HSL Helsingforsregionens trafik Årsberättelse

HSL Helsingforsregionens trafik Årsberättelse

HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Innehåll Det här är HRT 4 VD:s översikt 6 Under året 8 Kunder 14 Personal 16 Miljö 20 Nyckeltal för kollektivtrafiken 22 Ekonomi 26 Förvaltning och organisation 30

I HRT-trafiken gjordes flera resor än år.3%

HRT rör oss alla Helsingforsregionens trafik (HRT) är en samkommun vars medlemmar är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Sibbo. HRT ansvarar för planeringen och beställningen av kollektivtrafiken för sina medlemskommuner samt för utarbetandet av trafiksystemplanen för Helsingforsregionen. HRT godkänner kollektivtrafikens taxe- och biljettsystem samt biljettpriser, sköter biljettförsäljningen, ansvarar för biljettkontrollen samt marknadsföringen av kollektivtrafiken. Samkommunen inledde sin verksamhet år 2010. Också alla andra kommuner i Helsingforsregionen kan ansluta sig till HRT som medlemmar. HRT:s strategi under år 2010 Grunduppgift HRT erbjuder mångsidiga sätt att färdas samt skapar förutsättningar för en livskraftig och trivsam Helsingforsregion Målbild 2018 Strategiska mål Intressentgruppernas förväntningar I Helsingforsregionen finns Europas bäst fungerande kollektivtrafiksystem och de nöjdaste kollektivtrafikanvändarna. 1. I Helsingforsregionen finns ett väl fungerande trafiksystem. 2. HRT erbjuder sina kunder högklassiga, kostnadseffektiva och rimligt prissatta kollektivtrafiktjänster. 3. HRT främjar utsläppssnål trafik. 4. HRT påverkar trafikpolitiken aktivt. Kunder Ägarkommunerna Näringsliv Trafikföretag 5. HRT:s verksamhet stöder utvecklingsmål för ägarkommunerna och metropolområdet. Medborgarorganisationer 6. HRT har entusiastiska och sakkunniga anställda. Statsförvaltning 4

DET HÄR ÄR HRT HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Ny strategi siktar på år 2025 Utarbetandet av den nya strategin inleddes år och HRT:s styrelse godkände den på vintern 2014. HRT:s samkommunstämma godkänner strategin på hösten 2014. VÄRDEN Samarbete MÅL Miljöansvar Smidiga resor Kundernas reskedja baserar sig på kollektivtrafikens stomlinjenät och smidiga anslutningsförbindelser. Tydlig service Vi erbjuder våra kunder uppdaterad information före och under resan samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätt att använda. VISION 2025 Kollektivtrafiken är det första valet. Helsingforsregionen är vägvisare för intelligent, hållbart och tryggt resande. Kundinriktning Lyft åt kollektivtrafiken Vi styr trafikökningen till kollektivtrafik, cykling och gång. Tät och attraktiv region Trafiksystem som baserar sig på spårtrafiknät förtätar samhällsstrukturen och ökar regionens attraktivitet. Kontinuerlig utveckling Mindre utsläpp Vi ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken. Effektiv ekonomi Vi förbättrar kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och förstärker hållbarheten av finansieringsbasen för hela trafiksystemet. GRUNDUPPGIFT Helsingforsregionens trafik utvecklar och erbjuder smidiga och pålitliga reslösningar för kundernas behov. 5

Arbete med alla krafter för kollektivtrafiken D et fjärde verksamhetsåret för Helsingforsregionens trafik lyckades bra på alla sätt. Vi nådde 85 procent av våra uppställda mål. Vårt resultat uppvisade ett överskott på 10,4 miljoner euro då vi i budgeten hade förberett oss på ett underskott på 6,1 miljoner euro. Besparingarna uppstod särskilt därför att prisutvecklingen av bränsle och smörjmedel var måttfull och den låga räntenivån inverkade positivt på tågtrafikens materielersättningar. Innan HRT inledde sin verksamhet, definierades för oss en strategi som siktade ända till år 2018. Denna strategi har styrt oss väl hittills. Ändringarna i verksamhetsmiljön kräver ändå en granskning av strategin. Den aktuella metropolförvaltningen samt förnyelsen av kommunstrukturen ska beaktas i HRT:s framtidsplaner. Utarbetandet av den nya strategin inleddes på hösten. Både personal, de centrala intressentgrupperna och våra kunder deltog i arbetet genom intervjuer, workshoppar och enkäter. HRT:s styrelse godkände verksamhetsstrategin i början av 2014. Vår nya vision som siktar ända till 2025 lyder Kollektivtrafiken är det första valet och Helsingforsregionen är vägvisare för intelligent, hållbart och tryggt resande. Vi är bundna till denna vision och kommer att arbeta hårt för att uppfylla den. Vi är redan på väg i rätt riktning. Resvaneundersökning som HRT publicerade i augusti avslöjade en historisk vändning: kollektivtrafikens andel av resorna i huvudstadsregionen ökade för första gången på 50 år. Ett av våra viktigaste mål i framtiden är att samma vändning ska synas inte bara i huvudstadsregionen utan också inom Helsingforsregionen. Hela Helsingforsregionen i HRT:s horisont När det gäller utvecklingen av trafiksystemplanen för Helsingforsregionen, är det viktigt att HRT samarbetar med staten och Helsingforsregionens kommuner vid planeringen av markanvändning, boende och trafik (MAL). År ingicks ett MAL-intentionsavtal mellan parterna. Avtalet hjälper att förenhetliga samhällsstrukturen samt att samordna ännu tätare trafiken och markanvändningen. HRT utarbetar också en trafiksystemplan för Helsingforsregionen (HLJ 2015) i nära samarbete med Helsingforsregionens markanvändnings- och boendeplan. Landets regering fattade sensommaren ett beslut att grunda en metropolförvaltning. Metropolförvaltningens beslutsfattande organ kommer att vara ett fullmäktige som väljs med val. Metropolförvaltningen sköter områdets konkurrenskraft, näringslivsoch innovationspolitik, genomförandet av boende och trafik samt regionala ärenden som gäller arbetskraft och invandring. HRT är en central aktör när man planerar metropolförvaltningens funktioner. Ett av HRT:s mål är fortfarande att utvidgas till att omfatta hela Helsingforsregionen. Kollektivtrafiken kunde då planeras som en ännu bättre fungerande helhet och trafiken upphandlas ännu effektivare. Också fördelarna med HRT:s enhetliga taxe- och biljettsystem kommer bäst fram då systemet är i bruk i stor utsträckning i Helsingforsregionen. HRT:s dåvarande styrelse godkände zonindelningarna för det kommande taxe- och biljettsystemet. I det nya systemet baserar sig betalningsområdena på bågformade zoner och på avståndet från Helsingfors 6

