Länsstyrelsen i Västernorrlands län Miljöprövningsdelegationen GUBBABERGET VINDKRAFTANLÄGGNING ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN JULI 2013 Sökande: E.ON Vind Sverige AB, 556294-9817 205 09 MALMÖ Kontaktperson: Anders Wallin Adress som ovan Tfn: 040-25 50 00 E-post: anders.wallin@eon.com Saken: Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift m.m. av en vindkraftanläggning (kod 40.90)
2(25) 1. Yrkanden E.ON Vind Sverige AB ( E.ON Vind ) ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Ånge och Ljusdals kommuner, inom det område och på de fastigheter som framgår av bilaga 1 och bilaga 2, uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 46 vindkraftverk med tillhörande fundament, hårdgjorda ytor, vägar och internt elnät inklusive kopplings- och transformatorstationer. E.ON Vind hemställer att miljöprövningsdelegationen 1. bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 andra stycket miljöbalken till 10 år från lagakraftvunnet tillstånd, 2. bestämmer att tillståndet ska gälla i 30 år från den dag tillståndet tas i anspråk, 3. meddelar villkor i enlighet med vad som anges nedan under avsnitt 8, samt 4. godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 5. 2. Orientering 2.1 Sökanden E.ON Vind är en del i E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag. Bolaget besitter lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på land som till havs. Juni 2013 hade bolaget 332 MW installerad vindkraft fördelat på 14 vindkraftparker i Norden. Ytterligare 48 MW tillkommer under hösten 2013. 2.2 Bakgrund till ansökan Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller miljöfarliga ämnen. Vindkraften kräver heller inte någon tillförsel
3(25) av bränslen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kolkondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk lättare kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el. Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i Sverige höjts avsevärt. Sveriges riksdag satte 2002 upp ett nationellt planeringsmål för vindkraft som innebar att planmässiga förutsättningar skulle skapas för att möjliggöra en årlig produktionskapacitet från vindkraft på 10 TWh till år 2015. I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301). Genom de nya större och effektivare verken har intresset för landbaserad vindkraft inom områden som tidigare betraktats som mindre intressanta också tagit fart, såsom skogsområden i inlandet. Den ansökta verksamheten beräknas producera i storleksordningen 410 GWh/år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 82 000 hushåll. 2.3 Tillståndsprövande myndighet Vid myndighetssamrådet den 14 juni 2012 meddelade Länsstyrelsen i Gävleborgs län att man förordar att Miljöprövningsdelegationen vid Västernorrlands län ska tillståndspröva den här sökta anläggningen Gubbaberget, eftersom den ligger nära den planerade vindkraftanläggningen Björnberget för vilken E.ON Vind också har sökt tillstånd. E.ON Vind har ingen invändning mot detta och förordar att även handläggningen sker hos Länsstyrelsen i Västernorrlands län av samma skäl.
4(25) 2.4 Avgränsningar 2.4.1 Täkter och betongproduktion Tillgång till täkter för uttag av bergkross för byggnation av vägar och uppställningsplatser och även för uttag av ballast för betongproduktion har beskrivits översiktligt i avsnitt 6.4.2 i miljökonsekvensbeskrivningen. Täkter omfattas inte av denna ansökan. Närmaste ort för betongtillverkning finns i dag i Sundsvall innebärande transportavstånd på cirka 110 km, varför en eller flera mobila betongstationer inom projektområdet kan bli aktuella att etablera. Mobil betongstation omfattas inte heller av denna ansökan. 2.4.2 Elnät Det interna elnätet kommer troligtvis att utformas som ett s.k. icke koncessionspliktigt nät. Anslutning till överliggande elnät omfattas inte av denna tillståndsansökan, utan beskrivs enbart översiktligt i avsnitt 6.3.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. 2.4.3 Skyddade områden, vattenverksamhet Verksamheten bedöms inte påverka miljön inom något område med skydd enligt 7 kap. miljöbalken på ett betydande sätt, ej heller någon art som är upptagen i 8 kap. miljöbalken eller i artskyddsförordningen. Särskild prövning mot dessa bestämmelser bedöms därför inte vara nödvändig. I det aktuella verksamhetsområdet finns ett antal sjöar, tjärnar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet. Vid tillståndsprövningen ska beaktas om verksamheten kommer att bedrivas inom strandskyddat område. Frågan om särskild strandskyddsdispens enligt miljöbalken 7 kap. 18 är dock inte aktuell för verksamheter som är tillståndsgivna enligt miljöbalken. De intressen som strandskyddet syftar till att skydda beaktas istället vid den förevarande lokaliseringsprövningen och behandlas således även i denna ansökan (se avsnitt 5.4 nedan).
