Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort



Relevanta dokument
Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

2(47) Datum: Beteckning: FO 30 A 2008:68231 Ert datum: Er beteckning: N2008/5938/TR

DUBBFRIA VINTERDÄCK SOMMARTID

ERFARENHETER FRÅN DUBBDÄCKSAVGIFTER I OSLO

Denna sida har med avsikt lämnats tom.

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Varför cykla på vintern? Dubbdäck ger säkrare cykling vintertid. Miljö, trängsel Hälsa. Snabbt och enkelt Avkopplande och uppiggande.

Trafiksäkerhetsutvecklingen

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) i Jönköping

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Mätning av rullmotstånd

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Tystare parker och friluftsområden

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Tränade för bättre bromskraft Produktkatalog Vinter

Keep it MINI. MINI ORIGINALTILLBEHÖR till mini countryman.

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

Goodyears Däckbarometer En färsk rapport om trafiksäkerhet, körvanor och däck.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Kv. Stora Frösunda, Solna

SÄKERHETSAVSTÅND I BILKÖER

Svanenmärkning av Fordonsdäck

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

PM

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Allt farligare att jobba på vägen

E 4 Förbifart Stockholm

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Partikelbildning från beläggningar - några påverkansfaktorer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr Dubbdäckens vara eller icke vara Orsaken till dubbdäcksförbud i Uppsala kommun

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

HÖSTKAMPANJ 2015 För dig och din Toyota

Antal omkomna

MASW. Prislista vinterdäck 2013/14. norradack.se. Presa Spike Presa Ice Arctictrekker

Äldres fallolyckor på snö och is. Projekt och kunskapsöversikt 2014/15

Tillsyn väg- och spårtrafik

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

DÄCKBYTE? Har du järnkoll på dina sommardäck så

Åtgärder mot höga halter av PM 10 i Stockholm. Mats Gustafsson, VTI

Tingberg 3:72, Lödöse Trafikbullerutredning

Lilla Essingen, kv Primus

BULLERDÄMPANDE BELÄGGNING Hur långt har utvecklingen kommit?

VINTERHJUL

HÖSTKAMPANJ 2015 För dig och din Toyota

Nyckeltal för trafiknämnden

Vedhall, Åkerhög 1:3 trafikbullerutredning för planerade villor

VÄRDEFULLA ERBJUDANDEN OCH TRYGGA TIPS INFÖR VINTERN! PERSONLIG SERVICELAMPA HJULSKIFTE FRÅN 250 KR UPP TILL 40% RABATT PÅ DÄCK

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Erfarenheter av Vägbanereflektorer Bullerlinjer. Pauli Velhonoja Vägförvaltningen Finland

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Energimärkning av däck

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Avd. Matematisk statistik

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Slitskyddade skovlar för slunghjul

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Sanering av tidigare kemtvätt inom Kv. Järnsågen, Trollhättan

Åtgärdsprogram för partiklar PM10. Linköpings kommun. Del I - Bakgrund och förutsättningar. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Dnr.

Lanesund Fastigheter AB Bullerutredning, väg 161

ERTMS finansiering av ombordutrustning

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen Falu Fågelklubb

Uponor InfrastrUktUr uponor BETÄCKnInGAr. nyhet! Längre livslängd, tätare anslutning och bättre ljudergonomi

Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken

Vårens Viktigaste test:

Trafikanalys Drömgården

FLEX Lathund för semesterskuld

1 Underlag. 2 Bakgrund. 3 Allmänt om buller. Innehållsförteckning. Flottsundsbron Bullerutredning Johanna Åström

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Bullerutredning Villa Roskullen

BRUTTOPRISLISTA HÖST & VINTER 2015

Prov med Regina 250. Christer Högström, Provledare Regina 250 Bombardier Transportation

PRISLISTA PERSONBILSDÄCK Vinter 2012 GÄLLER FR O M JULI 2012 ROLIGARE TILLSAMMANS

Lugnare arbete på väg Fredrik Friberg

Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK

Transkript:

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Tre typer av vinterdäck Dubbdäck Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden Dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden Året-runt-däck är ej ett vinterdäck!

