LokalEko 2 2014 Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora, Avesta, Rättvik, Leksand, Vansbro och Gagnef kommuner Södra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder för hur god miljöhänsyn ska se ut i samband med skogliga åtgärder, till exempel hänsyn vid slutavverkning. Skogsstyrelsen fortsätter nu arbetet med målbilderna på lokal nivå i hela landet. I Dalarna genomförs träffar mellan Skogsstyrelsen och skogsföretag med bland annat fokus på hur vi ska använda målbilderna i praktiken. Det finns goda förutsättningar för att målbilderna blir ett bra verktyg att använda för ökat samförstånd när vi pratar produktion och god miljöhänsyn med varandra. Om du som skogsägare är nyfiken på målbilderna kan du läsa mer på www. skogsstyrelsen.se/miljohansyn. Använd dem gärna som hjälp och stöd när du planerar skogliga åtgärder på din fastighet. Andra stora frågor gäller förändringar i skogsvårdslagen. Även nya föreskrifter om vilka åtgärder som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken har tillkommit. Detta kommer att innebära vissa förändringar i rutiner och arbetssätt, både för myndigheter, skogsbruk och skogsägare. Skogsstyrelsen jobbar i år mer intensivt med skogsvårdslagen, vilket kan innebära fler förbud, föreläggande och vägledning (tidigare lagråd). Detta gör vi för att, via domstolsbeslut, få klargöranden i hur Skogsvårdslagen ska tillämpas. Målbildsdialog på torplämning, om lämplig hänsyn. Samtidigt arbetar vi lika intensivt som tidigare med rådgivning. En god dialog är viktigt för att skapa förändringar och acceptans för de krav som samhället ställer på ett hållbart brukande av skogen. Foto: Roger Eriksson Nya möjligheter Det står klart att ytterligare resurser inom landsbygdsprogrammet 2014-2020, kommer att satsas på skogen. Utformningen av dessa stöd är ännu inte klara, men vår förhoppning är att stödet möjliggör fler möten med er brukare av skogen. Det är glädjande att vårt arbete inom ramen för det nationella arbetsmarknadsprojekt vi driver tillsammans med arbetsförmedlingen, har gjort att vi i Dalarna kunnat anställa 4 personer inom Nystartsjobb. Vi hoppas detta ger effekt även lokalt och att vi får möjlighet att tillsammans med övriga intressenter, starta fler liknande projekt till hösten. Nya tjänster Skogsstyrelsen har under våren lanserat flera nya e-tjänster med syfta att underlätta för skogsägare. Nu går det lätt att sätta sig in i vilket ansvar och vilka möjligheter du har när du brukar din skog. Ett exempel är Mina sidor, där kan du hitta information om din skog, planera åtgärder i kartverktyget och lämna in avverkningsanmälan. Gå även in och titta på Skogens paragrafer och Skogsdataportalen. Botanisera på hemsidan eller hör av dig till oss så hjälper vi dig. Det är en fantastisk möjlighet att äga skog, tag chansen och lär dig mer om den! Text: Rune Arvidsson och Emma Andersson Distriktschefer Skogsstyrelsen Information från Skogsstyrelsen
Personal & adresser Om distriktet Södra Dalarnas distrikt kommunerna Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik och Avesta. Ungefär 40 % av skogsmarken ägs av privata skogsägare. I omrädet finns flera sågverk och massabruk som omsätter den fina råvaran från våra skogar. Ludvika Verkstadsvägen 8, 771 53 Ludvika Tfn 0240-59 13 50, Fax 0240-164 26 Falun Gruvgatan 53, 791 61 Falun Tfn 023-587 90, Fax 023-238 25 Hedemora Hedbygatan 45, 776 33 Hedemora Tfn 0225-636 70, Fax 0225-71 14 28 Dala-Järna Skyttevägen 11 Box 51, 780 51 Dala-Järna Tfn 0281-59 47 40, Fax 0281-59 60 47 Leksand Övermo Industriområde Millavägen 20, 793 35 Leksand Tfn 0247-79 20 80, Fax 0247-122 08 Rättvik Furudalsvägen 