Klimatdialog 2010 LYSEKIL

klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun har unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring hur Lysekil kan bli en mer hållbar kommun att vara stolt över. Projektet är ett samarbetet mellan Lysekil kommun och UngEnergi som drivs av Västra Götalandsregionens miljösekretariat. UngEnergi stödjer och handleder tjänstemän och politiker i kommunen i arbetet med att skapa dialog mellan unga och beslutsfattare kring klimatfrågan. Läs mer på www.ungenergi.se

Processen startade med ett Framtidstorg den 19 oktober på Oskars. Till det interaktiva mötet lett av UngEnergi kom cirka 70 engagerade unga från gymnasiet och högstadiet och ca 10 politiker och tjänstemän. Gruppen utforskade tillsammans under den intensiva dagen temat: Hur skapar vi ett hållbart Lysekil att vara stolt över? Alla fick först visionera kring ett lockande och hållbart Lysekil och många papper fylldes av spännande idéer. För att prioritera fick alla fem röster var att placera ut på de visioner som kändes viktigast. Med utgångspunkt i röstningen skapades teman och alla fick möjligheten att välja vilket tema som de ville jobba vidare med. Arbetsgrupper bildades på så vis och innan dagen var slut hade 7 grupper gjort varsin handlingsplan kring vad de ville göra, skapat en kontaktlista och bestämt datum för nästa möte. Arbetsgrupperna som bildades under framtidstorget består utav unga, tjänstemän och politiker och de kommer att träffats kontinuerligt för att utveckla förslag och idéer som kommer att presenteras för alla intresserade den 2 december kl 17:30-20:00 i Folkets hus. Här nedan kan du ta del av de visioner som kom fram den 19 oktober samt hur många röster som de fick. Du kan även läsa vad varje arbetsgrupp har arbetat med efter framtidstorget. Om du vill veta mer om UngEnergi och Lysekil kommuns klimatdialog 2010 hör av dig till projektledare Jenni Lehto (jenni.lehto@lysekil. se) som är energistrateg i Lysekil kommun alternativt Anna Fridén som arbetar på regionens miljösekretariat och är projektledare för UngEnergi (anna@ungenergi.se). 3

9. 10. 11. 12. 13. 14. Kulturhus (13) Ungdomenshus (12) Vätgasfärjor till Norge och Danmark (12) Vi har fler evenemang på höst och vinter (12) Skatepark / ramp (11) Fler mötesplatser, för yngre och äldre (11) 20-i-topp listan framröstat på Framtidstorget i Lysekil 19/10 2010 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Tågförbindelser ex. till Uddevalla(37) Danskurser (31) Bättre skolmat-frukost i skolan (28) Bro över Gullmarn istället för färja (28) Det finns en musikaffär i Lysekil (25) Gratis eller billigare kollektivtrafik (24) Bowlinghall öppen för alla (19) Fler fik (14) 15. Fler poliser på natten öka tryggheten (10) 16. Hopptorn vid badplatsen (9) 17. Vågkraft (9) 18. Fler springspår (8) 19. Rusta upp det som står och förfaller (8) 20. Paintball arena (7) 4

Grupp Kulturhus Vilket har varit ert mål? Att vi ska få någon form av mötesplats (kulturhus, ungdomens hus, aktivitetshus) i Lysekil som är nytänkande och där ungdomar har fått vara med och påverka innehållet. Vi har massor av idéer kring områden som skulle kunna utvecklas. Vi är flera som gärna skulle engagera oss i en sådan verksamhet. Hur har ni arbetat? Vi har haft våra träffar i kommunhuset och vi har fattat gemensamma beslut om vad vi ska göra. Vi har också startat en facebook sida som vi har kommunicerat på Vad har ni gjort? Pratat med musikskolan Skickat ut förfrågningar om samarbete till föreningar Skapat en facebook-grupp! Skapat och sammanställt enkäter som gått ut till gymnasiet och högstadiet för att ta reda på hur de unga i Lysekil tänker kring ett kulturhus Och haft massa egna idéer! Vad har vi kommit fram till? Majoriteten av Lysekils ungdomar Vill ha ett aktivitetshus Uppger att de skulle gå dit minst en gång i månaden Förslag på aktiviteter som de vill se i huset.. Teater, gym, klättervägg, innebandy, karaoke, arkadspel, poker, skatepark, teater, pyssel. Badtunna, fotbollsrum, bildverkstad, Vad hoppas ni på framöver? Vi är gärna fortsättningsvis en referensgrupp. En referensgrupp som kan tillfrågas i ett eventuellt fortsatt arbete med att skapa ett aktivitetshus eller liknande. Vi hoppas att man satsar och att man använder sig av ungdomarnas åsikter och engagemang i fortsättningen. Vi presenterar gärna detta arbete för fler personer för att fler ska få veta vad ungdomar tycker! Sammankallande; Anna.Nyman-Holgersson@ lysekil.se 5