VD:S ÖVERSIKT HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Kollektivtrafikens andel har ökat i alla Helsingforsregionens kommuner. centrum i stället för på kommungränser. Bågmodellen är ett hållbart alternativ för den expanderande Helsingforsregionen, även om det sker ändringar i kommunstrukturen i regionen. Modellen är lämplig också för metropolförvaltningen. HRT:s nuvarande styrelse beslöt i december om hur priserna fastställs inom bågmodellens zoner. Vid sidan av taxe- och biljettsystem utarbetar HRT ett nytt biljett- och informationssystem (LIJ). I samband med det nya systemet förnyas även resekortsystemet. Syftet är att få det nya resekortsystemet i bruk år 2017. LIJ erbjuder hela Helsingforsregionens kollektivtrafik passagerarinformation i realtid och möjliggör att nya tjänster kan erbjudas till passagerarna. Förnyelserna ökar kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft jämfört med personbilen. I samband med strategiarbetet utarbetades även HRT:s personalvision för 2018: Vi är entusiastiska och engagerade för samarbete och utveckling. Vi gör vårt arbete kund- och lösningsfokuserat. Jag tror att vi med vår kunniga och engagerade personal når våra mål för de kommande åren med. Verkställande direktör 7

En blick på verksamheten Kutsuplus öppnades för alla HRT öppnade en anropsstyrd busstjänst som baserar sig på ett automatiserat beställnings- och styrsystem för en begränsad testpassagerargrupp hösten men förra våren utvidgades tjänsten för alla. I början av testbruket stod några hundra hållplatser till tjänstens förfogande men fr.o.m. april har det varit möjligt att beställa bussen till vilken som helst av de ca tusen hållplatser inom Kutsuplus-området söder om Ring I. Det blev ännu lättare att beställa bussen. I våras öppnades en anpassad webbplats för Kutsuplus-beställningar och tack vare webbplatsen är det nu möjligt att använda tjänsten med vanliga mobiltelefoner som har en webbläsare. Fr.o.m. december kunde man beställa bussen med ett SMS medan beställningen tidigare krävde internetuppkoppling och att man var registrerad som tjänstens användare. Kutsuplus-bussarnas tjänstetid förlängdes fr.o.m. december så att den fungerade även tidigt på morgonen och sent på kvällarna. Kutsuplus hade tio bussar till sitt förfogande och avsikten är att antalet bussar stegvis ökar till hundra före slutet av 2015. HRT och VR uppdaterade sitt partnerskap HRT och VR granskade i oktober köpeavtalet för närtågstrafik. Det nya avtalet bekräftade HRT:s fulla behörighet i områdets tågtrafik. För passagerare i Kervo och Kyrkslätt syns ändringen på så sätt att för HRT-områdets interna närtågsresor har sålts endast HRT:s biljetter från början av 2014. HRT och VR avtalade också om ersättningar för tågtrafik i tredje zonen, så att man får ökningen av trafikkostnaderna i Kervo och Kyrkslätt under kontroll. Kostnaderna har under de senaste åren ökat i betydligt snabbare takt än trafikens produktionskostnader och biljettintäkter. Avtalet gäller ända till slutet av 2017. I början av 2018 inleds konkurrensutsatt närtågstrafik. HRT beslöt om prisrelationerna i den kommande bågmodellen Huvudstadsregionens kollektivtrafikbiljetter prissätts enligt zoner från 2017. HRT:s styrelse beslöt i december om prisrelationerna mellan zonerna. De bågformade zonerna har namngetts utåt från Helsingfors centrum med bokstavstecknen A D. En 30 dagars periodbiljett för vuxna inom den innersta AB-bågen ska kosta 50 euro, medan priset för en BC-båge är 60 euro. En 30 dagars biljett för en ABC-båge, som motsvarar närmast den nuvarande regionbiljetten, kostar 90 euro och en biljett som täcker hela det nuvarande HRT-området kostar 140 euro. Om biljettpriserna beslutas i samband med varje års budget då den nya bågmodellen tas i bruk. Syftet med prissättningen av biljetterna är att styra kunderna även i fortsättningen att använda resekortprodukter i stället för enkelbiljetter. HRT:s styrelse beslöt också att åldersgränsen för barnbiljetten höjs med ett år i den nya bågmodellen, dvs. i fortsättningen får 7 17-åringar åka med barnbiljett. Även en seniorbiljett tas i bruk. 8

UNDER ÅRET HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Effektivare biljettkontroll minskade antalet passagerare utan biljett Av de passagerare som HRT kontrollerade reste ca 2,7 procent utan en giltig biljett i kollektivtrafik, medan motsvarande siffran för var ca 3,2 procent. HRT:s målsättning var att öka antalet passagerare som kontrolleras och att rikta biljettkontrollerna så att antalet tjuvåkare skulle minska. Målsättningarna överträffades eftersom HRT kontrollerade år ca 4 miljoner passagerare, medan antalet biljettkontroller år var ca 3,4 miljoner. HRT ersatte de gamla och dåligt fungerande biljettkontrollapparaterna med nya på våren, så år var det första året då man använde de nya apparaterna hela året. Den nya apparaten gjorde biljettkontrollantens arbete snabbare, då kontrollanten år kontrollerade i genomsnitt 232 passagerare om dagen, kontrollerade man ifjol ca 260 passagerare per en arbetsdag. HRT skötte biljettkontrollen utöver i HRT-områdets kollektivtrafik även i den riksomfattande fjärrtågstrafiken. Med JOLA Web överförs kvalitetsinformation i realtid HRT och trafikföretagen tog på våren i bruk ett gemensamt webbaserat JOLA Web-verktyg. De som utför kvalitetskontroller på fältet fyller nu i sina kvalitetspoäng på en elektronisk blankett från vilken information överförs i realtid till HRT:s personal och trafikföretag. De som utför kvalitetskontroller fick ipad-enheter för att använda webbverktyget. Med ipad är det även lätt att ta bilder och bifoga dem med blanketten. När information överförs snabbt, är det möjligt att reparera observerade fel i trafikmedlen snabbt. JOLA Web erbjuder även ett verktyg för att utarbeta resultatsammanfattningar och -jämförelser enligt undersökningsperioder. 9

