Bruten tand under lunch var arbetsskada. Sid 8 Sverigedemokraterna röstar oftast med de borgerliga. Sid 8 9 Revyn Just nu betalar vi vår a-kassa tre gånger, berättar Leif Johansson, ombudsman på GS-facket. Sid 4 GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr 1 2011 Klättring utmanande sport eller familjemys? Sid 11 Tierps tryckeri: Gammal modell som håller bra Sid 6 7 Vad vilja Socialdemokratin? Sid 9 År 2010 Verksamheten, avtalsrörelsen, ekonomin. Det mesta finns i bifogad verksamhetsberättelse. P-O Sjöö: När det gäller samordningen inom LO får vi inte hamna snett en gång till när det gäller nivåerna på lönerna, vi måste ta ut det löneutrymme som finns. Sid 3
2 9 Revyn 1 2011 Juholt väcker hopp ledaren Socialdemokraterna utsåg överraskande Håkan Juholt till ny partiordförande. Det gick att skönja en viss oro i borgerlig press över dennes slagfärdighet och folklighet. Underförstått Reinfeldt kanske skulle framstå som en träbock och den borgerliga alliansen skulle riskera att förlora det försteg de hade i förtroendefrågan gentemot Mona Sahlin. Juholt lanserade nya ord som kulbo om sin flickvän/kvinna/särbo, kulbon fick stor uppmärksamhet i media på kongressen. Så kul var just detta inte några dagar senare då medierna avslöjade att hon förskingrat pengar från sin tidigare arbetsgivare. Juholt kände till detta men hade inte informerat valberedningen, vilket enligt mitt förmenande är exempel på dåligt omdöme. Smekmånaden med medierna blev på grund av detta extremt kort. Ibland är minnet kort, men starten för den borgerliga regeringen 2006 var dock katastrofal i kvadrat där den ena ministern efter den andra fick löpa gatlopp efter att ha nyttjat svarta tjänster och vägran att betala TV-licenser av ideolog iska skäl. Vi får innerligt hoppas att det inte dyker upp lik i garderoberna vartefter de nya socialdemokratiska talespersonerna i olika frågor utses. Till politiken! Efter Mona Sahlins avgång satt den ena efter den andra av socialdemokratiska förnyare i tevesofforna. Vad denna förnyelse skulle bestå i fanns det få konkreta exempel på. Men mellan raderna gick det att förstå att privatiseringar, utförsäljningar, skattesänkningar och RUT-avdrag inte är något att tjafsa om. Därför var det med stor spänning som Håkan Juholts installationstal som partiledare inväntades. I ord uppfylldes en hel del av de förväntningar som finns hos en bred majoritet av LO:s medlemmar. Han förklarade krig mot barnfattigdomen, pekade på att det behövs en mer rättvis fördelning av skattetrycket, han vill ha mer pengar till kommunerna för att stärka välfärden, han kritiserade vinster i välfärdssektorn, han vill ha en översyn av pensionssystemet i diskussion med de fackliga centralorganisationerna, han kritiserade utförsäljningen av Vin & Sprit och han öppnade för att återreglera elmarknaden. Från en facklig horisont är det glädjande att Juholt vill att A-kassa och sjukförsäkring ska repareras, liksom att uppluckringen av arbetsrätt och kollektivavtal måste stoppas. Svenska dagbladets politiske redaktör PJ Anders Linder kommenterade surt. I synen på stat och samhälle var Juholts utläggningar faktiskt 1970-talsmässiga. Utanför jämlikhetens och solidaritetens offentliga sektor och politik ser han inget annat än en kall och profitlysten marknad. Jag måste svara med en retorisk fråga. Historien är fylld av grymma stenhårda klassamhällen, är det då förnyelse och modernt att sälja ut och montera ner det vi har kvar av vår bitvis unika välfärdsstat. Avslutningsvis är jag inte säker på att Tommy Waidelich som ekonomisk talesperson garanterar den nödvändiga vänstergir socialdemokratisk politik behöver. Seppo Sinimaa Ordförande GS-avdelning 9 Årsmöte GS avdelning 9, Östra Svealand 28 april 2011 på Fredells i Sickla På dagordningen bland annat: Val av ordförande Val av styrelseledamöter Val av revisorer Val av valberedning Guidad rundvandring Presentation av GS-kortet Valda representanter kallas per post. Övriga som önskar delta ska höra av sig till stellan@gsavd9.se eller 010 470 84 96 senast den 15 april. Mötet pågår 9.15 15.30 med avbrott för lunch. Busstransport till mötet sker från Cityterminalen med avgång 8.30. Välkommen! GS avdelning 9, Östra Svealand