12, 795 32 Rättvik Tfn 0248-732 80, Fax 0248-515 33 Ludvika Leksand Vi som jobbar på Södra Dalarnas distrikt Johan Baudou 0225-636 75 Thomas Husing 0240-59 13 55 Falun Rune Arvidsson Distrikschef 023-587 95 Kristin Persdotter 0240-59 13 58 Jenny Andersson 023-587 93 Rättvik Falun Dala-Järna Hedemora Ludvika Ida Heurlin 023-587 94 Per-Anders Ingebro 023-587 97 Kent Johansson 023-587 92 Anders Marcus Projektledare arbetsmarknadsprojektet SAFT 023-587 98 Hedemora Kjell Haglund 0225-636 73 Mikael Johansson 0225-636 72 Jenny Karlsson 0240-59 13 59 Leif Södervall 0225-636 74 Dala-Järna Kenneth Andersson 0281-59 47 43 Anna Bergqvist 0281-59 47 48 Tjänstledig till 1 juni Roger Eriksson 0281-59 47 42 Magnus Hedspång stf distriktschef, 0281-59 47 44 Leksand Karin Byström 0247-79 20 83 Ingegerd Heed Administratör 0248-732 87 Ann-Charlotte Lagerkvist 0247-79 20 90 Hans-Olof Marcus 0247-79 20 87 Yngve Perjons 0247-79 20 86 Hans Sundmark 0247-79 20 82 Johan Tidigs 0247-79 20 85 Rättvik Christian Claesson 0248-732 84 Lars-Olof Sarenmark 0248-732 85 Insektsskador Barkborre-guide För de flesta skogsägare är barkborrar endast negativa skadegörare, och visst har vi problem med utbrott av några enstaka arter men allt som lever under barken är inte märgborrar och granbarkborrar. Visste du att det finns drygt 80 arter av barkborrar i Sverige och att det faktiskt inte är regnskogarna som är artrikast i den här skalbaggsfamiljen, utan de boreala skogarna här uppe hos oss! Barkborrar är små skalbaggar, endast några millimeter långa, och lever i bark och ved på olika trädslag. De allra flesta barkborrar (och även andra småkryp) lever av träd som redan är döda eller håller på att dö. Nästa gång du är ute i skogen borde du gå till ett nydött träd och lyfta på barken. Vad ser du? Massa gångar i barkbiten du håller i? Inristade gångsystem i den ytliga veden? Runda eller ovala hål som går in i stammen Vilket djur har krupit där? Barkborrarnas gnag är ofta lätta att känna igen. Hos dem lever både larverna och de vuxna djuren under barken (hos andra småkryp ser man Vad säger lagen angående virke/-lagring i skogen? Barrvirke som avverkats (skadats) före 1 juni får inte lagras i skogen efter den 1 juli. Granvirke som avverkats (skadats) under juni månad får inte lagras i skogen efter den 1 augusti. Granvirke som avverkats (skadats) under juli månad får inte lagras i skogen efter den 1 september. www.skogsstyrelsen.se Redaktör: Roger Eriksson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand OBS! Mer detaljerade regler och information finns under Skogsvårdslagens 29. Läs på www.skogsstyrelsen.se
Parningskammare Granbarkborrehona i färd med att lägga ägg utmed modergången. Parningskammaren syns till vänster. Hona Ägg nästan bara larvgångar). Honorna gör en modergång och lägger sina ägg utmed sidan på den. När larverna kläcks kryper de utåt, äter och blir större. Då blir även larvgångarna bredare och i slutet på larvernas gång ligger en puppkammare. Där förvandlas larverna till vuxna skalbaggar och från puppkammaren finns bara en tänkbar väg, ut till friheten! Därav alla hål i barken. Så nästa gång du är ute, titta efter modergångar och tillhörande larvgångar. Finns båda så vet du att det är barkborrar som har bott där. Men kom ihåg, alla barkborrar är inte granbarkborrar! Fällorna är utplacerade! Just nu intensivövervakar vi granbarkborreutvecklingen, vår fällor utplacerade i Hedemora töms varje vecka och det går att följa fångstutvecklingen direkt på vår hemsida. www.skogsstyrelsen.se Text: Magnus Hedspång Foto: Petra Ahlström Granbarkborrens relikt Granbarkborren är en vanlig gynnare i skogen. På många av de