Framkallning med amidosvart och visualisering med digital bildbehandling. Kriminalteknikerutbildning på SKL ht 2000 vt 2001. Författare: Benny Samuelson, tekniska roteln i Eskilstuna. Handledare: Maria Nilsson, kemi och teknikenheten på SKL i Linköping. SKL ansvarar, som institution åt Polishögskolan, för all kriminalteknisk utbildning inom Polisen.
Förord Jag vill tacka alla personer som varit inblandade i denna studie. Min handledare Maria Nilsson på SKL för hjälpen med studiens uppläggning. Jens Carlson, Björn Thurfors samt Per Thollin m.fl. på rikskriminalpolisens identifieringsrotel i Stockholm för granskningen av spåren. Samt mina närmsta kollegor på tekniska roteln i Eskilstuna för deras engagemang, särskilt Ola Stuvemark. Till sist Patrick Warrick i USA som är upphovsman till metoden. Vid telefonsamtal med honom gavs en närmare beskrivning av metoden i sin helhet.
Sammanfattning Blodiga tyger förekommer på många brottsplatser där våld ägt rum. I den här studien har fingeravtrycksframkallning på tre tygsorter testats där handflateavtryck avsatts med blod. Framkallningsmetoden som använts har varit en våtkemisk metod med amidosvart. De framkallade handflateavtrycken har sedan med varierande kvalité visualiserats med hjälp av digital bildbehandling i bildbehandlingsprogrammet photoshop. Tygsorterna som testats var bomull, linne samt polyester. Samtliga var till 100 % rena i sitt slag. De testade tygerna hade olika grovlek och struktur. Enligt personal på identifieringsroteln i Stockholm var avtrycket på polyestertyget identifieringsbart. Avtrycket på bomullstyget tror de skulle vara identifieringsbart om fotografiet tagits med mellanformatskamera. Avtrycket på linnetyget var inte identifieringsbart. Behandlingen med amidosvart och bildbehandlingen med photoshop ökade visualiseringen av avtrycken på polyestertyget och bomullstyget var för sig, medan avtrycket på linnetyget inte gick att förbättra i något avseende. Tygets täthet och ytstruktur har en avgörande betydelse för spårets kvalité. Blodmängden, blodets koagulationstillstånd på tyget eller handen torde också ha en avgörande betydelse för hur bra en spåravsättning och därpå följande spårframkallning kan bli. Metoden kan utföras i ett ordinärt kriminaltekniskt laboratorium med dragskåp. Tillgång till digital kamera alternativt skanner samt dator med bildhanteringsprogrammet photoshop, alternativt traditionellt fotolab är en förutsättning. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 III
Innehållsförteckning: Förord II Sammanfattning III Innehållsförteckning: IV Bakgrund 1 Syfte 1 Undersökningsmaterial 1 Metod 2 Resultat 3 Bomullstyget 5 Linnetyget 7 Polyestertyget 9 Analys och diskussion 12 Slutsatser 13 Skriftlig källförteckning 14 Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 IV
Bakgrund På brottsplatser där våld ägt rum ställs kriminalteknikern ofta inför blodbesudlade klädespersedlar av olika slag, såsom tröjor, skjortor och sängkläder. Brotten varierar naturligtvis från misshandel utomhus av okända gärningsmän till kvinnomisshandel och mord i bostaden med för offret känd gärningsman. Även andra brottstyper förekommer. I Journal of forensic identification beskriver Patrick Warrick en metod för fingeravtrycksframkallning där blodbesudlade händer avsatt avtryck på tyg. Han använde amidosvart på tyget och sköljde därefter bort överskottsvätskan med metanol och vatten. Efter detta fotograferade han spåret och bildbehandlade fotografiet med ett speciellt bildbehandlingsprogram Pattern removal. I samråd med handledaren Maria Nilsson, SKL, beslutar vi att studien skall omfatta tre vanligt förekommande tygsorter. För att studien inte skall bli för stor beslutar vi att endast tre tygstycken per tygsort skall ingå i studien. Syfte I denna uppsats studeras framkallning/förstärkning med amidosvart av handavtryck i blod på tre tygsorter utifrån följande frågställningar: Blir avtrycken bättre med amidosvartbehandlingen? Kan man förbättra avtryckens tydlighet på ett enkelt sätt med bildbehandling i photoshop? Fungerar metoden lika bra på alla tygsorterna? Undersökningsmaterial Tre typer av tyger testas i denna studie, bomull av typ lakansväv, linne med något grövre och ojämnare struktur samt polyestertyg med tätt och jämn struktur. Samtliga tygsorter är 100 % rena i sitt slag. Tygerna utgörs av inköpta tygstycken från tygaffär. De har maskintvättats en gång för att i möjligaste mån simulera verkligheten. För enkelhetens skull är samtliga tygstycken vita till kulören. Tre handflateavtryck per tygsort blir undersökningens volym, alltså sammanlagt nio tygstycken. Appliceringen av handavtrycken gör Ola Stuvemark, kriminaltekniker i Eskilstuna, genom att han placerar venöst blod på sin hand och sedan trycker handen mot tyget. Blodmängden på handen samt trycket mot tygstyckena kommer att vara relativt lika. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 1