9 Revyn 1 2011 3 Vem är Per-Olof Sjöö? Text & FOTO Jonas Lundborg Elitfönster är ett företagsnamn som man ibland stöter på inom GS. Det är Sveriges största fönstertillverkare. Elitfönster har inte bara producerat fönster. Idag kommer fyra ombudsmän inom GS och förbundsordförande Per-Olof Sjöö från företaget. Elitfönster startade sin verksamhet 1924 i Lenhovda, men då hette företaget Lenhovda Snickerifabrik. 44 år senare föds Per-Olof, P-O kallad, i Lenhovda. Pappan arbetade på Lenhovdas största företag, Elitfönster och var huvudskyddsombud. Det var inte ovanligt att skyddsombuden på Elitfönster samlades på kvällarna vid familjen Sjöös köksbord och diskuterade arbetsmiljöfrågor. I bakgrunden höll sig en liten kille och lyssnade med stora öron. Det var jävligt spännande att lyssna på när de pratade om vad de ville förändra med arbetsmiljön. Kanske var det där i köket som P-Os intresse för samhällsfrågor tog fart. På gymnasiet blev det social linje och på fritiden SSU. I och med det politiska intresset ville P-O plugga vidare, kanske till samhällsvetare, men livet kom i mellan. Det blev jobb på Elitfönster och barnen kom tidigt. Att han inte pluggade vidare kan han ibland ångra: Man skulle ha ett yrke, säger P-O eftertänksamt och lägger till, Något att stå på. Strax efter att P-O fått fast jobb på Elitfönster kom gubbarna i klubbstyrelsen och frågade om P-O var intresserad av att vara med i det fackliga arbetet. De kände ju till hans bakgrund även om P-Os pappa inte längre jobbade kvar. För P-O var det inget svårt val att tacka ja. Efter några år valdes han till klubbordförande. Sammanlagt blev det tio år på Elitfönster innan de ringde från gamla Träindustriarbetarförbundet och frågade P-O om han vill bli ombudsman. Efter utbildningen erbjöds han ett jobb på förbundskontoret i Stockholm. Men för P-O var det ingen självklarhet att flytta. Nej, nej, för fan. Jag hoppades på att få bli lokalombudsman i Ljungby. Samtidigt tänkte jag att hur många sådana här chanser får jag i livet. I två år jobbpendlade han mellan Stockholm och Lenhovda. 1998 flyttade familjen upp till stan. Det blev en stor omställning för P-O. Han förklarar I Lenhovda bor det knappt 2 000 människor, sen tystnar han och lämnar resten till min fantasi. För barnen var det inga problem, De snackade stockholmska efter en vecka. P-O tror att det hänger ihop med att det i Stockholm alltid finns en massa nyinflyttade från när och fjärran. Han tror att det hade varit mycket svårare att flytta från Stockholm till Lenhovda. När Skogs- och Träfacket och Grafiska Fackförbundet slogs ihop 2009 valdes P-O till ordförande. Det har gått nästan två år och även om det stundtals har varit turbulent, tycker han att det gått bra att föra ihop två kulturer. Vid sammanslagningen mellan Skogsarbetarförbundet och Träindustriarbetarförbundet, 1998, var det mer problematiskt eftersom att kollektivavtalen och synen på dom skiljde sig så mycket åt mellan förbunden. Men helt problemfri var inte sammanslagningen till GS: Jag underskattade betydelsen av de administrativa systemen och frågor om hur man får till en bra arbetsorganisation. Det har tagit mycket kraft och energi. Men nu är vi nästan igenom och kan fokusera på verksamheten. Jag frågar om P-O tror att medlemmarna kan ha blivit lidande. Om inte servicen funkar som den ska är det klart att de blir lidande och det gjorde den i ärlighetens namn inte ett tag. Nästan omedelbart efter sammanslagningen inleddes en svår avtalsrörelse. Något P-O tror var bra, det fanns en tydlig motståndare som aggressivt ville ha nollavtal och kraftigt försämra våra rättig heter. De som var aktiva under av talsrörelsen gjorde ett förbannat bra jobb. Inför den kommande avtalsrörelsen är han övertygad om att ingångslönerna kommer att vara arbetsgivarnas stora röda skynke. De har redan fått draghjälp av finansminister Anders Borg och Konjunkturinstitutet som båda uttalat att ingångslönerna i många branscher är för hög. När det gäller samordningen inom LO får vi inte hamna snett en gång till när det gäller nivåerna på lönerna, menar P-O. Vi måste ta ut det löneutrymme som finns. Sen anser han att trygghetsfrågorna måste få en lösning. Vi måste få till en utvecklad omställningsförsäkring. Idag tar ingen ansvaret fullt ut för rehabärenden, det är ett dåligt samvete eftersom att både fack och arbetsgivare äger frågan. Då måste vi lösa den. På frågan om framtidens utmaning för Sveriges yngsta fackförbund ger P-O inga populistiska svar. Precis som alltid för en fackförening handlar det om vara närvarande bland medlemmarna och leverera bra avtal, menar P-O.
