Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Relevanta dokument
Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

9. Grundvatten av god kvalitet

2.14 Grundvatten, grus och berg

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Vad händer inom miljömålsarbetet? Anna Hedenström Enhetschef Tematisk geologi, SGU

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Diarienummer: ISBN eller ISSN: Länsstyrelserapport: 2012:2. Beställningsadress:

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Vattnets betydelse i samhället

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Åtgärdsarbete för renare vatten

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Välkommen till samrådsmöte!

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

En metod för icke-monetär relativ värdering av grundvattenmagasin

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal

Grundvatten i Stockholms län

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Riktlinjer för enskilda avlopp

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Vattenprogram för Uppsala kommun

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun

K 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Sveriges Grundvattentillgångar betydelse för näringslivsutveckling och tillväxt

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PE v02-00

Förbifart Stockholm. Vad bör en fastighetsägare tänka på?

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN Presentation vid Kristianstads Vattendagar 2010

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Renare marks vårmöte 2010

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

Mark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Skruv norra och Skruv södra

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

SGUs hållbarhetsarbete vision och ställningstaganden. november 2014

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Teknisk försörjning 105

Bedömningsgrunder för grundvatten

Verksamhetsstrategi 2015

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Slutföring av påbörjad metodutveckling för regional materialförsörjningsplanering samt plan för stöd till länsstyrelserna

VA-policy. Oskarshamns kommun

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

YTTRANDE Dnr Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box Stockholm

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

SGU. Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Hantering av BDT-vatten koloniområden i Helsingborg

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Bakgrund till mötet

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Anmälan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Transkript:

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla och stärka den geologiska forskningen Lyfta fram geologi och geologisk kunskap i samhällsdebatten och i skolan

Vilken roll har SGU m.a.o varför är jag här Sveriges geologiska undersökning är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten.

SGUs Roll inom grundvatten HYDROGEOLOGISKT EXPERTSTÖD Stödjer andra myndigheter, kommuner och allmänhet INFORMATIONSFÖRSÖRJARE Tillhandahåller ett hydrogeologiskt planeringsunderlag Tillhandahåller Referensdata rörande kvalitet och kvantitet Insamlar och tillgängliggör hydrogeologisk punktinformation (GV DOK) STRATEG med hydrogeologiskt perspektiv Miljömålsarbete Implementering av Ramidirektivet

All vår verksamhet ska präglas av ett långsiktigt miljöperspektiv.

Miljömålet Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Dricksvattenförsörjning idag ca 8 milj. har allmän vattenförsörjning baserad på 3/5 ytvatten (endast 10 % av vattenverken) 1/5 grundvatten med konstgjord grvbildning 1/5 grundvatten ca 1,2 milj. har enskild vattenförsörjning + lika många fritidsboende till största del grundvattenbaserad ca 450 000 brunnar (60 % borrade, 40 % grävda) En av fem har otjänligt vatten!!!

Hur kan man skydda sig mot hot?

Vilka är hoten mot dricksvattenresurserna?

Vilka är hoten mot de svenska dricksvattentäkterna? Eller helt enkelt Okunskap och Dålig planering

Grundvatten av god kvalitet Fyra preciseringar: 1. Grundvattnets kvalitet 2. Påverkan på ytvatten 3. Grundvattennivåer 4. Bevarande av naturgrusavlagringar

1. Grundvattnets kvalitet Mänsklig verksamhet försämrar inte grundvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

4. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för antingen dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- eller kulturlandskapet är fortsatt bevarade och naturgrus används endast för ändamål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå.

Planering = Grunden till en hållbar utveckling

Var finns vattentillgångarna? Grundvattenmagasin sand och grus sedimentärt berg Sjöar mm Var finns befolkningen? Varför vattenförsörjningsplanering? Svar 1, KVANTITET: Det är en fråga om nyttjande av naturresursen vatten för dricksvattenförsörjningsändamål, idag och i framtiden. Vattnet finns inte alltid där behovet finns.

Varför vattenförsörjningsplanering? Isälvsavlagringarnas storlek varierar i stort efter dalstråkens storlek. Isälvsavlagringarna är oftast lokaliserade till dalstråkens lägre partier. Sammanfaller ofta med bebyggelseoch jordbruksområden samt väg- och järnvägsnät. Risk för förorening. Varför vattenförsörjningsplanering? Svar 2, KVALITET: Det är även en fråga om vilka vattenresurser som löper risk att förorenas kan de skyddas eller bör de helt enkelt inte användas för dricksvattenförsörjningsändamål?

Grundvattenmagasinets totala värde, i relation till övriga grundvattenmagasin Egenvärde In Situ-värde Utvinningsvärde Livsmiljö för växt- och djurliv För markstabilitet (undvika sättningar) Utgöra recipient för t.ex. spillvatten Förhindra saltvatteninträngning Dricksvatten Geoenergi (energi-lager + geotermi) Naturgrus Bevattning, mm

Grundvattenmagasinets värde som dricksvattenresurs = behov + förutsättningar Grundvattenmagasinets totala värde, i relation till övriga grundvattenmagasin Egenvärde In Situ-värde Vattenförsörjningsplan Utvinningsvärde Dricksvatten Samhällets behov av dricksvatten Magasinets förutsättningar att utgöra en resurs för dricksvattenförsörjning

Prioriteringen är en viktig del! Grundvattenmagasinen är ändliga resurser. De viktiga magasinen måste bevaras eftersom de inte kan ersättas eller återskapas. Verksamheter inom tillrinningsområdena kan förorena grundvattnet i magasinen. Förorenande verksamheter får inte förekomma i känsliga tillrinningsområden till de viktiga magasinen. Vilka är de viktiga magasinen?

Vattenförsörjningsplanering Innan Efter

Regionaloch kommunal Vattenförsörjningsplan VA-plan

Innehåll Möjligt innehåll på regional och kommunal nivå..

SGUs arbete med att ta fram underlag till V.f.-planer Hydrogeologisk information, Grundvattenmagasin ny databas Värdering av grundvattenmagasin Vattenpaketet en vision om ett samlat material Vägledning Vägledning bl.a genom rapporten (2009:24) Workshop om vattenförsörjningsplanering den 18 maj i år Andra viktiga datakällor (ett urval) DGV Vattentäktsarkivet, inkl uppgifter om vattenuttag och vattenkvalitet. Allmänna och större enskilda vattentäkter Nationell miljöövervakningsdata grundvattnets kvalitet och kvantitet Datavärd för regionala miljöövervakningsdata

Om vi förbereder och anpassar oss rätt idag, kan vi alla ha ett bra dricksvatten i sin kran, inte bara vi utan även våra barnbarn och barnbarns barn. (Vårt miljömål för grundvatten)

Utlåtande bygger på kunskapsunderlag, lagtext och miljömål Regeringens bedömning: Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att: Från den 1 augusti 2009 gäller nya regler vid prövning av täkter (SFS 2009:649). Regeringens bedömning: Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär att: grundvattnets kvalitet inte påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m., det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag, förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras, naturgrus endast nyttjas när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet och det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ett annat material, naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras, och grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). En täkt av grus inte får komma till stånd: om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att nyttja ett annat material om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller om naturgrusförekomsten utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö.