RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING 2015-03-16 rev 2016-06-03 Upprättad av: Anna Karin Wingskog,
RAPPORT Kund Årjängs kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Box 906 672 29 Årjäng Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 10 722 50 00 Fax: +46 10 722 57 90 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Anna Karin Wingskog 010-722 56 99 010-722 57 10 2 (28)
Innehåll 1 Bakgrund och syfte 4 2 Underlag 4 3 Planområdet och dess förutsättningar 5 3.1 Områdesbeskrivning 5 3.2 Geologiska förutsättningar 7 3.3 Naturvärden 7 3.4 Recipienter 8 3.5 Avvattning vid befintlig markanvändning 8 4 Beräkning av dimensionerande flöden 13 4.1 Beräkningsförutsättningar 13 4.2 Dagvatten före genomförande av plan 13 4.3 Dagvattenflöden efter genomförande av plan 14 5.3 Kvartersmark 20 5.4 Vägar och allmän övrig mark 22 6 Dagvatten vid extrema regn 27 7 Sammanfattning 28 7.1 Behov av fortsatt utredning 28 3 (28)
1 Bakgrund och syfte WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har av Årjängs kommun fått i uppgift att göra en översiktlig dagvattenutredning för ett område kring Källhults industriområde i Töcksfors. Dagvattenutredningen är en del av ett pågående arbete med att ta fram en detaljplan för området. Syftet med utredningen är att bedöma hur en framtida exploatering påverkar dagvattensituationen i området samt att presentera principlösningar för dagvattenhantering. 2 Underlag Följande underlag har använts i uppdraget: Planförslag, dec 2015 Planbeskrivning, dec 2015 Primärkarta, VA-karta och höjddata från Årjängs kommun Svenskt Vattens publikationer P90, P104, P105 och P110 Dagvattenpolicy, Årjängs kommun, antagen 2014-xx-xx VISS, SGU, Länsstyrelsen i Värmlands kartdatabas Uppdraget har också omfattat ett platsbesök (2015-03-02). 2.1 Dagvattenpolicy Inom kommunen finns en dagvattenpolicy som förespråkar öppna dagvattenlösningar. Dagvatten ska vara en positiv resurs i landskapet/stadsbyggandet. Utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt ska dagvatten hanteras enligt följande övergripande beslutstrappa: 1. Undvik att dagvatten uppkommer 2. Förhindra att dagvatten förorenas 3. Ta hand om dagvatten så nära källan som möjligt, LOD 4. Fördröj och utjämna flödet 5. Rena dagvatten Vidare ska syftet med dagvattenlösningen klargöras i varje enskilt fall. Enligt uppgift från Camilla Högdahl Bergström syftar denna utredning till att klargöra behov av fördröjning och flödesutjämning inom planområdet för att undvika risk för översvämning. 4 (28)
3 Planområdet och dess förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området ligger en knapp kilometer öster om Töcksfors tätort. Det begränsas av E18 i söder. Figur 1. Orienteringskarta Källhults industriområde, Årjängs kommun Utredningsområdet (figur 1) omfattar ca 13,8 hektar och består idag av dels planlagd industrimark, dels obebyggd skogsmark. Området lutar kraftigt åt väst, syd och öst från en högrygg längs norra plangränsen med en höjdskillnad på som mest ca 36 m norr till söder (figur 6). Den nya detaljplanen syftar till att utveckla industriexploateringar samt ge möjligheter till handel inom en del av området. Planerad bebyggelse kommer enligt planförslaget (figur 2) att utgöras av ca 8 % gator och som mest ca 34 % byggnader. Ca 52 % av området kommer att utgöras av tomtmark (utöver byggnadsytan). En intention finns att så mycket som möjligt anpassa bebyggelsen efter områdets befintliga topografi och bevara natur- och skogsmark. Dock finns ingen reglering av höjdsättning i planförslaget. 5 (28)
