E.ON VÄRME SVERIGE AB Kraftvärmeanläggning Hagby UPPDRAGSNUMMER 1143598000 PROCESS- OCH DAGVATTENHANTERING UPPDRAGSLEDARE: IRINA PERSSON HANDLÄGGARE: KLAS HEDMAN OCH JOHANNA RENNERFELT GRANSKAD AV: THOMAS LARM OCH KLAS HEDMAN
Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE 100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Johanna Rennerfelt direkt +46 (0)8 6956276 Mobil +46 (0)767 926276 johanna.rennerfelt@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Använda prefix och förklaringar 2 1 Orientering 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och omfattning 3 1.3 Avgränsningar 4 2 Anläggningsbeskrivning 5 3 Vattenhantering inom anläggningen 6 3.1 Processavloppsvatten och rökgaskondensat 7 3.2 Dagvatten 10 3.2.1 Vatten från takytor 12 3.2.2 Vatten från körytor/asfaltsytor och bränslelagringsytor 13 3.2.3 Vatten från grönytor och övriga ej påverkade områden 13 3.3 Släckvatten 13 3.4 Vatten från golvbrunnar i anläggningen 13 3.5 Sanitära avloppsvatten 14 4 Princip för hantering av dagvatten och processavloppsvatten 15 4.1 Fördröjningsmagasin 15 4.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm 15 5 Riktvärden för dagvattenutsläpp och beräknade föroreningshalter i dag- och processavloppsvatten (innan rening i damm) 16 5.1 Riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsområdet 16 5.2 Metod för beräkning av flöden och föroreningar 17 5.3 Beräknade föroreningshalter i dagvatten och processavloppsvatten 18 6 Dimensionering av fördröjningsmagasin och utjämnings- och avskiljningsdamm 21 6.1 Fördröjningsmagasin 22 6.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm 22 6.2.1 Etapp 1 23 6.2.2 Fullt utbyggd anläggning 25 7 Dammens utformning och funktion 27 8 Reningseffekt i damm, föroreningshalter och mängder som belastar recipient 32 9 Referenser 36 1 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 ANVÄNDA PREFIX OCH FÖRKLARINGAR k = kilo, tusen (10 3 ) M = mega, miljon (10 6 ) G = giga, miljard (10 9 ) m = milli, tusendel (10-3 ) µ = mikro, miljondel (10-6 ) n = nano, miljarddel (10-9 ) MW = MWh = megawatt (106 watt) megawattimmar (103 kwh) ha = hektar (104 m 2 ) h/år = timmar/år VU = verksamhetsutövare Oljeindex = Analys, baserad på gaskromatografi, av i huvudsak polära alifatiska kolväten. Dessa innefattar bland annat mineralolja och petroleumbaserade smörjfetter, m.m. med en kedjelängd på C10-C40 Denitrifikation = Bakteriell reduktion av nitrat till kvävgas Rhizosfären = Jordlagret närmast växtrötterna 2 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
1 ORIENTERING 1.1 Bakgrund E.ON har fått i uppdrag av Täby kommun att bygga ut fjärrvärmenätet och producera värme till kommunen. E.ON Värme Sverige AB planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av värme och el inom Hagbyområdet, Täby. Kraftvärmeanläggningen planeras att byggas i anslutning till SÖRABs avfallsanläggning, se Figur 1. Figur 1. Lokalisering av E.ONs planerade kraftvärmeanläggning vid Hagby i Täby kommun. I kartan finns bland annat SÖRABs avfallsanläggning markerad. Kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av i huvudsak två pannor, en för avfallsklassat bränsle (verksamhetsavfall) och en för biobränslen. Anläggningen planeras att byggas etappvis, först avfallspannan och sedan biobränslepannan. Totalt installerad tillförd bränsleeffekt planeras ligga inom intervallet 190-295 MW. 1.2 Syfte och omfattning E.ON Värme Sverige AB har givit SWECO i uppdrag att utreda hanteringen av processavloppsvatten från kraftvärmeanläggningen och det dagvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. I utredningen ingår att optimera vattenanvändningen inom anläggningen och beräkna flöden och föroreningsmängder i det dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. Möjligheter att återanvända processavloppsvatten har studerats för att minimera mängden vatten som avleds till 3 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 recipienten. I utredningen ingår även att föreslå en principlösning för hantering av dagvatten och processavloppsvatten där erforderliga anläggningar redovisas i en principskiss. Dimensionering av anläggningarna baseras på genomförda flödes- och föroreningsberäkningar. Dessa har sedan legat till grund för en bedömning av reningseffekter samt föroreningshalter och föroreningsmängder som leds till recipient. Beräkning av processavloppsvatten- och dagvattenmängder samt föroreningshalter har skett för två olika alternativ där etapp 1 endast omfattar avfallspannan med tillhörande bränslehantering samt för fullt utbyggd anläggning. Utredningen ska även ligga till grund för framtida projektering av föreslagna fördröjningsoch reningsanläggningar. 1.3 Avgränsningar I föreliggande rapport redovisas dagvatten- och processavloppsvattenhanteringen inom den planerade kraftvärmeanläggningen. Med stöd av erfarenheter från liknande anläggningar, uppgifter från E.ON och modelleringsprogrammet StormTac har processoch dagvattenmängder samt föroreningshalter beräknats. I syfte att minska risken för oönskad bräddning har flödesberäkningar baserats på ett regn med 10 års återkomsttid. 