En blick på verksamheten I Hagalund pågår undantagstrafik i flera år Bussarna i Hagalund övergick till undantagsrutter i december p.g.a. Västmetrons byggnadsarbeten och undantagsarrangemangen pågår ända tills Västmetron blir färdig. Vid Hagnäs hållplatsområde på Broholmsgatan inleddes i april ett flera månaders byggnadsarbete som påverkade områdets spårvagnstrafik samt busslinje 51. HRT publicerade inte några sommartidtabellsböcker eftersom sommarperioden var även ifjol endast åtta veckor lång. På spårvagnslinjerna förekom på sommaren som vanligt flera veckor långa undantagsarrangemang p.g.a. olika grävnings- och byggnadsarbeten. Evenemanget Tall Ships Races ledde till undantag för bussar i juli, bl.a. Sandviken stängdes för trafik. N-tågen stannade inte mellan Dickursby och Kervo under tre sommarveckoslut p.g.a. banarbeten. M-tågen ersattes med bussar mellan Norra Haga och Vandaforsen i mitten av juli p.g.a. banarbeten. På hösten gav HRT ut tidtabellsböcker i Helsingfors, Esbo och Vanda, men de delades inte ut till hushållen. De traditionella bokstavstecknen för spårvagnslinje 3 gick till historien då hösttrafiken inleddes. 3B blev linje 3 och 3T blev linje 2. Rutterna förblev desamma. HRT:s styrelse motiverade ändringen med att det nu är lättare att uppfatta rutterna. Från mitten av november var det möjligt att åka med metron två timmar senare än vanligt under veckoslutsnätter. Testperioden pågår ända till slutet av 2014. Reseplaneraren och HSL.fi förnyades genom respons från kunderna HRT förnyade år två av sina populära elektroniska tjänster, Reseplaneraren i maj och webbplatsen HSL.fi i augusti. Reseplanerarens utseende förnyades och det gjordes ändringar i bekanta söktjänster som gjorde användningen av tjänsten lättare. Bl.a. HRT:s Omat lähdöt-tidtabellstjänst och tjänsten Undantagsinfo överfördes till samma användargränssnitt. En av utgångspunkterna i förnyelsen av webbplatsen HSL.fi var att passageraren söker information om kollektivtrafiken allt oftare antingen på hållplatsen eller i trafikmedlet. HRT:s nya webbplats anpassar sig lätt till olika terminaler och kunden behöver inte längre övergå till en separat mobilwebbplats. Som en ny tjänst på webbplatsen finns det nu bl.a. kartbaserade sökningar av infartsparkeringar och försäljningsställen. HRT förnyade sina tjänster i samarbete med sina kunder. Användarna kunde testa Reseplaneraren i olika skeden av byggandet. Också en testversion av HSL.fi öppnades, som kunderna på sommaren kunde ge respons om. 10

UNDER ÅRET HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Busslinje 550 blev orangefärgad Jokerlinjen från Östra centrum till Westend förändrades till stomlinje 550. Linjen fick splitternya Scala-bussar av Scania med orange färg, som symboliserar att den trafikerar lika regelbundet och ofta som metron. HRT:s syfte är att grunda sammanlagt 12 stomlinjer med hög turtäthet före slutet av år 2022. På linje 550 inleddes också testbruket av öppen betalning. Periodbiljett eller annan giltig biljett behövs inte längre visas för föraren eller kortläsaren, utan det är möjligt att stiga på bussen direkt genom fram- eller mittdörrarna. Dialog om anslutningstrafik för Västmetron och spårvagnslinjenätet HRT:s syfte är att få invånarna ännu mer med i utarbetningen av linjenätsplanerna från utkastskedet ända till finslipningen. År berättade invånarna om sina åsikter bl.a. om anslutningslinjenätsplanen för Västmetron samt om förnyelsen av spårvagnslinjenätet. HRT använde på våren för första gången en kartbaserad webbenkät när man utredde invånarnas resvanor på Drumsö och i södra Esbo för planeringen av anslutningslinjenätet för Västmetron. HRT grundade en blogg för planerna där invånarna kunde följa hur planeringsarbetet framskrider, kommentera förslag samt föra fram egna synpunkter på det kommande linjenätet. Planeringsarbetet för att förnya spårvagnslinjenätet inleddes i höstas och passagerarna hade möjligheten att framföra sina åsikter både genom bloggen och på invånarkvällar som HRT arrangerade i november december. 11

87,5 % av passagerarna var nöjda med kollektivtrafiken.

Allt flera valde kollektivtrafiken HRT betjänade år en växande och nöjd kundkrets. Resvaneundersökning som HRT publicerade i augusti avslöjade en historisk vändning. Kollektivtrafikens andel av alla resor i Helsingforsregionen ökade till 43 procent. År 2008 var andelen en procentenhet mindre. Tidigare har kollektivtrafikens andel minskat i relation till personbilen i 50 år. I HRT:s trafik gjordes ifjol sammanlagt 355,5 miljoner resor, ca tre procent mer än år. Kollektivtrafikens andel ökade i alla kommuner i regionen, på resor till och från arbetet och under fritiden och i alla åldersgrupper. Särskilt män under 30 år i Esbo och 30 44-åringar i Helsingfors och Vanda ökade sin användning av kollektivtrafiken. Endast män över 65 år valde personbilen allt oftare än kollektivtrafiken. Männen kom i kapp kvinnorna som användare av kollektivtrafiken både i Helsingfors och i kranskommunerna. Också de personer som har körkort och bil till sitt förfogande ökade användningen av kollektivtrafiken. Andelen av personer med körkort i Helsingfors är 77 procent, medan i kranskommunerna är andelen t.o.m. över 90 procent. I huvudstadsregionen har 80 procent av invånarna ett resekort eller annan motsvarande kollektivtrafikbiljett, medan i hela Helsingforsregionen är andelen endast 30 procent. Kollektivtrafikens servicenivå påverkar tydligt dess popularitet. Också cykling och gång ökade sin popularitet särskilt i huvudstadsregionen. Passagerarnöjdhet på rekordnivå I HRT:s kvalitetsundersökning år gav passagerarna kollektivtrafiken ett allmänt vitsord 4,07 på en skala från ett till fem, vilket var alla tiders högsta vitsord. 87,5 procent av svararna var nöjda. 70 000 personer svarade på de enkäter som utfördes i trafikmedel. Helsingforsregionen placerade sig i toppen i BESTundersökningen mellan europeiska städer redan fjärde året i rad. 78 procent av invånarna var nöjda med kollektivtrafiken. Passagerarna i Helsingforsregionen var betydligt nöjdare än passagerarna i andra städer särskilt när det gäller kollektivtrafikens pålitlighet. Totalt gjordes cirka 2 400 BEST-intervjuer i HRT:s medlemskommuner. Ändringen i färdsättsandelar Resor (1 000/vardag) 1 200 1 000 800 1966 600 1976 1988 1995 2000 Population (1 000 personer) 1 200 2008 1 000 800 600 Kollektivtrafikens andel % 100 80 66 60 (55) 46 44 44 42 43 400 400 40 200 200 20 0 1965 1975 1985 1995 2005 2015 0 0 1966 1976 1988 1995 2000 2008 Personbil Kollektivtrafik Population 14

