PM Mark & Landskap Tumba Centrum 2012-12-07 I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\PM Tumba C.doc
2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOTEKNIK 3 3. LEDNINGAR 3-5 4. LANDSKAP 5-10 Bilagor: Bilaga 1, Dagvattenplan R50-01, 2012-12-05
3 (10) 1 Inledning Som en del av utredningen för renovering och nyexploatering av Tumba Centrum, har Citycon & Strabag ålagt Novamark att göra en bedömning av lämpliga lösningar för dagvatten samt ta fram idéer för gestaltning av handels- och bostadsmiljöer samt offentliga ytor. 2 Geoteknik För byggnaderna i det norra området krävs pålning till berg och för byggnaderna i det södra området dels bergsprängning, dels fyllning. För mer information, se PM Geoteknik 3 Ledningar 3.1 Dagvattenhantering Geologi och hydrogeologi Marken inom området består till största delen av lera med dåliga förutsättningar för infiltration och perkolation, i de mer höglänta delarna mot Gröndalsvägen kan det däremot finnas bättre förutsättningar för perkolation. Exploateringsområdets högsta höjd återfinns i södra delen mot Gröndalsvägen mellan Västra bostadsgården och Tumba terrassen där marknivån ligger på +25 möh. Befintlig avrinning Avrinningen inom området idag sker till dagvattenledningar i bussterminalen som rinner österut med Tullingesjön som recipient. De delar av området som skall exploateras består till största delen av hårdgjorda ytor (bussterminal, p-yta och parkeringsdäck) med en total yta av ca 20 000 m2. Förorening från dessa ytor är omfattande om ingen rening sker, det kan vara oljeprodukter, metaller samt fosfor och kväve. Med snabb avrinning till recipienten får det till följd att föroreningar bidrar till övergödning av recipienten. Förslag till dagvattenhantering Botkyrka kommun tog 2012 fram en dagvattenstrategi. Enligt denna ska bl.a. följande övergripande strategier beaktas:
4 (10) - Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt och så långt det är möjligt återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa. - Föroreningar av dagvatten ska förebyggas redan vid källan och tillförseln av föroreningar till recupienter ska begränsas. - Dagvatten skall källsorteras, det vill säga förorenat dagvatten ska hanteras separat från rent dagvatten - Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem. Vid utbyggnaden av Tumba centrum kommer dagvattnet att omhändertas lokalt inom området där så är möjligt. Dagvattnet skall användas som en resurs tex för bevattning av grönytor på bjälklag och även av trädplanteringar längs med spårområdet. Takvatten kan ledas till uppsamlingsmagasin på bjälklagen för att därefter användas för bevattning av grönytorna samt kan s.k. Rain Gardens anläggas vid takutkastare. Rain Gardens är ett samlingsbegrepp för småskaliga system som lokalt tar hand om dagvattnet i växtbäddar där fokus ligger på en god infiltrationsförmåga. Eftersom bädden är planterad med växter så medför det att en Rain Garden dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en infiltrationsbädd av makadam. Regnvatten som kommer på takterraser och på bjälklagen kommer att fördröjas i så stor utsträckning som möjligt lokalt på dessa ytor. Flera av byggnaderna att förses med gröna tak. Gröna tak har visat sig ha förmågan att minska ett taks avrinning med så mycket som 50 %. Dagvatten från bussterminalen skall separeras kan därefter avledas till klass 1 oljeavskiljare för rening innan det förs vidare till dagvattensystemet, efter oljeavskiljare kan också dagvattnet passera filterbrunnar med barkfilter som avskiljer dagvattnet från bl a metallföroreningar. Konsekvenser av föreslagna lösningar Grönytor på bjälklag och gröna tak har förutom en flödesutjämning även en sedimenterande effekt som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar, dessutom minskar flödet till ledningssystemet. Oljeavskiljare klass 1 för dagvatten har också en reningseffekt förutom på oljeprodukter, där endast max 5 mg/l dagvatten passerar avskiljaren som motsvarar en reningsgrad av 95-98% av oljeprodukter, på metaller 15-20 % och 10 % rening av näringsämnen. Jämfört med hur mycket dagvatten som belastar ledningssystemet i dag, före utbyggnaden och efteråt med alla gröna tak och grönytor på bjälklag minskar dimensionerande dagvattenflödet med ca 30-50%. En mer omfattande dagvattenutredning kommer att redovisas med beräkningar av flöden och reningseffekter av föreslagna åtgärder.