5(25) Verksamheten beräknas vara möjlig att projektera utan att någon tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken aktualiseras. Om anmälningspliktig vattenverksamhet blir aktuell kommer E.ON Vind att anmäla detta i vederbörlig ordning. 3. Områdesbeskrivning 3.1 Verksamhetsområdet Verksamheten planeras ca 30 km söder om samhället Ånge, i Ånge och Ljusdals kommuner, på länsgränsen mellan Västernorrlands och Gävleborgs län. Verksamhetsområdet överensstämmer med det område som benämns projektområde i miljökonsekvensbeskrivningen, se karta i bilaga 1 (svartstreckad linje). Området utgörs till största delen av skogsmark. 3.2 Berörda fastigheter Verksamhetsområdet är beläget på de fastigheter som framgår av bilaga 1. E.ON Vind har genom markavtal med berörd markägare skaffat sig för projektet nödvändig rådighet. 3.3 Planförhållanden Verksamhetsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Ånge kommun har antagit en vindkraftsplan, Vindkraft i Ånge kommun, Tillägg till översiktsplan, Ånge kommun, 2010-09-27, 44. I vindkraftsplanen pekas femton områden ut där i första hand etablering av större vindkraftanläggningar bör ske. Verksamhetsområdet ligger inom ett sådant utpekat område i vindkraftsplanen, Lillnaggen. Ljusdals kommun har antagit en vindkraftsplan 2012-11-19 som ett tillägg till översiktsplanen. Planen redovisar 11 områden som lämpliga för vindkraftsetableringar. Verksamhetsområdet ligger till övervägande del inom ett sådant område i vindkraftsplanen, Brännberget-Naggen.
6(25) 3.4 Vindförhållanden Vindförhållandena inom verksamhetsområdet bedöms som goda med medelvindhastigheter på runt 7,0 m/s på 100 meters höjd enligt vindkarteringen MIUU. Fysisk vindmätning inom området påbörjades i slutet av sommaren 2012. 3.5 Landskap och bebyggelse Verksamhetsområdet är beläget ca 420 520 meter över havet och utgörs av kuperad skogsmark med inslag av ett antal mindre sjöar, små bäckar, tjärnar och myrmarker. I området bedrivs skogsbruk samt även jakt och fiske. Närbelägen bebyggelse utgörs framförallt av några mindre byar, däribland kan nämnas Naggen och Grundsjön, där Grundsjön utgör närmaste samlade bostadsbebyggelse ca 1 km norr om projektområdet, se vidare avsnitt 5.1.2 i miljökonsekvensbeskrivningen. Närmaste större samhälle är Ånge, ca 30 km norrut. 3.6 Riksintressen och skyddade områden Verksamhetsområdet ligger delvis inom ett område som har utpekats som riksintresse för vindbruk. Inom verksamhetsområdet finns i övrigt inga utpekade riksintressen eller områden med skydd enligt 7 kap. miljöbalken, undantaget strandskyddade områden. De två närmaste riksintresseområdena för naturvården, Naggen och Myrkomplex längs Girsbäcken, ligger ca 4-5 km från verksamhetsområdet. Närmare än ca 6 km finns inga Natura 2000-områden. Angränsande till verksamhetsområdet ligger två naturreservat, Lill-Naggen och Tillammstjärnen. Syftet med reservaten är i båda fallen att bevara områdenas naturskogar och andra ingående naturtyper samt landskapets orörda karaktär, dvs. exploateringar ska undvikas i områdena.
7(25) Det finns inga riksintresseområden för vare sig kulturmiljö, friluftsliv eller rennäring närmare än ca 20 km från den planerade verksamheten. 4. Teknisk beskrivning Vindkraftverken kommer att etableras inom det verksamhetsområde som framgår av bilaga 1. De individuella placeringarna av varje vindkraftverk är ännu inte bestämda utan är beroende av vilken typ av vindkraftverk som väljs och detaljerade utredningar av bl.a. vindens egenskaper inom området. Nedan anges ett antal tekniska ramvärden som, tillsammans med föreslagna parkutformningskrav, definierade av maxexempellayouten med undantagsområden, villkor och förebyggande åtgärder (se avsnitt 7 respektive 8 nedan samt bifogad miljökonsekvensbeskrivning) kommer att följas oavsett val av fabrikat, storlek på aggregat, exakt placering etc. Slutligt val av vindkraftverk sker genom en upphandling som påbörjas efter det att nödvändiga tillstånd erhållits. Varje enskilt vindkraftverk beräknas ha en effekt på 2-5 MW och vindkraftanläggningen bedöms således få en total uteffekt på i storleksordningen 138 MW 1. Vindkraftverken beräknas ha en navhöjd om högst 184 m och en rotordiameter om högst 140 m. Totalhöjden kommer att uppgå till högst 240 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Vindkraftverken kommer att vara ljust grå-vita till färgen samt antireflexbehandlade. E.ON Vind avser att använda befintliga vägar till och inom området, så långt det är möjligt. Nya vägar kommer dock att behöva anläggas och befintliga vägar upprustas, i enlighet med vad som framgår av avsnitten 6.3 och 6.4 i miljökonsekvensbeskrivningen. Utöver breddning och anläggning av väg krävs en hårdgjord yta om ca 2 500 m 2 vid varje vindkraftverk att använda som kranplats samt några (antaget två-tre stycken) tillfälliga upplagsytor på ca 5 000 m 2 med plats för fordonsparkering, arbetsbodar m.m. 1 Baserat på den maxexempellayout som definieras i miljökonsekvensbeskrivningen, avsnitt 6.3.3.
