75 TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Yrjö Meltaus Verksamhetsidé Tekniska centralens uppgift är att befrämja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att utveckla markanvändning och planering samt genom att styra och övervaka byggandet och övrig användning av miljön. Att upprätthålla ajourförda, tekniskt och juridiskt tillförlitliga planer, kartverk och register samt andra behövliga databaser. Att bygga, upprätthålla och förbättra gatu- och kommunalteknik, grönområden och parker samt att sörja för av staden ägda byggnadsfastigheter och till dem anslutna lokaltjänster. Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Förvaltning, ekonomi och kundbetjäning Byggnadstillsyn och miljövård (avdelning) Stadsplanering (avdelning) Byggande och underhåll (avdelning) Tekniska depån som eget ansvarsområde Tekniska centralens resultaträkning Verksamhetsintäkt er Verksamhetsutgift er Externt verksamhetsbidra g Interna poster Arbetsbudget 1 BUDGET 2010 Stadsfullmäktig es beslut Försäljningsintäkter 144 100 69 100 Avgiftsintäkter 270 050 270 050 Understöd / bidrag 800 4 000 Övriga 70 000 70 000 verksamhetsintäkter Hyresintäkter 421 000 978 860 Verksamhetsintäkter 905 950 1 392 010 Personalkostnader 3 670 932 3 482 935 Köp av tjänster 4 804 230 4 444 814 Material, förnödenheter och 2 636 694 2 236 658 varor Understöd 3 000 3 000 Övr. 308 600 440 300 verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifter 11 423 456 10 607 707 Interna poster -10 517 506-9 215 697 EK.PLA N 2011 EK.PLA N 2012 Verksamhetsbidra
76 g Årsbidrag Avskrivningar och värdesänkningar Räkenskapsperiod ens resultat Planenliga avskrivningar
77 Ansvarsområde: Förvaltnings-, ekonomi- och byråtjänster Ansvarsperson: Marketta Kiuru Ekonomiplan 2010-2012 Ändringar i verksamhetsförutsättningar och nya utmaningar Nya Lovisa ställer stora utmaningar på byråpersonalen, vars antal årsverk har minimerats. Likaså ställer kansliets kommande decentralisering nya utmaningar på informationsutbytet och uppgiftsfördelningen. Nya, gemensamma verksamhetssätt och -metoder (processer) samt att planera och lära känna dem möjliggör dock ett effektivare, smidigare och förnuftigare sätt att arbeta. Ansvarsområdet för förvaltning, ekonomi och kundbetjäning, tekniska centralens kansli, kommer att förutom sina kunder också betjäna tekniska centralen i övrigt särskilt vid ekonomiförvaltning och -rapportering. Som en ny utgift har ledningens kostnader vid tekniska centralen budgeterats som kostnader för förvaltning och ekonomi. Mål och riktlinjer för verksamheten Mål 1: Verksamhet och ekonomiförvaltning Mål 2: Utbildning av personalen Mål 3: Effektivering av ärendehanteringen Verksamhetslinjer: Centralens förvaltning utvecklar system för uppföljning av verksamhet och ekonomi i samråd med stadens ekonomiförvaltning. Förvaltningen av centralens verksamhet och ekonomi koncentreras med ledningsgruppens månatliga projekt- och ekonomirapporter, som framläggs av cheferna för ansvarsområdena. En uppföljning och direkt behandling av responsen är viktig i början av den nya stadens verksamhet och under hela det första verksamhetsåret. Personalen ges utbildning i användning av centralens egna och stadens centrala datahanteringsprogram. Man försöker få behandlingen och beredningen av ärendena systematisk och effektiv genom att definiera processerna, de processansvariga och de målsatta behandlingstidtabellerna. De mål för ansvarsområdet som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige 2010 Verksamhetsmål Att direktiv för processen gällande ärendehanteringen har givits och är i bruk Att direktiv för processen gällande ekonomiförvaltning har givits och är i bruk Åtgärd / utvecklingsprojekt Att processen gällande ärendehantering uppgörs och utbildning ges Att processen gällande ekonomiförvaltning uppgörs och utbildning ges Budget 2010 Verksamhetsmål Förvaltnings-, ekonomi- och byråtjänster / Ansvarsområdets riktgivande anslag (externa) Arbetsbudget 1 Budget 2010 Planeringsår 2011 Planeringsår 2012 Utgifter 686 275 613 104 Inkomster 800 4 000 Netto -685 475-609 104