Figur 2. Planförslag för Källhults industriområde, Årjängs kommun vid tidpunkt för föreliggande utredning. 6 (28)
3.2 Geologiska förutsättningar Det saknas geotekniska undersökningar samt uppgifter om grundvattennivåer inom området. Jordartskartan (figur 3) visar på att större delen av området ligger på berg med ett tunt eller osammanhängande jordtäcke av morän (röd färg med ljusblå prickar). I sydvästra delen av planförslaget finns sandig morän med inslag av lerasilt (ljusblå färg med gula prickar). Möjligheterna till infiltration av dagvatten bedöms med avseende på de geologiska förutsättningarna vara små inom huvuddelen av området. Figur 3. Jordartskarta (SGU 2015) över planområdet med tolkad planområdesgräns. Potentiellt förorenat område markerat med en blå stjärna. 3.3 Naturvärden Inom området finns inga kända fornminnen, riksintressen eller områden med skyddad natur eller värdefulla vatten som kan begränsa schaktning/fyllning. I den västra delen av området finns en befintlig verksamhet (bilvårdsanläggning/bilverkstad/åkeri) som enligt Länsstyrelsens planeringsunderlag innebär att området är potentiellt förorenat. 7 (28)
3.4 Recipienter Planområdet ingår till huvuddelen i ett avrinningsområde med recipienten Stora Le/Foxen i söder. En mindre del av området har istället sjön Töck i norr som recipient. Enligt uppgift från Länsstyrelsens planeringsunderlag (webb-gis) finns inga markavvattningsföretag inom utredningsområdet. Utloppet av Töck Rinner till Utloppet av Stora Le/Foxen Figur 4. Karta över delavrinningsområden enligt SMHI. Avrinningsområdenas gränser är markerade med blå linjer och tolkat planområde med lila linjer. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS 3.5 Avvattning vid befintlig markanvändning 3.5.1 Planområdet Planområdet består idag ungefär till ca 70 % av kuperad, bergig skogsmark, totalt ca 9 ha (se bilder i figur 5). Resterande del av planområdet, totalt ca 4,85 ha, är bebyggd och avvattnas mot kommunens dagvattenledningsnät. Avvattningen för denna del fungerar enligt uppgift bra och därför föreslås ingen förändring av nuläget. 8 (28)
Figur 5. Bilder tagna vid platsbesök 2015-03-02. Nederbörden som faller på planområdet idag tas till viss del upp av träd och annan vegetation. En del avdunstar. En del infiltrerar i det översta marklagret där det är möjligt och rinner ner i sprickor i berget och blir grundvatten. Slutligen rinner en del av på markytan och vidare i diken till lågpunkter. Inom området finns ingen ordnad avvattning. Skogsmarken avvattnas huvudsakligen i tre riktningar (se figur 6). Ca 4,45 ha rinner söderut med utloppspunkt i en DN1000-trumma under E18 (figur 6 och 7). Söder om E18 övergår DN1000-trumman i en DN500- ledning innan dagvattnet släpps i ett öppet dike ca 200 m söder om planområdet. Därefter leds vattnet vidare mot recipienten Foxen ungefär 600 m söder om planområdet. Ca 3,7 ha avvattnas åt sydväst genom en befintlig fastighet som inte omfattas av planförslaget (figur 8). Vid platsbesöket kunde inte utrönas vart vattnet tar vägen. Sannolikt når det befintligt dagvattenledningsnät (DN300/DN400) i Industrivägen som, via en DN400-ledning under E18, leder dagvattnet vidare till ett öppet dike ca 200 m söder om planområdet. Därefter tar sig även detta dagvatten vidare mot recipienten Foxen. 9 (28)