8(25) Kablar mellan vindkraftverken markförläggs så långt möjligt intill tillfartsvägarna. Anslutning till det allmänna elnätet kommer troligtvis att ske till en ny station i stamnätet. Anslutningspunkten är under utredning och ännu ej fastställd. I dagsläget diskuteras anslutning till en station i Ånge alternativt anslutning till en station strax öster om Bäråsen. Se avsnitt 6.3.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. Eftersom vindkraftverkens totalhöjd kommer att överstiga 150 m kommer hinderbelysningen på vindkraftverken att utgöras av vitt högintensivt blinkande sken i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter. Alternativt utrustas endast vissa av vindkraftverken med sådan belysning och resterande med rött medelintensivt sken. Slutlig utformning av hinderbelysning bestäms i samråd med Transportstyrelsen. Byggtiden för uppförandet av vindkraftanläggningen beräknas uppgå till cirka 2-3 år. 5. Miljökonsekvenser För en utförlig redovisning om den ansökta verksamhetens miljökonsekvenser hänvisas till bifogad miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår sammanfattningsvis följande. 5.1 Ljud Ljudberäkningar har gjorts för maxexempellayouten. Beräkningarna visar att 40 db(a) inte överskrids vid någon av de närliggande bostäderna. Den aktuella verksamheten kommer att utformas så att den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) inte överskrids vid bostäder, oavsett val av slutlig layout.
9(25) Med hänsyn till ovan nämnda ljudberäkningar, samt tillgänglig kunskap från bl.a. Naturvårdsverket 2, bedömer E.ON Vind även att Socialstyrelsens krav på lågfrekvent ljud inomhus vid bostäder kommer att innehållas. Se vidare avsnitt 7.6 i miljökonsekvensbeskrivningen samt avsnitt 7.2 nedan. 5.2 Skuggor Skuggberäkningar har gjorts för maxexempellayouten. Beräkningarna är gjorda för den maximala teoretiska respektive den sannolika skuggeffekten. Hänsyn har inte tagits till skymmande vegetation och då det aktuella projektområdet utgörs av ett skogsområde är det rimligt att anta att den faktiska skuggtiden kommer att vara mindre än den beräknade sannolika skuggtiden. Boverkets rekommendationer kommer enligt beräkningarna att kunna innehållas vid samtliga störningskänsliga platser utan att skuggbegränsande åtgärder vidtas. Dessutom kommer den omgivande skogen att skärma av skuggeffekten ytterligare. Efter slutligt val av parklayout kommer en beräkning av skuggeffekter att göras för att påvisa eventuellt behov av skuggreglerutrustning. Se avsnitt 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen samt avsnitt 7.2 nedan. 5.3 Naturmiljö Inga riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden, naturreservat eller djur- och växtskyddsområden finns inom verksamhetsområdet. Någon direkt påverkan på sådana områden kommer således inte att uppstå. Naturreservaten Lill-Naggen och Tillammstjärnen bedöms inte påverkas då de är belägna utanför verksamhetsområdet. Inga markingrepp kommer att göras där och indirekt påverkan på områdets hydrologi är heller inte sannolik på grund av avståndet samt de förebyggande åtgärder som planeras avseende mark och vatten. 2 Karolinska institutet, IMM, på uppdrag åt Naturvårdsverket, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, 2011-05-22
10(25) En naturvärdesinventering har genomförts och identifierat och klassificerat områden med värdefull natur. Vindkraftverken, med kranuppställnings- och monteringsytor, kommer inte att placeras inom några regionalt eller lokalt utpekade naturvårdsintressen. Inte heller några av Skogsstyrelsens redovisade sumpskogsområden, naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper kommer att tas i anspråk för placering av vindkraftverk, kranuppställnings- och monteringsytor. Detta sammanfattas i avsnitt 7.10.3 i miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. att områden med höga naturvärden respektive naturvärden undantas för placering av vindkraftverk. Se även karta i bilaga 3a. Som förebyggande åtgärd åtar sig E.ON Vind även att undanta områden med utpekade höga naturvärden från etablering av nya vägar och andra nya markingrepp. Vid breddning och förstärkning av befintliga vägar kan det bli nödvändigt att vidta skyddsåtgärder vid passage genom naturvärden för att möjliggöra transport av vindkraftverken. Se vidare i miljökonsekvensbeskrivningen, avsnitt 7.10.3. Med detta i beaktande bedöms etableringen endast medföra ringa konsekvens för naturvärden inom verksamhetsområdet. För närmare beskrivning, se avsnitten 5.4-5.5 och 5.12-5.13 i miljökonsekvensbeskrivningen samt bilaga 3 till densamma. 5.4 Mark och vatten Inom området dominerar sandiga moräner med viss förekomst av torv. I de låglänta områdena finns myrmarker. Andelen berg i dagen är relativt liten. Här finns även ett antal mindre sjöar och vattendrag. Jordarterna i området har förhållandevis låg genomsläpplighet. Vindkraftverken kommer företrädesvis att placeras i terrängens höjdpunkter där grundläggningsförutsättningarna är goda. Avrinningsförhållanden eller vattenföring kommer inte att påverkas negativt genom den föreslagna etableringen.