78 Ansvarsområde: Byggnadstillsyn och miljövård Ansvarsperson: Rolf Skogberg Ekonomiplan 2010-2012 Ändringar i verksamhetsförutsättningar och nya utmaningar Det skapas en till arealen vidsträckt stad, vilken bildas av tät stadsbosättning, mångfacetterad glesbygd och en vidsträckt skärgård. Mål och riktlinjer för verksamheten Strategi på tre års sikt; verkar som grund för budgetens konkreta verksamhetsmål Mål 1: Beredning av byggnadsordning enligt markanvändnings- och bygglagen, och förenhetligande av de lokala miljöskyddsbestämmelserna enligt miljöskyddslagen. Riktlinjer för verksamheten: 1. Definiering av specialbehoven och förhållandena för stadens delområden. En gemensam byggnadsordning som omfattar hela staden och gemensamma miljöskyddsbestämmelser utarbetas. Budget 2010 Mål för verksamheten De mål för ansvarsområdet som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige 2010 Mål för verksamheten Beredning av byggnadsordning och miljöskyddsbestämmelser. Uppdatering av fastighetsskatteregistret. Åtgärd/utvecklingsprojekt Förslag att utarbeta en gemensam byggnadsordning som omfattar hela staden och gemensamma miljöskyddsbestämmelser uppgörs. Komplettering av registret med oinförda fastigheter. Budgetårets nyckelprestationer och nyckeltal/ansvarsområde byggnadstillsyn och miljövård Prestation/nyckeltal Bg 2010 Mål 2012 Utgifter -434 756-450 000 Inkomster 144 800 160 000 Nettoutgifter 289 956 290 000
79 Budgetårets nyckelprestationer och nyckeltal/ansvarsområde byggnadstillsyn Prestation/nyckeltal Bg 2010 Mål 2012 Utgifter -274 370-280 000 Inkomster 128 500 140 000 Nettoutgifter -145 870-140 000 Nettoutgifter/invånare 9,23 8,78 Bygglov för bostad och 3 mån. 1 mån. åtgärdstillstånd, behandlingstid Uppskattat antal, st 520 520 Övervakningsbesök, st 1100 1200 Budgetårets nyckelprestationer och nyckeltal/ansvarsområde miljövård Prestation/nyckeltal Bg 2010 Mål 2012 Utgifter 160 386 170 000 Inkomster 16 300 20 000 Nettoutgifter 144 086 150 000 Nettoutgifter/invånare 9,12 9,40 Tillståndshändelser 200 200 Övervakningsbesök, st 250 300 Budgetmotiveringar angående anslagsreserveringar för moment 4340 separata projekt Projekt :Uppföljning av luftkvalitet (miljövårdssekreterare) Beskrivning: Lokal uppföljning av miljöns skick när det gäller luftkvaliteten enligt de skyldigheter som ankommer på kommunen (Nylands miljöcentral koordinerar uppföljningen av luftkvaliteten). Kostnadskalkyl: 3 000 år 2010 Tidsschema: 2009-2013 Projekt: Verkställighet och uppföljning av förordningen om glesbygdsavloppsvatten (miljövårdssekreterare) Beskrivning: Statsrådets förordning om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003) (s.k. förordning om glesbygdsavloppsvatten). För att förverkliga behandlingskraven för avloppsvatten krävs effektiverade åtgärder för att få de fastigheter som är utanför avloppsnätet i Lovisa inom ramen för kraven i förordningen. Kostnadskalkyl: 4 000 Tidsschema: 2009 Projekt: Utförande av naturinventering (miljövårdssekreterare) Beskrivning: Kommunens skyldighet att främja natur- och landskapsskydd förutsätter att information om områdets specialvärden inhämtas. Man låter göra behövliga inventeringar hos sakkunniga konsulter. Kostnadskalkyl: 10 000 Tidsschema: 2009
80 Byggnadstillsyn och miljövård / Ansvarsområdets riktgivande anslag (externa) Arbetsbudget 1 Budget 2010 Planeringsår 2011 Planeringsår 2012 Utgifter 506 900 434 756 500 000 525 000 Inkomster 144 800 144 800 150 000 160 000 Netto -362 100-289 956-350 000-375 000 Ansvarsområde: Stadsplanering Ansvarsperson: Stadsarkitekt Maaria Mäntysaari Ekonomiplan 2010-2012 Ändringar i verksamhetsförutsättningar och nya utmaningar Planläggnings- och arkitektbyrån vid stadsplaneringsavdelningen ansvarar för planläggning i enlighet med MBL och mätningsbyrån ansvarar för stadens mätningsväsendes uppgifter. Stadsplaneringsavdelningen ansvarar för prövningen av avgöranden av planeringsbehov och för beredningen av undantagslovsärenden. Avdelningen upprätthåller baskartläggningen och fastighets- och planregister som baserar sig på geografisk information samt bereder