döda granstammarna kan man hitta dess gnagspår, men utgå inte från att allt som krupit under barken är granbarkborrar! Granbarkborrehanen föredrar 1 3 fruar som han parar sig med i en grop under barken. Honorna gnager sig sedan iväg i en modergång längs med fiberriktningen. I kanten på gången lägger hon sina ägg. Modergångarna är 2 mm breda och larvgångarna som sedan går ut från modergångarna ökar i storlek, medan larven äter av kambiet (innerbarken) och växer. Kom ihåg Granbarkborren kan endast leva av vit, färsk innerbark. När barken blivit brun och börjat lossa från veden är det andra arter som vill ha den. Barkborrarna är då borta och skadan är redan skedd, då blir det döda trädet värdefullt för granbarkborrens fiender. Så spar då det döda trädet i skogen. Läs mer: www2.ekol.slu.se/granbarkborre B. Ehnström och R. Axelsson, Insektsgnag i bark och ved, 2002, ArtDatabanken, SLU Hållbart skogsbruk Röjning Ett hållbart skogsbruk innebär ett nyttjande av skogen som tar hänsyn till både ekonomi, kultur, miljö och sociala värden. Det leder till ett lönsamt skogsbruk som inte påverkar miljön negativt utan är hållbart för kommande generationer. Det som krävs för att nå dit är engagemang och eftertanke. Skapa framtida värden En viktig skogsbruksåtgärd är röjning. Det är då man har stor möjlighet att påverka det framtida beståndets egenskaper vad det gäller trädslagsblandning, kvalitet och framtida naturvärdesträd. Vid röjning främjas tillväxten då konkurrensen minskar och solinsläppet ökar. Även rotsystemet utvecklas bättre och risken för framtida storm och snöskador minskar. När är det dags att röja? Oftast röjer man vid ett tillfälle när beståndet är 2 4 meter högt. I vissa fall kan bestånd röjas flera gånger, efter en lyckad självföryngring eller rikligt lövuppslag. Om det finns risk för älgskador inväntar man så kallade älgfrihöjd 4 5 meter. Tidiga röjningar ger stabilare bestånd, bättre dimensionsutveckling och lägre kostnader i kommande gallringar. Sena röjningar förbättrar kvistrensningen som påverkar kvalitén och minskar behovet av flera röjningar. Var ska man inte röja? Vissa områden ska man inte röja och vissa delar ska röjas med viss försiktighet. Sumpiga partier och hällmarker är exempel på delar av bestånd där man inte ska röja alls. Kantzoner mot myr, vatten och jordbruksmark är ofta artrika områden. Dessa bör lämnas orörda eller röjas för att utveckla naturvärdena genom att till exempel gynna lövträd och skapa variation. Skugga mot vatten håller en mer konstant temperatur och gynnar då känsliga arter i vattnet, samt att näring tillförs genom att blad och insekter faller från träd och buskar. Vem bestämmer? Du som markägare är ansvarig och det är även du som bestämmer hur röjningen ska utföras, även om du lejer bort arbetet. Var noga att förmedla hur du vill att resultatet ska bli när du beställer tjänsten. Vill du veta mer? Gå in på:www.skogsstyrelsen. se och klicka på Skogsbrukarsidan, www.skogforsk.se och Röjning är inte bara en åtgärd för att höja produktionen utan kan även användas för att skapa och restaurera natur- och kulturvård, samt även ordna bra viltvård. Allt beroende på vad man har för mål med sitt bestånd. klicka på Kunskap direkt eller kontakta ditt lokala Skogsstyrelse kontor. Text: Tysk Björn Hermansson