5 (10) 3.2 Övriga ledningar Där byggnader uppföres kommer befintliga ledningar för vatten, avlopp, värme, el-tele, m.fl. att påverkas och omläggning att krävas. Tänkta ledningsområden framgår av VA-plan. 4 Landskap Tumba Centrum är idag ett fungerande centrum men i behov av en ansiktslyftning. Vissa material har tjänat ut sin funktionella livslängd och delar av miljön kan upplevas som otrygg. Tumba Centrum bör vara en plats med hög kvalitet på utemiljön, och som invånare kan känna stolthet över. Målet med detta arbete är att en utbyggnad av området ska ha en hållbar utformning både i material och form, samtidigt som det ska ges en nutida känsla med stark identitet. Vidare syftar förslaget till att förstärka och bygga vidare på områdets positiva kvaliteter som t.ex. mångfalden av kulturer hos besökarna, och de olika postmodernistiska stilarna på byggnaderna. För att nå målet är tanken att vissa markerande material och färger ska kunna återkomma i hela centrumet för att skapa en helhet, och att möblering och planteringar ska kunna fungera identitetsskapande och hjälpa besökare att orientera sig. Nedanstående beskrivningar är delvis förslag på lösningar på praktiska problem, samt ett koncept för gestaltning. Under vidare arbete med området är det lämpligt att ta fram ett mer detaljerat gestaltningsprogram där även ytterligare kvaliteter och funktioner kan arbetas in. 4.1 Busstorget och Södra torget Busstorget passeras av en stor mängd människor varje dag. Ledord för gestaltningen bör vara; lättorienterat och tryggt. Av ritningar framgår busstorgets geometriska utformning med kantstenslägen. Hållplatslägen och utformning av tillhörande utrustning, typ sittbänkar, väderskydd och hållplatsskyltar placeras i enlighet med SL s riktlinjer. I östra delen placeras en ramp som möjliggör passage med cykel till bro som leder över järnvägen. I anslutning till rampen ordnas cykelparkering för ca 100-110 cyklar. Olika markmaterial för kör- respektive gångytor förtydligar rörelsemönstret. Material och färger som håller sig fräscha i den hårt utsatta miljön bör väljas. Marksten av betong anses vara lämpligt för gångytor på busstorget, t.ex. plattor typ 35x35cm. Belysning och överblick är en viktig gestaltningsaspekt för att besökare ska känna sig trygga på platsen. Södra torget kommer vara en nod mellan busstorg och centrum och ska därför fungera som mötesplats och en tydlig entré till köpcentrumet. Ledord för gestaltningen bör vara; välkomnande,
6 (10) och identitetsstarkt. Det är viktigt att platsen inte skärmas av från något håll utan att den blir tillgänglig oavsett varifrån man anländer. Torget markeras genom att exklusivare markmaterial används och att det formmässigt avviker från området i övrigt. För att skapa en unik identitet och ett blickfång föreslås en central placering av ett större konstverk, gärna skapat av lokal konstnär. För att skapa en trivsam mötesplats gestaltas platsen så att man inte cyklar över torget. Torgytan skärmas även lämpligen av från körbanan med en upphöjd plantering med mindre träd och buskar. Sittplatser ska finnas för dem som väntar, förslagsvis placerade med planteringarna i ryggen och blickfånget mot konstverk och entré. En möbleringszon skapas även närmast fasad så att verksamheten i lokalen vid behov kan placera egna sittgrupper. Under den utskjutande delen av bostadshus B4 ges utrymme till torghandel där 1-2 torgstånd bidrar till att ge liv åt platsen. Söder om busstorget mot gångtunneln kan anslutning mot framtida trappa upp till Gröndalsvägen ordnas. Här placeras lämpligen även kompletterande cykelställ. 4.2 KP Arnoldsons väg Befintligt gång- och cykelstråk utmed vägen förbättras och förstärks genom att förlängas utmed hela centrumområdet. Ledord för gestaltningen bör vara; flöde. Den befintliga taxizonen flyttas ut och separerar oskyddade trafikanter från gatan. Vid Busstorget separeras stråket från gatan med hjälp av en grönyta. Tillsammans med Taxizon förläggs även Kiss & Ride -funktion. Mellan KP Arnoldsons väg och Busstorget är det lämpligt att ersätta befintliga träd med en ny trädrad som avskiljare, kompletterad med ytterligare gestaltad vegetation, typ gräs eller buskar av salttålig sort. Träden bör anläggs med skelettjord och kan bevattnas delvis av dagvatten från busstorget. 