Ca 0,85 ha i detaljplaneområdets nordvästra del avvattnas västerut och tar sig sedan troligtvis norrut via diken till Torsviken, som är en del av recipienten Töck, ungefär 750 m norr om planområdet. Figur 6. Befintlig avvattning av planområdet. Pilarna visar avvattningsriktning. Höjdskalan går från magenta (högst) till mörkblått (lägst).trummor/ledningar under E18 är markerade med röda ringar. 10 (28)
E18 Utlopp genom trumma Norr Utlopp genom trumma Norr Figur 7. Utlopp från planområdet under E18 via DN1000 trumma, sett från södra gränsen av planområdet. 11 (28)
Figur 8. Avvattning från planområdet genom fastighet som ej omfattas av planförslaget, sett från nordvästra delen av planområdet. 3.5.2 Omgivande områden Planområdet påverkas även av avrinningen från ytor utanför plangränsen (se figur 6). Ca 1 ha skogsmark norr om området avvattnas söderut och når trumman under E18. Ytterligare ca 1 ha avvattnas åt sydväst mot Industrivägen. Öster om planområdet ligger en 3,4 ha stor industrifastighet. Denna avvattnas via ett ledningsnät in i planområdet. Dagvattnet från fastigheten når DN1000 trumman under E18. En befintlig fastighet ligger innesluten av planområdet i norr, öster och söder. Den består till största delen av naturmark. Östra delen av denna yta, ca 1,2 ha, avrinner söderut mot DN1000 trumman under E18. Resterande del av fastigheten avrinner åt sydväst mot Industrivägen och fungerar som genomströmningsområde för de norra delarna av planområdet. 12 (28)
4 Beräkning av dimensionerande flöden 4.1 Beräkningsförutsättningar sberäkningar för befintlig och planerad användning liksom beräkningar av fördröjningsvolymer baseras på regn med varaktigheten 10 min och återkomsttiderna 10 år, 50 år, 100 år respektive 200 år. I samtliga beräkningar i utredningen har den statistiskt framtagna regnintensiteten ökats med 20 %. Detta för att ta höjd för klimatförändringar som påverkar nederbördens intensitet (klimatfaktor 1,2). Beräkningar av regnintensitet har utförts i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104. 10-årsregnet motsvarar ca 17 mm nederbörd (273,6 l/s, ha) och 100-årsregnet ca 35 mm nederbörd (586,6 l/s, ha). Som beskrivet i kapitel 3.5 minskas en ytas avrinning genom avdunstning, infiltration etc. I avrinningsberäkningar reduceras därför aktuella areor genom multiplicering med avrinningskoefficienter enligt P110 (Svenskt Vatten). Använda avrinningskoefficienter redovisas i tabell 1. Tabell 1. Avrinningskoefficienter Yta Avrinningskoefficient Bebyggd kvartersmark (ind.) 0,7 Kuperad bergig skogsmark 0,1 Gräsyta, ängsmark mm 0,1 Den totala avrinningsfaktorn för planerad markanvändning inom planområdet har satts till 0,7. 4.2 Dagvatten före genomförande av plan 4.2.1 Planområdet Areor och maxflöde för avrinning på befintlig mark inom detaljplaneområdet redovisas i tabell 2. Tabell 2. Befintlig avrinning inom planområdet. Avrinningsriktning Söderut mot trumma E18 Sydväst mot Industrivägen Area Reducerad area 10- årsregn 50- årsregn 100- årsregn 200- årsregn 4,45 ha 0,445 ha 122 l/s 207 l/s 262 l/s 329 l/s 3,70 ha 0,37 ha 101 l/s 172 l/s 217 l/s 273 l/s Västerut 0,85 ha 0,085 ha 23 l/s 40 l/s 50 l/s 63 l/s 13 (28)
