09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

Transkript

1 i ÅRETS BÄSTA MEDLEMSTIDNING VINNARE AV GULDBLADET 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS UTREDNING: SÅ MÅNGA FLER TRAFIKOFFER MED FÄRRE DUBBDÄCK l m l j ö v ä n s ä k e r i g e k o n o m Årets Smartaste Bil 2009 i s k p r a k t i s k SMARTAST 2009 MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA TEST: HÄR ÄR ÅRETS BÄSTA EXTRALJUS TONY RICKARDSSON: DÄRFÖR ÄR JAG NOGA MED TRAFIKREGLERNA VINTERSKOLAN: TIPSEN FÖR ATT KÖRA I HALKA NUMMER 9 DECEMBER 2009

2 DOKUMENT Politikerna vill få bort dubbdäcken. Är det värt 140 olyckor med personskador, fyra döda, 33 svårt skadade? Det kan bli resultatet, enligt statens egen utredning. 0 m 20 m DUBBDÄCK Titta på bromsprovet här ovanför. Det är från Aftonbladets däcktest, där det bästa odubbade däcket jämförs med det bästa dubbdäcket. Det skiljer drygt 12 meter i bromssträcka. 12 meter! Det är skillnaden mellan att kunna stanna, eller att krocka med bilen framför vid ett rödljus. Eller att glida rakt ut i en trafikerad korsning. Eller att halka ut i en rondell full med bilar. Eller att inte kunna stanna vid ett stopptecken. Det handlar alltså om att undvika en trafikolycka eller att krocka. Liknande bromsprov som andra gjort visar ungefär samma resultat. Och när man dessutom testar vägegenskaper, alltså att hålla sig kvar på vägen, blir resultaten likvärdiga. Vi kan därför slå fast dubbdäck är säkrast på is. Hur ofta behöver man då dubbdäck? Nästan aldrig, säger motståndarna. Jag håller med, nästan aldrig. Jag kanske bara behöver mina dubbdäck några dagar varje vinter. Eller egentligen bara några minuter. Eller sekunder. Och det är det som är själva poängen. Jag kanske bara har verklig nytta av mina dubbdäck några sekunder i vinter. Men det är just de sekunderna som kan vara skillnaden mellan liv och död. Det är halkan som är farlig, och den kommer plötsligt och oväntat. Det räcker med några sekunder om jag får sladd och halkar över på fel sida av vägbanan och frontalkrockar med en mötande bil. Det räcker med några sekunder om jag inte lyckas stanna vid ett rödljus och kör in i en stillastående bil och orsakar en whiplash skada som förstör en människas liv. Har mina dubbdäck hjälpt mig dessa sekunder, då har de gjort en stor insats för trafiksäkerheten. Men i dag är det upp och nedvända världen. Vägverket, lokalpolitiker, ansvariga ministern och en del experter kämpar för sämre säkerhet, vilket kommer att resultera i fler skadade, fler döda. Förklaringen är kanske den som Motormännens vd Maria Spetz skriver om på sidan 4. Har du missat ledaren, bläddra tillbaka och läs. Motors undersökande reportrar Mikael Bergling och Fredrik Nejman har granskat vad som kan hända om dubbdäcksförbudet sprider sig. Läs deras reportage. MICHAEL JONSSON CHEFREDAKTÖR FOTO: LASSE ALLARD, AFTONBLADET 22 MOTOR 09.09

3 TITTA DET SKILJER 12,7 METER MELLAN DUBBDÄCK OCH ODUBBAT BÄSTA DUBBDÄCKET: 49,1 METER Testteamet från Aftonbladet och Test World har testat 13 dubbdäck. Det dubbdäck med bäst bromsresultat på is, Nokian Hakkapeliitta 7, stannade på 49,1 meter. BÄSTA ODUBBADE DÄCKET: 61,8 METER Testteamet har också testat 14 odubbade däck på exakt samma sätt. Det odubbade däck med bäst bromsresultat på is, Michelin X-Ice X12, stannade på 61,8 meter. Testets sämsta odubbade däck, Pirelli Sottozero Winter 210, behövde 81,3 meter för att stanna. 40 m 60 m PÅ LIV & DÖD DUBBDÄCK BÄSTA VINTERDÄCKEN Dubbdäck är bäst. Åtminstone om du riskerar att köra på isigt underlag. Den skandinaviska däckbranschens gemensamma organisation STRO (The Scandinavian Tire & Rim Organization) har försökt värdera olika vinterdäcks egenskaper. Som grafiken här ovan visar är dubbade däck bäst på isigt underlag.enligt Statens Väg- och transportforskningsinstituts (VTI) friktionstester är dubbade vinterdäck som grupp bättre än odubbade däck på såväl våt is som torr slät is och torr skrovlig is. Friktionsskillnaderna är störst på våt is och minst på skrovlig is. Enligt andra tester har ett dubbdäck väsentligt kortare bromssträcka på isigt underlag än ett odubbat. SÅ GJORDES TESTET Testet av vinterdäckens bromssträckor har utförts av Aftonbladet och Test World i Ivalo, Finland. De gjordes på polerad isbana i 50 km/h bromstester gjordes med varje däck och hela testserien gjordes tre gånger, olika dagar, vid olika temperaturer. Varje försök gjordes på en ny oanvänd del av testbanan MOTOR 23