Fäbodarnas landskap Dalarnas fäbodar gömmer sig i skogen! Det finns många spår av övergivna fäbodar i skogsmarkerna. Dalarna är verkligen Fäbodarnas landskap framför andra och vi känner till cirka 1750 fäbodar, stora som små. Men det finns även spår av andra kulturlämningar i skogen, till exempel från svedjefinnarna, och det gäller att hantera skötseln kring dessa platser på rätt sätt. På några fäbodar kan man ännu få en glimt om hur det var en gång när fäboden var i gång. På dessa fäbodar betar djur och man har en viss mejeriproduktion. Det är en blandning av nutid och dåtid. När fäbodarna var i full gång fram till 1920-talet, så kan vi räkna med att en stor del av skogen runtomkring var slåttermark, betad mark och betydligt mer öppen än i dag. På fäbodarna närmast byn så kunde det också finnas odlingar. Spåren av det som en gång var med bebyggelse, gärdsgårdar, odlingar, stigar, lövtäktshamlade träd, vårdträd, kallkällor, spann, liar, plogar och mycket annat, suddas alltmer ut och försvinner ner i det vi kallar för kulturlager. Det finns även andra lämningar som liknar fäbodar, till exempel spåren av den skogsfinska invandringen under 1500-1600-talet. Finnbygdskulturen levde kvar i flera hundra år med svedjefinnar som så småningom skulle samsas med fäbodarnas och bergsbrukets expansion. Människorna lämnade mängder med spår i landskapet. Skogarna var knappast tomma, vilket vi kan förledas att tro idag. Exempelvis var Bastbergets fäbodvall i Gagnefs kommun under 1800-talet Skandinaviens största med 100 hushåll och nära 600 djur. Hur ska man då veta om man har lämningar på sin mark? Ett bra ställe att börja titta på är Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se. Där hittar du alla kända natur och kulturvärden. Men en hel del är tyvärr oregistrerat. Ett sätt att få koll på kulturvärden är att titta på Lantmäteriets historiska kartor på www.lantmateriet.se. Det kan vara lite bökigt att hitta rätt men ge det lite tid så får du en riklig utdelning. Det finns tips på Lantmäteriets hemsida hur man går tillväga. När man ska avverka skog är det viktigt att man tar den hänsyn som krävs! Det innefattar även kulturlämningar, både sådana som är oregistrerade som registrerade. Ytterst är det markägarens ansvar att ta den hänsyn som krävs för att inte skada natur och kulturvärden. I början av 2014 har exempelvis de allra flesta markägare inom omarronderingsområdet Leksand Östra fått sina nya innehav tillgängliga. Det innebär att de nu kan börja avverka i sina skogar. En del markägare kan ha fått andra marker i sitt innehav där man kanske inte är hemmastadd. Då kan det vara värdefullt att få veta hur man bör handskas med marker som kan innehålla stora kulturvärden efter till exempel fäbodar. Jenny Karlsson, arkeolog Skogsstyrelsen. Före. Jenny Karlsson, arkeolog på Skogsstyrelsen, hur kan man veta att det kan röra sig om bebyggelselämningar eller gårdslägen från fäbodar eller torp? Jag brukar först försöka titta om det finns någon registrerad lämning i Fornsök (det digitala fornminnesregistret som finns i Skogens pärlor). Hittar jag inget där så brukar jag gå till de historiska kartorna hos Lantmäteriet. Ofta får man napp och hittar detaljerade kartor med såväl husgrunder, stigar, stängslingar mm, som kan vara en hjälp när man ska planera sin skogliga åtgärd. När jag går ut i skogen så jämför jag den historiska kartan med verkligheten och ofta hittar man väldigt många delar; jordkällare, husgrunder med spisröse, grund efter lada/ fähus, röjningsrösen, källa/ brunn och stigar/vägar. Man kan även se kulturväxter, till exempel mästerrot, tigerlilja och syren samt hamlade träd. Ytterligare en lämningstyp som hänger samman med bebyggelser är lämningstypen övergivna åkerytor/ fossila åkrar. Hur känns de igen? Det är odlingslämningar i form av en eller flera större åkerytor. Invid och i dessa återfinns oftast odlingsrösen, åkerkanter, åkerhak och diken. Vanligt förekommande på yngre åkrar är även en åkerväg, vilken ofta ligger i nuvarande väg.