11(25) Risk för påverkan på den lokala hydrogeologin uppkommer framför allt under etableringsfasen vid byggnation av vägar till vindkraftverken, grundläggningen av fundamenten med tillhörande montageplatser samt vid förläggning av elledningar mellan verken samt till transformatorstationer. Den mark som tas i anspråk för etableringen av vindkraft inom projektområdet är förhållandevis liten. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom områden med strandskydd. Nyanläggning av vägar inom strandskyddat område kommer i möjligaste mån att undvikas. Den preliminära väglayouten visar dock på att det kommer att bli nödvändigt att anlägga vissa nya vägar inom strandskyddat område för att nå befintliga vägar som redan finns inom strandskyddat område. Den allemansrättsliga tillgången till strandområdet bedöms inte påverkas av dessa åtgärder. Åtgärderna leder inte heller till väsentligt försämrade livsvillkor för djur och växtarter. Varken allmänna eller enskilda intressen bedöms bli berörda och sammantaget anser E.ON Vind att det föreligger motsvarande särskilda skäl som är en förutsättning för att meddela strandskyddsdispens. Med föreslagna skyddsåtgärder enligt avsnitt 7.9.1 i miljökonsekvensbeskrivningen görs bedömningen att den föreslagna maxexempellayouten och den preliminära väglayouten kan genomföras utan skadlig påverkan på hydrologi och hydrogeologi. Sammantaget bedöms konsekvenserna för områdets mark och vatten bli ringa, och någon negativ påverkan förväntas inte på det grundvattenintresse som finns i området. För ytterligare information i denna del, se avsnitt 7.9 i miljökonsekvensbeskrivningen. Om anmälan om vattenverksamhet blir aktuellt så kommer det att hanteras i särskild ordning av E.ON Vind.
12(25) 5.5 Fåglar, fladdermöss och övrig fauna En inventering av fågellivet i verksamhetsområdet och dess omgivningar har genomförts. För en utförlig redogörelse hänvisas till avsnitt 7.11 i miljökonsekvensbeskrivningen, under rubriken Fågel, samt till bilaga 4 till miljökonsekvensbeskrivningen. Inventeringens generella slutsats är att området bitvis är ganska hårt brukat och stora arealer utgörs av ung produktionsskog. Det finns enstaka öar av äldre skog som inte brukats på grund av oländig terräng. Inventeringen har inte gett några häpnadsväckande fynd och antalet rödlistade arter och indikatorarter är låg. Inventeringen av kungsörn i området visade att ingen häckning av vare sig kungsörn eller havsörn förekommer inom ett avstånd på 3 km från verksamhetsområdet. För Gubbaberget är inte någon särskild hänsyn till spelplatser för orre och tjäder motiverad eftersom större spelplatser inte bedöms finnas i området. Den sammantagna bedömningen är att påverkan på fågellivet blir ringa. Förutsättningarna för fladdermöss inom området har utretts och fladdermusinventeringen visar att det helt saknas förutsättningar för en kraftig förekomst av fladdermöss inom verksamhetsområdet och närområdet. Gubbaberget klassas enligt studien till kategori 3, dvs. lågriskområde, enligt Naturvårdsverkets metod. Risken för påverkan på fladdermus bedöms vara ringa. Liksom med fåglar kan inte risken för kollision för enstaka individer uteslutas, men risken att de aktuella vindkraftverken ska påverka populationer är försumbar. Se avsnitt 7.12 i miljökonsekvensbeskrivningen. Övrig fauna inom verksamhetsområdet utgörs främst av i skogsområden vanligt förekommande arter av vilt, för vilka verksamhetens konsekvenser bedöms bli ringa. Se avsnitt 7.13 i miljökonsekvensbeskrivningen.