4.2.2 Omgivande områden Areor och maxflöde från områden utanför planområdet som påverkar avrinningen redovisas i tabell 3. Tabell 3. Omgivande ytor som påverkar avrinningen genom planområdet Avrinningsriktning Area Reducerad area 10- årsregn 50- årsregn Skogsmark norr om DP mot trumma E18 Skogsmark norr om DP mot Industrivägen 100- årsregn 200- årsregn 1 ha 0,1 ha 27 l/s 47 l/s 59 l/s 74 l/s 1 ha 0,1 ha 27 l/s 47 l/s 59 l/s 74 l/s Utöver flöden redovisade i tabell 3 rinner, som beskrivet i kap 3.5.2, dagvattnet från två befintliga industrifastigheter genom planområdet. Detta dagvatten påverkar dock endast eventuella åtgärder kring DN1000-trumman under E18. nas storlek är inte kända pga att dagvattnet avleds via interna ledningsnät med okänd dimension. Vid detaljprojektering av eventuella åtgärder i anslutning till utloppet behöver flödenas storlek utredas vidare. 4.2.3 Sammanlagda flöden före exploatering n ut ur detaljplaneområdet före planens genomförande redovisas i tabell 4. Tabell 4. Maxflöden vid de båda utloppspunkterna ut ur detraljplaneområdet. Utlopp från planområdet Area Reducerad area 10- årsregn 50- årsregn D1000-trumma under E18 Dagvattenledning Industrivägen 100- årsregn 200- årsregn 5,45 ha 0,55 ha 149 l/s 254 l/s 320 l/s 403 l/s 4,70 ha 0,47 ha 128 l/s 219 l/s 276 l/s 347 l/s Totalt utflöde 10,15 ha 1,02 ha 277 l/s 463 l/s 596 l/s 750 l/s 4.3 Dagvattenflöden efter genomförande av plan Även efter genomförande av plan innebär områdets topografi och utformning att dagvattnet kommer att avledas åt olika håll. Beroende av den framtida höjdsättningen av planområdet kan avvattningen ske på olika sätt. Utifrån planerad markanvändning och befintlig topografi har området därför delats in i delområden vilka framgår av figur 9. 14 (28)
Figur 9. Ytfördelning vid förslag till dagvattenhantering. Areor och maxflöden för avrinning inom detaljplaneområdet efter exploatering redovisas i tabell 5. De i planen reserverade naturmarksytorna (gröna fält i figur 9) är ej inkluderade i beräkningarna. Tabell 5. Avrinning efter exploatering av planområdet. Yta Area Reducerad area 1 10-årsregn 50-årsregn 100-årsregn 200-årsregn 1 2,68 ha 1,88 ha 514 l/s 876 l/s 1103 l/s 1388 l/s 2 1,33 ha 0,93 ha 254 l/s 433 l/s 546 l/s 687 l/s 3 1,85 ha 1,30 ha 356 l/s 606 l/s 763 l/s 960 l/s 4 1,17 ha 0,82 ha 224 l/s 382 l/s 481 l/s 605 l/s 5 0,99 ha 0,69 ha 189 l/s 321 l/s 405 l/s 509 l/s 1 Avrinningskoefficient 0,7. 15 (28)
5 Förslag till dagvattenhantering Generellt brukar det eftersträvas att hantera dagvatten genom infiltration där så är möjligt. Genom att efterlikna den naturliga avrinningen fördröjs och renas dagvattnet, grundvattennivåer upprätthålls och belastningen på ev ledningsnät minimeras. Förutsättningarna för infiltration inom området är dock kraftigt begränsade, samtidigt som området är delvis instängt av E18 i söder. Utflödet från planområdet baseras därmed på att den totala avrinningen i varje utloppspunkt efter exploatering ej ska öka i förhållande till före exploatering. Behovet av fördröjning på de olika ytorna blir följande: Tabell 6. Magasinsbehov på kvartersmark Maximalt tillåtet Yta Erforderlig magasinsvolym 10-årsregn 2 utflöde 1 73 l/s 340 m 3 2 36 l/s 170 m 3 3 51 l/s 230 m 3 4 32 l/s 150 m 3 5 27 l/s 125 m 3 Med hänsyn till ovanstående förhållanden måste dagvattenfrågan till så stor del som möjligt lösas med hjälp av fördröjning. Fördröjningen av dagvatten inom planområdet föreslås ske genom en kombination av diken/magasin, ledningsnät samt lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) där så är möjligt. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor inom enskilda fastigheter bör fördröjas på fastighetsmark innan det leds till uppsamlande avvattningsstråk. Till dessa avvattningsstråk leds också dagvatten från vägar och allmänna ytor. Fördröjningsvolymerna som redovisas nedan skall i mesta möjliga mån omhändertas i öppna diken. För att förhindra att ytvatten från omgivande naturmark rinner in i planområdet och ökar den sammanlagda avrinningen föreslås att avskärande diken anläggs längs med norra planområdesgränsen. Avskärande diken måste också anläggas där dagvatten från en enskild fastighet riskerar att rinna på ytan till en mer låglänt fastighet. 2 Avrinningskoefficient 0,7. 16 (28)