stadens markanvändningsplaner jämte utredningar. Mätningsbyråns myndighetsuppgifter utgörs av förrättningar enligt fastighetsbildningslagen och MBL samt upprätthållande och användning av fastighetsdataregister som ansluter sig till dem. Planläggnings- och arkitektbyrån sköter specialuppgifter som ansluter sig till kulturmiljön och värnandet av stads- och landskapsbilden. Stadsplaneringsavdelningen gör sitt bästa för att genomföra de myndighetsuppgifter som stadgas i markanvändnings- och bygglagen med beaktande av de minskade personalresurserna jämfört med den betydande utvidgningen av det nuvarande verksamhetsområdet. Personalen vid stadsplaneringsavdelningen består av personalen i gamla Lovisa utökat med endast ett nytt årsverke. På grund av de minskade resurserna blir stadsplaneringsavdelningen tvungen att prioritera arbetsuppgifterna noggrannare än tidigare och att koncentrera sig enbart på handhavande av de lagstadgade uppgifterna. Inom Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarnas områden, med undantag av Tessjö området, har inte Euref-Fin -koordinatsystemet och inte heller något digitalsystem för geografisk information tidigare varit i användning. Detaljplanernas och delgeneralplanernas baskartor finns inte heller i digital form eller införda i Euref-Fin - koordinatsystemet. Stadsplaneringsavdelningens utmaning är att föra in Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarna till det digitala systemet för geografisk information, så att de utgör en del av kartverket. Beträffande registren sker överföringarna under år 2009, men till exempel för kartverkens del börjar arbetet år 2010 och fortsätter vidare etappvis via ortofotograferingar och uppgörandet av baskartor till att göra planerna tidsenliga o.s.v.
81 För täckande av stadsplaneringsenhetens utgiftsbudget bör först och främst planläggningsavtal uppgöras alltid då det är frågan om att en privat förmån kan uppnås genom detaljplanläggning. Övrig prissättning bör också ajourföras så att den bättre motsvarar kostnaderna. Av den värdestegring av stadens egna marker, som man genom planläggning kan uppnå, skall en tillräcklig del anvisas för täckandet av planläggnings- och arkitektsbyråns samt fastighets- och GIS-byråns kostnader samt för ordnandet av markanskaffning. Kostnaderna för stadsplanering och upphandling av råmark bör täckas med de inkomster som man får från markförsäljningen, varvid ansvarsområdets kostnader inte belastar i sin helhet alla skattebetalare i kommunen. Mål och verksamhetslinjer Mål 1: Att stadsplaneringsavdelningen administrerar det mångsidiga systemet för geografisk information som är i aktiv användning i hela staden. Att stadsplaneringsavdelningen år 2011 har i användning tidsenliga planeringsprogram och ett enhetligt system för geografisk information, vartill personalen har fått utbildning, samt att det finns fungerande förbindelser till andra myndigheters system för geografisk information. Mål 2: Att överförandet av de lagakraftvunna detaljplanerna över Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarna till det adb-baserade planregistret har påbörjats etappvis år 2010 och att överförandet av detaljplanerna över det tidigare Lovisa har fortgått sålunda att nya Lovisa har år 2020 en enhetlig digital sammanställningsplan till sitt förfogande. Mål 3: Att uppgörandet av delgeneralplaner med rättsverkan har fortgått etappvis. Mål 4: Att ordningsföljden för aktualiseringen av de lagakraftvunna detaljplanerna (60 MBL) har beslutats före utgången av år 2013, och att inbördes ordningsföljden av uppgörandet av nya detaljplaner har beslutats år 2010 samt att man förbinder sig till att iaktta de beslutade ordningsföljderna över mandatperioderna. Mål 5: Att flygfotograferingar och uppgörandet av numeriska baskartor för Liljendal, Pernå och Strömfors har påbörjats år 2011. Mål 6: Att sammanställandet av kart- och registeruppgifterna gällande undantagslov och avgöranden om planeringsbehov samt bygg- och åtgärdsförbudsområden, så att de utgör en del av systemet för geografisk information i nya Lovisa, har påbörjats år 2010.