4 DOKUMENT Ett förbud mot dubbdäck innebär fler dödade och svårt skadade i trafiken. Att göra städer dubbdäcksfria riskerar trafiksäkerheten. Det är en dum idé, säger Motormännens trafiksäkerhetsexpert Niklas Stavegård. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK NEJMAN 140 FLER SKADAS I TRAFIKEN OM DET BLIR FÄRRE DUBBDÄCK För några veckor sedan gav regeringen klartecken till att kommunerna själva ska få avgöra om de vill införa lokala dubbdäcksförbud på vissa gator eller i vissa områden. Ett 20-tal kommuner har anmält sitt intresse. Hur många som verkligen komma att införa ett förbud och i sådana fall när är ännu oklart. Som argument för ett förbud används miljön och folkhälsan. Mot ett förbud talar trafik säkerheten. Under de senaste decennierna har antalet omkomna i vinter trafiken minskat dramatisk. En av orsakerna är allt bättre däck. Dubbdäcken började användas på 1960-talet av trafiksäkerhetsskäl. Tidigare fanns det bara sommardäck, säger forskaren Gudrun Öberg vid Statens Vägoch transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping. Även om is och snö på vägarna i allmänhet innebär högre olycksrisk, är det den plötsliga, ofta tunna isen, som är farligast. Enligt VTI är olycksrisken vid is- och snöväglag ungefär dubbelt så hög som när det är barmark. När det plötsligt kan dyka upp tunn is på vägen ökar olycksrisken gånger. För att nya hjälpmedel som till exempel antisladdsystem ska fungera får inte väggreppet vara för dåligt. Ett dubbdäcksförbud i vissa stadskärnor väntas få genomslag även på trafiken utanför städerna. I våras beräknade VTI hur många fler som skulle skadas och dö i trafiken om dubbdäcksanvändningen minskar. I dag kör 71 procent av svenskarna dubbat, 22 procent väljer dubbfritt och sju procent väljer däck av allroundtyp, enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av försäkringsbolaget If. Om bara 20 procent kör med dubbdäck: Antalet polisregistrerade olyckor med personskador ökar med 140, antalet döda med 4,4 personer och antalet svårt skadade med 33 personer per år, enligt VTI Om 50 procent kör med dubbdäck: Antalet polisregistrerade olyckor med personskador ökar med 56 per år. Antalet döda väntas öka med 1,8 personer per år och antalet svårt skadade med 13,1 personer, enligt VTI. Det här är teoretiska beräkningar som bygger på olika däcks väggrepp. Den senaste större olycksstudien gjordes Sedan dess har det hänt en hel del med däcken, säger Gudrun Öberg som ansökt om att få genomföra en stor studie kring vinterdäck, dubbade såväl som odubbade. Enligt undersökningen 1990 var personbilar med dubbdäck i mindre utsträckning inblandade i olyckor än personbilar med dubbfria vinterdäck. Då var skillnaden 13 procent efter att hänsyn tagits till att det fanns en del skillnader mellan personer som väljer olika typer av däck och olycksbilarnas säkerhetsstandard. HÄR DISKUTERAS DUBBDÄCKSFÖRBUD I bland annat följande kommuner diskuteras det dubbäcksförbud på vissa gator: Göteborg, Haninge, Jönköping, Karlstad, Kil, Kungsbacka, Leksand, Linköping, Norrköping, Sigtuna, Stockholm, Sundsvall, Tranås, Uppvidinge, Vellinge, Ystad och Åsele. FOTO: HENRIK HANSSON, AFTONBLADET Mer odubbat leder till fler olyckor, åtminstone på isiga vägbanor. Enligt Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) går det inte att kompensera en väsentlig minskning av dubbdäcksanvändningen på det statliga vägnätet med bättre väghållning. 24 MOTOR 09.09

5 DET BÄSTA MED DUBBDÄCK Det bästa alternativet på isigt underlag. Ruggar upp isen, vilket ger bättre väggrepp även för dubbfria däck. Sliter ner is/snöskikt fortare än andra däck. Motverkar polering av vägbanan, vilket ökar trafiksäkerheten (året runt). Vid sladd tappar dubbdäcket inte lika mycket väggrepp som andra däck. Vid extremt halt väglag fungerar antisladdsystem och ABS bättre MOTOR 25