4 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av två pannor, varav en med en bränsleeffekt på preliminärt ca 55 MW tillfört för avfallsklassat bränsle (i huvudsak verksamhetsavfall) samt en panna med en bränsleeffekt på ca 120 MW tillfört för biobränslen. För spetslast och som reserv planeras en oljepanna med effekten 45 MW tillfört. Avfallspannan kan vara av rostertyp eller fluidiserad bädd och biopannan kommer att vara av typen fluidiserad bädd. Respektive pannas planerade drifttider framgår av sammanställningen i Tabell 1. Anläggningen kommer att byggas ut etappvis. Etapp 1 kommer att bestå av avfallspanna och oljepanna. Med biobränslepannan blir anläggningen fullt utbyggd. Tabell 1. Uppskattning av bränslemängder och drifttider. Anläggningsdel Tillfört bränsle GWh/år Drifttid h/år Avfallspanna 442 8 000 Oljepanna 11 240 Biobränslepanna 671 5600 5 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 3 VATTENHANTERING INOM ANLÄGGNINGEN Inom den planerade kraftvärmeanläggningen kommer det att finnas flera avloppssystem för olika avloppsvattentyper beroende på erforderlig behandling samt slutlig recipient. De olika vattentyperna kan delas upp enligt följande: Renat rökgaskondensat Övrigt processavloppsvatten Dagvatten Vatten från golvbrunnar i anläggningen Släckvatten Sanitära avloppsvatten Figur 2 åskådliggör schematiskt utformningen av avloppsvattensystemet. Respektive fraktion beskrivs mer i detalj i avsnitt 3.1 till 3.5. Återanvändning i processer Processavloppsvatten Renat rökgaskondensat Reningsanläggning ett delflöde tas ut för återanvändning i processer Övrigt processavloppsvatten Fördröjningsmagasin Utjämnings-och avskiljningsdamm (avstängningsbar) Recipient Dagvatten Hårdgjorda ytor Slamavskiljare Oljeavskiljare Takytor Vatten från golvbrunnar i anläggningen Oljeavskiljare Sanitära avloppsvatten Kommunalt spillvattennät Figur 2. Principiell utformning av avloppsvattensystemen. 6 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
3.1 Processavloppsvatten och rökgaskondensat De största processavloppsvattenmängderna utgörs av rökgaskondensat som kommer att genomgå avancerad rening före avledning till fördröjningsmagasin och vidare till utjämnings- och avskiljningsbassäng. Övrigt processavloppsvatten kan bland annat utgöras av matarvatten vid tömning av panna och matarvattentank, vatten från bottenblåsning, provtagningsvatten, kondensat från ångfällor, indirekta kylvatten, vatten till slaggsläckning, spolvatten från rengöringsoperationer och liknande. Processavloppsvatten kommer att återanvändas i största möjliga mån. Vatten som avses användas i processen, exempelvis för spädmatning av pannor och fjärrvärmenät, kommer att genomgå ytterligare rening. Vatten som återanvänds till andra ändamål, som tillskottsvatten till rökgasrening och vissa kylvatten, behöver inte renas ytterligare. Returvatten från dammen kan kräva mekanisk avskiljning av suspenderat material, exempelvis sandfilter. Detta är markerat som Reningsanläggning på skissen i Figur 2. Koncentrat från reningsanläggningar samt andra överskottsvatten används i första hand som tillskottsvatten i rökgasreningen. Under den varmare delen av året, då det periodvis kan vara underskott i anläggningen, kommer vatten att återföras från dammen, vilket minskar utsläppet från dammen till recipienten. Genom återanvändning av vatten minskar utsläpp till recipienten samtidigt som behovet av kommunalt vatten hålls på en låg nivå. Beräknade processavloppsvattenflöden och mängder för etapp 1, samt för fullt utbyggd anläggning, framgår av Tabellerna 2 och 3. Angivna medelvärden avser årsmedel under drifttider som redovisas i tabell 1. 7 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 2. Bedömning av processavloppsvattenflöden och mängder i etapp 1. Ursprung/delström Flöde, medel m 3 /h Flöde, max m 3 /h Årsmängd m 3 /år Anmärkning Rökgaskondensat från avfallspannan, totalt Varav i retur till rökgasrening och panna 8,3 17,4 66 400 Bruttoflöde inkl. uppfuktning/kylning -1,4-5,0-11 200 Intern cirkulation Rökgaskondensat från avfallspannan till dammen, netto 1 6,9 12,4 55 200 Efter intern cirkulation Övrigt processavloppsvatten från avfallspannan 0,43 3 400 Bottenblåsning, m.m. Avgår intern cirkulation av rökgaskondensat (efter intern rening) -5,7-46 000 Processavloppsvattenmängd, netto 1,6 12 600 Spädmatning, ev. slaggsläckning, m.m. samt koncentrat till panna Retur från dammen (vid utloppet) -1,3-2 900 Nettoöverskott av processavloppsvatten 1,2 (0,34 l/s) 9 700 1 Avser flöde och vattenmängd efter återföring av koncentrat från rening av rökgaskondensat till uppkoncentrering i rökgasreningen. Vid vattenunderskott i kondenseringen Gäller vid utloppet från dammen Som framgår av sammanställningen innebär etapp 1 ett litet överskott av vatten. Variationer kan dock förekomma och balansen ovan förutsätter bland annat en successiv ökning av spädmatningen till fjärrvärmenätet. Av Tabell 3 framgår flöden och processavloppsvattenmängder för fullt utbyggd anläggning. Observera här att pannorna har olika drifttid, vilket kan påverka förhållandet flöde/avloppsvattenmängd (vid maxvärden). 8 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Tabell 3. Bedömning av processavloppsvattenflöden och mängder i fullt utbyggd anläggning. Ursprung/delström Rökgaskondensat från avfallspanna och biopanna, totalt Varav i retur till rökgasrening och pannor Flöde, medel m 3 /h Flöde, max m 3 /h Årsmängd m 3 /år 39 62 239 000 Anmärkning Bruttoflöde inkl. uppfuktning/kylning -9,3-14,8-55 000 Intern cirkulation Rökgaskondensat från pannor till dammen, netto 1 29,5 47 184 000 Efter intern cirkulation Övrigt processavloppsvatten från avfallspanna och biopanna, totalt 1,1 9 000 Bottenblåsning, m.m. Avgår intern cirkulation av rökgaskondensat (efter intern rening) -9,6-77 000 Processavloppsvattenmängd, netto 14,5 116 000 Spädmatning, ev. slaggsläckning, m.m. samt koncentrat till panna Retur från dammen (vid utloppet) -9,3-21 000 Nettoöverskott av processavloppsvatten 11,9 (3,3 l/s) 30 (10,8 l/s) 95 000 1 Avser flöde och vattenmängd efter återföring av koncentrat från rening av rökgaskondensat till Vid vattenunderskott i kondenseringen Gäller vid utloppet från dammen uppkoncentrering i rökgasreningen. Som framgår av tabellen beräknas volymen av processavloppsvatten, som kan komma att avledas från dammen vid fullt utbyggd anläggning, uppgå till ca 95 000 m 3 /år motsvarande ett medelflöde på ca 11,9 m 3 /h (3,3 l/s). 