KUNDER HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Passagerarnas tankar om framtiden Nästan tusen kunder deltog på hösten i HRT:s strategiarbete genom att berätta på webben hurdan kollektivtrafiken ska vara år 2025. Det skulle vara skönt att komma enkelt från Esbo till Böle och Vanda och inte alltid via Kampen med omstigning. Jag ser även fram emot metron. Mer spårtrafik än nu. Centrumslingan, Spår- Jokern och spårförbindelse till Degerö ska genomföras snabbt. Också de tvärgående förbindelserna ska ökas från det nuvarande. Kollektivtrafiken löper smidigt: man kommer smidigt från hemdörren till sin destination med en kombination av olika trafikmedel. Även taxibilar/anropsstyrda bussar är med i systemet. Spårvagnarna är lättbyggda tuber som trafikeras mer än nu. Även bussarna använder el, är mindre och lättare de kör nästan aldrig tomma. Det finns ett så fantastiskt stadscykelsystem i regionen att man över hela världen beundrar det. Bussarnas turintervaller kommer att vara högst 10 minuter och turintervallerna för metrostationernas anslutningstrafik är 5 minuter. Om jag ville använda bil, hittar jag alltid en parkeringsplats och parkeringen är gratis eller åtminstone billig. Infartsparkeringsplatser för tusen bilar finns överallt i huvudstadsregionen på bra platser. Förarna hälsar passagerarna välkomna till ett fordon där finns mjuka sittplatser för alla. I trafikmedlet är det möjligt att ladda mobila enheter och köpa kaffe. Bussarnas enkeldörrar har förnyats till dubbeldörrar som öppnas åt sidorna på en sekund, eftersom dubbelt så många passagerare stiger på. Kollektivtrafikmedlen använder en ny miljövänlig biosmörja som bränsle. Jag har alltid drömt om intelligenta hållplatser som håller mig varm, då det är kallt ute. Att jag kan vänta i en varm hydda där jag ser när bussarna kommer och kan ge ett stopptecken till bussen. Hyddan kan öppnas t.ex. med resekort/biljett/kod. 15

Entusiasm sporrade till resultat Hos HRT arbetar experter på kollektivtrafiken som är motiverade och engagerade i sitt arbete. Den personalenkät som utfördes i oktober visade att trivseln i arbetet har förbättrats från. HRT:s personal gav trivseln i arbetet helhetsvitsordet 3,80 på skalan från ett till fem i höstens personalenkät. År var vitsordet 3,75. Även svarsaktiviteten var glädjande hög: 78 procent av personalen svarade på enkäten. Mest förbättrades de bedömningar som gällde arbetsgivaren. Också samarbete och organisationens funktionalitet fick lite bättre siffror än tidigare. Mest positivt uppskattade HRT:s personal förhållandet till sina kollegor, sin egen kompetens och arbetsuppgifternas tydlighet. Även HRT:s tjänster och miljöansvar fick bra betyg. HRT:s personal förhöll sig kritiskt till informationsgången, samarbetet samt arbetsfördelningens tydlighet mellan avdelningar och enheter. Även den egna arbetsenhetens funktionalitet fick mer kritisk respons än år. Enkätens resultat gicks igenom på gruppmöten och varje grupp utarbetade åtgärdsplaner på basis av diskussionerna. Personalstrategin blev färdig med gemensamma krafter HRT inledde ifjol beredningen av den första personalstrategin. De anställda deltog aktivt i beredningen. Utkasten diskuterades bl.a. på gruppmöten och de presenterades i HRT:s intranät. Under arbetets gång kom fram tre mål. Enligt det första målet utvecklar HRT:s personal sin kompetens månsidigt och målinriktat. Arbetets innehåll och de ställda kraven sammanhänger nära med arbetsenhetens resultatmål. Kompetens som organisationen och enheten behöver identifieras. Det andra målet är att förstärka yrkesmässigheten i chefsarbetet och personalens kunskaper i arbetsgemenskap. Chefen ska agera enligt HRT:s värden och ge beröm för välgjort arbete. Arbetstagaren ska försöka se helheter bredare än enbart från sin uppgift och framföra utvecklingsobjekt och lösningsförslag. Det tredje målet är att framgångsrikt samarbeta med kollegor, kunder och intressentgrupper. HRT skapade även sin första personalvision som siktar ända till år 2018: Vi är entusiastiska och engagerade i samarbete och utveckling. Vi gör vårt arbete kundoch lösningsfokuserat. HRT:s styrelse godkände den nya personalstrategin i början av år 2014. HRT:s personal i siffror Personal 405 Medelålder 41,7 år Under 30 år 20 % 30 50 år 50 % över 50 år 30 % Kvinnor 246 Män 159 Fast anställda 344 Visstidsanställda 61 Heltidsanställda 339 Deltidsanställda 66 16