Olika vinterdäcks egenskaper enligt STRO Dubb Dubbfri N Dubbfri E Våt is ***** **** ** Rå is ***** ***** *** Hård snö **** **** *** Lös snö **** ***** *** Våt asfalt *** ** ***** Torr asfalt **** *** ***** Stabilitet *** ** ***** Komfort **** ***** **** Ljudnivå *** ***** ***** N=nordiska E=mellaneuropeiska 5 * bäst 1 * sämst www.stro.se

Nya EU-regler - Märkning av bildäck Från 2012: Krav på märkning av rullmotståndsklass på bildäck Krav på märkning av våtfriktionsklass på bildäck Krav på märkning av bullernivå på bildäck Inga krav på väggrepp på is/snö

Vinterdäcksproblematiken Dubbat Ishalka Bra allround Partiklar River is och ruggar asfalt Odubbat Två typer: Nordisk - Europeisk Mer Nischade Snälla mot vägen Polerar is och asfalt Ljudnivå? Bränsleförbrukning? Livslängd? Antisladdsystem?

Upplägg Väggrepp Olycksstatistik Vad blir effekten vid minskad dubbdäcksanvändning? Polering: is Polering: afalt Partikelgenerering Buller Rullmotstånd Att köra vinterdäck på sommaren?

Poleringseffekt! Underlaget förändras Jämför friktionen på packad snö precis inför en busshållplats! Poleringseffekter blir tydliga när dubbdäck förbjuds! Norska studier: Sintef 2002 Tester på isbana visar att det Japan: är Hokkaido dubbdäcksandelen Totalförbud starkt påverkar av dubbar => ökning av isbanans friktion. påkörningsolyckor vid övergångsställen Tidigare antagande om minst 20% dubbandel för att upprätthålla väggreppet verkar vara för lågt satt Testerna indikerar en dubbdäcksandel > 50% för att isfriktionen ska påverkas väsentligt

Däckens betydelse & Underlagets betydelse Risken för dödlig olycka vidd tappad kontroll pga sladd: Jämfört med dubbade däck: Nordisk odubbad: 50% ökad risk C.Europeisk odubbad: 80% ökad risk

Erfarenheter från Norge med minskad dubbdäcksandel i städer Studie 1: Fridström år 2000. Undersökning av 4 norska städer där dubbdäckandelen minskat i storleksordning 70%->35 resulterat i en ökning av polisrapporterade olyckor med 2-5%.

Studie 2: Elvik år 2011. Undersökning av 5 norska städer där dubbdäckandelen mellan 40%- >14% beroende på stad. Resulterat i en ökning av polisrapporterade olyckor med ca 2%. (Långt ifrån statistiskt säkert dock)

En mer relevant effektbeskrivning

VTI uppskattningar av minskad dubbdäcksanvändning: 2008

Dubbdäcksrestriktion i Stockholm (gult) Region Stockholm 50% Övriga kommuner 30% Inga beräkningar 20% 69% använder dubbdäck VTI-rapport 648, 2009

Dubbdäcksrestriktion i Stockholm Olyckseffekt vid is/snö Område Däck D-N-E Antal personskadeolyckor Is/snöväglag Antal döda persone r Antal svårt skadade personer Antal personskadeolyckor Is Antal döda personer Antal svårt skadade personer IsSnö/Is Innerstad 20-40-40 2,4 0 0 1,2 0 0 39/11 Ytterstad 30-35-35 8,8 0 1,9 4,1 0 1,2 Antal personskadeolyckor VV- Region Stockhol m 50-25-25 7,1 0,05 1,7 4,8 0,04 1,1 161/55 267/132 TOTALT 18,3 <0,1 3,6 10,1 <0,1 2,3 467/198 OBS enbart motorfordonsolyckor VTI-rapport 648, 2009