9 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 3.2 Dagvatten Allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor samlas upp och renas inom verksamhetsområdet. Mängden och föroreningshalten i det dagvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet och avrinningen från de olika ytorna är till stor del beroende av vilken yta regnet faller på. Figur 3 och 4 visar exempel på möjlig utformning av verksamhetsområdet för etapp 1 respektive fullt utbyggd anläggning. Utifrån dessa ritningar har preliminära ytor tagits fram och kopplats till olika markanvändningar. Figur 3. Exempel på möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggning i Hagby för etapp 1 (streckad röd linje markerar E.ONs verksamhetsområde, grått hårdgjorda ytor). 10 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Figur 4. Exempel på möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggning i Hagby efter full utbyggnad (streckad röd linje markerar E.ONs verksamhetsområde, grått utgör hårdgjorda ytor). Totala verksamhetsområdets yta uppgår till cirka 11 ha. Tak- och markytornas ungefärliga fördelning med angivna storlekar för respektive område och etapp framgår av Tabell 4 och 5. Den totala reducerade ytan i etapp 1 är beräknad till cirka 4,7 hektar. Reducerad yta innebär att hänsyn tagits till avrinningskoefficienterna för respektive markanvändning och är mått på vilken avrinning ytan ger upphov till inom verksamhetsområdet. Vid fullt utbyggd anläggning ökar den totala reducerade ytan för verksamhetsområdet till cirka 7 ha på grund av att naturmark ersätts av mer hårdgjord yta inom området. 11 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 4. Preliminära ytor för respektive markanvändning inom verksamhetsområdet för etapp 1. Markanvändning, Etapp 1 Yta m 2 Avrinningskoefficient Reducerad area m 2 Takyta 7 300 0,9 6 570 Körytor/asfaltsytor 47 840 0,8 38 272 Bränslelagringsytor 2 660 0,5* 1 330 Naturmark + damm 52 300 0,01 523 Totalt 110 100 0,42 46 695 Tabell 5. Preliminära ytor av respektive markanvändning inom verksamhetsområdet för fullt utbyggd anläggning. Markanvändning, Etapp 2 Yta m 2 Avrinningskoefficient Reducerad area m 2 Takyta 13 681 0,9 12 313 Körytor/asfaltsytor 47 840 0,8 38 272 Bränslelagringsytor 39 500 0,5* 19 750 Naturmark + damm 9 079 0,01 91 Totalt 110 100 0,64 70 426 * Avrinningskoefficienten för bränslelagringsytan är uppskattad till 0,5, vilket innebär att 50 % av dagvattnet avrinner från ytan. Resterande del förväntas absorberas i det material som ligger på upplagen. Troligtvis är avrinningen lägre än 50 % om upplagen till stor del är täckta med bränsle (flis mm), men det kan inte alltid antas vara fallet, varför det är motiverat med en avrinningskoefficient på 0,5. Beräkningar av uppkomna flöden och föroreningar i dagvattnet återfinns i kapitel 5 och 6. 3.2.1 Vatten från takytor Takavvattningen inom planerad kraftvärmeanläggning förväntas inte ge upphov till påtaglig kontamination av vattnet även om någon påverkan från diffus damning samt ett något högre atmosfäriskt nedfall (sura komponenter) i samband regn kan förutses. Sammansättningen förväntas dock i allt väsentligt överensstämma med övrigt dagvatten i närområdet möjligen med undantag för vissa metallhalter (i första hand zinkhalten som kan påverkas av beslag, plåtar, fästen till belysningsarmaturer, silar, hängrännor, stuprör, etc., vilka ofta är varmförzinkade). 12 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
3.2.2 Vatten från körytor/asfaltsytor och bränslelagringsytor Viss risk för förorening av vatten från hårdgjorda ytor finns i anslutning till transportvägar för verksamhetsavfall, från bränsleupplagringsytor samt inom områden där ask- och/eller slagghantering sker. Något tillskott kan även komma från parkeringsytor och upplagsplatser för kasserad utrustning och liknande områden. Föroreningsnivån i detta vatten är svårbedömd och relativt stora variationer kan förekomma. Utjämning av föroreningskoncentrationer kommer dock att ske i fördröjningsmagasinet samt i utjämnings- och avskiljningsdammen. 3.2.3 Vatten från grönytor och övriga ej påverkade områden Vatten från de ytor där ingen verksamhet sker inom verksamhetsområdet kommer att avvattnas på samma sätt som idag. Större delen av det vatten som faller på dessa ytor infiltreras i marken och ger inte upphov till någon avrinning. Det dagvatten som avrinner från ytan förväntas inte ge upphov till någon kontamination av vattnet. 3.3 Släckvatten Släckvatten uppkommer vid bekämpning av olika typer av brand i eller vid anläggningen. Beroende på vad som brinner kan såväl släckvattenmängd som sammansättning variera inom relativt vida gränser. I de flesta fall kommer avledning att ske till systemet för dagvatten och processavloppsvatten då merparten av såväl inomhus belägna golvbrunnar som gårdsbrunnar föreslås anslutnas till planerade fördröjnings- och avskiljningsanläggningar inom området. Om behov uppstår kan utflödet från reningsanläggningarna stängas för att förhindra spridning av föroreningar till recipient. Vid brand i personalutrymmen, laboratorielokaler och liknande utrymmen, som är anslutna till systemet för sanitärt avloppsvatten kan mindre mängder släckvatten tillföras spillvattennätet. Sannolikheten för denna typ av bränder är dock liten och släckvattenmängderna små. Avrinning till nätet för sanitärt avloppsvatten kommer också att begränsas genom att rutiner för täckning av golv- och gårdsbrunnar utarbetas. 3.4 Vatten från golvbrunnar i anläggningen Vatten ska normalt inte tillföras golvbrunnar men vid exempelvis rengöring, spill, läckage, reparationer och liknande samt vid brand i anläggningen kan vatten komma att avledas via golvbrunnar till planerat fördröjningsmagasin samt utjämnings- och avskiljningsdamm. Vid okontrollerad avledning, exempelvis vid brand, kan utloppet från magasin och damm stängas. 13 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 3.5 Sanitära avloppsvatten Vatten från tvättfat, toaletter, duschar, tvättmaskiner och andra installationer i personalutrymmen kommer att anslutas till det sanitära spillvattennätet för vidare befordran till Käppala avloppsreningsverk. Avledning planeras ske till det sanitära spillvattennätet via fettavskiljare om de lokala kraven (ABVA) så kräver. Avloppsvattenmängden är starkt beroende av antalet personer (och personalkategorier) som är verksamma inom anläggningen men kan, på basis av nuvarande planeringsunderlag 1, uppskattas till ca 2 000 m 3 /år, varav ca 1 500 m 3 /år från sanitära installationer. 14 (36) 1 Beräkningen baserad på ca 50 personer i varierande befattningar (dag- och skiftgående) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