PERSONAL HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Det var fint att vara med Skapandet av personalstrategin var givande för HRT:s anställda Från första början var det klart att personalen aktivt deltar i beredningen av personalstrategin. De tillfrågade deltog ivrigt och vi fick ihop en fungerande projektgrupp med deltagare från olika avdelningar. Personalens kommentarer samlades ihop under veckomöten som cheferna ledde en behändig praxis som det lönar sig att utnyttja på nytt! Den nya personalstrategin blir både ett löfte och en skyldighet för HRT:s anställda. I strategin linjeras hur HRT kan fungera så att alla har förutsättningar att utvecklas i sitt arbete och sköta sina arbetsuppgifter så bra som möjligt. Dessutom ger strategin riktlinjer gällande hur var och en ska förhålla sig till arbete och inlärning så att man kan främja genomförandet av HRT:s mål. Eeva-Liisa Haaksluoto, personalchef, projektchef för personalstrategi Det var fint att vara med och fundera över innehållet i personalstrategin. Vi lyckades under en snabb process skapa en gemensam strategi i vilken allt det väsentliga finslipades och utkristalliserades. Jag var också glad över hur gärna och entusiastiskt personalen deltog i diskussionen. Jag ser fram emot att vi får konkretisera strategins innehåll i praktiken. Under våren reflekterar vi med min grupp strategins mål i förhållande till våra egna uppgifter samt till våra utvecklings- och utbildningsbehov. Johanna Vilkuna, gruppchef för Trafiksystemplanering I början av strategiarbetet intervjuade varje huvudförtroendeman några av HRT:s anställda och samlade bakgrundsinformation av dem. Av diskussionerna kommer jag bäst ihåg de intervjuades positiva inställning till HRT. I projektgruppen som förberedde strategin diskuterades också möjligheten att utvecklas i sin karriär även vertikalt. Den enda utvecklingsstigen går inte uppåt i hierarkin utan man kan komma framåt även genom att byta uppgifter till exempel via arbetsrotation. Särskilt i sakkunniguppgifter är det viktigt att känna organisationens verksamhet från olika synvinklar och funktioner så att man får den en nödvändig bredd i sina tankar. Jenni Nikula, planerare Biljettsystem, huvudförtroendeman Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf 17

Bussarnas koldioxidutsläpp minskade med över från år. 9%

Hållbara färdsätt ska vara det första valet HRT främjade även ifjol användningen av kollektivtrafiken och andra hållbara färdsätt och strävade efter att med olika metoder minska kollektivtrafikens klimatkonsekvenser och lokala utsläpp. Ansvar om miljön hör till de värden som styr HRT:s verksamhet. HRT:s mål är att minska kollektivtrafikens koldioxidutsläpp med 50 procent och lokala utsläpp med 80 procent före 2018. Det centrala medlet är att öka den energieffektiva spårtrafiken. För att nå dessa mål behövs den nyaste fordonsteknologin och de bästa bränslena i bussarna. Bussarnas utsläpp har minskat i enlighet med målen tack vare att materielet har förnyats och biobränsle använts. Som ett resultat av den konkurrensutsättning som HRT avgjorde på våren, är 60 procent av bussarna i HRT:s trafik utsläppssnåla från ingången av 2014. I december började elbussen Ebusco trafikera Esbos interna linje 11. Testet är en del av Tekes ebusprojekt, där man undersöker hur elbussar passar för de krävande vinterförhållandena i Finland. Den portugisiska elbussen Caetano har trafikerat i Esbo från hösten. HRT:s mål är att det ska finnas hundra elbussar i trafik inom huvudstadsregionen inom fem år. Det är ett effektivt sätt att minska på utsläppen, förutsatt att elen produceras på ett miljömässigt hållbart sätt. HRT ordnade för trafikföretagen redan för andra gången ett anbudsförfarande om åtgärder som minskar bussarnas utsläpp. Företagen kan få bonus bl.a. om de använder avfallsbaserat biobränsle och minskar bränsleförbrukningen. Tack vare anbudsförfarandet kan man minska koldioxidutsläppen under 2014 med över tusen ton. Moblitetsstyrning på arbetsplatser HRT främjade hållbara färdsätt genom att samarbeta med företag där man bl.a. utarbetade mobilitetsplaner för deras anställda. År använde ca 40 arbetsgivare mobilitetsstyrningstjänster. HRT fick nästan 300 nya personalbiljettkunder. Redan över 1 300 anbetsgivare i området erbjuder biljettförmån för sina anställda. HRT utvecklade även ett eget koncept för mobilitetsstyrning för skolorna. HRT främjar utvecklingen av ett miljövänligt trafiksystem i enlighet med trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ). HRT strävar efter att påverka Helsingforsregionens markanvändning och planläggning på så sätt att de skulle stöda användningen av hållbara färdsätt. HRT följer i sin verksamhet certifierade kvalitetsoch miljösystem (ISO 9001 och 14001) som gör det möjligt att systematiskt utveckla processer samt att identifiera och minska skadliga miljöpåverkningar. Över 30 procent av trafiken ordnad av HRT kördes med förnybar energi. 20

MILJÖ HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse HLJ-barometer frågade vilka trafiksätt man borde utveckla i Helsingforsregionen Rutter och förhållanden för cyklister Rutter och förhållanden för fotgängare Kollektivtrafik HRT lät på våren göra en enkät bland invånare i Helsingforsregionens 14 kommuner för att utreda deras åsikter om mål och medel för utvecklingen av trafiksystemet. Svarsgivarna önskade framför allt att man utvecklar kollektivtrafiken samt trafiken för fotgängare och cyklister. Resultat ska utnyttjas då kollektivtrafiksystemplanen för Helsingforsregionen utarbetas (HLJ 2015). Personbilstrafik 0 20 40 60 80 100% Hela regionen sammanlagt KUUMA-regionen Huvudstadsregionen Resfadder berättar om klokt resande När Farbror Blå, som hade besökt skolor och daghem, övergick till andra uppgifter, anställde HRT en Resfadder i stället för honom. Liksom sin föregångare råder och uppmuntrar faddern barn och unga att resa klokt, dvs. med kollektivtrafik, med cykel eller gående. Med Resfadderns läror går resor till och från skolan tryggt och hälsosamt eftersom utöver miljöfrågor pratar man i klassen även om trafiksäkerheten och motionens betydelse. Resfaddern hann under höstperioden besöka över 10 skolor och träffa cirka 1 350 barn. Dessutom besöker faddern olika evenemang och du kan be faddern besöka exempelvis evenemang för seniorer eller invandrare i hela HRT-området. 21