Nedan redovisas två olika alternativ för fördröjning och utjämning. Alternativ A Alternativ B Höjdsättningen av planområdet möjliggör att ungefär hälften av ytorna (yta 3-5) avvattnas söderut (E18-trumman) och den andra hälften av ytorna (yta 1-2) avvattnas västerut (Industrivägen). Höjdsättningen av planområdet möjliggör att ca 2/3 av ytorna (yta 2-5) avvattnas söderut och att resterande 1/3 av ytorna (yta 1) avvattnas västerut. En förutsättning för att dessa alternativ ska kunna genomföras är att ledningsnätet i Industrigatan har tillräcklig kapacitet för att klara gällande dimensioneringskrav. Vilka ledningsdimensioner som kommer att behövas beror på hur stora magasinsvolymer som får plats inom detaljplaneområdet. För att säkerställa dagvattensystemets funktion vid planens genomförande bör U- områden införas i plankartan där diken, ledningar och trummor finns enligt figur 10-11 nedan. 5.1 Alternativ A Alternativ A redovisas i figur 10. I detta alternativ behöver kvartersmarken höjdsättas så att ytorna i planområdets norra del mestadels avvattnas västerut (yta 1) medan övriga ytor avvattnas söderut (yta 2-5). Dagvattnet från yta 1 och 2 magasineras och fördröjs i öppna diken i respektive områdes södra del och leds vidare mot Industrivägen via trummor och ledningar. Dagvattnet från yta 3 magasineras och födröjs i två öppna diken och leds sedan vidare söderut mot yta 4 genom ett ledningssystem. Dagvattnet från yta 4 leds via ledningssystem till norra delen av den södra grönytan där det magasineras och fördröjs innan det passerar trumman under E18. Dagvattnet från yta 5 leds mot södra delen av grönytan och vidare mot trumman under E18. För fördröjningsvolymer, se tabell 6. 17 (28)
Figur 10. Föreslagen avvattning och placering av diken (blått) och ledningar/trummor (grönt) för alternativ A. 18 (28)
5.2 Alternativ B Alternativ B redovisas i figur 14. I detta alternativ behöver kvartersmarken höjdsättas så att ytorna norr om den blivande lokalgatan mestadels avvattnas västerut (yta 1-2) medan övriga ytor avvattnas söderut (yta 3-5). Dagvattnet från yta 1 magasineras och fördröjs i öppna diken i områdets södra del och leds vidare mot Industrivägen via trummor och ledningar. Dagvattnet från yta 2 magasineras i öppna diken i områdets södra del innan det leds vidare mot ett ledningssystem i sydvästra delen av yta 3. Dagvattnet från yta 3 magasineras och födröjs i två öppna diken och leds sedan vidare söderut mot yta 4 genom ett ledningssystem. Dagvattnet från yta 4 leds via ledningssystem till norra delen av den södra grönytan där det magasineras och fördröjs innan det passerar trumman under E18. Dagvattnet från yta 5 leds mot södra delen av grönytan och vidare mot trumman under E18. För fördröjningsvolymer, se tabell 6. Figur 11. Föreslagen avvattning och placering av diken (blått) och ledningar/trummor (grönt) för alternativ B 19 (28)