Dubbdäcksminskning på det statliga vägnätet då is/snö Däckkombinationer Is/snöväglag Is D-N-E Antal personskadeolyckor Antal döda personer Antal svårt skadade personer Antal personskadeolyckor Antal döda personer Antal svårt skadade personer 70-15-15 1860 59 437 854 21 207 Nedan anges skillnader till ovanstående faktiska utfall vintern 2005/06 100-0-0-84,6-2,7-19,9-56 -1,4-13,6 50-25-25 56,0 1,8 13,1 37,1 0,9 9,0 50-50-0-40,2-1,3-9,4-2,8-0,1-0,7 50-0-50 152,1 4,8 35,7 77,0 1,9 18,7 20-40-40 140,3 4,4 33,0 93,0 2,3 22,5 20-80-0-13,6-0,4-3,2 29,1 0,7 7,1 20-0-80 294,2 9,3 69,1 156,8 3,9 38,0 VTI-rapport 648, 2009 tabell 11

Väggrepp: forskning på tre nivåer

Ta fram standard metod för bestämning av vinterdäcks väggrepp

Däckmätningar i maskin: Vad mäter vi? Fordonets färdriktning x α M z α : vinkel mellan hjulets rullriktning och fordonets färdriktning (kallad slipvinkel) F x : kraften som verkar på däcket i rullriktningen y F y Fx F y : Sidkraften som verkar på däcket M z : Återställningsmomentet Vill mäta dessa krafter och moment under kontrollerade former för olika rullhastigheter, fordonshastigheter, styrvinklar och hjullaster.

VTI:s däcksprovningsanläggning Däcksprovningsanläggningen, även kallad Långa banan, är konstruerad för att kunna mäta lastbilsoch personbilsdäcks friktion på is under extremt kontrollerade temperaturförhållanden.

BV12 (bromsvagn 12) är vår mobila utrustning för däckfriktionsmätning. Den har en topphastighet på ca 100 km/h och kan mäta alla tre krafterna samt återställningsmomentet med hög precision. BV12 har en vattentank för att kunna göra friktionstester på vått underlag. Friktionen kan mätas under variabel last, slipvinkel, slip (0-100%) och spin (0-100%).

Blankis: ökad bromssträcka jämfört med dubbdäck 90 Increased braking distance compared with studded tyre 80 70 60 % 50 40-3 deg -8 deg 30 20 10 0 Nordic C. European Summer

Packad snö 120,0 Snögrepp jämfört med referensdäck 100,0 80,0 % 60,0 40,0 20,0 0,0 N N N N E E E E S S

Buller

Buller Förr var bulleremissionen från vinterdäck mycket högre än för sommardäck, såväl externt som internt Men, moderna vinterdäck ger i regel lägre bullernivåer än sommardäck (externt) Internt i fordon är förhållandet mer komplicerat beror på interaktionen däck/fordon Vinterdäck för nordiska förhållanden har en optimering av mönster och material som är mer gynnsam för låg bulleralstring än de för mellaneuropeiska förhållanden Bildäcks bulleralstring har starkt samband med hastigheten (gäller alla sommar- och dubbfria vinterdäck)

Dubbars ljudalstring har svagt samband med hastigheten Dubbade vinterdäck ökar däckbullret från lätta fordon med 2-5 db(a) jämfört med samma vinterdäck utan dubb Ökningen är störst vid låga hastigheter Dubbdäck bullrar inte mer än sommardäck (70-150 km/h), vanligen t o m mindre (trots dubbljud) Vid låga hastigheter (20-50 km/h) bullrar dock dubbade vinterdäck mer än alla andra däck Vid höga hastigheter hörs dubbarna knappast alls men vid låga hastigheter hörs ett tydligt knattrande

Viktigaste effekten av dubbar på bulleremissionen är de krav på vägbeläggning som de leder till Dubbdäcksslitaget kräver beläggningar med större sten ger högre buller Dubbdäcksslitaget ger mer slitage och smutsgenerering täpper igen lågbullerbeläggningars porer orsakar snabb försämring av deras bullerreduktion

