RAPPORT Dagvattenutredning Töcksmarks-Bön 1:226 m.fl Upprättad av: Anna Karin Wingskog, David Nilsson

Transkript

1 RAPPORT Upprättad av: Anna Karin Wingskog,

2 Samråd\v doc RAPPORT Kund Årjängs kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Box Årjäng Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anna Karin Wingskog (28)

3 Samråd\v doc Innehåll 1 Bakgrund och syfte 4 2 Underlag 4 3 Planområdet och dess förutsättningar Områdesbeskrivning Geologiska förutsättningar Naturvärden Recipienter Avvattning vid befintlig markanvändning 8 4 Beräkning av dimensionerande flöden Beräkningsförutsättningar Dagvatten före genomförande av plan Dagvattenflöden efter genomförande av plan 14 5 Förslag till dagvattenhantering Kvartersmark Vägar och allmän övrig mark Tillämpat förslag Dagvatten vid extrema regn 27 6 Sammanfattning Behov av fortsatt utredning 28 3 (28)

4 Samråd\v doc 1 Bakgrund och syfte WSP Samhällsbyggnad i Karlstad har av Årjängs kommun fått i uppgift att göra en översiktlig dagvattenutredning för ett område kring Källhults industriområde i Töcksfors. Dagvattenutredningen är en del av ett pågående arbete med att ta fram en detaljplan för området. Syftet med utredningen är att bedöma hur en framtida exploatering påverkar dagvattensituationen i området samt att presentera principlösningar för dagvattenhantering. 2 Underlag Följande underlag har använts i uppdraget: Planförslag, aug 2014 Förslag till planbeskrivning, nov 2014 Primärkarta, VA-karta och höjddata från Årjängs kommun Svenskt Vattens publikationer P90, P104 och P105 Dagvattenpolicy, Årjängs kommun, antagen VISS, SGU, Länsstyrelsen i Värmlands kartdatabas Uppdraget har också omfattat ett platsbesök ( ). 2.1 Dagvattenpolicy Inom kommunen finns en dagvattenpolicy som förespråkar öppna dagvattenlösningar. Dagvatten ska vara en positiv resurs i landskapet/stadsbyggandet. Utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt ska dagvatten hanteras enligt följande övergripande beslutstrappa: 1. Undvik att dagvatten uppkommer 2. Förhindra att dagvatten förorenas 3. Ta hand om dagvatten så nära källan som möjligt, LOD 4. Fördröj och utjämna flödet 5. Rena dagvatten Vidare ska syftet med dagvattenlösningen klargöras i varje enskilt fall. Enligt uppgift från Camilla Högdahl Bergström syftar denna utredning till att klargöra behov av fördröjning och flödesutjämning inom planområdet för att undvika risk för översvämning. 4 (28)

5 Samråd\v doc 3 Planområdet och dess förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området ligger en knapp kilometer öster om Töcksfors tätort. Det begränsas av E18 i söder. Figur 1 Orienteringskarta Källhults industriområde, Årjängs kommun Utredningsområdet (figur 1) omfattar ca 13,8 hektar och består idag av dels planlagd industrimark, dels obebyggd skogsmark. Området lutar kraftigt åt väst, syd och öst från en högrygg längs norra plangränsen med en höjdskillnad på som mest ca 36 m norr till söder (figur 4). Den nya detaljplanen syftar till att utveckla industriexploateringar samt ge möjligheter till handel inom en del av området. Planerad bebyggelse kommer enligt planförslaget (figur 2 resp. bilaga 1) att utgöras av ca 8 % gator och som mest ca 34 % byggnader. Ca 52 % av området kommer att utgöras av tomtmark (utöver byggnadsytan). En intention finns att så mycket som möjligt anpassa bebyggelsen efter 5 (28)