5.3 Kvartersmark Den enskilde fastighetsägaren bör om möjligt begränsa och fördröja flödet och därmed minska den dagvattenvolym som måste fördröjas på allmän platsmark. Eftersom höjdsättning för respektive fastighet samt detaljerad information om markens geologi saknas är det svårt att föreslå LOD-lösning för enskilda fastigheter. Slutlig utformning av LOD måste studeras vidare i detaljprojekteringen. 5.3.1 Takvatten Fördröjning av takvatten kan ske genom att dagvattnet via utkastare och täta ränndalar av betong eller liknande leds ut på gräsytor för att infiltreras eller avledas via öppna avrinningsstråk (figur 12). Vid infiltration används exempelvis makadam närmast utloppet för att undvika jorderosion. För att inte skada grundläggningen för husen är det viktigt att marken faller från ytterväggen, ca 2,5 m med lutning 1:20 (figur 13). Figur 12. Fördröjning av takvatten. (Foto WSP) 20 (28)
Figur 13. Fördröjning av takvatten. Sektionsskiss på stuprörsutkastare med tät vattenavledare, tätskikt och marklutning (P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt vatten 2011). Perkolationsmagasin (även kallat stenkista) kan användas vid fastigheter där infiltration av takvatten ej är möjlig. Magasinet placeras i marken och utgörs av exempelvis makadam. Vattnet bör filtreras före det leds till magasinet. I magasinet fördröjs vattnet och perkolerar ner i jorden. Magasinet förses med bräddningsanordning för överskottsvatten samt avtappningsanordning. Rätt förutsättningar i form av genomsläppliga jordarter och tillräckligt avstånd till grundvattenytan är mycket viktiga för att ett perkolationsmagasin ska fungera tillfredställande. Erforderlig nederbördsvolym som behöver fördröjas vid ett 10 minuters regn med 10 års återkomsttid är 1,7 m 3 /100 m 2 takyta. Med ett perkolationsmagasin fyllt med bergkross blir hålrumsvolymen ca 30 % och erforderlig volym på magasinet därmed ca 6 m 3. 5.3.2 Hårdgjorda markytor Begränsning och fördröjning av flödet från hårdgjorda och täta ytor av betong och asfalt kan ske genom att välja genomsläppliga beläggningar i så stor utsträckning som möjligt. Hur stor andel ytor som kan beläggas med genomsläppliga material beror på vilken typ av verksamhet som etableras med avseende på bland annat trafiklast och risk för utsläpp av föroreningar. Exempel på genomsläppliga beläggningar är grus, gräsarmeringssten av betong och genomsläpplig asfalt. För att genomsläpplig asfalt ska fungera långsiktigt krävs det att porerna hålls uppe genom 21 (28)
högtrycksspolning eller vakuumsugning 1-2 ggr per år. En skötselplan bör upprättas för att säkerställa funktionen långsiktigt. Hårdgjorda, täta ytor bör luta mot en angränsande yta med dränerande funktion alternativt ett öppet avrinningsstråk. Vid stora höjdskillnader från hårdgjord yta till avrinningsstråk kan en lösning i form av ett krossdike som i figur 14 användas. Figur 14. Krossdike från parkeringsyta. (Foto WSP) Ett annat sätt att minska andelen hårdgjord yta och därigenom mängden dagvatten som uppkommer, är att ställa krav på att en del av ytan ska hållas som obebyggd grönyta. Exempelvis att plantering eller sparad mark skall täcka minst 10 % av kvartersmarken. Beroende på den framtida verksamheten kan det behövas oljeavskiljning eller motsvarande innan dagvattnet kan släppas ut i recipienten. 5.4 Vägar och allmän övrig mark Utanför fastighetsmark bör plats reserveras för vägdiken och avvattningsstråk. 5.4.1 Trädplantering För ökad fördröjning kan vägdiken och avvattningsstråk, där det är lämpligt, kombineras med trädplanteringar med s.k. skelettjordar. Skelettjordar består av makadam och växtjord med underliggande dräneringsledning. Träd i hårdgjorda miljöer har ett hårt liv med brist på både vatten, utrymme och syre. Med skelettjordar skapar man bättre förutsättningar för träden, samtidigt som dagvattenflödet minskas och fördröjs genom upptag av trädet, infiltration och tillfällig magasinering i skelettjorden. Det är viktigt att anläggning sker på rätt sätt och att trädvalet anpassas till platsen. Skelettjorden för ett träd bör inte understiga 15 m 3. I bädden skapas ca 25-30% porvolym, vilket motsvarar en tillfällig magasinsvolym på ca 4 m 3 /träd. 22 (28)