4.3 Tumbaterassen Tumbaterassen är en plats som används av flera olika typer av brukare besökare i köpcentret, de som jobbar i området samt boende. Platsen upplevs både nerifrån marken och uppifrån de omgivande byggnaderna. Ledord för gestaltningen bör vara; öppen och formstark. Utformningen ges offentlig karaktär med hänsyn till gående från allmänna kommunikationer. Karaktären ska vara gångyta/torg och främst tillgänglig för gående trots viss möjlighet till angöring för transport av enstaka leveranser, färdtjänst, räddningsfordon etc. Gestaltningen på Tumbaterrassen ska vara formstark och lekfull för att utgöra en ny färgglad bit i Tumba centrums brokiga lapptäcke. Markmaterialet bör skapa ett enhetligt golv utan nivåskillnader och därmed stärka karaktären av ett torg. För att undvika att ytan upplevs som en gata kan markmaterialet gärna brytas upp av tydliga former, dock utan att hindra framkomlighet för t.ex. räddningsfordon. Golvet skapar därmed platsens tidlösa stomme och bryts upp av mer moderna material och färger för att skapa en nutida plats som håller över tid. Med fördel används upphöjda planteringar. Dessa skapar tillsammans med träd en rumslighet och omslutande karaktär. Högre
7 (10) element minskar ner den upplevda känslan av rummet då de mjukar upp skillnaden i skala mellan människa och höga byggnader. Vegetationen skapar även en mjukare känsla på den i övrigt hårdgjorda platsen, bidrar till färg och skapar variation över året. Om planteringarna ges en enhetlig, stark form bildas dessutom en tydlig karaktär på torget, även betraktat uppifrån. Förslagsvis placeras sittplatser och ev. andra funktioner integrerat med planteringarnas formspråk. De ytor som inte måste vara fria av framkomlighetsskäl lämnas utan program för ökad flexibilitet. Detta för att ge utrymme för korttidsevenemang av typen julmarknad eller gatuloppis. En permanent möbleringszon kan förläggas i linje med bostadshusens pelare och även innehålla cykelparkeringar. För att skapa ytterligare karaktär på torget kan t.ex. stamskydd och annan möblering utföras i avvikande kulör. Angreppsväg och uppställningsplats för brandbekämpning i bostadshus B1-B4 ska möjliggöras. Ett begränsat antal parkeringsplatser till uthyrning och handikapplatser bör också finnas. 4.4 Bostadsgårdar Bostadsgårdarna bör vara trivsamma platser att vistas på, innehållande flera olika funktioner så som sollägen, planteringar, vistelseytor, grillplats, rekreation m.m. men även vara en vacker plats att betrakta uppifrån de omgivande byggnaderna. Gårdarna ska även bidra med grönska till Tumba Centrum då deras vegetation närmast kanterna kan ses nerifrån torgen. Ledord för gestaltningen bör vara; grönskade, omslutande och lockande. Gårdarna ges en mer privat, insynsskyddad karaktär - en bostadsgård där de boende känner sig hemma och kan njuta. Växtvalet ska vara skötselextensivt och hållbart. Östra bostadsgården En relativt stor bostadsgård som delas av flera bostadshus. Bostadshus B1, B2 och B3 har direktaccess till gården men den är även tillgänglig för hus B4 via trapp på östra sidan. Jorddjupet på bjälklaget kan variera men ska kunna uppgå till en tjocklek på 800mm för att klara trädplantering. Detta medför också en ökad flexibilitet för framtida ändrade behov. Hela gården omgärdas av skyddande glasskärmar. I öster, norr och väster är det högre skärmar som fungerar som bullerskydd, vindbarriär och skapar en tydlig omslutande rumslighet som skiljer bostadsgården från den omkringliggande kommersen. I söder fungerar skärmen som räcke, öppnar upp gården mot Tumbaterrassen och ger solchanser. Den lägre skärmen gör även att terrassens aktivitet och ljud fortsätter en bit in på gården. Detta gör det lämpligt att skapa en plats för mer aktiva funktioner på ytorna i söder medan ytorna i norr som är skyddade av de höga skärmarna passar bättre för vila och stillhet. Gården delas upp i en grön del av park-/trädgårdskaraktär i norr och i en mer hårdgjord del för umgänge och aktivitet mellan huskropparna. Alla entréer binds ihop genom gångstråk som tar brukaren den kortaste vägen mellan målpunkterna. Genom parkdelen slingrar sig även ett promenadstråk som leder genom mer öppna respektive sluta delar. Sittmöjligheter placeras där man har möjlighet att antingen sitta för sig själv en stund, betrakta gården eller omgivningen utanför.