4 9 Revyn 1 2011 NOTISER Ersättning för uppsättningsarbete 2011 Arbetsgivaravgiften ska vara din trygghet Trä- och Möbelföretagen och GS har enats om de nya beloppen för uppsättningsarbete i Träindustriavtalet. ( 6, mom 5, punkten 2 ). Från och med den 4 april 2011 blir det vid ackordsbetalning 182,15 kr/tim och vid tidlönebetalning 162,65 kr/tim. Beloppen gäller till och med 31 mars 2012. VD värd femton arbetare År 2009 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten 4,6 miljoner kronor per person, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på cirka 298 600 kronor. 1950 var maktelitens genomsnittliga inkomst elva industriarbetar löner. När skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare var som minst 1980 var maktelitens genomsnittliga inkomst fem industriarbetarlöner. Källa: Makteliten alltid mer, aldrig nog. LO 2011 Medieinvesteringarna uppåt 2010 Pension, sjukförsäkring och a-kassa betalar vi genom skatten, tror de flesta. Men det är fel. Det betalar vi genom arbetsgivaravgiften. Ett löneutrymme vi avstått, säger Leif Johansson, för något vi behöver. TEXT & BILD Jonas Lundborg Alliansen vann valet 2006 på löften om sänkta skatter och ett återinförande av arbetslinjen. Med det senare lät man ana att det var mängder av svenskar som latade sig på a-kassa och sjukförsäkring. Och underförstått att statsskulden berodde på det. Inget kunde vara mer fel. Även år 2005 när sjukförsäkringen betalade ut mest gick den fortfarande med vinst. Sedan dess har både a-kassa och sjukförsäkringen skjutits sönder och överskotten på arbetsgivaravgifterna går rakt in i statskassan. Folksams framtidsanalys Välfärdstendens 2010 räknar med att överskotten på arbetsgivaravgifterna fram till 2014 kommer att vara cirka 89 miljarder. Lägg därtill a- kassan blir det ytterligare fem miljarder. För Leif Johansson, ombudsman på GS, är det här fullständigt orimligt: Frågan måste upp på bordet. Är det vettigt att försäkringarna ger överskott till staten när regeringen har förstört dem? Antingen justerar vi försäkringen eller avgifterna. Och för GS är det självklart att det är försäkringarna som ska förändras. vit förbannade, är Leif Johansson övertygad om. Därför menar han att det är viktigt att fler inser sambandet mellan arbetsgivaravgifterna och vårt sociala trygghetssystem. Jag har varit fackligt och politiskt aktiv sedan 1970-talet och ingen har någonsin diskuterat de här sambanden. Vi måste få till ett uthålligt system som inte politikerna kan trixa med. Som exempel berättar Leif att vi nu betalar vår a-kassa tre gånger. Först genom arbetsgivaravgiften, sen genom den administrativa kostnaden plus regeringens arbetslöshetsavgift och nu genom att vi har tvingats ta en inkomstförsäkring. Och trots hög arbetslöshet ger systemet ett plus till statskassan. Leif satt med i en förbundsutredning som lanserade förslaget att arbetsmarknadens parter borde ta makten över sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringssystemet och göra dem till ett. På så sätt minskas chanserna att människor hamnar mellan stolarna. Och när det finns ett tydligt samspel mellan avgifter och utgifter tror Leif att arbetsgivarna skulle ta ett större arbetsmiljöoch rehabansvar. GS har nu beslutat att driva förslaget politiskt. Vi har inte de här försäkringarna för skoj skull. Hade de inte funnits hade vi krävt dem som lön istället eller att de utbetalats på annat sätt. Att kräva tillbaka pengarna som regeringen har tagit ur försäkringarna avtalsvägen ser Leif som en möjlighet till att lyfta frågan politiskt och medialt. Det handlar i slutändan om våra pengar. Sveriges Mediebyråers mätningar visar att år 2010 blev 18,4 procent