5.4.2 Diken Inom området finns befintliga bäckar och diken som kan nyttjas för dagvattenhantering. Man bör så långt som möjligt sträva efter att bevara de naturliga avrinningsvägarna. Form, längd och lutning på diket reglerar vattnets hastighet och därmed risk för erosion samt dikets fördröjningsförmåga. Beroende på vilket utrymme som avsätts i detaljplanen för omhändertagande av dagvatten kan dikena utformas på olika sätt. Antingen som öppna, stenskodda, avvattningsstråk (figur 15) eller som gräsklädda/gräsarmerade, makadamfyllda diken med dränering i botten (figur 16). Med den senare varianten sparas utrymme då dikena kan utföras med brantare slänter. För att skapa större fördröjning kan dikena terrasseras exempelvis med dämmen i form av större stenar. Finns plats kan dikena utföras meandrande för att på så sätt ytterligare fördröja flödet. Figur 15. Exempel på en bäckfåra från Tandådalen (h) respektive Välsviken, Karlstad (v). (Foto: WSP) 23 (28)
Figur 16. Principsektion för gräsklätt makadamdike. 5.4.3 Fördröjningsmagasin Utformningen av öppna fördröjningsmagasin styrs ofta av platsens förutsättningar. Exempel på öppna magasin utan permanent vattenspegel visas i figur 17 och 18. Sådana magasin kan anläggas på ytor som användas för andra ändamål än för dagvattenhantering då det inte regnar, till exempel parkeringar. Relativ flacka släntlutningar används (1:4 1:10 enligt P105). 24 (28)
Figur 17. Exempel på ett öppet fördröjningsmagasin i Norrköping, anpassat till omgivningen (Foto: WSP) 25 (28)
Utlopp Figur 18. Exempel på ett öppet fördröjningsmagasin, Karlstad, anpassat till omgivningen från. (Foto: WSP) 26 (28)
6 Dagvatten vid extrema regn Dagvattensystem dimensionerade för 10-årsregn blir vid kraftiga regn fulla och kan endast avleda begränsade mängder vatten. I ett område med lokala, instängda lågpunkter blir konsekvensen av detta att vatten blir stående. Aktuellt planförslag innehåller ingen fastställd höjdsättning av de olika ytorna inom planområdet. Vid detaljprojektering är det viktigt att höjdsättning av mark och byggnader görs så att översvämningsrisker, såsom instängda områden, inte uppkommer. För planområdet föreslås att följande dimensioneringsriktlinjer används: Dagvattensystemen dimensioneras för ett 10-årsregn Området höjdsätts så att 100-årsregn inte orsakar översvämning eller skador på fastigheter. För att undvika risk för skador på byggnader föreslås dessa ligga på högre nivåer än omkringliggande mark. Vid mycket kraftiga regn bör det också finnas planerade vattenvägar där vattnet kan avrinna ytledes utan att orsaka skador samt tillfälliga översvämnings- och översilningsytor, med lämplig placering utifrån ett hydrauliskt perspektiv. Vägar och gator föreslås därför ligga på lägre nivåer än omgivande mark och byggnader. Som översilningsyta kan till exempel naturmarken i nordvästra delen av planområdet nyttjas. Befintlig grönyta i planområdets södra del är ett instängt, naturligt avvattningsstråk som föreslås nyttjas som fördröjningsmagasin vid extrema regn. Denna magasinsvolym bör avgränsas genom exempelvis en vall, så att den