13(25) 5.6 Kulturmiljö En arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning har genomförts. Ingenting tyder på att det i området finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftutbyggnad. Inget riksintresseområde för kulturmiljö finns inom Gubbaberget eller i närområdet. Placeringen av vindkraftverken och utformning av vägar har skett med utgångspunkt att inte några fasta fornlämningar skall beröras. Om ingrepp mot förmodan skulle företas i någon fornlämning skall ansökan om tillstånd för detta ske hos länsstyrelsen enligt 2 kap. kulturminneslagen. En arkeologisk utredning/undersökning kan då behöva genomföras. För närmare redogörelse för verksamhetens påverkan på kulturmiljön samt förebyggande åtgärder, se avsnitt 7.14 i miljökonsekvensbeskrivningen samt bilaga 5 till densamma. 5.7 Landskap och bebyggelse En landskapsanalys har genomförts, vilken identifierar ett antal värdefulla miljöer och siktstråk och bedömer risken för negativ påverkan på dessa. Den planerade vindkraftparken kommer att innebära en märkbar visuell påverkan på landskapsbilden. Den ligger inom ett höglänt skog- och myrrikt landskap. Landskapets storskalighet och låga komplexitet gör att den här landskapskaraktären i stor utsträckning generellt är tålig för vindkraft, vilket bekräftas i båda de regionala landskapsanalyser som Länsstyrelsen i Västernorrlands län respektive Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tagit fram. Fotomontagen visar att det inom närzonen finns ett antal platser där det är möjligt att överblicka vindkraftparken. Påverkan på landskapsbilden inom när- och mellanzonen bedöms därmed vara stor från dessa platser. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga. E.ON Vind avser att tillämpa 1000 m respektavstånd från vindkraftverk till närmaste bostäder utanför verksamhetsområdet.
14(25) Utöver ovan nämnda landskapsanalys så har en synbarhetsanalys och ett flertal fotomontage tagits fram för att illustrera verksamhetens visuella påverkan. För närmare redogörelse för verksamhetens påverkan på landskapsbilden samt förebyggande åtgärder, se avsnitt 7.5 i miljökonsekvensbeskrivningen samt bilagorna 6, 7 och 8 till densamma. 5.8 Rennäring Jijnjevaerie sameby gör anspråk på den del av verksamhetsområdet som ligger i Västernorrlands län. Den delen anges som vårvinterland och förvinterland på Sametingets markanvändningskartor. Av Gränsdragningskommissionens rapport Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14) kan utläsas att hela Medelpad klassas tillhöra kategori 3 innebärande av samerna påstådd men enligt vår bedömning inte bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Den del av området som ligger i Gävleborgs län omnämns inte på Sametingets karta. Gubbabergets projektområde ligger dock ca 35 km söder om den angivna gränsen för riksintresse och kärnområde för renskötsel. Till närmaste flyttled är det ännu längre. Sammantaget bedöms projektets inverkan på rennäringen som ringa. 5.9 Friluftsliv och areella näringar Inget riksintresse eller särskilt utpekat rekreationsområde för friluftslivet finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet används för jakt samt bär- och svampplockning i en för områdestypen normal omfattning. Delar av verksamhetsområdet ingår i Ramsjö Fiskevårdsområde med ett antal sjöar och bäckar där fiske bedrivs, däribland Långsjön. Efter samrådet har maxexempellayouten anpassats så att närmaste vindkraftverk nu står ca 1,8 km från en övernattningsstuga tillhörande en sportfiskeklubb.
15(25) Vindkraftverkens ljud, skuggor samt synlighet kan påverka upplevelsevärden inom verksamhetsområdet och dess närmaste omgivningar. Tillgängligheten till miljöerna inom verksamhetsområdet kommer dock endast att begränsas tillfälligt under byggperioden. Se närmare i avsnitten 7.1 och 7.2 i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.10 Kumulativa effekter E.ON Vind planerar för att uppföra ytterligare två vindkraftanläggningar i Ånge kommun. De planerade anläggningarna, Björnberget och Bäråsen, är belägna knappt 1 km nordväst om respektive ca 14 km öster om här aktuell verksamhet och ansökan om tillstånd att uppföra och driva dessa görs separat. Sammanlagt inklusive Gubbaberget planeras för ca 300 vindkraftverk i åtta olika parker i olika storlekar inom detta höglänta skogsområde. Gubbaberget är en av de större planerade parkerna med 46 verk. Antalet vindkraftverk i andra parker varierar mellan 7-93 verk. En kumulativ synbarhetsanalys för alla kända närliggande vindkraftprojekt under utveckling har gjorts och landskapet har regionalt bedömts som tåligt för vindkraftsetableringar med ett fåtal utblickar där flera parker syns samtidigt. Samtliga planerade vindkraftparker finns inom områden som är utpekade i de kommunala vindkraftplanerna. Vad gäller ljud under driftfasen kommer Gubbaberget att samverka kumulativt med Björnberget, dock utan att ljudnivån beräknas överstiga 40 db(a) vid bostäder. På motsvarande sätt har skuggberäkning med Gubbaberget och Björnberget utförts. Beräkningen visar att det inte är någon skillnad i skuggtider vid den kumulativa beräkningen, dvs. gällande begränsningsvärden kommer att innehållas.