Bussolyckor vintertid - däckens betydelse Comparison bus tyres and SUV tyres 250 Total ice grip value 200 150 100 50 0 Bus: unstudded winter (4) Bus: studded (2) Bus: superstudded (1) Bus: summer (3) SUV: unstudded winter (10) SUV: studded (7) SUV: off road (6) SUV: summer (1)

Frågeställning: 1. Hur väl fungerar ett antisladdsystem på halt underlag med bra och dåliga däck? Olycksstatistik med och utan antisladd är gjord på nya bilar med nya däck. Ny statistik från Trafikverkets djupstudier inte helt utredd 2. Kan ett antisladdsystem kompensera för sämre däck vid en kritisk undanmanöver?

Hur fungerar ett antisladdsystem? Överstyrning Understyrning

Metodik Studie 1: Fälttest med förare Testa flera olika fordons prestanda vid en undanmanöver där för hög hastighet leder till en sladd. Ett antisladdsystem är konstruerat för att kunna hjälpa föraren att återfå kontrollen. Testa med och utan antisladdsystem påslaget, och med flera olika däck med varierande prestanda. Studie 2: Fälttest med styrrobot Ta fram en styrmanöver med robot för att se hur mycket överstyrning det är möjligt att åstadkomma med en bakhjulsdriven bil med antisladdsystem aktiverat Testa flera olika däck, nya och slitna, för att se hur stor skillnad det är

Modifierad ISO 3888-2 testmanöver för att få tillräcklig överstyrning! 4 m

Resultat Bromstester

Resultat Genomsnittshastigheter för däcken utan antisladdsystem 68 67 Hastighet (km/h) 66 65 64 63 62 61 60 Däck 1: Nordisk friktion Däck 2: Europeisk friktion Däck 3: Europeisk friktion Däck 4: Europeisk friktion

Resultat Genomsnittshastigheter för däcken med och utan antisladdsystem 70 69 Hastighet (km/h) 68 67 66 65 64 63 Antisladd av Antisladd på 62 61 60 Däck 1: Nordisk friktion Däck 2: Europeisk friktion Däck 3: Europeisk friktion Däck 4: Europeisk friktion

Studie 2: överstyrning med styrrobot Ger reproducerbara resultat Kan åstadkomma maximalt med överstyrning

Neutralstyrd bil 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -12-10 -8-6 -4-2 0 2

Understyrd bil 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -12-10 -8-6 -4-2 0 2

Överstyrd bil 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -12-10 -8-6 -4-2 0 2

Partiklar Inandningsbara partiklar påverkar människors hälsa (ökad dödlighet och sjuklighet) Halterna har gränsvärden Inom EU finns direktiv, som i Sverige omsatts i miljökvalitetsnormer MKN infördes 2005 och har uppdaterats 2010 Partiklar övervakas vanligast med mätning av PM10 och/eller PM2,5

En viktig orsak till debatten Dubbdäck sliter ner vägbeläggningar Slitaget har ökat under 2000-talet pga Ökad trafik Lägre krav på ballaststen i beläggningar sedan 2003 (EU) Standarden kommer att höjas i år pga detta Kostar ca 550-750 mnkr per år En del av slitaget blir inandningsbara partiklar (PM 10 ) Viktig orsak till att miljökvalitetsnormen för PM 10 inte klaras i ett flertal väg- och gatumiljöer.

Vad är speciellt med PM10 i Sverige (Norden)? Flera städer överskrider kraven för normen pga vägdamm Höga halter på senvinter och vår Mycket stor andel mineralpartiklar Mineralpartiklar förhållandevis grova bidrar kraftigt till massbaserade PM-mått Partiklarna kommer från dubbdäcksslitage av vägbanor och, i viss mån, från vintersandning

Vet vi att dubbdäck är en viktig källa?