Färdmedlen i jämförelse År gjordes cirka 355,5 miljoner resor i HRT:s trafik. Det populäraste färdmedlet var buss som hade över 21 000 avgångar på vardagarna. Resandet var pålitligt eftersom alla färdmedel trafikerade med över 99 procents säkerhet. De nöjdaste passagerarna var de som använde metron och Sveaborgsfärjan. Passagerarantalet per färdmedel Passagerarantalet (milj.) per färdmedel 2011 Färja Närtåg Spårvagn Metro 2011 2011 2011 2011 Färja 1,8 Närtåg* 53,7 Spårvagn 56,7 Metro 63,5 Buss 179,8 Buss 2011 Sammanlagt 355,5 milj. 0 50 100 150 200 milj. *13 procents ökning i närtågens passagerarantal från år kan delvis förklaras av övergång från manuell passagerarräkning till automatisk. Det uppskattade antalet påstigningar i tågen på basis av manuella räkningar har underskattat det faktiska antalet påstigningar med cirka 10 procent. Avgångar per vardag Antalet linjer Antalet fordon 20 946 314 1 369 502 2 54 (metroenheter) 2 457 12 132 872 14 118 (vagnenheter) 72 2 4 Sammanlagt 24 849 Sammanlagt 344 Sammanlagt 1 677 22

NYCKELTAL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Pålitligheten i olika trafikslag (%) Det allmänna betyget som passagerare gav (skala 1 5) 100 99 98 97 96 95 94 93 92 Buss Spårvagn Metro Närtåg Färja Buss Spårvagn Metro Närtåg Färja Procenttalet visar de körda turernas procentandel av de planerade avgångarna. Tågtrafikens pålitlighet förbättrades avsevärt jämfört med de föregående åren. Tre arbetskonflikter försämrade busstrafikens pålitlighet. Passagerarnas tillfredsställelse med närtåg har ökat stadigt redan flera år i rad. Förnyelsen av styrsystemet gav ett sämre betyg för metrotrafiken men steg betyget igen. Andelen passagerare utan biljett (%) Andelen som är nöjda med säkerheten (%) 6 100 5 4 3 2 1 90 80 70 60 50 40 30 20 10 2011 2011 0 Buss Spårvagn Metro/vagn Metro/plattform Närtåg 0 Buss Spårvagn Metro Närtåg Färja Utan en giltig biljett reste år i genomsnitt 2,7 % av alla som blev kontrollerade. Antalet är 0,5 procentenheter mindre än år vilket anger att biljettkontrollen blev ännu effektivare. HRT frågade i sin kundenkät också om resorna gick utan ordningsproblem. Enligt passagerare är det tryggast att resa med Sveaborgsfärjan eller med bussen. Koldioxidutsläpp från trafiken (ton) Produktionskostnader (euro/passagerarkilometer) 120 000 1 100 000 80 000 60 000 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 40 000 0,4 0,3 20 000 0 0 0 0 0 0 0 Buss Spårvagn Metro Närtåg Färja 0,2 0,1 0 Buss Spårvagn Metro Närtåg Färja Busstrafikens utsläppsnivå har minskat planenligt till följd av förnyat bussmateriel och användningen av biobränslen. Metro och spårvagnarna går med vattenkraft. Nyckeltal visar hur produktionskostnaderna har utvecklats. Det beskriver också hur användningsgraden i färdmedlen utvecklats och därmed hur framgångsrik planeringen har varit. 23

HRT sålde biljetter för 277,9 miljoner euro.

Kostnaderna steg måttfullt År uppvisade HRT:s resultat ett överskott på drygt 10 miljoner euro. Utgifterna var mindre än beräknat eftersom priserna på bränsle och smörjmedel steg mindre än vad HRT hade räknat med och den allmänna räntenivån förblev låg. HRT:s resultat var efter avskrivningar och finansieringsposter 10,4 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna var sammanlagt 586,5 miljoner euro. Intäkterna ökade med 21,6 miljoner euro, dvs. med 3,8 procent jämfört med det föregående året. Biljettintäkterna var 277,9 miljoner euro, 8,2 miljoner euro, dvs. tre procent mer än år. Biljettpriserna steg i genomsnitt med 3,5 procent i början av år. HRT påförde kontrollavgifter till ett värde av 5,3 miljoner euro ifjol. Intäkterna från kontrollavgifterna sjönk med 2,3 procent från år. De utgifter som inte kunde täckas med biljettintäkter eller andra inkomster, betalades av medlemskommunerna till HRT i form av kommunandelar. Andra inkomster innehåller utöver intäkter från kontrollavgifterna även bl.a. statsunderstöd för kollektivtrafiken samt hyresinkomster. Kommunandelarna var sammanlagt 291,4 miljoner euro. Trafikeringskostnaderna ökade HRT:s verksamhetsutgifter var sammanlagt 569,8 miljoner euro. Utgifterna ökade med 17,6 miljoner euro, dvs. med 3,2 procent från år. Den största utgiftsposten, 450,3 miljoner euro, var trafikeringskostnaderna. Trafikeringskostnaderna ökade med 12,6 miljoner euro, dvs. med cirka tre procent från år. Trafikeringskostnaderna per passagerarkilometer var minst i metrotrafiken och störst i färjetrafiken. HRT betalade sina medlemskommuner sammanlagt 69,5 miljoner euro i ersättning för kollektivtrafikinfrastruktur. HRT:s personalkostnader var 18,8 miljoner euro. I slutet av året hade samkommunen 405 anställda. År investerade HRT sammanlagt 13,4 miljoner euro. 10,2 miljoner euro av investeringskostnaderna hänförde sig till projektet LIJ 2014 samt det nuvarande biljettsystemet. Verksamhetsintäkter Verksamhetsutgifter Trafikering 450,3 Biljettintäkter 277,9 Kommunandelar 291,4 Övriga intäkter 17,2*) Sammanlagt 586,5 Infrastruktur 69,5 Köp av tjänster 23,2 Personal 18,8 Övriga 8,0 Sammanlagt 569,8 *) bl.a. understöd av staten, intäkter från kontrollavgifter och hyresintäkter Uppgifterna i miljoner euro. 26