16(25) 6. Motstående intressen Såvitt E.ON Vind kan bedöma, kommer inga motstående allmänna intressen att påverkas av verksamheten. Försvarsmakten, berörda flygplatser och teleoperatörer har givits möjlighet att yttra sig under samrådet och projektet bedöms inte stå i konflikt med dessa intressen. Organisationer, privatpersoner och företrädare för mindre näringsverksamheter har inom ramen för samrådet haft frågor, synpunkter och invändningar kopplade till bl.a. ljud, skuggor, ljus, natur- och kulturvärden samt landskapsbild, se samrådsredogörelsen i avsnitt 3 i miljökonsekvensbeskrivningen samt bilaga 1 till densamma. 7. Villkorsdiskussion 7.1 Ansökan om fri placering inom definierat område Sökanden ansöker om tillstånd enligt miljöbalken att inom verksamhetsområdet, se bilaga 1, få uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med maximalt 46 vindkraftverk. Ansökan tar sin utgångspunkt i en maxexempellayout som är tänkt att illustrera värsta fallet vad gäller miljökonsekvenser, men också vad som i nuläget förefaller vara det mest optimala utnyttjandet av områdets potential för produktion av förnybar elenergi. E.ON Vind har dock utformat ansökan med bilagor på ett sådant sätt att ett tillstånd enligt miljöbalken även ska omfatta möjligheten till en etablering av exempelvis ett färre antal verk med lägre totalhöjd. Den slutliga placeringen av vindkraftverken kommer att göras med hänsyn till de utformningsprinciper, s.k. parkutformningskrav, som definieras av angivna undantagsområden, förslag till villkor och förebyggande åtgärder enligt miljökonsekvensbeskrivningen. Avsikten med dessa parkutformningskrav är att skapa grundläggande försiktighetsmått och ramar inom vilka E.ON Vind måste förhålla sig vid detaljplaneringen av verksamheten, ramar som begrän-
17(25) sar miljöpåverkan samtidigt som de lämnar utrymme för att vid upphandling och byggnation göra mindre justeringar efter krav från vald leverantör och närmare kännedom om vindens egenskaper inom området. Parkutformningskraven tillämpas i tre kategorier; krav vid placering av vindkraftverk, krav vid anläggningsarbeten som tar ny mark i anspråk samt krav vid förstärkning och breddning av befintlig väg samt nedläggande av kabel i befintlig väg. Med hänsyn till parkutformningskraven, samt de övriga villkor och förebyggande åtgärder som föreslås för verksamheten, anser E.ON Vind att det inte finns någon konflikt i att ansöka för ett område utan förutbestämda placeringar. 7.2 Begränsningsvärden Miljööverdomstolen har fastslagit att användningen av begreppen gränsvärde och riktvärde ska utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att sådana villkor i stället bör preciseras genom att ramarna för kontrollen av dem anges i villkoret. 3 E.ON Vind har med anledning av detta valt att anpassa villkorsskrivningen avseende buller och skuggtid enligt nedan. 7.2.1 Buller Beträffande ljud konstaterar E. ON Vind att Naturvårdsverkets angivna riktvärde, innebärande att ljud från vindkraftverk inte bör överskrida ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) utomhus vid bostäder kommer att innehållas, varför detta föreslås som ett begränsningsvärde. För att kontrollera att begränsningsvärdet innehålls åtar sig E.ON Vind att inom ett år från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift genomföra ljudmätning i form av närfältsmätningar, i enlighet med metodik som vid varje tillfälle rekommenderas av Naturvårdsverket. Uppgifter från denna mätning 3 Se Miljööverdomstolens domar den 29 januari 2009, mål nr M 3792-07 och M 1303-07.
18(25) används sedan för beräkning av ljudemission enligt etablerade beräkningsmodeller. Denna kontroll ska därefter utföras igen om det sker förändringar av verksamheten. Se närmare i föreslaget villkor 8 i avsnitt 8 nedan. Om ljudet från vindkraftverken skulle överstiga en ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) vid bostad, åtar sig E.ON Vind att inom en vecka efter det att överskridandet konstaterats, underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redovisa vilka åtgärder E.ON Vind vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 7.2.2 Skuggor Det finns inte några fasta riktvärden avseende skuggeffekter från vindkraftverk. Enligt Boverkets rekommendation (Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, januari 2009) bör den teoretiska skuggtiden vid bostäder inte överstiga 30 timmar per år. E.ON Vind föreslår att kontroll av begränsningsvärdet ska ske genom teoretisk beräkning och/eller genom funktionskontroll av skuggreglerutrustning om det inte på annat sätt kan uteslutas att angiven skuggtid överskrids. Se närmare i föreslaget villkor 9 i avsnitt 8 nedan. 7.3 Kostnader för efterbehandling Svensk Vindenergi har i samarbete med andra aktörer gjort en studie av kostnader som uppstår i samband med återställningsarbeten. Slutsatsen är att de siffror som redovisas i studien inte kan användas för generell kostnadsuppskattning. Detta eftersom alla projekt har olika förutsättningar och osäkerheterna i kalkylen skulle bli för stora. Kalkylexemplen som presenteras i rapporten syftar istället till att visa på spännvidden avseende kostnader och svårigheten att förutspå framtiden. En schablonisering av kostnader riskerar att innebära att den ekonomiska säkerheten sätts konservativt och därför blir orimlig att bära för projektet.