Efter. Dalarnas fäbodar gömmer sig i skogen. Tusentals byggnader är redan varaktigt övergivna och ligger mestadels i stort sett under ett lager av mossa och bärris. Andra är fallfärdiga och en del går fortsatt att räddas. Här ett fäbodställe där markägaren valde att åtgärda innan det var för sent. Runt omkring finns åtskilliga fler lämningar som kräver sin speciella hänsyn vid skogliga åtgärder. Tillkomst före eller efter år 1850 har en viss betydelse? Ja alla kulturlämningar som har tillkommit före 1850 och som är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna räknas från 1 januari 2014 som fornlämning. (Tidigare sa man även fast fornlämning). Riksantikvarieämbetet, som har det nationella ansvaret för fornlämningar, har även utarbetat rekommendationer för cirka 90 lämningar som kan ha sin tillkomst både före och efter 1850. Är du osäker på en lämnings status tar du som markägare i första hand kontakt med Länsstyrelsen. Det är ytterst Länsstyrelsen som har ansvaret för fornlämningar på Länsnivå. När Skogsstyrelsen får in en avverkningsanmälan som berör en fornlämning eller en förmodad fornlämning så skickas den vidare till Länsstyrelsen. Om någon enskild person funderar om man har en fornlämning på sina marker, kan man alltid kontakta Länsstyrelsen. Om det inte är en fornlämning så går lämningen under 30 Skogsvårdslagen och då kan Skogsstyrelsen ge råd hur man ska skydda, bevara och vårda lämningen. Vilka generella råd brukar Skogsstyrelsen ge till markägaren eller det skogliga ombudet som bistår markägaren när det gäller övriga kulturhistoriska lämningar? Det är flera olika saker, däribland: Att man tar bort alla träd som står i och invid synliga lämningar såsom husgrunder av olika slag, röjningsrösen, källor/brunnar, och eventuella stigar och vägar. Detta gäller även för odlingsytor med tillhörande åkerkanter, åkerhak, odlingsrösen och diken. Var dock varsam och spar ovanliga träd och buskar, till exempel fruktträd, vårdträd, hamlade träd, prydnadsbuskar, bärbuskar och övriga kulturväxter. Naturvärdesträd, som hamlade träd bör lämnas kvar i odlingsrösen och åkerkanter men aldrig i eller invid husgrunder eller andra konstruktioner. Att man inte lägger ris eller grothögar på husgrunder, röjningsrösen, källor/ brunnar eller på stigar och vägar. Detta gäller även för eventuella odlingsytor, åkerkanter, åkerhak, odlingsrösen och diken. Undvik körning på synliga lämningar och mellan husgrunder. I husgrunder och utanför dessa (på gårdsplanen) kan det finnas ett rikt kulturlager under marken som vid en arkeologisk undersökning kan berätta mer om de som en gång verkade på platsen. Om det är absolut nödvändigt att köra nära en husgrund så bör man bygga en bro eller lägga ordentligt med ris och köra på detta. Vid sista körningen kan bron/riset ligga kvar om man riskerar att skada lämningen då det tas bort. Markera gärna lämningen/lämningarnas yttre synliga gränser med 1,3 meter höga kulturstubbar som placeras utanför lämningen med god marginal (5 10 meter). Vad gäller återbeskogning med markberedning och därefter plantering så anser Skogsstyrelsen som regel att det inte är lämpligt med markberedning och plantering inom det så kallade gårdsläget, men inom eventuella berörda odlingsytor kan markberedning och plantering vara okej, förutsatt att åkerkanter/hak, odlingsrösen och eventuella diken inte påverkas negativt. Text: Roger Eriksson