hamnar utanför den säkerhetszon på 30 m från vägområdet som gäller för E18 i det aktuella området. Uppskattningsvis kan ca 800-1000 m 3 dagvatten fördröjas i magasinet. Fördröjningen ökar koncentrationstiden för området, vilket innebär att det dimensionerande flödet för trumman under E18 minskar. Trummor för genomledning av naturflöden förbi Trafikverkets väganläggningar ska dimensioneras i enlighet med deras skrift Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310. Beroende av vägens konsekvensklassning är riktlinjen att trummorna dimensioneras för ett 50-årsregn (konsekvensklass 1-2) alternativt för ett 200-årsregn (konsekvensklass 3). För de aktuella området bedöms konsekvenserna hamna inom klass 1 eller 2, dvs 50 års återkomsttid. Ett överslag för utloppspunkten nedströms magasinet ger ett dimensionerande flöde på 650 l/s för alternativ B vid ett 50-årsregn, att jämföra med ca 1400 l/s utan fördröjning. I projekteringsskede behöver fastställas att DN1000-trumman under E18 har tillräcklig kapacitet för att inte riskera säkerheten kring E18 vid kraftiga regn. Vid dimensionering ska även hänsyn tas till bestämmande sektion nedströms trumman. Trumman ansluter mot ett befintligt ledningsnät med DN500-ledningar söder om E18. Även dessa ledningar behöver kontrolleras avseende tillräcklig kapacitet. 27 (28)
En ytterligare åtgärd för att undvika sönderspolning av E18 vid regn större än de dimensionerande kan förstärkning av vägbanken vara nödvändig. 7 Sammanfattning Exploatering och hårdgörande av befintlig naturmark inom planområdet för Källhults industriområde kommer att leda till kraftigt ökade dagvattenflöden vid nederbörd. För att dessa flöden inte ska öka jämfört med befintligt situation måste dagvattnet som genereras inom planområdet fördröjas och flödesreduceras innan det släpps vidare mot recipienten. Detta kan ske genom anläggning av t ex öppna diken inom planområdet. För att säkerställa dagvattensystemets funktion bör särskilda ytor för dagvattenhantering införas på plankartan. För att klara av kraftigare nederbörd än vad dagvattensystemet dimensioneras för bör höjdsättningen av området möjliggöra ytliga avrinningsvägar som utformas för att minimera skador. Särskild hänsyn bör tas Vid E18 så att inte större mängder dagvatten trycker mot vägbanken och riskerar att skada denna. Ett fördröjningsmagasin kan reducera flödet för genomledning förbi vägen kraftigt. Vidare måste rätt dimension för trumman säkerställas. Slutgiltig utformning av system för dagvattenhantering föreslås fastställas i ett senare skede, med hänsyn till planerad bebyggelse och fastighetsindelning. 7.1 Behov av fortsatt utredning Nedanstående punkter har under utredningens gång konstaterats behöva utredas vidare genom kompletteringar eller fördjupningar: Områdets geologi och grundvattenytans läge bör identifieras för att kunna bedöma möjligheterna till infiltration. Höjdsättning av de olika områdena bör tillse att dagvattenavrinningen sker på ett säkert sätt och så att inga instängda områden skapas där dagvatten kan bli stående utan möjlighet att avrinna. Avledning av det dagvatten som leds västerut och sedan söderut i Industrivägen måste säkerställas genom att antingen bekräfta att det finns kapacitet i befintligt ledningsnät eller genom att dimensionera upp detta. Ett annat alternativ är att undersöka möjligheterna att leda dagvatten från de västra delarna av planområdet åt nordväst mot Torsviken. Karlstad 2015-06-03 WSP Samhällsbyggnad Anna Karin Wingskog 28 (28)