6 Samråd\v doc områdets befintliga topografi och bevara natur- och skogsmark. Dock finns ingen reglering av höjdsättning i planförslaget. Figur 2 Planförslag för Källhults industriområde, Årjängs kommun vid tidpunkt för föreliggande utredning. 3.2 Geologiska förutsättningar Det saknas geotekniska undersökningar samt uppgifter om grundvattennivåer inom området. Jordartskartan (figur 3) visar på att större delen av området ligger på berg med ett tunt eller osammanhängande jordtäcke av morän (röd färg med ljusblå prickar). I sydvästra delen av planförslaget finns sandig morän med inslag av lerasilt (ljusblå färg med gula prickar). Möjligheterna till infiltration av dagvatten bedöms med avseende på de geologiska förutsättningarna vara små inom huvuddelen av området. 6 (28)

7 Samråd\v doc Figur 2 Jordartskarta (SGU 2015) över planområdet med tolkad planområdesgräns. Potentiellt förorenat område markerat med en blå cirkel. 3.3 Naturvärden Inom området finns inga kända fornminnen, riksintressen eller områden med skyddad natur eller värdefulla vatten som kan begränsa schaktning/fyllning. I den västra delen av området finns en befintlig verksamhet (bilvårdsanläggning/bilverkstad/åkeri) som enligt Länsstyrelsens planeringsunderlag innebär att området är potentiellt förorenat. 7 (28)

8 Samråd\v doc 3.4 Recipienter Planområdet ingår till huvuddelen i ett delavrinningsområde som avvattnas söderut till recipienten Stora Le/Foxen. Avrinningsområdet är ca 35 km 2 stort. En mindre del av området avvattnas istället västerut och i förlängningen norrut mot recipienten Töck. Detta avrinningsområde är ca 62 km 2. Enligt uppgift från Länsstyrelsens planeringsunderlag (web-gis) finns inga markavvattningsföretag inom utredningsområdet. 3.5 Avvattning vid befintlig markanvändning Planområdet Planområdet består idag ungefär till ca 70 % av kuperad, bergig skogsmark, totalt ca 9 ha (se bilder i figur 3). Resterande del av planområdet, totalt ca 4,85 ha, är redan bebyggd och avvattnas idag mot kommunens dagvattenledningsnät. Avvattningen för denna del fungerar enligt uppgift bra och därför föreslås ingen förändring av nuläget. Figur 3 Bilder tagna vid platsbesök (28)

9 Samråd\v doc Nederbörden som faller på planområdet idag tas till viss del upp av träd och annan vegetation. En del avdunstar. En del infiltrerar i det översta marklagret där det är möjligt och rinner ner i sprickor i berget och blir grundvatten. Slutligen rinner en del av på markytan och vidare i diken till lågpunkter. Inom området finns ingen ordnad avvattning. Skogsmarken avvattnas huvudsakligen i tre riktningar (figur 4). Ca 4,45 ha rinner söderut med utloppspunkt i en trumma under E18 (figur 5) och vidare mot Sandviken och Töcks gästhamn i recipienten Foxen ungefär 500 m söder om planområdet. Åt sydväst avvattnas ca 3,7 ha genom en befintlig fastighet som inte omfattas planförslaget (figur 6). Vid platsbesöket kunde inte utrönas vart vattnet tar vägen, men sannolikt når det dagvattenledningsnätet i Industrivägen. Ca 0,85 ha i detaljplaneområdets nordvästra del avvattnas västerut och tar sig sedan troligtvis norrut via diken till Torsviken, som är en del av recipienten Töck, ungefär 750 m norr om planområdet. 9 (28)

10 Samråd\v doc Figur 4 Befintlig avvattning av planområdet.blå pilar visar avvattningsriktning. 10 (28)

11 Samråd\v doc E18 Utlopp genom trumma Planområdets södra gräns Norr Utlopp genom trumma Planområdets södra gräns Norr Figur 5 Utlopp från planområdet under E18 via kommunens dagvattenledningsnät, sett från södra gränsen av planområdet. 11 (28)