6 DOKUMENT Dubbdäcken river upp partiklar ur asfalten. Men hur farliga partiklarna är råder det delade meningar om. TEXT: MIKAEL BERGLING OCH FREDRIK NEJMAN OKLART OM DUBBFRITT GER BÄTTRE MILJÖ Enligt Motormännens trafiksäkerhetsexpert Niklas Stavegård ställer partiklarna till med problem för miljön. Men vi vet inte om miljön blir bättre bara för att man tar bort dubbdäcken. Däremot vet vi att trafiksäkerheten försämras. I ett försök att minska halterna av skadliga partiklar i luften har EU infört gränsvärden som medlemsstaterna de som inte har begärt dispens ska hålla sig inom. Det är bakgrunden till de svenska planerna på att helt eller delvis förbjuda dubbdäck i vissa städer. Enligt förespråkarna leder ett förbud till mindre slitage på vägbanorna och minskade halter av skadliga partiklar luften. Om det verkligen är så är dock tveksamt. För att begränsa den försämrade trafiksäkerheten som ett dubbdäcksförbud väntas ge, måste vägarna saltas och sandas mer än i dag vilket kan försämra miljön. Dessutom är det, enligt kritikerna till ett förbud, fel att fokusera den dåliga luften i städerna på dubbdäcken. De skadliga partiklar som finns i luften kommer från flera olika källor, till exempel vägsand, bromsslitage, vägbeläggning, förbränningsavgaser och med vinden från andra länder. Enligt aktuell forskning finns det en koppling mellan vissa luftvägssjukdomar och slitagepartiklar. Men inget påvisat samband mellan långsiktig dödlighet och dubbdäcksanvändning. Hjärt- och kärlsjukdomar till exempel, anses i första hand orsakas av partiklar från bland annat förbränningsavgaser. En del av de skadliga partiklar som dubbdäcken river upp ur asfalten går kanske städa bort. Men då krävs det bättre metoder än i dag, säger forskaren Mats Gustafsson vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Flera kommuner försöker med hjälp av spolning, sopning och andra städmetoder minska halterna av farliga partiklar i gatumiljön. De metoder som hittills har provats fungerar tyvärr dåligt. Nya tester ger dock ett visst hopp om att det på sikt ska vara möjligt att använda städning som en av flera åtgärder mot höga partikelhalter, säger Mats Gustafsson. Vad kan man mer göra för att minska mängden partiklar? Dammbinda, vilket man bland annat gör i Norge, Finland och i vissa städer i Sverige. Dammbindning innebär att det läggs ut en lösning på vägen som binder partiklarna på vägen. Så länge den är fuktig, sprids det inte så mycket partiklar. Problemet med dammbindning är att den innebär sänkt friktion, vilket ökar risken för halka. Här är några andra exempel på metoder som forskarna menar kan minska andelen farliga partiklar i gatuluften: Sänkta hastighetsgränser i trafiken. Inte alltid så effektivt i större städer där köer gör att hastigheten redan är mycket låg. Har dock fungerat bra på infartsleder i Oslo. Minskad dubbdäcksanvändning. Kan till exempel ske genom att det införs speciella avgifter för att köra med dubbdäck på vissa gator. Bättre anpassad vägbeläggning. Används redan på många utsatta gator, till exempel Hornsgatan i Stockholm. Mindre sandning med bättre anpassat sandningsmaterial. FOTO: SHUTTERSTOCK Flera svenska kommuner är på väg att införa förbud mot dubbdäck på vissa gator. Från och med årsskiftet är det till exempel förbjudet att köra med dubbdäck på den hårt trafikerade Hornsgatan i Stockholm. Om förbudet verkligen leder till bra luft är flera experter dock tveksamma till. 26 MOTOR 09.09

7 FÄRRE DUBBDÄCK I NORGE MED HJÄLP AV AVGIFTER I de flesta länder med nordiskt klimat används dubbdäck. Men i varierande utsträckning. Ju kallade det är i landet, desto vanligare är det med dubbdäck. Samtliga länder med vinterklimat har dock infört någon slags begränsning av dubbdäcksanvändning, till exempel på vilka tider på året som däcken får användas, hur många och långa dubbarna får vara eller hur fort man får köra med dubbdäck på bilen. Detta för att höja trafiksäkerheten, minska slitaget på vägarna och begränsa miljöpåverkan. I Norge har man valt att begränsa dubbdäcksanvändningen i de större städerna Oslo, Trondheim och Bergen med hjälp av avgifter. Det har gjort att andelen bilar med dubbdäck inne i städerna har minskat väsentligt. Tack vare bland annat en omfattande satsning på bättre vinterväghållning uppges inte antalet olyckor ha ökat. I länder som Japan, Tyskland, Holland och Belgien har man gått ett steg längre och helt förbjudit dubbdäcksanvändningen. I åtminstone Japan har det lett till, enligt en rapport av teknikkonsultföretaget WSP, ökat antal allvarliga trafikolyckor. DET SÄMSTA MED DUBBDÄCK Dubbarna river upp partiklar ur asfalten vilket kan vara skadligt för människors hälsa. Ökar spårbildningen i vägbanan. Ökar slitaget på vägarna. Kräver mer underhåll. Bullrar mer än andra däck. Kräver hårdare vägmaterial vilket ökar bullret (oavsett däcktyp). Är ofta dyrare i inköp än andra däck. KÄLLA: VTI, STRO MFL MOTOR 27