägar inom området har kommunalt eller enskilt väghållaransvar. Enligt Trafikverket passerar13 120 fordon/åmd, varav tung trafik 1 600 fordon/åmd, E20 i ett snitt norr om planområdet (år 2006). Länsväg 899 trafikeras av 1 600 fordon/åmd, varav 120 är tunga fordon/åmd (år 2009), vilket ger en andel på 8 procent. Mätplats söder om planområdet. Länsväg 891 trafikeras av ca 100 fordon/åmd, varav 5 tunga fordon/åmd (år 1999). Skyltad hastighet på E20 är 120 km/h vid planområdet. Länsväg 899 har skyltad hastighet 80 km/h och länsväg 891 har skyltad hastighet 70 km/h. Vägsamfällighet Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Inom norra delen av planområdet finns en gemensamhetsanläggning, Ekorneberg ga:1, avseende väg mellan länsväg 899 och Yttersta. Inom planområdet finns inga separata gång- och cykelvägar utmed länsvägarna. Busstrafik saknas inom och i anslutning till planområdet.

Eskilstuna kommun 13 (56) Störningar Risker Transport av farligt gods I omedelbar anslutning till planområdet är E20 utpekad som primär transportväg för transporter med farligt gods. Flygbränsle till bränsledepåer vid flygplatsen transporteras på väg 891 och väg 899. Miljöstörande verksamhet Nordväst om och utanför planområdet finns grus- och bergtäkter som är miljöstörande verksamhet med tillhörande skyddsavstånd. Vid ny etablering av störande verksamheter måste det göras en specifik bedömning om lokaliseringen kan tillåtas och vilka försiktighetsmått som i så fall måste vidtas för att planoch bygglagen och miljöbalkens regler ska uppfyllas. Buller Främst flygtrafiken, men även trafik på vägarna E20 och länsväg 899 samt täktverksamheten vid Kjulakorset orsakar buller, vibrationer och damm som innebär olägenhet för verksamheter inom planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp El, tele, bredband och värme Industribebyggelsen i nordvästra delen av planområdet är via en pumpstation ansluten till det kommunala vatten- och avloppssystemet genom en utbyggd VA-huvudledning. I Kjula finns ett nedlagt avloppsreningsverk och vattentäkt. Ca 4 km öster om planområdet ligger vattenverket i Barva. Befintliga bostäder och jordbruksfastigheter har enskilda VA-lösningar. Nya verksamheter ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Området är anslutet till utbyggt elnät. SKANOVA har utmed länsväg 899 tele- och fiberkablar för bredband i mark. Fjärrvärme finns inte inom området- Avfall En bemannad återvinningscentral finns på Lilla Nyby avfallsstation nära Eskilstuna. Här tas avfall emot från de flesta av verksamheterna i kommunen, även miljöfarligt avfall. Dag- och dränvattenhantering inom planområdet Enligt riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen bör dagvattnet i möjligaste mån renas lokalt med naturliga metoder (LOD) för att sedan infiltrera till grundvattnet eller avdunsta. Dagvattenanläggningarna på allmän platsmark ska vara öppna och ha funktion att bromsa upp ett 100-årsregn. De hårdgjorda ytorna bör minimeras för att minska påverkan på områdets hydrologi. Ett av målen är att hela området vid kraftiga regn inte ska lämna större avvattnade flöden än i dagsläget. Rent takdagvatten ska separeras från dagvatten från körbanor och liknande.

Eskilstuna kommun 14 (56) Täta diken med uppsamlingsbrunnar och dammar kan bli aktuellt när det finns risk för läckage, vid miljöstörande verksamheter och transportväg för farligt gods. I anslutning till planområdet ligger Eskilstuna flygplats. De planerade dagvattenanläggningarna får inte utgöra ett hot mot flygsäkerheten genom att dra till sig större flockar av fåglar. Hänsyn ska tas till flygplatsens egen dagvattenhantering i norra delen av flygfältet i den gemensamma dagvattenlösningen. Yt- och dagvatten I dagsläget infiltreras största delen av dagvattnet från vägar, naturmark, jordoch skogsbruk direkt i marken. Överskottet leds via diken till recipient. Inom södra delen av planområdet finns en öst/västlig huvudytvattendelare i höjd med infarten till flygplatsen. Dagvattenöverskottet inom planområdet avrinner till två diken som leder vattnet under E20 och så småningom når dagvattnet, via ett stort antal diken och vägtrummor, fram till Himmelsända-Modelltorpet, Aspesta-Kjulaby och Brenningens torrläggningsföretag. Brenningens torrläggningsföretag mynnar i den lilla sjön Barvalappen som i sin tur mynnar i Sörfjärden som är en grund vik med ett smalt utlopp till Mälaren. Detta föreslås även gälla efter exploatering av området. Dränvatten Sumpskog Grundvatten Kjulaåsen består av isälvsmaterial. Åsen har tidigare varit skyddad som vattentäkt. Numera försörjs området av kommunalt vatten via en huvudledning från Eskilstuna. Kjulaåsen är klassad som en stor grundvattentillgång med uttagsmöjligheter på 5 25 l/s. Ett skyddsområde finns men är planerat att upphävas. Grundvattentillgångar bedöms generellt ha stort skyddsvärde. En rörlig grundvattendelare finns i södra delen. Dess läge varierar över året som dels beror på eventuella uttag i området och dels på grund av naturliga variationer i grundvattennivåerna. Grundvattennivåer Flödes- och föroreningsberäkningar Planområdet avgränsas i väster av Kjulaåsen. I åsen rör sig grundvattnet snabbt. Grundvattnets kvalitet får inte försämras. Kartering av grundvattendelare och mäktighet av vattenförande lager utförs med markradar. Resultat av inmätning kan användas för utvärdering av dag- och dränvattenlösning på tomtmark. Observationsrör för utvärdering av grundvattenytans fluktuationer sätts ut inom detaljplaneområdet. I norra delen av planområdet finns ett sumpskogsområde. I sumpskogsområdet finns ett äldre granbestånd. Granen är känslig för höga vattennivåer. Småvatten och sumpskog omfattas av generellt biotopskydd. Grundvattennivåerna i området är varierande. Fritt ytvatten finns i diken och kärr. Inom moränmarken i väster ligger grundvattenytan ca 2-3 meter under markytan. Den del av planområdet som avvattnas norrut till Mälaren omfattar ca 172 ha. Förutom redovisad yta finns även grön- och vägyta som ingår vid beräkning av dagvatten. Efter exploatering beräknas årsmedelavrinningen totalt sett för planområdet öka