4 PRINCIP FÖR HANTERING AV DAGVATTEN OCH PROCESSAVLOPPSVATTEN Allt dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet kommer att renas i utjämnings- och avskiljningsdammen i områdets östra hörn innan det leds vidare till recipienten Stora Värtan. Innan vattnet når utjämnings- och avskiljningsdammen kommer det att ledas med självfall i ledningssystem till ett fördröjningsmagasin, vilket förläggs i lågpunkten inom verksamhetsområdet. 4.1 Fördröjningsmagasin Ett fördröjningsmagasin anses nödvändigt då vattnet måste pumpas vidare till en inom området högre belägen utjämnings- och avskiljningsdamm. Utan ett fördröjningsmagasin skulle det krävas pumpar med mycket hög kapacitet, eftersom det rör sig om stora dagvattenflöden som kan behöva hanteras då området har en hög andel hårdgjorda ytor (med hög avrinning). Uppsamling av dagvatten i ett fördröjningsmagasin, som placeras i systemets lågpunkt, innebär att storleken på pumpar och tryckledningar kan minskas väsentligt, vilket ger såväl praktiska som ekonomiska fördelar. Såväl dagvatten från hårdgjorda ytor som vatten från golvbrunnar passerar slamavskiljare och oljeavskiljare (klass I i enlighet med SS-EN 858-1) före inlopp i fördröjningsmagasinet. I fördröjningsmagasinet blandas dagvatten med processavloppsvatten och eventuellt vatten från golvbrunnar innan det pumpas i ett gemensamt ledningssystem vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Fördröjningsmagasinet kan antingen förläggas i marknivå och utformas som en torrdamm alternativt utgöras av ett underjordiskt magasin i plast eller ett rörmagasin i betong eller plast. Prefabricerade betongmagasin är också ett alternativ. Då det är höga grundvattennivåer i området måste fördröjningsmagasinet utföras som en tät konstruktion, och hänsyn tas till risker som bottenupptryckning. Förläggs magasinet under mark bör det förankras, så att risken med bottenupptryckning minimeras. Eftersom höjdsättning av verksamhetsområdet inte är gjord ännu, finns möjlighet att ta hänsyn till denna faktor. 4.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm Vattnet från fördröjningsmagasinet pumpas till en utjämnings- och avskiljningsdamm. I dammen sker rening och ytterligare fördröjning av dagvattnet innan vattnet pumpas vidare och ansluter till det kommunala dagvattennätet. Pumpning av vatten ut från utjämnings-och avskiljningsdammen är nödvändigt på grund av nivåförhållanden mellan utloppet och anslutningspunkten till det kommunala ledningsnätet. Eventuellt finns möjlighet till samverkan med SÖRAB för anslutning från Hagbyområdet till det kommunala ledningsnätet, men detta är ännu inte klarlagt. 15 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 5 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP OCH BERÄKNADE FÖRORENINGSHALTER I DAG- OCH PROCESSAVLOPPSVATTEN (INNAN RENING I DAMM) 5.1 Riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsområdet Ur ett föroreningsperspektiv är dagvatten ofta en diffus föroreningskälla som normalt avleds som ett punktutsläpp till en recipient. Avvattning av mark inom detaljplanelagt område är i miljöbalken definierat som avloppsvatten och därmed miljöfarlig verksamhet. Sådant avloppsvatten får inte släppas ut utan förgående rening om utsläppet inte kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön 2. Inrättande av ett nytt utsläpp i vattenområde eller förändring av befintligt utsläpp är anmälningspliktigt till den kommunala nämnden. Det är den som är huvudman för avledningssystemet som är ansvarig för utsläppet. I dagsläget saknas nationella riktvärden för sådant utsläpp, krav ställs istället ofta utifrån lokala styrdokument eller med hjälp av internationella jämförelser. Kraven på rening formuleras ofta i form av riktvärden angivna som årsmedelvärden. De framräknade föroreningshalterna i dagvattnet och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet (Tabell 14-17) jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 3VU, vilket är riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsutövare (RTK, 2009). Dessa riktvärden presenteras i Tabell 6. 16 (36) 2 SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Tabell 6. Förslag till riktvärden (årsmedelhalt) för dagvattenutsläpp (RTK 2009). 3VU representerar riktvärden från verksamhetsutövare. Ämne 1 Enhet Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (3VU) Fosfor (P) mg/l 0,25 Kväve (N) mg/l 3,5 Bly (Pb) µg/l 15 Koppar (Cu) µg/l 40 Zink (Zn) µg/l 150 Kadmium (Cd) µg/l 0,5 Krom (Cr) µg/l 25 Nickel (Ni) µg/l 30 Kvicksilver 2 (Hg) µg/l 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l 100 Oljeindex (olja) mg/l 1,0 1) 2) Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller (ej filtrerat eller centrifugerat prov). Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag. 5.2 Metod för beräkning av flöden och föroreningar Flödes- och föroreningsberäkningar har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac 3. Förorenings- och belastningsberäkningar har utförts för dagvatten och för processavloppsvatten som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen, före rening respektive efter rening. Som indata till StormTac-modellen används årlig nederbörd i Stockholmsområdet, 636 mm/år 4, och markanvändning hämtad från underlag över utformningen av anläggningen (figur 3 och 4). 