8 (10) Parkdelen sträcker sig längs med hela bostadsgårdens norra sida. Utefter de större skärmarna finns hög växtlighet med utsiktsgluggar. För att skapa ytterligare en omslutande känsla och samtidigt ett vackert formspråk uppifrån rekommenderas mjuka, slingrande former. Vegetationen ska ge platsen artrikedom, färgprakt, doft, ljud, främja fåglar och insekter samt förändras över året. Träden är viktiga för att skapa ett tak av trädkronor och därmed minska känslan av den stora höjdskillnaden mellan mark och husen. För att skapa en variation i det gröna delas parken upp i tre olika karaktärer. I öster en mer öppen karaktär med låga marktäckare och enstaka karaktärsstarka solitärer, träd och små grupper av buskar och/eller perenner. I mitten av parken är det istället större planteringar i öar med vegetation som främjar alla sinnen och även fåglar, humlor och bin. I väster kommer en lummig, tätbevuxen del med högre växtsätt vilket ger en sluten, lite trolsk känsla. Det rekommenderas även att en del typiska trädgårdsväxter används, så som t.ex. fruktträd och bärbuskar. De hårdgjorda vistelseytorna har ett mer rakt formspråk som följer huskropparna. För att det gröna ska få en framträdande roll på gården bör markmaterial ha en stramare färgskala. Möbler och övrig utrustning kan dock ha en accentkulör för att skapa roliga inslag och en identitet åt bostadsgården i sin helhet. Närmast byggnaderna finns en zon med uteplatser och planteringar för att skapa en distans mellan gård och lägenheternas fönster. De två olika vistelseytorna har något olika funktion. Den hårdgjorda ytan mellan bostadshus B1 och B2 omgärdas i norr av lanterninen. Exempelvis kan lanterninen ha vattenspel med vatten som rinner över ytan och avslutar med fallhöjd som ger porlande ljud. Detta kan förslagsvis integreras med den del av parken vars vegetation påverkar våra sinnen. T.ex. med en intilliggande plantering av högt gräs, typ elefantgräs, som också skapar en ljudupplevelse när vinden blåser genom det. Vistelseytan är en öppen del med lösa stolar och bord, grillplats, stora blomsterurnor och ev. även solstolar, parasoll samt lounge-möbler. Tanken är en plats där man kan inta sin måltid, sola, grilla m.m. och de lösa möblerna gör att platsen går att anpassa. Ytan mellan bostadshus B2 och B3 har liknande markmaterial som den andra hårdgjorda ytan men även en stor pergola. Pergolan skapar en tydlig rumslighet och därmed en mer intim och skyddad plats där man kan sitta utan att känna sig lika beskådad från balkongerna ovan. Vid pergolans ben växter klätterväxter som slingarar sig upp längs med stolparna och vidare över taket för att förstärka rumsligheten utan att skapa en helt täckt plats. Klätterväxterna bidrar även till vandrande skugga, blomsterprakt och doft. Under pergolan finns bord och stolar som går att anpassa till mindre grupper eller långbord beroende på önskemål. Norr om pergolan finns en grusyta för fri aktivitet typ boule eller kubb. Ytan går också att använda för lekutrustning om behov finns. Intill grusytan finns sandlek samt en annan yta med t.ex. en damm. Mot öster leder trappa ned till Tumbaterassen. Denna ger tillträde för skötselpersonal. Skötsel av bostadsgården bör kunna lösas på plats med t.ex. mulching av löv, flismaskin och egen kompost. Ytan väster om bostadshus B1 är avsatt för dessa funktioner. Växtval i samtliga planteringar ska göras utifrån låg skötselnivå - perenner och vårlök som i stort sköter sig själva, buskar och träd av