12 Samråd\v doc Figur 6 Avvattning från planområdet genom fastighet som ej omfattas av planförslaget, sett från nordvästra delen av planområdet Omgivande områden Planområdet påverkas även av avrinningen från ytor utanför plangränsen. Ca 1 ha skogsmark norr om området avvattnas söderut och når trumman under E18. Ytterligare ca 1 ha avvattnas åt sydväst mot Industrivägen. Öster om planområdet ligger en 3,4 ha stor industrifastighet. Denna avvattnas via ett ledningsnät in i planområdet. Dagvattnet från fastigheten når trumman under E18. En befintlig fastighet ligger innesluten av planområdet i norr, öster och söder. Den består till största delen av naturmark. Östra delen av denna yta, ca 1,2 ha, avrinner söderut mot trumman under E18. Resterande del av fastigheten avrinner åt sydväst mot Industrivägen och fungerar som genomströmningsområde för de norra delarna av planområdet. 12 (28)

13 Samråd\v doc 4 Beräkning av dimensionerande flöden 4.1 Beräkningsförutsättningar Flödesberäkningar för befintlig och planerad användning liksom beräkningar av fördröjningsvolymer baseras på regn med varaktigheten 10 min och återkomsttiderna 10 år respektive 100 år. I samtliga beräkningarna i utredningen har den statistiskt framtagna regnintensiteten ökats med 20 %. Detta för att ta höjd för klimatförändringar som påverkar nederbördens intensitet (klimatfaktor 1,2). Beräkningar av regnintensitet har utförts i enlighet med Svenskt Vattens publikation P årsregnet motsvarar ca 17 mm nederbörd (273,5 l/s, ha) och 100-årsregnet ca 35 mm nederbörd (586,6 l/s, ha). Som beskrivet i kapitel 3.5 minskas en ytas avrinning genom avdunstning, infiltration etc. I avrinningsberäkningar reduceras därför aktuella areor genom multiplicering med avrinningskoefficienter enligt P90 (Svenskt Vatten). Använda avrinningskoefficienter redovisas i tabell 1. Tabell 1 Avrinningskoefficienter Yta Avrinningskoefficient Tak 0,9 Asfalt 0,8 Bebyggd kvartersmark (ind.) 0,84 Kuperad bergig skogsmark 0,1 Gräsyta, ängsmark mm 0,1 Den totala avrinningsfaktorn för planerad markanvändning är beräknad till 0,84 baserat på att maximala tillåtna byggnadsarean (40 % enligt planbestämmelse) per fastighet utgörs av takyta och resten av fastighetsmarken utgörs av hårdgjord yta. Detta kommer troligen inte vara fallet när den exakta utformningen av husen fastställs, varpå redovisade flöden kan komma att minskas. 4.2 Dagvatten före genomförande av plan Planområdet Areor och maxflöde för avrinning på befintlig mark inom detaljplaneområdet redovisas i tabell (28)

14 Samråd\v doc Tabell 2: Befintlig avrinning inom planområdet. Avrinningsyta Area Söderut mot trumma E18 Sydväst mot Industrivägen Reducerad area Flöde 10-årsregn Flöde 100-årsregn 4,45 ha 0,445 ha 122 l/s 261 l/s 3,70 ha 0,37 ha 101 l/s 217 l/s Västerut 0,85 ha 0,085 ha 23 l/s 50 l/s Omgivande områden Areor och maxflöde från områden utanför planområdet som påverkar avrinningen redovisas i tabell 3. Tabell 3 Omgivande ytor som påverkar avrinningen genom planområdet Avrinningsyta Area Reducerad area Skogsmark norr om DP mot trumma E18 Skogsmark norr om DP mot Industrivägen Flöde 10-årsregn 1 ha 0,1 ha 27 l/s 59 l/s 1 ha 0,1 ha 27 l/s 59 l/s Flöde 100-årsregn Utöver flödena redovisade i tabellen rinner dagvattnet från två befintliga industrifastigheter genom planområdet. Detta dagvatten påverkar dock endast eventuella åtgärder kring utloppet i söder under E18. Flödenas storlek är inte känd pga att dagvattnet avleds via ledningsnät med okänd dimension. Vid detaljprojektering av eventuella åtgärder i anslutning till utloppet behöver flödenas storlek utredas vidare Totalt flöde Sammanlagt avrinner ca 300 l/s dagvatten från planområdet och omgivande områden före exploatering vid ett 10-årsregn och ca 610 l/s vid ett 100-årsregn. 4.3 Dagvattenflöden efter genomförande av plan Även efter genomförande av plan innebär områdets topografi och utformning att dagvattnet kommer att avledas åt olika håll. Beroende av den framtida höjdsättningen av planområdet kan avvattningen ske på olika sätt. Utifrån planerad markanvändning har området därför delats in i delområden vilka framgår av figur (28)