3 www.stormtac.com 4 Uppmätt nederbörd i Stockholm (ca 590 mm/år) justerat efter mätförluster med faktor 1,18 i enlighet med SMHI. 17 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Beräkning av föroreningshalter i dagvatten från hårdgjorda ytor har baserats på undersökningar vid andra biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeanläggningar i olika delar av Sverige samt schablonvärden i modelleringsverktyget StormTac. Olika förutsättningar råder dock och det obehandlade vattnets sammansättning är svårbedömd och kan säkerligen variera inom relativt vida gränser. Det bör även beaktas att empiriska data från liknande anläggningar inte är heltäckande. Även underlaget för beräkning av reningseffekt för kvicksilver är begränsat då kvicksilver oftast har förekommit i halter under rapporteringsgränsen i utgående vatten från undersökta dagvattendammar. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela verksamhetsområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (susp; partiklar) och olja. För samtliga ämnen redovisas totalhalter. 5.3 Beräknade föroreningshalter i dagvatten och processavloppsvatten I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas beräknade föroreningshalter i dagvattnet som uppkommer inom verksamhetsområdet respektive processavloppsvatten (renat rökgaskondensat) vid etapp 1 respektive fullt utbyggd anläggning. Halterna avser det vatten som leds till fördröjningsmagasinet. I fördröjningsmagsinet blandas processavloppsvatten och dagvatten innan det pumpas vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. I kapitel 8 redovisas beräknade föroreningshalter i det blandade vattnet som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen samt beräknade halter och belastning efter rening i dammen. Samtliga föroreningshalter i dagvattnet (Tabell 7) är lägre i etapp 1 jämfört med fullt utbyggd anläggning, detta beror på att mer naturmark tas i anspråk när anläggningen är fullt utbyggd. 18 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Tabell 7. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som uppkommer inom verksamhetsområdet (före rening) vid etapp 1 och fullt utbyggd anläggning. Ämne Enhet Koncentration Etapp 1 Koncentration Fullt utbyggd anläggning Fosfor (P tot ) mg/l 0,26 0,28 Kväve (N tot ) mg/l 2,6 2,9 Bly (Pb) µg/l 23 27 Koppar (Cu) µg/l 41 45 Zink (Zn) µg/l 130 150 Kadmium (Cd) µg/l 0,57 0,6 Krom (Cr) µg/l 20 23 Nickel (Ni) µg/l 33 38 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,044 0,052 Suspenderad substans (SS) mg/l 240 270 Oljeindex mg/l 0,87 0,98 I Tabell 8 angivna halter i behandlat processavloppsvatten är baserade på erfarenheter från liknande anläggningar med avancerad reningsutrustning och långtgående återanvändning av olika vattenströmmar. De nivåer som framgår av tabellen är att betrakta som årsmedelvärden. 19 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 8. Föroreningshalter i renat rökgaskondensat som leds till dammen för ytterligare rening innan utsläpp till recipient. Ämne Enhet Avfallspanna Typ av panna Biopanna Ammoniumkväve (NH 4 + ) mg/l 5 5 Fosfor (P) µg/l 10 10 Bly (Pb) µg/l 5 5 Koppar (Cu) µg/l 5 5 Zink (Zn) µg/l 50 50 Kadmium (Cd) µg/l 0,3 0,3 Krom (Cr) µg/l 5 5 Nickel (Ni) µg/l 5 5 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,2 0,2 Suspenderad substans (SS) mg/l 2 2 Arsenik (As) µg/l 2 2 Dioxiner ng/l 0,1 0,1 20 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
6 DIMENSIONERING AV FÖRDRÖJNINGSMAGASIN OCH UTJÄMNINGS- OCH AVSKILJNINGSDAMM Föroreningshalterna i dagvattnet och processavloppsvattnet från området indikerar ett reningsbehov av framförallt kväve (vilket till största delen föreligger som ammoniumkväve) innan det avleds till recipient. En utjämnings- och avskiljningsdamm som renar vattnet har därför översiktligt dimensionerats. På grund av dammens läge har även ett fördröjningsmagasin dimensionerats, vilket utjämnar flödet innan vattnet pumpas vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Grundvattennivåer i omkringliggande område visar att grundvattnet ligger mycket ytligt. Mätningar utförda 2013-07 och 2013-08 visar på grundvattennivåer ca 0,5 m under marknivå, detta trots en torr sommar med väldigt lite nederbörd. Övriga månader kan grundvattennivåerna förväntas vara ännu högre. De höga grundvattennivåerna, samt det faktum att underliggande jordart utgörs av morän, medför att dammen troligtvis måste utföras med tät botten. Det föreligger risk för bottenupptryckning, vilket dock kan motverkas av vattentrycket i dammen. Det medför att dammen inte får tömmas eller endast tömmas delvis. Dimensionerande flöden vid regn med olika återkomsttid återges i Tabell 9 för etapp 1 och för fullt utbyggd anläggning. Det kan konstateras att de dimensionerande flödena är lägre för etapp 1 vilket kan förklaras genom att den reducerade arean är mindre i etapp 1 jämfört med fullt utbyggd anläggning. I tabellen visas både det dimensionerande flödet för en dagvattenledning som leder vattnet till fördröjningsmagasinet, samt det flöde som är dimensionerande för fördröjningsmagasinet. Att det är olika flöden som är dimensionerande för ledning respektive fördröjningsmagasin beror på att det är kraftiga, intensiva regn med kort varaktighet som oftast är dimensionerande för ledningar. De regn som skapar de största fördröjningsvolymerna är däremot oftast regn med lägre intensitet och lång varaktighet. 