bättre än 2009. Mätningen visar hur mycket pengar som investeras i media. Den största ökning står Internet, 27,6 procent, och sökmarknadsföring, 29,5 procent, för. På tidningssidan visar kvällspressen störst ökning med 26 procent följt av landsortspress på 21 procent. DR/annonsblad fortsatte dock att sjunka med 6 procent. Just nu bedriver Småföretagarnas Riksförbund en medialt framgångsrik kampanj om att de vill se en halvering av arbetsgivaravgifterna till 15 procent. Våra trygghetssystem. Hade någon sagt att de vill sänka våra pensions-, sjuk-, föräldra- och arbetsskadeförsäkringar med hälften hade nog svenska folket bli- Arbetsgivaravgift Vi betalar nu vår a-kassa tre gånger, berättar Leif Johansson, ombudsman på GS. Körkort till åtta maskiner 9-Revyn har tidigare berättat om att GS i samarbete med Trä- & Möbelföretagen har arbetat med att ta fram ett maskinkörkort. På grund av problem med it-lösningen har projektet försenats. Men nu är det klart att det ska dra igång till hösten 2011. Då ska det vara möjligt att ta körkort i följande maskiner: kapsåg, justersåg, klyvsåg, bandsåg, bordsfräs, rikthyvel, planhyvel samt pelarborr. 2007 2008 2009 2010 2011 Ålderspensionsavgift 10,21 % 10,21 % 10,21 % 10,21 % 10,21 % Efterlevandepensionsavg. 1,70 % 1,70 % 1,70 % 1,70 % 1,17 % Sjukförsäkringsavgift 8,78 % 7,71 % 6,71 % 5,95 % 5,02 % Föräldraförsäkringsavgift 2,20 % 2,20 % 2,20 % 2,20 % 2,20 % Arbetsskadeavgift 0,68 % 0,68 % 0,68 % 0,68 % 0,68 % Arbetsmarknadsavgift 4,45 % 2,43 % 2,43 % 4,65 % 2,91 % Allmän löneavgift 4,40 % 7,49 % 7,49 % 6,03 % 9,23 % Totalt 32,42 % 32,42 % 31,42 % 31,42 % 31,42 % Källa: Skattemyndigheten
9 Revyn 1 2011 5 Ny satsning på branschoch avtalskonferenser Tanken på att samla medlemmar branschvis har funnits ganska länge. I Grafikerförbundet fanns en rotationstryckargrupp, där ett gäng samlades två gånger per år och diskuterade aktuella frågor. Detta är grunden till årets satsning på Bransch/Avtalskonferenser. Text Lena Rosén Vi har tänkt resonera kring aktuella arbetsplatsfrågor, men också passa på att informera om kommande avtalsrörelse. Förra gången avtalen skulle förhandlas, 2010, splittrades tidpunkterna för när kollektivavtalen gick ut då några enstaka avtal gjordes upp i förväg! Facken inom industrin är nu eniga med arbetsgivarsidan om att förhandla samtidigt.de allra flesta av GS avtal kommer att beröras av denna tidigareläggning. Unionen och tjänstemännen däremot kommer att förhandla efter att deras avtal har gått ut. Den Första bransch/avtalskonferensen hölls den 23 februari, då samlade vi Sektion bildad i Uppsala förtroendevalda från Trä-, Trävaruhandels- och Stoppavtalen. Redan under presentationsrundan började diskussionerna kring olika problem och frågeställningar som finns på olika företag. Flera förslag och rena avtalsmotioner blev resultatet av denna oerhört roliga dag. Vi hade lite bekymmer med allt och det visar väl i sig hur viktiga dessa träffar faktiskt är. Diskussionerna blev dock väldigt givande, och resulterade i sju avtalsmotioner. Alla överens om en bra dag och vi ser fram emot nästa träff. Den andra bransch/avtalskonferensen skulle ha hållits den 14 mars i Uppsala, dit vi hade bjudit förtroendevalda under Skogsavtalet. Tyvärr tvingades vi ställa in den, på grund av få anmälningar. Men vi ger inte upp. Tankar finns på hur vi ska lägga upp nästa inbjudan. Förmodligen kommer vi att försöka få in svaren om vad medlemmarna vill med avtalen via enkät eller liknande. Så att vi till i höst, när nästa bransch- och avtalskonferenser hålls, vet vad som engagerar medlemmarna. På Tredje bransch/avtalskonferensen 16 mars var det dags för tidningsavtalet. På tidningssidan