Eskilstuna kommun 15 (56) med en faktor på 3,2 på grund av minskad infiltration. Osäkerheten i beräkningarna är stor då framtida verksamheter och andel hårdgjorda ytor är antagen. Fördröjning och infiltration är nödvändig för att grundvattenytan inte ska förändras och avledande diken översvämmas. Detta bör ske inom såväl kvartersmark som allmän mark. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Detaljplanens innebörd och konsekvenser Planområdet planeras för kvartersmark för logistik-, lager- och industriändamål samt allmänplatsmark NATUR och SKYDD samt vägar. Planförslaget innebär att största delen av planområdet kommer att upptas av ytor för logistik- och industriverksamhet. Totalt omfattar detaljplanen elva kvarter, varav sex stora kvarter där stora tomter och byggnader kan anläggas. Landskapsomformningar i form av plansprängning och utfyllnad kommer att genomföras, vilket innebär stora ingrepp i befintlig natur och terräng. Inom norra delen sparas ett sammanhållet naturområde med klapperstensfält, hagmark, berg i dagen samt sumpskog. I ett stråk söder om E20 föreslås dammar för omhändertagande av dagvatten från de nya tomterna. Trafikförsörjningen till området sker från Ärlavägen (länsväg 899) och tillfarten till flygplatsen (länsväg 891). Därifrån anläggs huvudvägar med tre anslutningar till Ärlavägen och en anslutning till väg 891. Inom planområdet reserveras mark för en framtida anslutning med ett industrispår. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön samt den genomgripande omdaningen av landskapet har bedömts som omfattande och en separat miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Genomförande av planförslaget innebär stor påverkan av natur- och kulturvärden. Eftersom området har utpekats som regionalt intressant för logistikverksamhet i översiktsplanen är den samlade bedömningen att området kan ianspråktas, trots att delar med bevarandevärden försvinner. En förutsättning är att verksamheter som etableras i planområdet har anknytning till transport- och logistikverksamhet. Det strategiska läget minimerar transportarbetet och ger mindre trafikökningar sett ur ett regionalt perspektiv. I den samlade bedömningen vägs också in att delar av värdefull naturmark inom allmän plats kan behållas. Natur- och kulturmiljö Natura 2000 Riksintresset/Natura 2000-området/ vid Ekorneberg ligger drygt 500 meter öster om planområdesgräns och påverkas inte direkt. Riksintressets värde består av en väl avgränsad betesmark med värden knutna till den specifika platsen utan uttalade krav på spridningskorridorer eller dylikt i omgivningarna. Området närmast Ekorneberg bör belastas med så lite utsläpp som möjligt från verksamhetsområdet. Bevarandestatus hos arter som ska skyddas följs upp regelbundet.

Eskilstuna kommun 16 (56) Mosippa på Kjulaåsen. Bild: Länsstyrelsen i Södermanland. Naturvärden Planens genomförande medför stora förändringar och innebär att områdets ursprungliga naturmiljö försvinner. I östra och centrala delen av området finns ett flertal biotopskyddade miljöer som småvatten och våtmark i jordbruksmark, åkerholmar och odlingsrösen. Borttagande av de biotopskyddade miljöerna kräver dispens från föreskrifter om biotopskydd enligt 7 kapitlet miljöbalken. Länsstyrelsen meddelade i ett beslut den 22 november 2011 dispens från biotopskyddsbestämmelserna med stöd av 7 kap 11 miljöbalken. Inom och i anslutning till planområdet finns även de rödlistade växterna ryl, Chimaphila umbellata, samt knärot, Goodyera repens, på ett flertal platser. Nuvarande växtplatser inom planområdet kommer, enligt planförslaget, delvis att tas i anspråk som kvartersmark för logistik- och industriändamål vilket innebär att växtplatserna tas bort. Ryl och knärot är rödlistade arter och har skyddsstatus som starkt hotad respektive nära hotad (Artdatabanken). Kommunen ska, i enlighet med sina miljömål och naturvårdsprogrammets handlingsprogram, värna biologisk mångfald. Livsvillkoren för rödlistade arter som ryl får inte försämras. Om växtlokaler måste tas bort ska kommunen vidta motåtgärder för att kompensera detta. Det är lämpligt att pröva flyttning av befintliga bestånd till lämplig plats utanför eller inom logistikparken, där de långsiktigt kan få rätt livsbetingelser. Åtgärder ska även vidtas för att skapa och bevara miljöer där ryl kan spridas.