EKONOMI HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Biljettintäkter Regionbiljetter 104,722 Närregionbiljetter 11,512 Helsingfors interna 136,043 Esbos interna 14,352 Vandas interna 10,058 Grankullas interna 0,102 Kervo Sibbo 0,575 Kyrkslätt 0,443 Kutsuplus 0,062 Sammanlagt 277,9 Vårkampanjen gav 1,5 miljoner euro och tusentals nya kunder Trafikeringskostnader Buss 304,2 Tåg 66,8 Spårvagn 49,9 Metro 24,8 Färja 3,7 Kutsuplus 1 Investeringar Sammanlagt 450,3 Biljett- och informationssystemet (LIJ 2014) 9,71 Resekortsystemet (nuvarande) 0,50 Informationssystemet 0,94 Verksamhetsområde-IT 0,65 Övriga IT-investeringar 0,77 Kundapplikationer 0,27 Övriga anskaffningar 0,54 Sammanlagt 13,4 HRT:s kampanj Ta semester från din bil lyckades rejält över förväntningarna. HRT erbjöd nykomlingar resekort som var laddat med två veckors resor. Erbjudandet lockade över 28 000 beställare och HRT sålde biljetter till nya kunder till ett värde av 1,5 miljoner euro i tio månader. Kampanjen riktades till vuxna som bor i HRT-området. 15 procent av kortbeställarna var under 30 år, 26 procent 30 45 år och 21 procent över 60 år. Beställningarna kom från alla kommuner inom HRT-området. Två tredjedelar av beställarna var män, medan två tredjedelar av HRT:s stamkunder är kvinnor. Det som fick kunderna att aktivera sig var utöver den goda förmånen också möjligheten att beställa kortet på webben. Kampanjen var en del av HRT:s nykundsförvärv där HRT letar efter nya verksamhetsmodeller för att minska privatbilismen och öka användningen av kollektivtrafiken. Projektet var en del av miljöministeriets KULTU-program för hållbar konsumtion och produktion. 27

Resultaträkning Verksamhetsintäkter 01.01. 31.12. 01.01. 31.12. Försäljningsintäkter 280 088 442,55 272 823 509,89 Kommunandelar 291 379 000,00 277 771 000,00 Understöd och bidrag 6 662 526,33 5 819 770,06 Övriga verksamhetsintäkter 8 344 098,36 586 474 067,24 8 426 029,14 564 840 309,09 Verksamhetskostnader Personalkostnader: Löner och arvoden -15 132 192,55-13 730 463,61 Personalbikostnader: Pensionskostnader -2 744 739,14-2 507 345,24 Övriga lönebikostnader -860 752,44-756 824,10 Köp av tjänster -542 999 746,19-527 899 035,05 Material, förnödenheter och varor -1 041 481,48-962 477,37 Övriga verksamhetskostnader -7 029 159,96-569 808 071,76-6 396 494,51-552 252 639,88 Verksamhetsbidrag 16 665 995 48 12 587 669,21 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 64 378,77 134 134,32 Övriga finansiella intäkter 30 440,08 18 819,59 Räntekostnader -2 693,60-191,14 Övriga finansiella kostnader -421 537,55-329 412,30-16 004,52 136 758,25 Årsbidrag 16 336 583,18 12 724 427,46 Avskrivningar -5 898 924,62-5 898 924,62-5 457 844,80-5 457 844,80 Räkenskapsperiodens resultat 10 437 658,56 7 266 582,66 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 10 437 658,56 7 266 582,66 Finansieringsanalys Bokslut Bokslut Kassaflöde, verksamheten Årsbidrag 16 336 583,18 12 724 427,46 Kassaflöde, investeringar Investeringsutgifter -13 392 244,64-13 254 976,11 Kassaflöde, verksamhet och investeringar 2 944 338,54-530 548,65 Kassaflöde, finansiering Förändringar i eget kapital 0,00 148 480,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar -5 012 811,11 17 207 695,06 Förändring av räntefria lån 7 054 931,68-8 035 207,90 Kassaflöde, finansiering 2 042 120,57 9 320 967,16 Förändring av likvida medel 4 986 459,11 8 790 418,51 Likvida medel 31.12 55 830 959,61 50 844 500,50 Likvida medel 1.1 50 844 500,50 42 054 081,99 28

EKONOMI HRT Helsingforsregionens trafik årsberättelse Balansräkning AKTIVA 31.12. 31.12. BESTÅENDE AKTIVA 37 621 785,67 30 128 465,65 Immateriella tillgångar 24 932 687,74 16 369 998,93 Immateriella rättigheter 15 945 474,74 4 418 149,86 Dataprogramvaror 1 759 398,64 1 430 718,47 Övriga utgifter med lång verkningstid 694 481,68 461 834,95 Förskottsbetalningar 6 533 332,68 10 059 295,65 Materiella tillgångar 9 302,974,99 10 372 343,78 Fasta konstruktioner och anordningar 5 703 727,42 6 985 484,36 Maskiner och inventarier 344 270,76 338 289,71 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 3 254 976,81 3 048 569,71 Placeringar Aktier och andelar 3 386 122,94 3 386 122,94 Rörliga aktiva 103 667 341,82 93 668 071,60 Fordringar 47 836 382,21 42 823 571,10 Långfristiga fordringar 400 000,00 400 000,00 Lånefordringar 400 000,00 400 000,00 Kortfristiga fordringar 47 436 382,21 42 423 571,10 Kundfordringar 37 821 750,26 32 904 757,03 Lånefordringar 1 750,00 2 569,50 Övriga fordringar 9 519 033,91 9 249 390,99 Resultatregleringar 93 848,04 266 853,58 Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna 154 365,00 177 725,40 Övriga värdepapper 154 365,00 177 725,40 Kassa och bank 55 676 594,61 50 666 775,10 Aktiva sammanlagt 141 289 127,49 123 796 537,25 Passiva 31.12. 31.12. Eget kapital 43 256 992,81 32 819 334,25 Grundkapital 9 230 475,00 9 230 475,00 Övrigt eget kapital 9 758 669,01 9 758 669,01 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 13 830 190,24 6 563 607,58 Räkenskapsperiodens över-/underskott 10 437 658,56 7 266 582,6 Främmande kapital 98 032 134,68 90 977 203,00 Kortfristigt 8 032 134,68 90 977 203,00 Erhållna förskott 22 412 417,37 20 444 603,27 Skulder till leverantörer 53 256 472,89 50 752 751,48 Övriga skulder 4 505 546,69 593 270,22 Resultatregleringar 17 857 697,73 19 186 578,03 Passiva sammanlagt 141 289 127,49 123 796 537,25 29