15 Samråd\v doc Figur 6 Ytfördelning vid förslag till dagvattenhantering. Areor och maxflöden för avrinning inom detaljplaneområdet efter exploatering redovisas i tabell 4. Total avrinning från området är ca 1900 l/s vid ett 10-årsregn och ca 4075 l/s vid ett 100-årsregn. Det innebär en kraftig ökning, %, jämfört med före exploatering. De båda i plan reserverade naturmarksytorna (gröna fält i figur 6) är ej inkluderade i beräkningarna. Tabell 4 Avrinning efter exploatering av planområdet. Yta Area Reducerad area Flöde 10-årsregn Flöde 100- årsregn l/s 1159 l/s l/s 892 l/s l/s 902 l/s l/s 533 l/s 15 (28)

16 Samråd\v doc l/s 588 l/s 5 Förslag till dagvattenhantering Generellt brukar det eftersträvas att hantera dagvatten genom infiltration där så är möjligt. Genom att efterlikna den naturliga avrinningen fördröjs och renas dagvattnet, grundvattennivåer upprätthålls och belastningen på ev ledningsnät minimeras. Förutsättningarna för infiltration inom området är dock kraftigt begränsade, samtidigt som området är delvis instängt av E18 i söder. Utflödet från planområdet baseras på att den totala avrinningen i varje utloppspunkt efter exploatering ej ska öka i förhållande till före exploatering. Med hänsyn till ovanstående förhållanden måste dagvattenfrågan till så stor del som möjligt lösas med hjälp av fördröjning. 5.1 Kvartersmark Den enskilde fastighetsägaren bör om möjligt begränsa och fördröja flödet och därmed minska den dagvattenvolym som måste fördröjas på allmän platsmark. Eftersom höjdsättning för respektive fastighet samt detaljerad information om markens geologi saknas är det svårt att föreslå LOD-lösning för enskilda fastigheter. Slutlig utformning av LOD måste studeras vidare i detaljprojekteringen Takvatten Fördröjning av takvatten kan ske genom att dagvattnet via utkastare och täta ränndalar av betong eller liknande leds ut på gräsytor för att infiltreras eller avledas via öppna avrinningsstråk (figur 7). Vid infiltration används exempelvis makadam närmast utloppet för att undvika jorderosion. För att inte skada grundläggningen för husen är det viktigt att marken faller från ytterväggen, ca 2,5 m med lutning 1:20 (figur 8). 16 (28)

17 Samråd\v doc Figur 7 Fördröjning av takvatten. (Foto WSP) Figur 8 Fördröjning av takvatten. Sektionsskiss på stuprörsutkastare med tät vattenavledare, tätskikt och marklutning (P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt vatten 2011). Perkolationsmagasin (även kallat stenkista) kan användas vid fastigheter där infiltration av takvatten ej är möjlig. Magasinet placeras i marken och utgörs av exempelvis makadam. Vattnet bör filtreras före det leds till magasinet. I magasinet fördröjs vattnet och perkolerar ner i jorden. Magasinet förses med bräddningsanordning för överskottsvatten samt avtappningsanordning. Rätt förutsättningar i form av genomsläppliga jordarter och tillräckligt avstånd till grundvattenytan är mycket viktiga för att ett perkolationsmagasin ska fungera tillfredställande. Erforderlig nederbördsvolym som behöver fördröjas vid ett 10 minuters regn med 10 års återkomsttid är 1,7 m 3 /100 m 2 takyta. Med ett perkolationsmagasin fyllt med bergkross blir hålrumsvolymen ca 30 % och erforderlig volym på magasinet därmed ca 6 m Hårdgjorda markytor Begränsning och fördröjning av flödet från hårdgjorda och täta ytor av betong och asfalt kan ske genom att välja genomsläppliga beläggningar i så stor utsträckning som möjligt. Hur stor andel ytor som kan beläggas med genomsläppliga material beror på vilken typ av verksamhet som etableras med avseende på bland annat trafiklast och risk för utsläpp av föroreningar. Exempel på genomsläppliga beläggningar är grus, gräsarmeringssten av betong och genomsläpplig asfalt. För att genomsläpplig asfalt ska fungera långsiktigt krävs det att porerna hålls uppe genom 17 (28)