19(25) I samband med investeringsbedömningen gör E.ON Vind en livscykelanalys där bl.a. hänsyn tas till återställningskostnader. För de vindkraftparker som E.ON Vind driver idag byggs en ekonomisk säkerhet upp successivt genom årliga interna avsättningar. Återställningskostnaderna avseende vindkraftparken Gubbaberget kommer att behandlas på liknande sätt. Med anledning av ovan nämnda osäkerheter anser E.ON Vind att det inte är meningsfullt att presentera mer specificerad information om kostnaderna för nedmontering och återställande av ytor. E.ON Vind hänvisar till Miljööverdomstolens dom den 19 november 2008, mål nr M 2210-08, i vilken Miljööverdomstolen särskilt prövade vad som kan anses utgöra ett rimligt säkerhetsbelopp för vindkraftverk som uppförs i skogsmark. Miljööverdomstolen bedömde att kostnaden för nedmontering av ett vindkraftverk ligger i storleksordningen 300 000 kronor. Beloppet bedöms täcka kostnaden för nedmontering och återställande av ytor utan beaktande av skrotvärdet. E.ON Vind föreslår därför att säkerhet ställs med 300 000 kr per verk, se villkor 14 i avsnitt 8 nedan. 8. Förslag till villkor I detta avsnitt benämns E.ON Vind som Bolaget. 1. Om inte annat framgår av nedan angivna försiktighetsmått ska vindkraftanläggningen uppföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Bolaget ska senast en (1) månad innan anläggningsarbetet påbörjas informera tillsynsmyndigheten, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Transportstyrelsen och LFV om varje vindkraftverks koordinatposition och totalhöjd i meter över havet.
20(25) 3. Bolaget ska senast en (1) månad efter det att byggnations- och anläggningsarbetet är utfört anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Temporärt nyttjade markytor vid anläggningsarbetet såsom upplags- och uppställningsplatser, dock ej kranuppställningsplatser, ska återställas snarast möjligt och senast två (2) år efter det att anläggningsarbetet avslutats. 4. Varje vindkraftverks totalhöjd får maximalt uppgå till 240 m. 5. Vindkraftverken ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens anvisningar. 6. Vindkraftverken ska placeras inom det verksamhetsområde som framgår av ansökan, se bilaga 1, samt utanför de undantagsområden som angivits i bilaga 3a. Slutlig placering kommer att meddelas tillsynsmyndigheten en (1) månad innan tillståndet tas i anspråk. 7. Vägdragning och övriga detaljer i infrastrukturen ska följa de parkutformningskrav och förebyggande åtgärder som angivits i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen och slutligen fastställas av Bolaget efter samråd med tillsynsmyndigheten. 8. Ljud från vindkraftverken får vid permanentbostad eller varaktigt fritidsboende under hela dygnet inte överskrida ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) utomhus. Om sådant buller som avses i föregående stycke överstiger en ekvivalent ljudnivå om 40 db(a), ska Bolaget inom en (1) vecka efter det att överskridandet konstaterats, underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Bolaget ska inom ett (1) år från det att vindkraftverken tagits i drift genomföra källjudsmätningar med metodik som vid varje tillfälle
21(25) rekommenderas av Naturvårdsverket. Uppgifter från denna mätning används sedermera för beräkning av ljudemission enligt etablerade beräkningsmodeller. Kontroll enligt ovan ska även ske så snart det skett väsentliga förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 9. Vindkraftverken får vid bostäder inte ge upphov till en teoretisk skuggtid överstigande trettio (30) timmar per år. Bolaget ska, när slutlig utformning av anläggningen bestämts enligt villkor 6, kontrollera skuggtiden genom teoretisk beräkning. Om beräkningen visar att den angivna skuggtiden överskrids ska skuggregleringsutrustning aktiveras innan driftsstart och funktionskontroll därefter genomföras i enlighet med egenkontrollprogrammet. 10. Varningsskyltar med information om risk för iskast och andra nedfallande föremål ska sättas upp inom verksamhetsområdet. Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 11. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras och förvaras på tät yta utan avlopp, under tak och i övrigt på sådant sätt att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. Kärl innehållande sådana produkter och sådant avfall ska vara noggrant märkta med sitt innehåll. 12. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag på kontrollprogram omfattande anläggningsarbeten ska lämnas in till tillsynsmyndigheten minst fyra (4) veckor innan arbetena påbörjas. Kontrollprogram för verksamheten i sin helhet ska lämnas till till-