9 (10) friväxande form så att beskärning minimeras. Växterna planteras tätt så att inget ogräs etablerar sig innan planteringarna sluter sig. Det rekommenderas att använda marktäckare där marken ej beträds. Om gräs används ska det vara av lågväxande sorter som ej klipps. För att ha en lummig, grönskande gård krävs konstbevattning. Vattenmagasin placeras med fördel under hårdgjorda ytor och fylls med takvatten. När det gäller snöröjning ska endast transportstråket behöva röjas och snöupplag löses inom platsen. Västra bostadsgården Bostadsgården har i stort samma tänk som den östra gården. Största skillnaden ligger i funktionernas placering och antal. En större hårdgjord samlingsyta placeras lämpligen mellan husen och fyller funktion som mötesplats. Runtom ytan förläggs planteringar i varierande höjd, som utan att skugga bort södersolen, skärmar mot Gröndalsvägen och norrut mot centrum. Planteringarna lämnar i norra delen plats för en lekyta. Ett flertal träd binder ihop platsen och skapar ett tak på gården. Vid P- däckets södervägg placeras lämpligen vintergröna buskage som t.ex. lagerhägg och klätterväxter som får täcka fasaden. Bostadsgård vid hus B4 Ytan mellan B3 och B4 gestaltas med en grönare del i norr och som fortsättning på Tumbaterrassen i söder. Den hårdgjorda södra delen ska möjliggöra viss angöring för lättare fordon till B4. Ett stråk för fotgängare och cyklister tillåts korsa ytan in mot trapporna till gångbron i öster. Den norra delen innehåller förslagsvis några sittplatser i vindskyddat läge mot bullerskärmande glasvägg i norr. Norr om B4 är det lämpligt att förlägga cykelparkeringar. Vid entré till B4 kan cykelparkering och fåtal sittplatser ordnas. Alternativt kan platsens relativa lugn utnyttjas till en mindre lekplats i norra delen. Bostadsgård vid hus B5 Förgården bör gestaltas som offentlig, med torgkaraktär i norr som smälter ihop med Tumbaterrassen. Någon plantering av parktyp kan tillåtas. På västra sidan anläggs ytor som anpassas till bottenvåningens funktioner, bl.a. en gemensamhetslokal. I anslutning till huset ordnas mindre lekyta för de minsta barnen, typ sandlek. Räcke eller liknande barriär löper utmed fasaden på P- garaget och ansluter mot fasad på B5 för att undvika att gården används som smitväg för gångtrafik mellan Tumbaterrassen och Gröndalsvägen. Stödmurar tar upp höjdskillnader på ytan mellan huset och Gröndalsvägen. Här anordnas vid behov också åtkomst för sophämtning. På östra sidan av huset avskiljs gård från parkering med en trädrad. Intill P-garagets västra vägg placeras lämpligen vintergröna marktäckare och buskage som t.ex. murgröna och lagerhägg. Klätterväxter får fullständigt täcka fasaden mot pingstkyrkan. Intrycket bör vara att markens gröna golv reser sig upp som en vägg.
10 (10) 4.5 Takterasser Uppe på bostadshusens tak skapas terrasser med varierande karaktär och rekreationsfunktion. Platserna omgärdad av vind/bullerskärm lämpligen av glas för att inte hindra utsikten. Runtom förses taken med solfångare. På södra delen av taket utanför glasskärmen avdelas en större yta för solfångare. Under solfångare används grönt tak typ sedumtak. Den skyddade ytan innanför utformas för att kunna användas för flera olika funktioner beroende av med tiden skiftande krav i huset. Därför bör alla terrasserna utformas med funktion för exempelvis avfallstömning, vatten och avlopp, så att de olika funktionerna kan inrymmas på varje tak med viss ombyggnad, om än inte samtidigt. Bjälklagen för terrasserna ska klara ett jorddjup upp till en tjocklek på 800mm för att klara trädplantering, vilket också säkrar flexibilitet inför framtida skiftande behov. Önskvärda funktioner på takterasser: Soldäck med dusch, utomhusbar Spa/Bastu med sittplatser utomhus Odlingslotter och mindre mötesplats med grillmöjligheter Trädgård delvis inglasad, orangeri 4.6 Övriga miljöer inom planområdet I samband med utbyggnaden bör befintliga miljöer i Tumba centrum ses över och utvärderas. Ett sammanhållet gestaltningsprogram som samordnar dessa miljöer med de nyplanerade bör tas fram. Särskilt viktigt gångstråk är passagen strax öster om P-däcket som leder från Gröndalsvägen ner till Tumba torg. Här ställs särskilt höga krav på samordning mellan byggherrarna på båda sidor om passagen för att en trygg miljö ska uppnås. I samband med utveckling av kommunens fastighet på idag befintlig P-plats vid Gröndalsvägens ände, kan trappförbindelse ned mot Södra torget ordnas. Denna ska kunna användas som komplement till de anslutningar nedåt som byggs på Tumbaterrassen.