18 Samråd\v doc högtrycksspolning eller vakuumsugning 1-2 ggr per år. En skötselplan bör upprättas för att säkerställa funktionen långsiktigt. Hårdgjorda, täta ytor bör luta mot en angränsande yta med dränerande funktion alternativt ett öppet avrinningsstråk. Vid stora höjdskillnader från hårdgjord yta till avrinningsstråk kan en lösning i form av ett krossdike som i figur 9 användas. Figur 9 Krossdike från parkeringsyta. (Foto WSP) Ett annat sätt att minska andelen hårdgjord yta och därigenom mängden dagvatten som uppkommer, är att ställa krav på att en del av ytan ska hållas som obebyggd grönyta. Exempelvis att plantering eller sparad mark skall täcka minst 10 % av kvartersmarken. Beroende på den framtida verksamheten kan det behövas oljeavskiljning eller motsvarande innan dagvattnet kan släppas ut i recipienten. 5.2 Vägar och allmän övrig mark Utanför fastighetsmark bör plats reserveras för vägdiken och avvattningsstråk Trädplantering För ökad fördröjning kan vägdiken och avvattningsstråk, där det är lämpligt, kombineras med trädplanteringar med s.k. skelettjordar. Skelettjordar består av makadam och växtjord med underliggande dräneringsledning. Träd i hårdgjorda miljöer har ett hårt liv med brist på både vatten, utrymme och syre. Med skelettjordar skapar man bättre förutsättningar för träden, samtidigt som dagvattenflödet minskas och fördröjs genom upptag av trädet, infiltration och tillfällig magasinering i skelettjorden. Det är viktigt att anläggning sker på rätt sätt och att trädvalet anpassas till plat- 18 (28)

19 Samråd\v doc sen. Skelettjorden för ett träd bör inte understiga 15 m 3. I bädden skapas ca 25-30% porvolym, vilket motsvarar en tillfällig magasinsvolym på ca 4 m 3 /träd Diken Inom området finns befintliga bäckar och diken som kan nyttjas för dagvattenhantering. Man bör så långt som möjligt sträva efter att bevara de naturliga avrinningsvägarna. Form, längd och lutning på diket reglerar vattnets hastighet och därmed risk för erosion samt dikets fördröjningsförmåga. Beroende på vilket utrymme som avsätts i detaljplanen för omhändertagande av dagvatten kan dikena utformas på olika sätt. Antingen som öppna, stenskodda, avvattningsstråk (figur 9) eller som gräsklädda/gräsarmerade, makadamfyllda diken med dränering i botten (figur 10). Med den senare varianten sparas utrymme då dikena kan utföras med brantare slänter. För att skapa större fördröjning kan dikena terrasseras exempelvis med dämmen i form av större stenar. Finns plats kan dikena utföras meandrande för att på så sätt ytterligare fördröja flödet. Figur 9 Exempel på en bäckfåra från Tandådalen (h) respektive Välsviken, Karlstad (v). (Foto: WSP) 19 (28)

20 Samråd\v doc Figur 10 Principsektion för gräsklätt makadamdike Fördröjningsmagasin Utformningen av öppna fördröjningsmagasin styrs ofta av platsens förutsättningar. Exempel på öppna magasin utan permanent vattenspegel visas i figur 11 och 12. Sådana magasin kan anläggas på ytor som användas för andra ändamål än för dagvattenhantering då det inte regnar, till exempel parkeringar. Relativ flacka släntlutningar används (1:4 1:10 enligt P105). 20 (28)