oroas man över Unionens raggningsförsök på redaktionerna. Man diskuterade om man skulle skriva en motion till förbundsmötet med önskan om mindre slapphänthet gentemot de strömhopp över till tjänstemannafacken som ibland upplevs. En intressant jämförelse blev naturligtvis hur GS och Unionen drabbat samman gällande virkesmätarna och hela den historiken. Som organisation måste vi kanske tänka på hur vi framställer oss själva. Vi kanske skulle slå oss för bröstet och berätta vad vi gör bra, hur vi ställer upp i konkurser, vad vi faktiskt KAN göra. NOTISER Hårt slag mot Karlholmsbruk I förra veckan nåddes de anställda på Karlit och Kadax av beskedet om neddragningar i produktionen. Skälet är att IKEA flyttar delar av produktionen utomlands. Ett varsel är lagt på 38 personer i Karlholmsbruk och samtliga anställda i Sparreholm. För Tommy Mårtensson, klubbordförande på Karlit, kom beskedet något överraskande. När IKEA gick in i samarbetet 2007 var omsättningen på 180 miljoner kronor. Förra året var den på 320 miljoner kronor. Efter IKEAs besked att de flyttar delar av produktionen samt utfasade produkter ligger prognosen för nästa verksamhetsår på en omsättning runt 70 miljoner kronor. Vi har för IKEA gjort stora investeringar i anläggningarna. Att få det här beskedet då känns bistert. Tommy Mårtensson är besviken på hur IKEA har spelat ut Karlit och Kadax. Att nedskärningarna kommer att bli kännbara för det lilla samhället Karlholmsbruk råder det inga tvivel om. Det kryllar inte direkt av jobb här, konstaterar Tommy Mårtensson. Ändå hoppas han att det ska komma något positivt ur det hela. Nu börjar det verkliga jobbet med att hitta nya kunder. Förhoppningsvis kan vi få in några av dem som vi tidigare tvingats tacka nej till. Jonas Lundborg Sektion är bildad i Uppsala län. Geografiskt sträcker den sig från Enköping i väster till Östhammar i öst, Älvkarleby norr till Uppsala i söder. Tanken med sektionen är att få en mera medlemsnära verksamhet, dit med - lem mar kan vända sig om frågor och hjälp. Sektionen kommer att i första hand inrikta sig på komma ut till arbetsplatser och prata med medlemmar och givetvis se till att lönerevision blir utförda med mini mum centrala ökningar. I mitten på mars hade sektionen sitt första möte och följande valdes till sektionsstyrelse: Tommy Mårtensson, Karlit AB, ordf. 070-5495773, tommy.m66@live.se Ylva Henriksson, Kadax, sekreterare. Lars Albrektsson, Hallsjö Brädgård, ledamot. Östen Sundberg, Karlit AB, ledamot/ försäkring/postmottagning Göran Svensson, Setra, ledamot/ RSO/försäkring. Tommy Mårtensson Vakna i Kloten Mitt i Bergslagen, omgiven av vatten och naturens invånare, ligger fritidsbyn Kloten. Kanotisten har oändligt med leder och nya platser att utforska. Fiskaren kan från brygga, i båt eller mitt i forsen fånga sin middag för att sedan tillreda den vid grillen. Vandraren har mer än 140 km vandringsleder att följa eller kan ge sig ut på egna äventyr i de stora skogarna. Som medlem i GS kan du hyra stuga till förmånligt pris. Läs mer på www.kloten.nu Kontakta oss gärna. info@kloten.nu telefon 0580 883 00 Sugen på kurs? Spana in fackligutbildning.se