Hyggesfritt skogsbruk Intresset för hyggesfritt skogsbruk var stort förra året och även i år har vi möjlighet att erbjuda träffar och rådgivning. Hör av dig om du vill diskutera alternativa metoder! Under 2014 gjorde vi rådgivningsbesök hos ett tiotal markägare och vi hade två dagar där entreprenörer och tjänstemän utbytte erfarenheter om var och hur det kan vara vettigt att erbjuda hyggesfria tjänster till intresserade skogsägare. Hyggesfritt skogsbruk handlar inte bara om blädning och plockhuggning, det kan också vara täta skärmar som överhålls längre än normal, typ fröträdsställning och på så vis får även föryngringsfasen en skogskaraktär. Till hösten planeras en temadag för skogsägare där vi ska se på vilka förutsättningar som krävs för att hyggesfria metoder ska lyckas. Vi söker också lämpliga marker för demonstration och försöksytor. Har du bestånd med blädningshistorik och som är olikåldriga och ojämna i diameter och höjd samt grandominerade, så är vi intresserade av att få kontakt med dig. Kontaktpersoner för hyggesfritt skogsbruk: Lars-Olof Sarenmark, tfn 0248-73285, lars-olof.sarenmark@skogsstyrelsen.se Johan Baudou, tfn 0225-63675, johan.baudou@skogsstyrelsen.se Hyggesfritt skogsbruk utförs på flera olika sätt och kan visuellt se olika ut beroende på skogstyp och vart i landet och terrängen man utför metoden. Foto: Roger Eriksson Hyggesfritt skogbruk Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsbegrepp för skogsbruksåtgärder, metoder och skogsbrukssätt (skogsskötselsystem) som inte kallägger skogsmarken. Hyggesfritt skogsbruk kan bland annat bedrivas inom ramen för blädningssystemet som till exempel stamvis blädning eller volymblädning. Andra exempel är genom olika åtgärder som föryngring under högskärmar, luckhuggning, plockhuggning med mera. Begreppet Naturkultur är snarast att betrakta som en skogsbruksfilosofi som i sin tänkta tillämpning oftast inte kallägger marken. Under vissa förutsättningar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ till trakthyggesbruket. Det kan vara till följd av motiv som syftar till att behålla eller utveckla naturvärden i vissa skogar, skötsel av kontinuitetsskogar, skötsel där rekreationsvärden dominerar eller där annan markanvändning kan motivera alternativ till trakthyggen. Trakthyggesbruk Trakthyggesbruk med huvudsaklig inriktning mot barrvirkesproduktion har varit det dominerande skogsbrukssättet i svenskt skogsbruk sedan 1950-talet. Trakthyggesbruket bygger på tidsmässigt systematiska åtgärder inom ett geografiskt område (bestånd eller avdelning) som inleds genom en föryngringsavverkning. Den nya skogen etableras därefter genom lämplig metod för skogsföryngring. Skogsföryngringen säkras genom nödvändig återväxtvård och därefter försöker man styra skogens avkastning genom att sätta in olika beståndsvårdande åtgärder under beståndets utvecklingsfas. När beståndet därefter är färdigutvecklat avses nästa generationscykel starta genom en ny föryngringsavverkning. Nystartsjobb hos Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har anställt fyra personer med nystartsjobb. Personerna har ingått i det nationella arbetsmarknadsprojektet SAFT. I projektet har de fått kompetensutveckling genom utbildningsinsatser inom röj- och motorsågskurser, skogsskötsel, kulturmiljövård, hjärt- och lungräddning, etc. Deltagarna har bland annat tillverkat vindskydd och gjort kultur- och naturvårdsinsatser. Nystartjobb innebär att arbetsgivaren får ersättning för att anställa en person som är inskriven på Arbetsförmedlingen och som varit utan arbete en längre tid. Personer mellan 21-26 år kan få nystartsjobb om de varit utan jobb i minst sex av de senaste nio månaderna. Personer i andra åldersgrupper ska varit arbetslösa minst 12 av de senaste 15 månaderna. Nyanlända till Sverige har också möjlighet att få ett nystartsjobb om de har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort inom de senaste tre åren. För att nystartsjobb ska beviljas, ska lönen ligga på minst samma nivå som gällande kollektivavtal i branschen. Läs mer om nystartsjobb på www.arbetsförmedlingen.se.