HRT:s styrelse fr.o.m. 1.4. Medlem Risto Rautava (Saml/H), ordförande Hennariikka Andersson (Saml/H) Jaana Pelkonen (Saml/H) Janne Tähtikunnas (Saml/E) Markku Weckman (Saml/V) Sirpa Hertell (De Gröna/E), viceordförande Ville Ylikahri (De Gröna/H) Hanna Valtanen (De Gröna/V) Tarja Kantola (SDP/H) Martti Tieaho (SDP/E) Jukka Hako (SDP/V) Pekka M. Sinisalo (Sannf/Ky) Hanna Mithiku (VF/H) Björn Månsson (SFP/H) Ersättare Harri Nikander (Saml/Ke) Ted Apter (Saml/H) Aura Salla (Saml/H) Ulla Palomäki (Saml/E) Laura Simik (Saml/H) Heli Halava (De Gröna/E) Jessica Karhu (De Gröna/H) Jouni Vauhkonen (De Gröna/V) Mirva Haltia-Holmberg (SDP/H) Hannele Kerola (SDP/E) Markku J. Jääskeläinen (SDP/V) Matti Kopra (Sannf/H) Hannu Koponen (VF/H) Christel Liljeström (SFP/Si) HRT:s styrelse och ledning. Från vänster i sista raden Torsten Widén (sakkunnig, Grankulla), Pekka Sauri (sakkunnig, Helsingfors), Mirva Haltia-Holmberg, Christel Liljeström, Olavi Louko (sakkunnig, Esbo), Markku Weckman, Björn Månsson, Mikael Grannas (sakkunnig, Sibbo), Finn Berg (sakkunnig, Grankulla), Janne Tähtikunnas, Pekka M. Sinisalo, Sini Puntanen, Ilkka Heinänen (HRT), Mari Flink (HRT), Tero Anttila (HRT), Tarmo Aarnio (sakkunnig). Framme till vänster Hanna Valtanen, Hanna Mithiku, Suvi Rihtiniemi (HRT), Jukka Hako, Ville Ylikahri, Sirpa Hertell, Björn Månsson, Martti Tieaho, Risto Rautava, Hennariikka Andersson, Jaana Pelkonen, Harri Nikander, Pirkko Lento (HRT), Reijo Mäkinen (HRT). HRT:s revisionsnämnd fr.o.m. 1.4 Sakkunniga fr.o.m. 1.4 Medlem Ersättare Ilkka Malmivaara (Saml/V), ordförande Heikki Hiltunen (Saml/E) Jaana Meklin (Saml/H) Sini Jokinen (Saml/H) Kimmo Kyrölä (De Gröna/E), viceordförande Petteri Niskanen (De Gröna/V) Juhani Turkkila (SDP/H) Hannele Halonen (SDP/V) Saana Lehto (Sannf/E) Kari Paunonen (Sannf/E) H (Helsingfors), E (Esbo), V (Vanda), Gr (Grankulla), Ke (Kervo), Ky (Kyrkslätt), Si (Sibbo) Teknisk direktör Biträdande stadsdirektör Stadsdirektör Stadsdirektör Kommundirektör Kommundirektör Biträdande stadsdirektör Stadsstyrelsens ordförande Revision Olavi Louko, Esbo Pekka Sauri, Helsingfors Torsten Widén, Grankulla Petri Härkönen, Kervo Tarmo Aarnio, Kyrkslätt Mikael Grannas, Sibbo Juha-Veikko Nikulainen, Vanda Finn Berg, Grankulla KPMG Julkishallinnon Palvelut Oy ansvarar för revisionen. Ansvarig revisor är OFR, CGR Leif-Erik Forsberg 30

FÖRVALTNING OCH ORGANISATION HSL Helsinki Region Transport Annual Report Lockad av kollektivtrafiken HRT:s nya styrelse inledde sitt arbete i början av år. Under det första verksamhetsåret har vi bevittnat en historisk vändning: för första gången på 50 år ökade den relativa andel av dem som anlitar huvudstadsregionens kollektivtrafik jämfört med all trafik. Jag tror att den goda utvecklingen fortsätter i och med de kommande betydande förnyelserna av Ringbanan och Västmetron. Planeringen av Helsingforsregionens trafiksystem är ett långsiktigt arbete. Hur åtgärder och investeringar inverkar syns först efter flera år. Utgångspunkten ska vara att i Helsingforsregionen skapas möjligheter att resa så tryggt, smidigt, ekonomiskt och miljövänligt som möjligt med olika färdsätt. En bättre och mer attraktiv kollektivtrafik är en av spjutspetsarna när man bygger en fungerande metropol. Ifjol utarbetades HRT:s nya strategi och styrelsen godkände den i februari 2014. Vision 2025 lyder: Kollektivtrafiken är det första valet och Helsingforsregionen är vägvisare för intelligent, hållbart och tryggt resande. Målet är att över hälften av trafikökningen som grundar sig på befolkningstillväxten i Helsingforsregionen sköts med kollektivtrafiken. För att nå målet kan man åstadkomma mycket med nya, fördomsfria idéer. Ett fint exempel är fjolårets kampanj Ta semester från din bil som lyckades över förväntningarna. Som kampanjförmån erbjöds nykomlingar ett resekort hemlevererat via webben och laddat med två veckors resor. Erbjudandet lockade 35 000 nya beställare och en tredjedel av dem åker fortfarande med kollektivtrafik. Kampanjerna utnyttjas även i fortsättningen för att locka nya kundgrupper. Det finns mycket arbete i åldersgruppen för personer över 65 år, vilka använder kollektivtrafiken minst. HRT är till exempel med i Sitras projekt Aktiv medborgare i alla åldrar där man främjar åldringarnas mobilitet. Helsingforsregionens kollektivtrafik utvecklas starkt ur kundens synvinkel. Risto Rautava, Styrelseordförande En bättre kollektivtrafik är en av spjutspetsarna när man bygger en fungerande metropol. 31

32

HSL Helsingforsregionens trafik Semaforbron 6 A, Helsingfors BO 100, 00077 HRT tfn (09) 4766 4444 www.hsl.fi