21 Samråd\v doc Figur 11. Exempel på ett öppet fördröjningsmagasin i Norrköping, anpassat till omgivningen (Foto: WSP) 21 (28)

22 Samråd\v doc Utlopp Figur 12. Exempel på ett öppet fördröjningsmagasin, Karlstad, anpassat till omgivningen från. (Foto: WSP) 22 (28)

23 Samråd\v doc 5.3 Tillämpat förslag Fördröjningen av dagvatten inom planområdet föreslås ske genom en kombination av översilningsytor, diken och dammar samt lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) där så är möjligt. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor inom enskilda fastigheter bör fördröjas på fastighetsmark innan det leds till uppsamlande avvattningsstråk. Till dessa avvattningsstråk leds också dagvatten från vägar och allmänna ytor. Fördröjningsvolymerna som redovisas nedan skall i mesta möjliga mån omhändertas i öppna diken. I de fall då öppna diken ej kan omhänderta allt dagvatten kan dessa komma att behöva kompletteras med flödesutjämnande magasin. Fördelningen diken/magasin avgörs i ett projekteringsskede. För att förhindra att ytvatten från omgivande naturmark rinner in i planområdet och ökar den sammanlagda avrinningen föreslås att avskärande diken anläggs längs med norra planområdesgränsen. Avskärande diken måste också anläggas där dagvatten från en enskild fastighet riskerar att rinna på ytan till en lågläntare fastighet. Nedan redovisas tre olika alternativ för fördröjning och utjämning. Alternativ A Höjdsättningen av planområdet möjliggör att samtliga ytor (1-5, figur 6) kan avvattnas söderut mot trumman under E18. Alternativ B Alternativ C Höjdsättningen av planområdet möjliggör att ca 70 % av ytorna (2-5, figur 6) avvattnas söderut och ca 30 % av ytorna (1, figur 6) avvattnas åt väst/sydväst. Höjdsättningen av planområdet möjliggör att ca 50 % av ytorna (3-5, figur 6) avvattnas söderut och ca 50 % av ytorna (1-2, figur 6) avvattnas åt väst/sydväst. En förutsättning för alternativ B och C är att det dagvatten som avvattnas västerut antingen kan ledas via befintliga diken till recipienten Torsviken i norr eller att det finns kapacitet i befintligt ledningsnät i Industrivägen för att ta emot tillkommande vatten. 23 (28)

24 Samråd\v doc Alternativ A: allt dagvatten söderut Alternativ A redovisas i tabell 5 och figur 13. Planområdet är höjdsatt på ett sådant sätt att samtliga ytor kan avvattnas söderut. Tabell 5 Utflöden och fördröjningsvolymer för alternativ A. Yta Tillåtet utflöde [l/s] Total fördröjningsvolym [m 3 ] Föreslagen placering av kompletterande fördröjningsmagasin södra delen yta södra delen yta södra delen yta 5 Flödesriktning Dike Trumma/ledning Fördröjn.mag. Figur 12 Föreslagen placering av fördröjningsvolymer för alternativ A. 24 (28)

25 Samråd\v doc Alternativ B: 70 % söderut, 30 % västerut Alternativ B redovisas i tabell 6 och figur 14. I detta alternativ behöver kvartersmarken höjdsättas så att ytorna i den nordvästra delen av planområdet avvattnas västerut medan övriga ytor avvattnas söderut. Tabell 6 Utflöden och fördröjningsvolymer för alternativ B. Yta Tillåtet utflöde [l/s] Total fördröjningsvolym [m 3 ] Föreslagen placering av kompletterande fördröjningsmagasin västra delen yta södra delen yta södra delen yta södra delen yta 5 Flödesriktning Dike Trumma/ledning Fördröjn.mag. Figur 13 Föreslagen placering av fördröjningsvolymer för alternativ B. 25 (28)