82 Verksamhetslinjer: Åtgärder 1: Stadsplaneringsavdelningen försöker aktivt uppmuntra och styra andra centraler i staden att påbörja ibruktagandet av det mångsidiga systemet för geografisk information. Planeringsprogrammen och systemet för geografisk information uppdateras och personalen får vidareutbildning i mångsidig och effektiv användning av programmen och systemen. Åtgärder 2: Beträffande Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelar utreds innehållet och områdesgränserna i de lagakraftvunna detaljplanerna. Efter det börjar man etappvis överföra uppgifterna i detaljplanerna till det adb-baserade planregistret, varefter det är möjligt att börja rita in sammanställningsplanen i numerisk form också för Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarnas del. Målet är att nya Lovisa har år 2020 en enhetlig digital sammanställningsplan till sitt förfogande. Åtgärder 3: Man bekantar sig med de lagakraftvunna och anhängiggjorda delgeneralplanerna samt med deras utredningar. Uppgörandet av delgeneralplaner med rättsverkan fortsätter etappvis för de delområden som saknas i enlighet med den nya stadens strategiska generalplan eller annan priorisering. Först går man in för att färdigställa de delgeneralplaner som anhängiggjorts år 2009. Åtgärder 4: En modell för förfaringssätt / en verksamhetsmodell utvecklas för bedömning av gällande detaljplaners aktualitet inom nya Lovisas område. Behoven av utredningar om de detaljplaner som kräver aktualisering fastslås och uppgörandet av dem påbörjas. Man bekantar sig med de anhängiggjorda detaljplanerna, med deras skeden och härtill anslutande avtal om påbörjande av detaljplaner och eventuella markanvändingsavtal, varefter ett förslag till angelägenhetsordning av detaljplanerna uppgörs. Åtgärder 5: Orto-flygfotograferingen och uppgörandet av digitala baskartor, som är kompatibla med det nya Euref-Fin -koordinatsystemet, påbörjas efter behov beträffande Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarna. Efter att de nya digitala och i Euref-Fin -koordinatsystemet uppgjorda baskartorna har blivit färdiga kan man börja göra detaljplanerna tidsenliga och uppgöra nya eventuella detaljplaner också för Liljendal, Pernå och Strömfors stadsdelarnas del. Åtgärder 6: I systemet för geografisk information görs tillämpningar för undantagslov, avgöranden om planeringsbehov och för områden som står i bygg- eller åtgärdsförbud. Beslutsuppgifterna söks och sammanställs från register och från arkivet. Uppgifterna överförs till tillämpningarna.