6 9 Revyn 1 2011 Platschef Jerry Mattsson började som fotosättarlärling. Två gamla Heidelbergare finns fortfarande i bruk. Ellert Eriksson och Isa Englund. Tierps Tryckeri minns Det är något magiskt i väggarna som gör att folk blir kvar. Tierps Tryckeri är ett av de äldsta tryckerierna i Uppland. Verksamheten drog igång 1887 när den teknikintresserade bondsonen Johan Andersson skaffade sig en handpress. 124 år senare är Tierps Tryckeri en arbetsplats där folk trivs. Text & foto Jonas Lundborg Det tar fem minuter att gå från tågstationen till tryckeriet, som ligger på huvudgatan. Här har det legat sedan slutet av 1920-talet. Layoutaren Isa Englund kommer och öppnar för mig. Vi sätter oss och pratar över en kopp kaffe. Isa berättar att de precis har gått igenom en tuff period: I början av 2010 tvingades Tierps Tryckeri att för första gången i företagets historia att säga upp personal. Företaget hade 2009 gjort en rejäl förlust. Som ordförande i personalklubben insåg hon snabbt att hon behövde hjälp från avdelningens ombudsmän i förhandlingarna. Jag ville kunna se folk i ögonen och veta att jag gjort rätt. Förhandlingarna slutade med att fyra anställda fick sägas upp. Knappt ett år senare har en kunnat återanställas. Att det måste ha varit en jobbig tid förstår jag när jag pratar med några av de anställda, de flesta har jobbat hela sina vuxna liv på Tierps Tryckeri. Många har föräldrar som arbetade där före dem. Så också Isa. Hennes pappa fick jobb som faktor 1969. Familjen som är finlandssvensk lämnade arbetslöshetens Finland. Isa berättar att hennes pappa brukade skämta I Finland kallades vi svenskjävlar, här kallas vi finnjävlar. Erfarenheten har gett Isa perspektiv på tillvaron. Då gnälldes det över finnar, nu gnälls det över bosnier eller irakier. På somrarna jobbade Isa i bokbinderiet med att limma ihop block till Gävleborgs Petroleum. Men hon skulle inte in i grafiska branschen, utan gick samhällsvetenskaplig på gymnasiet. När plugget var klart behövdes det folk på reproavdelningen och Isa tänkte att ett tag kan hon jobba. Det var 33 år sedan. Det är något magiskt i väggarna som gör att folk blir kvar. Men jag älskar mitt jobb! Att få jobba med original och kunder är jättekul. Det var Ellert Eriksson som för fem år sedan frågade Isa om hon inte kunde tänka sig att ta över ordförandeskapet efter honom. Ellert går i pension till sommaren och då har han jobbat i 50 år på Tierps Tryckeri. Han kom direkt från skolan och började som springschas, sen blev han sättarlärling. Ellert har gått igenom tre
9 Revyn 1 2011 7 Veteranklubben! Vikingastaden Birka Onsdag 8 juni kl. 09.30 från Stadshusbron. Samling kl 09.00. Följ med GS-Veteranerna på utflykt till Birka, Sveriges första stad, mitt i Mälaren. Den grundades på 750-talet och är ett av Unescos Världsarv. Under sin blomstringstid hade Birka omkring 700-1000 invånare. Hit sökte sig köpmän med dyrbara handelsvaror från när och fjärran. Här levde hedningar och kristna sida vid sida fram till slutet av 900-talet. Då övertog Sigtuna Birkas roll och vikingatiden på Björkö var över. Pris 250 kr inklusive båtresa ToR, Guidning, inträde till museet samt à la Carte middag på båten tillbaka. Betalas på Plusgiro 114 84 49-0 eller Bankgiro 5780-2472 senast 23 maj. Sista anmälningsdag 24 april till Lillemor Åström, 411 30 33, Ann-Cathrine Jernbrant, 730 29 21, Leif Sjöberg, 591 169 08. Två generationer av fackliga ordföranden på Tierps Tryckeri. alla anställda teknikskiften, bly-tiden, klipp-och-klistraperioden med papper och vax och nu den digitala eran. Han tycker att teknikskiftena har gjort jobbet spännande. Att det blev 50 år på samma företag förklarar Ellert kortfattat: Det har alltid varit bra stämning här. Och de sista 15 åren har det heller inte varit någon skillnad på ledning och personal. Vi fikar ihop och ibland festar vi tillsammans. Men om allt nu är så bra varför behövs det en fackklubb undrar jag. Isa svarar: Vi kan våra förhållanden bäst själva. Det skulle kännas konstigt om någon annan förhandlar åt oss om våra löner och villkor. Dessutom tror jag att det är viktigt att folk får känna sig delaktiga. Jerry Mattsson är platschef. Han började i den grafiska branschen som fotosättarlärling på Almqvist & Wiksell. Till Tierps Tryckeri kom han 1980 när de sökte en reprofotograf. Han tror att en av anledningarna till att Tierps Tryckeri har klarat sig genom alla kriser och teknikomvandlingar är att det är ett familjeföretag. Det är faktiskt bara den andra generationen ägare som driver tryckeriet. De är nu i 80-årsåldern och bevakar fortfarande branschen och företaget med stort engagemang. Nu måste vi backa tillbaka i tiden. 