22(25) synsmyndigheten senast tre (3) månader efter det att det första vindkraftverket tagits i drift. 13. När verksamheten slutligen upphör ska Bolaget skriftligen meddela tillsynsmyndigheten tidpunkten för detta. Inom sex (6) månader från den meddelade tidpunkten ska Bolaget för tillsynsmyndigheten redovisa en plan för hur och inom vilken tid vindkraftverken ska nedmonteras och omhändertas samt hur marken ska återställas. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 14. Bolaget ska ställa av tillståndsmyndigheten godkänd säkerhet enligt 16 kap. 3 miljöbalken om trehundratusen (300 000) kronor per vindkraftverk för avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerheten ska ställas innan det första vindkraftverket tas i drift eller om Bolaget väljer det, byggas upp under en tjugoårsperiod och då ställas med lika stora delar det tionde, femtonde respektive tjugonde året efter det att gruppstationen tagits i drift, varvid i sådant fall en första avsättning om tvåhundrafemtiotusen (250 000) kronor ska ske innan det första vindkraftverket tas i drift. 9. Tillåtlighet 9.1 Tillåtlighet enligt 2 kap. miljöbalken 9.1.1 Kunskapskravet E.ON Vind har projekterat och uppfört ett flertal vindkraftanläggningar varvid erfarenheten och kunskapen på området får anses vara god. E.ON Vind har härutöver uppfört ett antal 100-meters mätmaster samt sodar som används för vindmätningar i syfte att öka kunskapen om goda vindlägen i landet. På den aktuella platsen pågår mätning sedan slutet av sommaren 2012. Vidare har E.ON Vind i samband med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen låtit utföra inventeringar och utredningar av naturvärden, fågelliv och fladdermöss, en landskapsbilds- och kulturmiljöanalys samt tagit
23(25) fram omfattande beräkningar avseende skuggeffekter, buller, siktanalys, fotomontage m.m. Det får därmed anses uppenbart att kunskapskravet innehålls. 9.1.2 Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen, har undersökningar företagits i området och erforderliga försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan på natur- och kulturmiljön och människors hälsa. Utvecklingen inom vindkrafttekniken sker mycket snabbt. Den bästa tillgängliga tekniken när tillståndsansökan lämnas in behöver inte vara densamma då anläggningen ska byggas. E.ON Vinds yrkanden och föreslagna villkor har utformats på ett sätt som möjliggör användande av bästa möjliga teknik. Möjligheten att så nära inpå byggstart som möjligt välja exakt antal vindkraftverk, typ och art av vindkraftmodell samt exakt placering av vindkraftverken säkerställer att den tekniskt och ekonomiskt effektivaste modellen på marknaden kommer att användas. Mot bakgrund av vad som anges ovan anser E.ON Vind att bolaget lever upp till försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. 9.1.3 Val av plats Det aktuella verksamhetsområdet är till delar utpekat som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken och har i jämförelse med andra möjliga lokaliseringar för vindbruk befunnits utgöra ett av de bästa alternativen, se avsnitt 8.3 i miljökonsekvensbeskrivningen. Området är även utpekat som lämpligt för vindkraftutbyggnad i både Ånge och Ljusdals kommuners vindkraftsplaner och det har inte identifierats några tungt vägande motstående intressen som skulle kunna äventyra tillåtligheten av detta projekt. Det av E.ON Vind föreslagna verksamhetsområdet rymmer upp till 46 vindkraftverk utan att begränsningsvärden i fråga om buller och skuggor överskrids på störningskänsliga platser. Såväl påverkan på landskapet och kulturmiljön som påverkan på naturmiljö och fauna bedöms som acceptabel.
24(25) Inga riksintresseområden, naturreservat, eller områden med liknande skydd är direkt berörda av projektet. Undantagsområden, förebyggande åtgärder och försiktighetsmått har definierats och formulerats för att ytterligare begränsa verksamhetens miljöpåverkan, samtidigt som området utnyttjas optimalt med hänsyn till rådande vindförhållanden etc. 9.2 Tillåtlighet enligt 3-4 kap. miljöbalken Den ansökta verksamheten är inte oförenlig med några riksintressen enligt 3-4 kap. miljöbalken. Den ansökta verksamheten beräknas producera i storleksordningen 410 GWh/år och kommer därmed att utgöra ett betydande bidrag till uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraft. Det får därför anses vara god resurshushållning att den aktuella vindkraftanläggningen uppförs. 9.3 Tillåtlighet enligt 16 kap. miljöbalken Den ansökta verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 10. Samråd m.m. Samråd har skett i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Vad som framkommit vid samråden har beaktats vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivningen och denna tillståndsansökan. Se avsnitt 3 i miljökonsekvensbeskrivningen och underbilaga 1 till densamma för utförligare information i denna del. 11. Igångsättningstid E.ON Vind föreslår att igångsättningstiden (dvs. den tid inom vilken verksamheten ska ha tagits i drift) bestäms till tio (10) år från lagakraftvunnet tillstånd, vilket måste anses vara skälig med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.