6 Grupp Kulturhus

Grupp Skolmat Vad har ni valt att jobba med? Vi har arbetat med kvalitén på skolmaten och information till dem som äter den kring vad det är man äter och var maten kommer ifrån. Hur har ni arbetat? Efter framtidstorget började vi med ett studiebesök i centralköket där hela gruppen var med och fick se hur maten lagas och att det är mycket mer än skolmat som produceras. Resultat? En ny potatis kommer att prövas i början av nästa år. Det kommer att finnas bordsryttare på borden i matsalen där det finns information om maten. Sammankallande; Daniel.Olofsson@lysekil.se och Gunilla.Martinsson@lysekil.se På nästa möte kom det inte så många men vi kom fram till att en viktig utveckling är att få ut information till dem som äter skolmaten kring vad det är man äter. På studiebesöket blev det nämligen tydligt att det fanns mycket som vi inte visste Vi har även fått provsmaka av potatis för att se om vi kan hitta en ny sort som kanske fler tycker om. 7

Grupp Miljö Vad har ni valt att jobba med? Fisk: Lysekil är en kustnära fiskstad så fiske känns som ett naturligt val. Vi tror att folk inte har så bra informerade om vilka fiskar man får äta och inte och vi tror de skulle uppskatta information så kunskapen ökas. Träd: Naturligt att välja tema träd när man är med i miljögruppen. Allt hänger ihop (miljö, växthuseffekt, koldioxid) man måste börja med de små sakerna för att kunna göra stora förändringar. Vi vill öka medvetenheten om varför träd är viktiga och få fler träd i Lysekil. Hur har ni arbetat? Vi har träffats på Gullmarsskolan efter skoltid och pratat och diskuterat oss fram till olika beslut. Vi har fördelat arbetsuppgifter i gruppen mellan möten men även arbetat tillsammans. Vad har ni gjort? Träffats, inventerat vilken fisk som säljs i Lysekils mataffärer och vad fisken kommer från. Vi har samlat frön. Samlat information på nätet. Målat bilder (en logga) gjort planscher 8 som vi ska sätta på skolan, biblioteket och stadshuset för att sprida information. Beställt material av WWF ( Fiskguiden i fickformat och Fisk till middag. Träffat Emma Nohrén från Havets hus som berättade om MSC-märkning och KRAVmärkning samt om fiske. Fixat bord till julmarknaden. Frågat Havets hus om de ville sponsra men det kunde de inte. Hur ser det ut framöver? Förutom att affischera med vår fiskplansch och trädplansch ska vi vara med på julmarknaden den 12/12 i Lysekil och visa våra planscher och prata träd och fisk med besökare. Vi hoppas att många ska engagera sig och börja tänka på detta. Vi vill att fler ska köpa rätt fisk och plantera fler träd. Och att skolgården på det nya gymnasiet ska vara bättre än den på Gullmarsgymnasiet. Sammankallande: Maria.Elehn@lysekil.se och Jenni.Lehto@lysekil.se