83 Budget 2010 Verksamhetsmål De mål för ansvarsområdet som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige 2010 Verksamhetsmål Att aktivera övriga centraler till att börja använda systemet för geografisk information. Att uppdatera systemet och programmen. En sammanställningsplan år 2020. Att fortsätta delgeneralplanläggningen med rättsverkan. Att beslut fattats om ordningsföljden för aktualisering av detaljplanerna år 2013. Att angelägenhetsordningen för uppgörande av nya detaljplaner fastslagits år 2010. Att man förbinder sig till att följa dessa över mandatperioderna. Att flygfotograferingen och uppgörandet av baskartor för Liljendal, Pernå och Strömfors har påbörjats år 2011. Att sammanställandet av materialen gällande undantagslov och avgöranden om planeringsbehov samt bygg- och åtgärdsförbudsområden, så att de utgör en del av systemet för geografisk information i nya Lovisa, har påbörjats år 2010. En del av stadsplaneringens utgifter täcks med markförsäljning och den värdestegring av marken som uppnås genom detaljplanläggning. Åtgärd/utvecklingsprojekt Man informerar om de mångsidiga möjligheterna att använda och utbygga systemet. Personalen utbildas och systemet och programmen upprätthålls. Utreds, överförs och ritas in före år 2020 vid sidan om det egna arbetet. Man sätter sig in i, prioriterar, utreder och uppgör inom ramen för de anslag som reserverats i investeringsprogrammet. En modell för förfaringssätt / en verksamhetsmodell utvecklas, behoven av utredning fastslås och uppgörandet påbörjas. Man sätter sig in i situationen och avtalen och prioriteringen framläggs, varom beslut fattas. Man informerar om betydelsen av att man förbinder sig över mandatperioderna. Orto-flygfotograferingen och uppgörandet av digitala baskartor som är kompatibla med det nya Euref-Fin -koordinatsystemet påbörjas. I systemet för geografisk information skapas behövliga tillämpningar. Uppgifterna sökes, sammanställs och överförs till tillämpningarna. Stadsplaneringens nettobudgetering verkställs. Stadsplanering / Ansvarsområdets riktgivande anslag (externa) Arbetsbudget 1 Budget 2010 Planeringsår 2011 Planeringsår 2012 Utgifter 1 081 261 878 030 920 000 1 050 000 Inkomster 525 150 525 150 550 000 700 000 Netto -556 111-352 880-370 000-350 000
84 Ansvarsområde: Byggande och underhåll Ansvarsperson: Chef för samhällsteknik Markus Lindroos Ekonomiplan 2010-2012 Ändringar i verksamhetsförutsättningar och nya utmaningar Kommunfusionen förutsätter att den samhällstekniska servicen inom hela det nya stadsområdet harmonieras. Detta förutsätter i sin tur att områdena detaljmässigt inventeras och klassificeras samt att skötselnivåerna och skötselsätten bestäms. Man går in för att få planeringen, byggandet och underhållet av den samhällstekniska infrastrukturen på samma nivå inom den nya kommunens område. Lokalservicen bör under planeringsperioden anvisa metoder för att minska överlopps lokaler och för att sänka de övrigas kostnader, så att utgifterna i driftsekonomin kan skäras ner till den nivå som anvisas för stadens totalekonomi. Kostnadsansvaret för dem som använder verksamhetslokalerna ökar. Det ekonomiska ansvaret och viljan att optimera lokalitetskostnaderna är möjligt enbart om lokalitetskostnaderna inriktas som förvaltningsenhetens och aktörens direkta driftsekonomiutgift. På detta sätt blir förvaltningsenheten medveten om sina lokalitetskostnader och genom att spara in i fråga om dem kan förvaltningsenheten anvisa en större summa av sina driftsekonomianslag till finansiering av själva substansverksamheten. Mål och verksamhetslinjer Mål 1: Att bereda den ägarpolitiska planen för stadens byggnadsbestånd. Nya Lovisa äger och har att underhålla ett ungefär dubbelt så stort byggnadsbestånd än vad staden behöver. Antalet lokaler, som inte är i enlighet med normerna och/eller som ligger på fel plats i förhållandet till behovet, måste betydligt reduceras, så att de ekonomiska resurser som anvisas åt lokalservicen räcker till för basfunktionerna (bashälsovård och utbildning) för ändamålsenlig skötsel och underhåll av nödvändiga lokaler. Mål 2: Att utveckla lokaliteternas hyresansvar. För att utreda förvaltningsenheternas och funktionernas totala kostnader bör hyresgrunden som består av lokalernas underhåll, skötsel och avvecklingar utredas lokalvis och förenhetligas sålunda att kostnadsmotsvarigheten kan realiseras i förvaltningsenhetens driftsekonomi. Mål 3: Att gatunätet har inventerats, skötselklassificeringen förenhetligats och att antingen den egna verksamheten eller en konkurrensutsatt köptjänst har valts. Underhålls- och skötselnivån av stadens detaljplanevägar och andra vägar som staden skall underhålla bestäms per väg och område, så att de resurser som finns till disposition för skötsel och underhåll kan inriktas enligt behovet jämlikt och rätt. För att ordna skötseln så ekonomiskt som möjligt bör underhåll och skötsel områdesvis konkurrensutsättas och resultatet jämföras med kostnaderna för stadens egen verksamhet. Mål 4: Att grönområdena har inventerats, skötselklassificeringen gjorts och att skötseln av grönområdena har uppdelats mellan den egna verksamheten och den konkurrensutsatta köptjänsten. Vid skötseln av grönområdena vidtas samma process som vid gatuområdena.