Kort om slitagepartiklar i vägmiljön Består till stor del av mineralfragment, men även bidrag från däck, bromsar, bitumen De partiklar som bidrar till PM10 är förhållandevis grova (0,5 10 µm) Bidrar främst till luftvägsrelaterade sjukdomar, men möjligen också till akut dödlighet. Verkar inte vara kopplade till hjärt-kärlsjukdom och för tidig död, till skillnad från mycket små partiklar (< 100 nm) från t.ex. avgaser. Liten brasklapp: i lab verkar dubbdäck orsaka även en fraktion nanopartiklar (20-50 nm) av okänt ursprung. Möjligen kan även odubbade vinterdäck skapa en annan fraktion nanopartiklar. Ej styrkt i verklig trafikmiljö, men kan komma att påverka den hälsomässiga bedömningen.

Läget Vägdamm har negativa hälsoeffekter och är den viktigaste orsaken till att vi överskrider MKN. Dubbdäcksanvändning den viktigaste faktorn för höga halter PM10

Grund till debatten Juridiskt: Sverige har att efterleva Miljökvalitetsnormen (EUdirektiv), där åtgärder mot grövre PM10-fraktioner är effektivast. (PM10 är ett massbaserat mått). Även den nya normen för PM2,5 åtgärdas bäst genom att minska partiklar i den grövre delen av PM2,5. Alltså juridiskt oantastligt med dubbdäcksförbud. Men: Två centrala frågor: Är slitagepartiklarna tillräckligt farliga för att motivera minskad dubbdäcksanvändning? Hur viktiga är dubbdäcken för trafiksäkerheten?

Partikelgenerering Dubbdäck i laboratorium

Inverkan av olika däcktyper på partikelhalten vid provvägsmaskinen 6000 30 km/h 50 km/h 70 km/h WearEm 4000 PM 10 [µg/ /m 3 ] 2000 Summer tyre Sommardäc k 0 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00

Inverkan av olika däcktyper på partikelhalten vid provvägsmaskinen 6000 30 km/h 50 km/h 70 km/h WearEm 4000 PM 10 [µg/ /m 3 ] 2000 Friktionsdäc k Friction tyre Summer Sommardäc tyre k 0 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00

Inverkan av olika däcktyper på partikelhalten vid provvägsmaskinen 6000 30 km/h 50 km/h 70 km/h Dubbdäck Studded tyre WearEm 4000 PM 10 [µg/ /m 3 ] 2000 Friktionsdäc k Friction tyre Summer Sommardäc tyre tyre k 0 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00

Inverkan av olika andel dubbdäck på partikelhalten vid provvägsmaskinen 5 100% studded 75% studded 4 50% studded 25% studded 0% studded PM -3 10 [mg m ] 3 2 1 0 8:00 9:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00

Dubbdäck i verkligheten - Slitaget ökar drastiskt både på torr och våt väg

Slutsatser från konferensen om vägdamm Toxikologiska studier mineralsammansättning i beläggningen och ytreaktiviteten hos stenmineralerna endotoxin (från jordbakterier) Effekter av korttidsexponering på sjuklighet hos befolkningen I Stockholm finns observerade effekter på luftvägssjukdomar Effekter på både luftvägs- och hjärtkärlsjukdom har noterats i studier i andra länder Effekter av korttidsexponering på förtida dödlighet hos befolkningen korttidsexponering för vägdamm (dagar) medför ökad förtida dödlighet (nytt 2011)* Partiklar som transporteras med vindar från Sahara medför ökad dödlighet Grova partiklar påverkar dödlighet i torra områden i amerikanska studier Effekter av långtidsexponering på förtida dödligheten Studier i Stockholm visat att vägtrafikens utsläpp påverkar den förtida dödligheten, men det går ej avgöra vilka ämnen eller vilken partikelfraktion som detta beror på vägdamm kan spela en roll för förtida dödlighet p g a långtidsexponering men detta har ej visats. * Visades ej på konferensen, eftersom studien ej var klar då