Metod Det blodiga tygstycket doppas 3 minuter i fixeringsvätska. Denna vätska består av 10 gram 5- sulfosalicylsyra 2-hydrat och 500 milliliter destillerat vatten. Därefter doppas tyget i cirka 15 sekunder i en lösning bestående av 2 gram amido black, ( Naphthol blue black ), 100 milliliter ättikssyra ( 99,7% ) samt 900 milliliter metanol. Efter detta sköljs överskottsvätskan av från tygstycket genom att det placeras i ett metanolbad. Eftersom vissa tyger suger åt sig mer än andra, så kan det behövas mer än ett metanolbad. Metanolen sköljs bort med destillerat vatten och därefter får tygstycket lufttorka. När tyget torkat fotograferas det med digital kamera, alternativt skannas in. Bilderna bearbetas sedan i bildhanteringsprogrammet photoshop där ljussättning, kontrastförstärkning, färgintensitet etc. förändras för att visualisera avtryckens papillarlinjer och detaljer. Att exakt beskriva hur mycket varje parameter skall ändras kan inte göras på ett generellt sätt. Varje bild måste hanteras på ett unikt sätt. Normal fotografering kan naturligtvis också göras där sedan bildmaterialet på något sätt görs om till digital form. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 2
Resultat Samtliga bilder i detta protokoll har skannats in på en flatbäddsskanner av märket Hewlett Packard, modell C6260A Upplösningen var 300DPI vilket var högsta upplösningsnivån. Bild 1-3 visar tygernas vävstruktur samt enskilda fibrers utseende. Varje bild motsvarar 4 X 5 cm tyg som förstorats upp med 300%. Bild 1. Närbild på 100% bomullstyg Bild 2. Närbild på 100% linnetyg Bild 3. Närbild på 100% polyestertyg Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 3
De utvalda bilderna är representativa för hur de andra tygstyckena såg ut. Av utrymmesskäl har storleken förminskats med drygt 150%. Bild 4-6 visar tygstyckena efter att de blodiga handflateavtrycken avsatts. På bomullstyget skymtas linjer i handflatan. Linnetygets väv och fiberstruktur är så grov att inga hela linjer kan ses. Polyestertyget har en tät och jämn ytstruktur där linjerna och detaljer i fingeravtrycken syns redan innan framkallningsproceduren inletts. Bild 4. Bomullstyget Bild 5. Linnetyget Bild 6. Polyestertyget Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 4
Bomullstyget Bild 7. Bomullstyget efter behandling med amidosvart Linjerna i handflatan syns bättre än innan behandlingen med amidosvart. Mönstertypen vänsterslinga på lång- och pekfinger kan skönjas. Vissa detaljer i fingeravtrycken syns också. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 5
Bild 8. Bomullstyget efter behandling med amidosvart och bildbehandling i photoshop Linjerna i handflatan samt vissa detaljer i fingeravtrycken syns nu tydligare. Enligt personal på identifieringsroteln i Stockholm kanske spåret skulle kunna identifieras om fotograferingen skett med mellanformatskamera. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 6
Linnetyget Bild 9. Linnetyget efter behandling med amidosvart Tygstrukturen och fibrerna i tyget är så grovt att endast ett fåtal linjer i handflatan kan ses. Tygvecken stör också bilden på ett sådant sätt att det är svårt att med säkerhet avgöra vad som är en linje i handflatan eller ett veck från tyget. Inga detaljer i fingrarna syns. Behandlingen med amidosvart gjorde inte spåret bättre. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 7
Bild 10. Linnetyget efter behandling med amidosvart och bildbehandling i photoshop Någon direkt förbättring har inte kunnat åstadkommits genom bildhanteringen i photoshop. Handavtrycket är inte identifieringsbart. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 8
Polyestertyget Bild 11. Polyestertyget efter behandling med amidosvart Linjerna i handflatan, mönstertypen, vänsterslinga, på ring-, lång- och pekfingret syns. Vissa detaljer i fingeravtrycken syns också. Behandlingen med amidosvart gjorde spåret bättre. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 9