21 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 9. Dimensionerande dagvattenflöden vid regn med olika återkomstid vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. De dimensionerande flödena anges dels för ledning samt för fördröjningsmagasinet. Återkomsttid på regn Etapp 1 Dimensionerande flöde för ledning l/s Dimensionerande flöde för magasin l/s 2 år 660 440 10 år 1100 500 100 år 2400 600 Fullt utbyggd anläggning 2 år 890 440 10 år 1500 550 100 år 3200 650 6.1 Fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasinet dimensioneras för att klara att fördröja ett 10-års regn. I beräkningarna ingår även ett flöde av processavloppsvatten, vilket också leds till fördröjningsmagasinet. Från magasinet pumpas vattnet vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Pumpkapaciteten styr delvis storleken på magasinet, med ett bedömt medelutflöde på 150 l/s från magasinet till utjämnings- och avskiljningsdammen beräknas magasinets fördröjningsvolym till 750 m 3 vid etapp 1 medan motsvarande siffra för fullt utbyggd anläggning beräknas till 1300 m 3. Beroende på vald pumpkapacitet förändras volymsbehovet och slutlig utformning är därför ännu inte bestämd. Ytbehovet beror på hur magsinet konstrueras. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar fördröjningsmagasinets volymsbehov och uppgår till 2200 m 3 vid etapp 1 och vid fullt utbyggd anläggning uppgår volymen till 3600 m 3. Detta förutsätter att medelutflödet är 150 l/s i båda fallen. 6.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm En utjämnings- och avskiljningsdamm har dimensionerats för att kunna rena och utjämna det dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. Reningsanläggningen har dimensionerats för etapp 1 och fullt utbyggd anläggning. Ett utflöde från dammen på 100 l/s motsvarar naturmarksavrinning från ett område med motsvarande yta som E.ONs verksamhetsområde. Dock kan utflödet komma att 22 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
begränsas till ca 20 l/s om samverkan sker med SÖRABs ledningsnät, varför dammen även dimensioneras för ett sådant utflöde. Storleken på dammen påverkas även av kapaciteten på de pumpar som transporterar processavloppsvatten samt dagvatten från fördröjningsmagasinet till utjämnings- och avskiljningsdammen. Dammens slutliga storlek beror således på optimering vid dimensionering av ledningar och pumpar samt möjlighet till samverkan med SÖRAB. I detta skede är dessa beslut ännu inte fattade. I följande avsnitt anges dimensionerande data samt anläggningsdata för etapp 1 och fullt utbyggd anläggning, vid utflöde på 20 l/s respektive 100 l/s. 6.2.1 Etapp 1 Vid utflöde 20 l/s Dammens totala anläggningsyta beräknas bli 1800 m 2 och den permanenta vattenvolymen blir 1400 m 3. Den permanenta vattenytan i dammen beräknas bli 1500 m 2. Reglervolymen utgör den extravolym som dammen rymmer upp till dammkanten vid fall då utloppet till dammen måste stängas (i detta fall kan utloppspumparna stängas av). Reglervolymen dimensioneras för att kunna hålla ett 10-årsregn och uppgår till 1200 m 3. Reglerhöjden i dammen blir då 0,70 meter och utgör höjden mellan den permanenta och den totala ytan. Dessa ytor och volymer förutsätter ett utflöde från dammen på ca 20 l/s. Vid utflöde 100 l/s Ändras utflödet till 100 l/s förblir anläggningsytan, den permanenta vattenvolymen och vattennivån densamma medan reglervolymen och reglerhöjden minskar till 900 m 3 respektive 0,56 m. I Tabell 10 och 11 sammanställs områdesdata, flödesdata samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid ett utflöde av 20 l/s samt 100 l/s för etapp 1. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar reglervolymen till 1700 m 3 och reglerhöjden till 0,97 m trots att det även fortsättningsvis pumpas in 150 l/s till dammen. En förändring sker eftersom den dimensionerande varaktigheten vid ett 10 års regn är 5 h medan dimensionerande varaktighet vid ett 100 års regn är 12 h. 23 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 10. Dimensionerande data samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid etapp 1, och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Områdesdata Årlig nederbörd 636 mm/år Avrinningskoefficient 0,42 A red Dimensionerande rinnsträcka 4,7 ha 350 m Flödesdata Årsmedelflöde, dagvatten Årsmedelflöde, processavloppsvatten Medelregnflöde, dagvatten Inkommande dagvatten, maxflöde, (styrs av pumpar) Max utflöde från damm, pumpas ut 1,2 l/s 0,44 l/s (till damm) 15 l/s 150 l/s 100 l/s Tabell 11. Anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid etapp 1 och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Anläggningsdata, utjämnings- och avskiljningsdamm Max utflöde från damm, pumpas ut 20 l/s 100 l/s Permanent vattenvolym (Vp) 1400 m 3 1400 m 3 Total anläggningsyta (Atot) 1800 m 2 1800 m 2 Total vattenyta upp till permanent vattennivå, (Ap) Maximalt vattendjup upp till permanent vattenyta 1500 m 2 1500 m 2 1,7 m 1,7 m Reglerhöjd över permanent vattenyta 0,70 m 0,56 m Reglervolym (10-årsregn) 1200 m 3 900 m 3 24 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
6.2.2 Fullt utbyggd anläggning Vid utflöde 20 l/s Vid fullt utbyggd anläggning blir det större volymer vatten som behöver hanteras. Dammens totala yta bedöms bli 2900 m 2 varav den permanenta vattenytan uppgår till 2200 m 2. Den permanenta vattenvolymen är 2300 m 3. Reglervolymen vid ett 10-års regn är 2700 m 3 och reglerhöjd 1,1 m. Vid utflöde 100 l/s Ändras utflödet till 100 l/s förblir anläggningsytan, den permanenta vattenvolymen och vattennivån densamma medan reglervolymen och reglerhöjden minskar till 1400 m 3 respektive 0,61 m. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar reglervolymen till 2700 m 3 och reglerhöjden till 1,1 m trots att det även fortsättningsvis pumpas in 150 l/s till dammen. En förändring sker eftersom den dimensionerande varaktigheten vid ett 10 års regn är 5 h medan dimensionerande varaktighet vid ett 100 års regn är 12 h. I tabell 12 och 13 redovisas områdesdata, flödesdata samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid ett utflöde av 20 l/s samt 100 l/s vid fullt utbyggd anläggning. Tabell 12. Dimensionerande data samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid full utbyggnad, och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Områdesdata Årlig nederbörd 636 mm/år Avrinningskoefficient 0,64 A red Dimensionerande rinnsträcka 7 ha 350 m Flödesdata Årsmedelflöde, dagvatten Årsmedelflöde, processavloppsvatten Medelregnflöde, dagvatten Inkommande dagvatten, maxflöde, (styrs av pumpar) 1,6 l/s 4,0 l/s (till damm) 22 l/s 150 l/s 25 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 13. Anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid fullt utbyggd anläggning och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Anläggningsdata, utjämnings- och avskiljningsdamm Max utflöde från damm, pumpas ut 20 l/s 100 l/s Permanent vattenvolym (V p ) 2300 m 3 2300 m 3 Total anläggningsyta (A tot ) 2900 m 2 2900 m 2 Total vattenyta upp till permanent vattennivå, (A p ) 2200 m 2 2200 m 2 Reglerhöjd över permanent vattenyta 1,1 m 0,61 m Reglervolym (10-årsregn) 2700 m 3 1400 m 3 26 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
7 DAMMENS UTFORMNING OCH FUNKTION Processavloppsvattnets och dagvattnets föroreningsinnehåll visar att det finns ett behov av att rena vattnet, speciellt med hänsyn till kvävehalterna. Dammen är speciellt designad för att uppnå en effektiv avskiljning av ammoniumkväve. Även en effektiv rening av metaller uppnås med denna utformning. Som föregående avsnitt visade skiljer sig den erforderliga storleken på dammen beroende på vilket etapp och vilket utflöde från dammen som avses. Utformningen av dammen är däremot generell för alla alternativ om inget annat anges. Närmast inloppet anläggs en djupzon. Reningen sker då hastigheten på inkommande vatten i dammen sjunker vilket medför att partiklar, partikelbundna föroreningar och näringsämnen sedimenterar och sjunker till botten. Vid botten fastläggs föroreningar i bottensedimentet. Djupzonen får även en temperaturutjämnande effekt på vattnet då både processavloppsvatten (med temperatur runt 40 ±5 C) och dagvatten blandas (vilket även sker i fördröjningsmagasinet). En makadamvall föreslås anläggas från botten av dammen upp till permanent vattenyta, vilken har till uppgift att avskilja djupzonen från grundzonen. Härigenom filtreras också vattnet samtidigt som makadammets yta erbjuder en plats för mikroorganismer att tillväxa på. Genom att makadamvallen anläggs underlättas också omhändertagandet av det avskilda/sedimenterade materialet i djupzonen. Från djupzonen leds vattnet vidare genom makadamvallen till en grundzon. I hela grundzonen planteras växter. I denna del av dammen gynnas nitrifikationsprocessen där ammoniumkväve oxideras via nitrit till nitrat. Även växtligheten i grundzonen bidrar till reningen genom upptag av näringsämnen och föroreningar. Växter bidrar också indirekt till reningen genom att de erbjuder en yta för mikroorganismerna (t.ex. nitrifierande bakterier, vilka inte är frilevande) att leva på. För att få en effektiv nitrifikation krävs också goda syrgasförhållanden vilket erhålls genom att zonen är grund med stor vattenyta som är i kontakt med omkringliggande atmosfär. Genom att anlägga förhållandevis stora grundzoner med mycket växtlighet ges goda förutsättningar för rening av lösta föroreningar samt närsalter i dammen. Stora grundzoner med mycket växtlighet ger också en estetiskt tilltalande damm. Från grundzonen leds vatten vidare till en större djupzon. Denitrifikation sker då denitrifierande bakterier omvandlar nitrat till kvävgas. Processen sker under syrefria alternativt syrefattiga förhållanden i vattenfas, vilket möjliggörs i denna djupa del av dammen där syrgashalten är låg. Denitrifikation sker också i vattenmättade sediment där reducerade förhållanden råder. Vegetationen skapar även små mikroklimat i rhizosfären och genom syrgasupptag i rötterna skapas syrefria zoner nära rötterna vilket gynnar denitrifikationsprocessen och utgör en bra miljö för denitrifierande bakterier. Även sedimentering sker i denna del av dammen. Djupzonerna gör också att en öppen vattenspegel erhålls i dammen vilket ut estetisk synvinkel är positivt. Ett nedsänkt utlopp anläggs för att hindra eventuellt flytande föroreningar som olja att transporteras vidare till recipienten. Vid en eventuell nödsituation kan pumparna vid 27 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 utloppet stängas av, vilket förhindar utflöde från dammen. Möjligheter till provtagning kommer att beaktas vid utformningen genom att anlägga inlopp och utlopp med tillräckliga dimensioner. Dammen omges av grundzoner där våtmarksväxter etableras. Förutom att vegetation utgör tillväxtytor för nitrifikations-och denitrifikationsbakterier bidrar även ett tätt bestånd av vegetation till att öka flödesmotståndet vilket i sin tur ökar uppehållstiden och ger mer tid för växtnäringsupptag och sedimentation av föroreningar. Växtupptag av kväve sker både i form av ammoniumkväve och nitratkväve och kan påverka reningseffekten positivt i en damm under växtsäsongen. Anläggningen kommer att ha god funktion även vintertid. De biologiska processerna är normalt sett långsammare vintertid då temperaturen är lägre, vilket påverkar framför allt kvävereningen. Eftersom dammen kommer få ett delflöde av uppvärmt rökgaskondensat hålls medelvattentemperaturen något högre än vad det normalt sett skulle ha varit fallet vintertid. En högre temperatur i vattnet vintertid bedöms påverka reningseffekten i dammen positivt. Frysrisken i dammen vintertid anses minimal då temperaturen i rökgaskondensatet höjer vattentemperaturen samt att inlopp och utlopp i dammen är nedsänkta vilket förhindrar problem med frysning. Att flödet av rökgaskondensatet är konstant under vintertid förhindrar också frysning. I Figur 5 presenteras en principskiss på utformningen av dammen, och i Figur 6 visas längdsnitt och ett tvärsnitt av samma damm. Hur stor del i dammen respektive zon utgör bestäms i ett senare skede. I Figur 7 visas exempel på anlagda dammar för rening och fördröjning av förorenat vatten. 28 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Figur 5. Schematisk skiss av planerad utjämnings- och avskiljningsdamm. 29 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Figur 6. Längdsnitt och tvärsnitt av planerad utjämnings- och avskiljningsdamm (ej skalenlig). 30 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Figur 7. Exempel på utformning av dammar för hantering av förorenat vatten. En damm bidrar förutom fördröjning och rening av vatten även till ökad biologisk mångfald och utgör ett estetiskt inslag i miljön. 31 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 8 RENINGSEFFEKT I DAMM, FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER SOM BELASTAR RECIPIENT Reningseffekten som redovisas i Tabell 14 och Tabell 15 har beräknats i StormTac och bygger på data från andra liknande reningsanläggningar. Behandlingsresultat varierar beroende på ämnenas förekomstform, koncentration och typen av förekommande komplexbildare men ligger inom intervallet 40-95 % beroende på typ av förorening. Resultaten av föroreningsberäkningarna visar att samtliga ämnen hamnar under riktvärdena för dagvattenutsläpp (nivå 3VU) efter rening. Jämförs föroreningshalterna i utgående vatten från utjämnings- och avskiljningsdammen med de strängare riktlinjerna för nivå 1S (direktutsläpp till en större recipient) visar även denna jämförelse att samtliga riktvärden underskrids med undantag för kvicksilver, som i detta fall är 0,05 µg/l. Dock är osäkerheten stor kring förekomst och reningseffekt av kvicksilver. Av riktvärdesgruppens förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp framgår även att om endast riktvärdet för kvicksilver överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder på grund av osäkert dataunderlag. Växtlighet har i tidigare studier visat sig ha god reningseffekt på kvicksilver varför det kan förmodas ge även goda resultat i föreslagen reningsanläggning där mycket växtlighet planeras. 32 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Tabell 14. Beräknade metallkoncentrationer (µg/l) i vatten som uppkommer inom verksamhetsområdet (dagvatten och processavloppsvatten) under etapp 1 och efter fullt utbyggd anläggning som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen. Tabellen visar föroreningshalter före och efter rening samt beräknad reningseffekt. Riktvärden för dagvattenutsläpp redovisas för nivå 3VU (verksamhetsutövare). Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) Etapp 1 Reningseffekt 76 61 72 56 88 81 53 Koncentration Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg 1 g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Före rening 19 32 110 0,50 16 26 0,083 Efter rening 4,4 12 31 0,22 2,0 4,9 0,039 Riktvärden, 3VU 15 40 150 0,5 25 30 0,1 Fullt utbyggd anläggning Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) Reningseffekt 78 65 73 57 88 85 52 Koncentration Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg 1 g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Före rening 12 17 80 0,39 10 15 0,16 Efter rening 2,6 6,0 22 0,17 1,3 2,3 0,074 Riktvärden, 3VU 15 40 150 0,5 25 30 0,1 1 Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag. 33 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 Tabell 15. Beräknade övriga föroreningar som uppkommer inom verksamhetsområdet (dagvatten och processavloppsvatten) under etapp 1 och efter fullt utbyggd anläggning leds till utjämnings- och avskiljningsdammen. Beräkningarna är utförda före och efter rening, och redovisar beräknad reningseffekt och föroreningshalter (mg/l). Riktvärden för dagvattenutsläpp redovisas för nivå 3VU. Föroreningar som överstiger riktvärdena för dagvattenutsläpp markeras med grått. Etapp 1 P N SS Olja Reningseffekt, % 58 40 94 85 Koncentration P N SS Olja mg/l mg/l mg/l mg/l Före 0,20 2,9 181 0,65 Efter 0,083 1,8 11 0,10 Riktvärden, 3VU 0,25 3,5 100 1,0 Fullt utbyggd anläggning P N SS Olja Reningseffekt, % 59 40 95 85 P N SS Olja Koncentration mg/l mg/l mg/l mg/l Före 0,092 3,5 82 0,30 Efter 0,038 2,1 4,1 0,045 Riktvärden, 3VU 0,25 3,5 100 1,0 I Tabell 16 och 17 redovisas den beräknade föroreningsbelastningen i det blandade process- och dagvattnet före och efter rening i utjämnings- och avskiljningsdammen både för etapp 1 och etapp 2. 34 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
Tabell 16. Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) av metaller från verksamhetsområdet vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. Belastning Etapp 1 Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 0,93 1,6 5,5 0,025 0,82 1,31 0,00 Efter rening 0,21 0,59 1,5 0,011 0,093 0,23 0,0019 Belastning Fullt utbyggd anläggning Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 1,9 2,9 13 0,065 1,7 2,5 0,026 Efter rening 0,37 0,87 3,2 0,024 0,18 0,33 0,011 Tabell 17. Beräknad övrig föroreningsbelastning (kg/år) från verksamhetsområdet vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. Belastning Etapp 1 P N SS Olja kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 10 147 9 108 33 Efter rening 3,9 83 515 4,7 Belastning Fullt utbyggd anläggning P N SS Olja kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 15 582 13 624 49 Efter rening 5,5 305 595 6,5 Vid beräkningar av utgående föroreningshalter och mängder från dammen har ingen hänsyn tagits till att viss recirkulation av vatten från dammen till anläggningen sker vilket kan innebära att den faktiska belastningen till recipienten kan komma att minskas med upp till 18 %. 35 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx
repo001.docx 2012-03-29 9 REFERENSER www.stormtac.com Riktvärdesgruppen i Stockholm, Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Structor. 2013. Preliminär översiktsplan. SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 36 (36) SEJPIR p:\1133\1143598\000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans 20140226\rapport del 1_final report.docx