26 Samråd\v doc Alternativ C: 50 % söderut, 50 % västerut Alternativ C redovisas i tabell 7 och figur 14 och innebär att planområdet är höjdsatt på ett sådant sätt att hälften av ytorna avrinner söderut mot trumman under E18 och hälften av ytorna västerut. Detta är det alternativ som mest liknar den befintliga avvattningen. Tabell 7 Utflöden och fördröjningsvolymer för alternativ C. Yta Tillåtet utflöde [l/s] Total fördröjningsvolym [m 3 ] Föreslagen placering av kompletterande fördröjningsmagasin västra delen yta södra delen yta södra delen yta 5 Flödesriktning Dike Trumma/ledning Fördröjn.mag. Figur 14 Föreslagen placering av fördröjningsvolymer för alternativ C. 26 (28)

27 Samråd\v doc 5.4 Dagvatten vid extrema regn Dagvattensystem dimensionerade för 10-årsregn blir vid extrema regn helt fulla och kan endast avleda begränsade mängder vatten. I ett område med lokala, instängda lågpunkter blir konsekvensen av detta att vatten blir stående. Aktuellt planförslag innehåller ingen fastställd höjdsättning av de olika ytorna inom planområdet. Vid detaljprojektering är det viktigt att höjdsättning av mark och byggnader görs så att översvämningsrisker, såsom instängda områden, inte uppkommer. För planområdet föreslås att följande dimensioneringsriktlinjer används: Dagvattensystemen dimensioneras för ett 10-årsregn Området höjdsätts så att 100-årsregn inte orsakar översvämning eller skador på fastigheter. För att undvika risk för skador på byggnader föreslås dessa ligga på högre nivåer än omkringliggande mark. Vägar och gator föreslås ligga på lägre nivåer än omgivande mark och byggnader. Vid mycket kraftiga regn bör det också finnas planerade vattenvägar där vattnet kan avrinna ytledes vid utan att orsaka skador samt tillfälliga översvämnings- liksom översilningsytor, med lämplig placering utifrån ett hydrauliskt perspektiv. Som översilningsyta kan till exempel naturmarken i västra delen av planområdet nyttjas i alternativ B och C. I samtliga alternativ A-C föreslås befintligt avvattningsstråk inom grönytan i söder nyttjas som reservvolym för extrema regn. Avvattningsstråket begränsas i öster av ett kommunalt ledningspaket. Att använda avvattningsstråket som reservvolym kräver därför sannolikt att den planerade infartsvägen till planområdet flyttas västerut. Med en normal släntutbredning för vägen är det annars troligt att avvattningsstråket fylls upp. 6 Sammanfattning Exploatering och hårdgörande av befintlig naturmarken inom planförslaget för Källhults industriområde kommer att leda till kraftigt ökade dagvattenflöden. Dessa flöden måste fördröjas och flödesreduceras innan de släpps ut till recipienten. Föreslagen lösning är att reservera ytor i detaljplanen för anläggning av fördröjande åtgärder i enlighet med ett av de alternativ som presenterats i rapporten. Slutgiltig utformning av system för dagvattenhantering föreslås fastställas i senare skede, med hänsyn till planerad bebyggelse. 27 (28)

28 Samråd\v doc 6.1 Behov av fortsatt utredning Nedanstående punkter har under utredningens gång konstaterats behöva utredas vidare genom kompletteringar eller fördjupningar: Områdets geologi och grundvattenytans läge bör identifieras för att kunna bedöma möjligheterna till infiltration. Höjdsättning av de olika områdena bör tillse att dagvattenavrinningen sker på ett säkert sätt och så att inga instängda områden skapas där dagvatten kan bli stående utan möjlighet att avrinna. Avledning av dagvatten västerut måste säkerställas genom att antingen bekräfta att det finns kapacitet för tillkommande vatten i befintligt ledningsnät i Industrivägen eller genom att kontrollera att dagvattnet kan ledas via befintliga diken till Torsviken i norr. Karlstad WSP Samhällsbyggnad Anna Karin Wingskog 28 (28)