Bild 12. Polyestertyget efter behandling med amidosvart och bildbehandling i photoshop Handflatans linjer, detaljerna i fingeravtrycken samt mönstertypen syns nu tydligare. Handavtrycket är identifierat av personal på identifieringsroteln i Stockholm. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 10
Bild 13. Ola Stuvemarks vänstra handflata daktyloskoperad på sedvanligt sätt Mönstertypen på fingeravtrycken är vänsterslinga. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 11
Analys och diskussion Arten av tyg, struktur och fiberform verkar ha stor betydelse på den kvalité ett avtryck kan ha. Detta är ett känt faktum sedan tidigare vad gäller mekanisk fingerspårsökning på andra ytor. Detaljer och linjer i avtrycken kunde framkallas på polyester och bomullstyget. Avtrycken på polyestertyget var identifieringsbara. Eventuellt skulle avtrycken på bomullstyget kunna identifieras om det fotograferats med mellanformatskamera. Linnetyget var så grovt till sin form att inga linjer i handflatan och än mindre papilarlinjer och detaljer i fingeravtrycken kunde framkallas. Bildhanteringen i photoshop är komplicerad och kräver kunskaper om programmet, fotografering samt bildhantering i stort. Bildbehandlingen måste anpassas från fall till fall på ett unikt sätt. Det är tillämpligt att ta utskrift med olika exponering. Då olika detaljer visualiseras med olika exponering kan flera bilder ge en bättre totalbild över spåret. Chansen att kunna identifiera spåren torde öka på detta sätt. Bilderna som bearbetas skall naturligtvis vara kopia från originalfilen. Det av rättssäkerhetsskäl och bildkvalitetsskäl viktigt att originalfilen inte lagras i komprimerad form. Orsaken är att en komprimerad bildfil förlorar information vilket gör att bildens äkthet vad gäller färger, innehåll etc. kan ifrågasättas. Redan vid inskanningen av spåret kan en del inställningar göras såsom justering av ljus, kontrast, förkastning av färginformation Svartvit foto etc. göras för att på detta sätt underlätta arbetet i photoshop. Under bildbehandlingen i photoshop har jag förändrat färg, intensitet/kontrast samt ljusnivån. Det torde vara av betydelse hur mycket blod som finns på handen eller tyget då avtrycket avsätts. Vidare torde också blodet koaguleringstillstånd vara av betydelse för avtryckets tillkomst och kvalité. Det finns anledning till att fortsätta studera denna metod, här ges några förslag. 1. Vilken betydelse mängden blod på tyget eller handen har vid avsättningsögonblicket mot tyget. 2. Om metoden fungerar på osynliga blodspår avsatta med blodplasma. 3. Huruvida åldern på blodspåren har någon betydelse för framkallningsmetoden. 4. Vilka andra tygsorter som metoden kan användas på. 5. Förekomsten av andra bildbehandlingsprogram. Av denna studies ringa omfattning skall inga långtgående konklusioner dras vad gäller metodens tillämplighet mot andra material. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 12
Slutsatser Det är möjligt att framkalla/förstärka blodiga avtryck på tyg med amidosvart. Tygets struktur och ingående material har betydelse för hur användbara resultaten blir. I denna undersökning erhölls bäst resultat på det testade polyestertyget, vilket också hade tätast och jämnast struktur. Nästbäst resultat erhölls på bomullstyget som hade jämn men grövre struktur än polyestertyget. Sämst resultat erhölls på linnetyget vilket också hade grövsta och ojämnaste strukturen av de testade tygerna. Bildbehandling i photoshop kan göra avtrycken tydligare. Kunskaper om fotografering och bildhantering fodras. Bildhanteringen framkallar inte detaljer utan visualiserar dem endast. Metoden omfattas av ett flertal steg. Den låter sig dock göras i ett ordinärt kriminaltekniskt laboratorium med dragskåp. Tillgång till digital kamera alternativt skanner samt dator med bildhanteringsprogrammet photoshop alternativt traditionellt fotolab är en förutsättning. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 13
Skriftlig källförteckning Författare Patrick Warrick. Journal of Forensic identification Vol. 50, No. 1 January/February 2000, sidan 20 31. Författare Jenny Winter. Problemformulering undersökning och rapport Almqvist och Wiksell 1992. Benny Samuelson, kriminalteknikerutbildning, SKL HT 2000 - VT 2001 14