1920 blev Tierps Tryckeri ett aktiebolag. Johan Andersson bad en typograf bördig från Tierp att ta över. Tillsammans med en kollega på Almqvist & Wiksell lyckades de med hjälp av släkt och vänner få ihop tillräckligt med kapital. Och i stort sett har dessa aktier gått i arv. Företaget har således en stark lokal ägarförankring och det menar Jerry är ett av huvudskälen. Ett annat är ägarna gjort rätt teknikinvesteringar. Kunderna kommer inte från trakten, utan oftast från Stockholm. Det första jag ser när jag kommer in i bokbinderiet är två gamla Heidelbergare. Skinande blanka. Bokbindaren Bernt Löfqvist berättar att den ena är från 1950-talet och den andra från 1960-talet. Båda körs fortfarande och går bra. Men den ena används numera bara till att stansa tablettaskar. Uppenbarligen är det inte bara satsningarna på ny teknik som gjort att Tierps Tryckeri har överlevt. Kanske också en förståelse för att allt gammalt inte bara behöver kastas ut. På tåget hem till Stockholm läser jag Jubileumsboken som Tierps Tryckeri gav ut förra året. Jag slås av att varenda anställd sedan 1921 namnges. Hur vanligt är det i ett företags hyllningsskrift till sig själva, tänker jag när jag ser ut över en vintrig Uppsalaslätt. Lövstabruk Onsdag 14 september, samling i Cityterminalen kl 07.30. Avresa kl 08.00. Hemkomst ca kl 17.30. En gång i tiden världens största järnbruk., idag ett av Sveriges bäst bevarade 1700-talssamhällen. Bussguidning i bruksområdet. Visning av herrgården och utställningen av ostindiskt porslin och brukskyrkan med den berömda Cahmanorgeln. Lunch på Värdshuset kl.13.40. På vägen upp, gör vi ett stopp i Österbybruk och tittar på världens enda komplett bevarade vallonsmedja och smedsbostad. Där får vi lyssna till historien bakom bruken. Kaffe och smörgås i Hembygdsgården. Max 50 deltagare. Pris 350 kr. Betalas på Plusgiro 114 84 49-0 eller Bankgiro 5780-2472, senast 21 augusti. Sista anmälningsdag 15 augusti till Lillemor Åström, 411 30 33, Ann-Cathrine Jernbrant, 730 29 21, Leif Sjöberg, 591 169 08
8 9 Revyn 1 2011 Notiser Sverigedemokraterna röstar med de borgerliga Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Socialdemokraterna granskat hur Sverigedemokraterna (SD) har röstat i riksdagen sedan de kom in i höstas. Sedan riksdagens öppnande i oktober har 133 huvudvoteringar hållits. Granskningen visar att SD röstat med alliansregeringen i 91 fall. Vid 38 voteringar röstade ett eller flera av oppositionspartierna på liknande sätt. Till tidningen Riksdag & Departement säger Erik Almqvist (SD): Vi röstar efter vår övertygelse. Källa: Riksdag och Departement Bruten tand under lunch var arbetsskada Ett ärende om en utslagen tand har hamnat i regeringsrätten. En bilmekaniker var på kurs med företaget. De åt lunch och när bilmekanikern skulle dricka råkade en arbetskamrat stöta till honom så att en framtand gick av. Bilmekanikern anmälde skadan till Försäkringskassan, han ansåg att han hade rätt till tandvård i enlighet med arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan sa nej. Bilmekanikern överklagade. Fallet har nu prövats i alla instanser. Regeringsrätten som är slutgiltig instans har meddelat att arbetsskadeförsäkring i första hand gäller