Ät rätt fisk i jul! MSC-märkning betyder att de står för ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden och främjar en ekologisk produktion. Kravodlad lax och viltfångad lax från Stilla havet är bra, särskild om den är MSC-märkt. Odlad lax från Norge är okej, men rymlingar kan sprida parasiter till vilda laxar. Här på Västkusten är populationen hotat så undvik gärna våra laxar. Brukar gå under namnet tigerräkor, kungsräkor, jätteräkor eller scampi och är vanligt i asiatisk mat. Undvik alla tropiska räkor eftersom trålfisket orsakar skador på bottnar och bifångst kan vara havssköldpaddor och andra djur. Ofta skövlas mangroveträsk för att göra räkodlingar och då försvinner en viktig livsmiljö för andra arter. Information och märkning av tropiska räkor är ofta bristfällig. De tre ledande begreppen för KRAV-certifierat fiske är säkra metoder, hållbara bestånd och spårbarhet. Detta innebär minskade bifångster, miljökrav på fartygen och ökade krav efterhand. DVS ganska små krav från början som ökar för varje år. Detta gör det lätt att gå med men man måste förbättra arbetet efter hand. MSC-märk och KRAV-märkt torsk finns att få tag på i Lysekil, tex torsk från Barents hav. Undvik odlad torsk och filéer som är mindre än 30 cm eftersom de fiskarna inte hunnit fortplanta sig. Välj inte torsk från Skagerack, Kattegatt, Nordsjön eller Norska kusten. MSC-märk och KRAV-märkta räkor är det bästa. Så länge de inte är fiskade med destruktiva metoder så går Nordostatlanträkor bra. Räkor fångade kring Island eller utanför Grönland och Kanada är sämre och förknippat med stora mängder bifångst och minskade bestånd. Sill och strömming är bra fisk att välja. Istället för att göra fiskmjöl och fiskolja till djurfoder är det bättre att sillen blir människoföda. Skarpsill är den fisk som används till ansjovis och fiskas med lysfiske. Undvik strömming från Östersjön eftersom fisketrycket ör för högt där. Fråga efter MSC-märkt eller KRAV-märkt sill! Varje sekund skövlas regnskog motsvarande två fotbollsplaner (ca 10 000 m 2 ). Regnskogen har halverats sedan människor först började hugga ned träd, men även barr- och lövskog minskar i rask takt. Träden ska ge plats åt nya byggen, plantager och betesmarker. Den globala uppvärmningen beror mest på att vi släpper ut mer CO2 från fossila bränslen till atmosfären än det finns växter på jorden som kan omvandla det till föda och syre. De allra flesta förstår ju att det här inte kommer hålla hur länge som helst. När man tar en sak från naturen måste den ersättas med en ny. Därför vill vi få fler intresserade i att ha husväxter samt göra skolor och gatorna lite grönare. Om du ska köpa trä- eller pappersprodukter kan du köpa miljömärkt. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council. Märkningen visar vilka produkter som är tillverkade av virke från certifierad skog. De som vill certifiera sig måste följa vissa regler. Dessa regler bevarar bland annat djur och växter, markens framtida förmåga att bära skog, säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen och urbefolkningars rättigheter. Produkter som är märkta är tex grillkol, utemöbler och servetter. Under sina första 40 levnadsår absorberar ett träd ca 822 kg koldioxid. Det är omkring 20 kg per år, dock kan siffran variera beroende på art och levnadsvillkor. När sedan växten huggs ned för att bli t. ex ved, avges exakt lika mycket CO2 när den förbränns som den har tagit upp under hela sin livstid. Alltså är den CO2 neutral, det vill säga att den inte påverkar mängden koldioxid i atmosfären alls. Därför är det klimatsmart att ha ett hus byggt av trä, eftersom man då kan ha närmare ett ton CO2 bundet i biomassa i byggnaden. Vi vill kunna andas! Eftersom växter under fotosyntesen tillverkar syre, mår vi människor bra och blir piggare av att ha grönt omkring oss. Många tror att det är en myt att växter mår bra om man pratar med dem, men det är egentligen sant. Vi förbränner syre när vi pratar och andas sedan ut koldioxid, som plantorna tar upp och tillverkar nytt syre av. Det är ett naturligt kretslopp som har pågått ända sedan det första livet fanns till på jorden. Kreativ miljö? Gullmarsskolans skolgård består till största delen av asfalt. Många anser att människor mår bra av växtlighet och studier visar att människor på sjukhus blir friskare av att se träd. Människor i allmänhet upplever grönska som lugnande. Eleverna tycker att skolgården skulle kunna vara bättre och hoppas att den nya skolan blir grönare. Med en bättre skolmiljö skulle förmodligen studieresultaten bli bättre och eleverna skulle vara ute mer. STÖD VÅR INSAMLING FÖR EN BÄTTRE SKOLGÅRD! Träffa oss på julmarknaden i Lysekil den 12/12 kl 12 14 9 All info och bilder kommer från wwf.se