Använd planeringsverktyget mina sidor Mina Sidor är Dina Sidor I tjänsten Mina sidor kan du som skogsägare hitta information om sin skog, planera åtgärder och lämna in avverkningsanmälan samt skriva ut åtgärdsunderlag. Du kan välja att logga in med e-legitimation eller personligt lösenord. Mina sidor är en avgiftsfri tjänst som är öppen för alla skogsägare och ombud. Här finns samlad information om skogsfastigheten, kartor, planeringsverktyg, checklistor och en komplett guide för att skapa och skicka avverkningsanmälningar. När du anmäler en avverkning skapas en pdf-utskrift av kart- och hänsynsunderlag helt automatiskt. Dokumentet kan skrivas ut eller sparas. Skogsstyrelsens webbapp Mina sidor finns även som webbapp, det vill säga en sida som är anpassad för smartphone eller surfplatta. Via webbappen kan du ladda ner informationen i förväg, eftersom den mobila uppkopplingen inte alltid är den bästa ute i fält. Skogsägarens gröna kuvert När du är inloggad i Mina sidor finns även möjligheten att ta fram ett grönt kuvert, det vill säga en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera brukningsenheter. Informationen har tagits fram för att underlätta ett aktivt skogsbruk. Skogens Paragrafer Har du någon gång ställt dig frågan Vilka regler är det som gäller? när du planerar en skogsbruksåtgärd? Då är du inte ensam. Med hjälp av Skogens paragrafer får du hjälp med att hitta de regler och råd som gäller vid olika skogsbruksåtgärder. Så här fungerar Skogens paragrafer Sökningen börjar med att du anger vilken skogsbruksåtgärd du vill få reda på regelverket om. Därefter kan du ange län, eftersom regler och råd ibland skiljer sig åt i landet. Du kan också komplettera din sökning med uppgifter om speciella natur-, kultur- eller sociala värden som berörs. Skogens paragrafer ger dig därefter en lista med hänvisningar till var du kan läsa mer om många av de regler och råd som berör din sökning. Tjänsten innehåller inte alla regler men den kompletteras och byggs ut successivt. Tänk på att det i skogen finns många naturoch kulturmiljövärden som inte är registrerade. Dessa har samma lagskydd och kräver samma hänsyn som de som är kända. Ersätter inte rådgivning eller tillsyn Observera att Skogens paragrafer endast ger en generell översikt och ska inte ses som ersättning för Skogsstyrelsens arbete med tillsyn eller rådgivning. Här kan du läsa mer om vilka regelverk som Skogens paragrafer täcker in.
SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER motorsåg! NYA KRAV FÖR ÄR DU KÖRKLAR? Nu har de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket börjat att gälla. De innebär att du senast den 1 januari 2015 måste ha dokumenterade kunskaper för att få använda motorsåg. Välkommen att utbilda dig hos oss i Dalarna! För mer information och anmälan gå in på www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss på 020-35 90 00 Aktuella utbildningar SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Utbildning Datum Plats Röjsångskörkort, nivå RA, grund 4 juni Rankhyttan, Falu kommun Motorsågskörkort, nivå AB 24 juni Rankhyttan, Falu kommun Röjsågskörkort, nivå RA, grund 3 juli Rankhyttan, Falu kommun Röjsågskörkort, nivå RA, grund 12 juni Siljansfors, Mora Röjsågskörkort, nivå RA, grund 14 juni Mora Motorsågskörkort, nivå AB 24 juni Siljansfors, Mora Motorsågskörkort, nivå AB repetition 27 juni Siljansfors, Mora Dessa kurser erbjuder Skogsstyrelsen inom Dalarnas gränser just nu. Vi anpassar även kurser efter behov och önskemål. Sök gärna på vår hemsida www.skogsstyrelsen.se för kurser utanför vårt län!