Mål 5: Att byggandet av infrastruktur på nya bostadsområden framskrider i enlighet med efterfrågan. Att de översiktplaner jämte kostnadsberäkningarna för byggandet av infrastrukturen, som uppgörs i samband med detaljplanläggningen, planeras per objekt och projektförs så att de i laga ordning kan införas i budgetens investeringsdel. 85 Budget 2010 Verksamhetsmål De mål för ansvarsområdet som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige 2010 Verksamhetsmål Att besluta om ett ägarpolitiskt program Att optimera verksamheten/lokaliteterna Att harmonin för skötseln av gatunätet fastslagits Att harmonin för skötseln av grönområdena fastslagits Att byggandet av infrastruktur på de nya bostadsoch serviceområdena har projektförts Åtgärd/utvecklingsprojekt Beredning av ägarpolitik Direktiv för användning av lokaliteter och för deras hyror Justering och förenhetligande av gatunätets skötselklassificering Inventering och klassificering av grönområdena De samhällstekniska byggnadsobjekten inom de nya bostads- och serviceområdena projektförs och prioriteras. Projektdirektiv och en 5 10 -årsplan (LTP) uppgörs. Budgetårets nyckelprestationer och nyckeltal/ansvarsområde byggande och underhåll Prestation/nyckeltal Bg 2010 Mål 2012 Nettoutgifter/invånare Gatulängd, km 103 Underhåll av trafikleder/ /invånare Fastigheter som skall underhållas, m 2 -vy Budgetmotiveringar Projekt: Projekt: Fastighetsbeståndet klassificeras på ändamålsenligt sätt för att behärska helheten och för planenligt beslutsfattande. (Lokalservicechef Antti Kinnunen) Uppgörandet av en intern hyresanvisning. (Lokalservicechef Antti Kinnunen)
86 Projekt: Projekt: Projekt: Justering och förenhetligande av gatunätets skötselklassificering (byggnadschef Hannu Backman) Hela stadens gatunät gås detaljerat igenom och en funktionell klassificering av gatunätet görs. Gatornas skötselklasser fastslås utgående från deras trafikmässiga betydelse och anvisningarna för vinterunderhållet av gator tas i bruk. Inventering och klassificering av grönområdena till de delar där sådan saknas (stadsträdgårdsmästare Anna-Riitta Pohjola) Grönområdena i Pernå, Liljendal och Strömfors inventeras och deras skötselklass fastslås. Projektföring av samhällstekniska byggnadsobjekt inom nya bostadsområden (chef för samhällsteknik Markus Lindroos) I samråd med dem som ansvarar för styrningen av markanvändningen uppskattas behovet av byggande av infrastruktur på tyngdpunktsområdena för nybyggnader samt deras resursbehov under de närmaste åren. Beträffande byggandet uppgörs en tydlig LTP, utgående från vilken man kan igångsätta planeringen av objekten och uppgöra förslag till behovet av anslag för kommande år. Byggande och underhåll / Ansvarsområdets riktgivande anslag (externa) Arbetsbudget 1 Budget 2010 Planeringsår 2011 Planeringsår 2012 Utgifter 9 149 020 8 681 817 Inkomster 235 200 718 060 Netto -8 913 820-7 963 757