Grupp Boende Vad har ni jobbat med för frågor? Boendegruppen valde att fokusera på boendet i bostadsområdet Badhusberget i Lysekil. Gruppens medlemmar går alla på det marinbiologiska programmet på gymnasiet och är inflyttade från andra delar av landet. De frågeställningar som gruppen har diskuterat rörde främst lägenheterna och området de bor i: Skötsel och städning av lägenheter innan flytt och vid inflyttning Underhåll och regler för trapphusen Belysning i området Bemötandet från Lysekilsbostäders Hur bolaget ser på ungdomar som hyresgäster. Problemen i dagsläget är enligt gruppen: Smutsigt i lägenheterna när de flyttat in Brännmärken på golv Trapphus som inte underhålls tillräckligt Sopor ställs ut i trapphusen och hyresgäster röker i trappuppgångar 10 När klagomål framförts på standarden i lägenheterna har man mötts av kommenterar av typen; Det kommer ändå vara ostädat när ni flyttar så det finns ingen mening med att ge er rena lägenheter. Hur har ni arbetat och vad har ni gjort? Våra möten har gått till så att vi träffats och diskuterat frågorna från framtidstorget och funderat på vad vi vill ändra på och hur man bäst bör göra detta. Vi har träffats i kommunhuset och på Folkets hus och gemensamt bestämt vad vi vill ta upp med det kommunala bostadsbolaget som äger och förvaltar bostäderna på badhusberget. Vi har genomfört en trygghetsvandring på badhusberget och gått igenom belysningen i området. Det finns platser som helt saknar belysning och dessa har markerats på en karta som lämnats över till Lysekilsbostäder. Vi har haft möte med Lysekilsbostäders bostadsförvaltare och VD där våra synpunkter framfördes. Lysekils bostäder var medvetna om en del av problemen med underhåll av trapphus och lägenheter samt dålig belysning i vissa delar av Badhusberget. De ställde sig positiva till gruppens förslag om förhållningsregler, skyltar i trapphus om att rökning är förbjuden och att alla bör ha egen

Grupp Boende tvättstugenyckel. Angående frågan om bemötande av unga är bolagets ambition att alla ska bemötas med samma respekt, oavsett ålder. De kommer att ta upp frågan om bemötande med sin personal för att se till att det fungerar som det ska. Vi har inte varit så många på våra möten och därmed har det inte behövts någon speciell mötesteknik, besluten har tagits gemensamt då gruppmedlemmarna varit överens. Hur ser det ut framöver, har ni några planer i gruppen? Gruppen hoppas på att få gehör för sina synpunkter och önskemål från Lysekilsbostäder. En förhoppning är att gruppen kan fungera som referensgrupp i boendefrågor, som en hjälp till kommunen för att få in ungas synpunkter och som en kanal till att nå fler unga i frågor som rör boende, planeringar av nya områden i kommunen etc. Sammankallande; Rickard.Alstrom@lysekil.se och Jenni.Lehto@lysekil.se 11

Grupp Fritid Vad har ni valt att jobba med? Vi har valt att planera sportlovsaktiviteter för 2011 och målet var att ungdomar ska få testa på nya saker i Lysekil. Under framtidstorget var det ca 10 ungdomar som anslöt sig till gruppen och alla var överens om att de ville hitta på aktiviteter som man kunde få testa på. Per Bäckström, fritidschef, kom då på att vi kunde planera sportlovet för Lysekils ungdomar eftersom han är med och håller i det. Vi började brainstorma fram aktiviteter, bland annat klättring, bowling, en talangdag, mekanisktjur, judo, breakdance, foto, matlagning m.m. Vårt första möte tillsammans efter framtidstorget skulle vi ha måndagen efter, men tyvärr var det bara en från gruppen som dök upp. Så har det fortsatt, en tapper kille och en tapper fritidsledare har kommit på varenda möte och tillsammans har vi kommit fram till fyra dagar med aktiviteter. I mitten på november flyttade vi mötesplatsen till Brastad och då blev vi en till. Nu är det alltså två ungdomar som jobbar med sportlovsaktiviteterna. 12 Hur har ni arbetat? Vi har haft möte en gång i veckan på Slättegården. Vi har börjat med att fika och prata lite om hur det går och vad vi har jobbat med sedan sist vi sågs. Alla våra mötesanteckningar finns sparade i en pärm. Under det näst sista mötet fick vi besök av en politiker som lyssnade på oss och berättade vad han gjorde. Det var ett jätte fint möte mellan unga och beslutsfattande. Vad har ni gjort? Vi har tillsammans skrivit en enkät och delat ut den i Gullmarsskolan. Eleverna fick ringa in de aktiviteter de tyckte verkade roligast av de som tänktes fram under framtidstorget. Många svarade och veckan efter gick vi igenom aktiviteterna och räknade ut vilka som fick flest röster. Vår galnaste aktivitet är den mekaniskatjuren som låg högt upp i önskelistan bland ungdomarna. Nu har vi bokat en mekanisk tjur från ett företag i Göteborg och Lysekils kommun ska finansiera kalaset. En annan aktivitet är pulkaåkningstävling i Fjälla. Vi kommer vara en heldag ute i Fjälla, ett område där