när arbetet utförs. Men i förarbetena till lagen framgår att försäkringen kan gälla även när arbetstagaren vid olyckstillfället var stadd i arbetsgivarens ärende. Därmed dömdes fallet till arbetstagarens fördel. Däremot kan man inte räkna med försäkringen vid lunch eller fikapauser. I det här fallet var det avgörande för domen att lunchen var schemalagd på betald arbetstid och gemensam för alla anställda. Källa: Lag & Avtal Foto: Hemera Bild: Jonas Lundborg Är du invandrare? Här kommer information om det svenska pensionssystemet som består av tre delar: Inkomstpension. Det är 16 procent på det du tjänar. Det är inga pengar som finns idag. De reserveras för dig när du går i pension. Idag går dina 16 procent till de som är pensionärer nu. När det blir din tur att gå i pension betalas dina 16 procent av dem som jobbar då. Det kallas för pensionsskuld. Premiepension. Det är 2,5 procent på det du tjänar. Det är pengar som finns idag och som kan placeras hos olika förvaltare, det vill säga experter som på bästa sätt kan få dina pengar att växa. Avtalspension SAF-LO (så kallad tjänstepension). Det är 4,3 procent på allt du tjänar under 2011. Det höjs till 4,5 procent 2012. Det krävs dock att du jobbar på ett företag som har kollektivavtal för att du ska få avtalspensionen. Även den ska placeras hos en bra förvaltare. Där rekommenderar vi att du väljer vårt eget förvaltningsbolag FOLO. För att du ska få full pension krävs att du jobbar 40 år i Sverige. Full pension, inklusive avtalspension, är ungefär 60-65 procent av din lön. Har du bara jobbat 20 år så har det inte kommit in GS avdelning 9 Östra Svealand så mycket pengar på ditt pensionskonto och det innebär att du får en liten pension. För att undvika det kan man spara i ett så kallat pensionssparande. Det är pengar som du själv sätter av i en speciell sparform. Den premie du betalar är avdragsgill upp till 12 000 kronor per år när du deklarerar. Du sänker alltså din skattepliktiga inkomst med den summan. Sedan när du går i pension betalar du skatt när pengarna betalas ut, men då är din inkomst mindre så skatten blir lägre. Som medlem i GS kan du teckna ett sparande i en medlemspension. Det är ett frivilligt sparande i Folksam där du sätter in mellan 300-1000 kronor i månaden. Enligt gällande skatteregler får du inte ta ut pengarna för 55 års ålder och dom måste varit sparade i minst 5 år. Medlemspension har låg förvaltningsavgift vilket innebär att det blir mer pengar över. Kontakta undertecknad eller närmaste Folksamkontor om du vill ha hjälp med att komma igång med ditt pensionssparande. Ronny Frithiof Sökes: försäkringsrådgivare Genom facket har vi skapat ett gemensamt försäkringsskydd. Vi har också byggt upp ett system för att alla ska få kunskap om detta skydd: Försäkringsrådgivarna. Försäkringsrådgivare är ett fackligt förtroendeuppdrag som fyller en viktig funktion på arbetsplatsen. De informerar sina arbetskamrater. Många medlemmar har en otydlig bild av vilka försäkringar de omfattas av. Okunskap leder ofta till utebliven ersättning. Idag har vi på tok för få försäkringsrådgivare i avdelningen. Därför behöver vi din hjälp att värva fler. De får en gedigen grundutbildning och sedan en vidareutbildning varje år. Det är inte meningen att försäkringsrådgivarna ska vara experter. De använder sin kunskap till att informera sina kamrater och framförallt till att kunna slussa vidare frågor till de försäkringsgivare som finns för de olika försäkringarna. De hjälper också ofta till med att fylla i blanketter när det inträffat skador. Kontakta mig om du vill veta mer, på telefon 070 541 81 18 eller mejla på adressen: ronny.frithiof@ gsfacket.se Ronny Frithiof