Grupp Fritid de har en skidbacke. Där kommer vi anordna en tävling med olika grenar, och man tävlar då med sin pulka eller snowracer. Vi tycker om aktiviteten för den tar hänsyn till miljön, den är gratis och det känns som det är en aktivitet som skulle kunna bli en tradition att anordna. Sammankallande: Eva Lotta Petersson, evalottapetersson2009@hotmail.com Hur ser det ut framöver, har ni några planer i gruppen? Vi kommer att fortsätta att planera inför sportlovet. Vi har blivit inspirerade av UngEnergi och kommer försöka starta upp gårdsråd på fritidsgårdarna alla som vill får vara med och planera inköp, aktiviteter m.m. Vi har fått många nya användbara kontakter, t ex politiker och det tror jag kan gynna mitt arbete på fritidsgården! 13

Grupp Trygghet Vad har ni arbetat med för frågor? Trygghetsgruppen valde att arbeta för en minskad användning av droger i Lysekil. Många ungdomar i Lysekil upplever en osäkerhet kring att vara ute då situationer med hot och våld som en följd av drogpåverkade människor blir allt mer vanliga. Det mål som trygghetsgruppen tog fram under den första dagen var att få en stad som känns tryggare att vistas i, genom ett aktivt arbete med att minska droganvändandet bland ungdomarna i kommunen. Gruppen ville även undersöka möjligheterna till att få polisen mer närvarande på gatorna och att få igång en verksamhet med nattvandrare. 14 Vad har ni gjort? Efter framtidstorget har gruppen träffats tre gånger. Då gruppen bara har bestått av tre personer har det varit lätt att föra diskussioner där alla kunnat föra fram sina åsikter och

Grupp Trygghet ta gemensamma beslut. Gruppens arbete har inledningsvis inneburit planering för hur man skall kunna genomföra sina idéer och kontakter har skapats med bland annat narkotikapolisen i Lysekil, Lysekils brottsförebyggande råd samt socialpedagogen på Gullmarsgymnasiet. Gruppens vilja var att få arbeta mer praktiskt med att ordna informationsfilmer och ha en dag där man informerade om droger men en lärdom för gruppens medlemmar är att det inte är så enkelt. Det måste finnas tillstånd för att få visa filmer, man måsta ha pengar för att kunna köpa in filmer som man vill visa, att stoppa skolarbetet en förmiddag för att ha information kräver lång planering och inget man kan göra förrän tidigast till våren. gruppen i dess arbete och även ha framtida kontakter med dem. Brottsförebyggande rådet i Lysekil vill träffa gruppen och ha dem som en kontakt mot Lysekils ungdomar. Gruppen kommer att göra en undersökning bland skolans elever för att få information om hur de upplever tryggheten i Lysekil. Man kommer förhoppningsvis anordna en informationsdag under våren och även arbeta för att skolan verkligen följer sin handlingsplan mot droger. Sammankallande; Rickard.Alstrom@lysekil.se och Jenni.Lehto@lysekil.se De hinder som har uppstått har gett visst manfall i gruppen. Fokus ligger nu på att få in nya medlemmar i gruppen bland Gullmarsgymnasiets elever. En facebooksida har tagits fram som berättar om gruppen och som inbjuder till att vara med. Information har också skickats ut på skolan. Vad vill ni göra framöver? Lever gruppen vidare finns det många olika uppgifter som man kan få jobba med. Bland annat vill Lysekils narkotikapolis hjälpa 15

Grupp Transport GRUPP TRANSPORT Vad: Under Framtidstorget bildades en grupp som ville arbeta med frågor som rör kollektivtrafiken. Hur kan det bli smidigare och billigare att ta sig till och från Lysekil var frågan som gruppen planerade att undesöka. Arbetet flöt dock ut i sanden och gruppen sågs inte efter Framtidstorget. 16

Vill du veta mer? Projektledare i Lysekil: Jenni Lehto, energistrateg i Lysekil kommun jenni.lehto@lysekil.se För mer information om UngEnergi www.ungenergi.se