Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter - utvecklingen till och med 2018

Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter - utvecklingen till och med 2018 Livsmedelskedjan och exportenheten Jönköping april 2019 Författare: Eva Jirskog

Innehåll 1. Den svenska marknaden... 2 1.1. Marknadsbalans mejeriprodukter... 2 1.2 Strukturutveckling i mjölkproduktionen... 3 1.3 Fördelning av mjölkkor per produktionssystem... 6 1.4 Svenska mejerier... 8 1.5 Invägning och produktion... 9 1.6 Förprövning av stallar för mjölkkor... 11 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU... 14 1.8 Hushållens utgifter för mat och dryck... 15 1.9 Utveckling av andelen svenska produkter av förbrukningen... 18 1.10 Import av mejeriprodukter... 19 1.11 Export av mejeriprodukter... 23 1.12 Avräkningspriser för mejeriprodukter... 27 1.13 Prisindexutveckling för mejeriprodukter... 27 1.14 Konsumentprisutveckling... 28 2. EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter... 29 2.1 Produktion inom EU... 29 2.2 Handel med mjölk och mejeriprodukter... 32 2.2.1 EU:s export... 32 2.2.1 EU:s import... 36 2.3 Marknadsbalans och prognos... 36 3. Världsmarknaden för mjölk och mejeriprodukter... 37 3.1 Mjölkproduktion enligt OECD/FAO... 37 3.2 Konsumtion av mjölk... 39 3.3 Handel... 40 1

1. Den svenska marknaden Produktionen av mjölk är den värdemässigt största sektorn i svenskt jordbruk av de jordbruksvaror som produceras för vidare handel. De ekonomiska förutsättningarna har dock varierat mycket under de senaste decennierna för svenska mjölkproducenter. Perioderna med lågt pris har varit långa vilket påverkar producenterna som är känsliga för prisfluktueringar. Strukturutvecklingen går mot färre men större producenter, som genom stordriftsfördelar har möjligheter att anpassa utfodring och skötsel av djuren. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av den svenska marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket och Växa Sverige. Mer information om svensk mjölkproduktion och marknaden för mjölk och mejeriprodukter finns på Jordbruksverkets hemsida. 1.1. Marknadsbalans mejeriprodukter Den svenska marknadsbalansen för mejeriprodukter visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. Marknadsbalansen visar produktion, handel med andra länder, förbrukning och andel svenska produkter av förbrukningen. I den här rapporten visas balansen för de tio senaste åren, men det finns en serie från 1995 på Jordbruksverkets hemsida. Man kan uttrycka produktionen på två sätt. Det ena är via invägningen av mjölk från mjölkproducent till mejeri och det är också denna siffra som syns i marknadsbalansen. Det andra sättet är att räkna om produktionen av olika mejeriprodukter i Sverige till mjölkekvivalenter, det vill säga hur mycket mjölk som gått åt för att tillverka mejeriprodukterna. Detta görs med hjälp av fasta schablontal där kvantiteten ost multipliceras med 10, smör med 20, mjölkpulver med 6 och grädde samt syrade mejeriprodukter med 1. En brist med denna beräkning är att en del mjölkråvara kan ha importerats för att producera mejeriprodukter och då visar inte den siffra man får fram enbart den svenska produktionen. I marknadsbalansen räknas även import och export av mejeriprodukter om till mjölkekvivalenter via samma schablontal. Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Den svenska andelen av förbrukningen kallas ofta för självförsörjningsgrad och är produktionen (i det här fallet invägningen) dividerat med förbrukningen. Marknadsbalansen visar att invägningen var ungefär sex procent lägre 2018 jämfört med 2009. Samtidigt har den beräknade förbrukningen uttryckt i mjölkråvara ökat med ungefär 16 procent. Importen har ökat stadigt de senaste tio åren, med hela 35 procent, samtidigt som exporten har minskat med 22 procent. Vi konsumerar sammanfattningsvis mer mejeriprodukter per person och en allt större andel av konsumtionen består av importerade produkter. Detta kan ses som ett tecken på att svenska mjölkproducenter och mejeriföretag har svårt att konkurrera med importen. Konkurrenskraften gentemot importerade varor försämras bl.a. av att kostnaden att producera mjölk är högre i Sverige än i många andra länder. Detta i kombination med att avräkningspriset till svenska producenter till stor del påverkas av internationella prisnivåer samt att mejerivaror har blivit en internationell handelsvara, gör importen konkurrenskraftig. 2

miljoner ton Andel svensk vara av förbrukningen Marknadsbalans för mejeriprodukter. Värdena baseras på produktion och handel med mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost. Produktionen motsvarar den invägda mjölken medan schablontal har använts för att beräkna import och export. Värden är angivna i 1 000 ton. Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita År Produktion Import Export Förbrukning Befolkning 2009 2 933 1 356 982,2 3 307 88,7% 355,6 9 298 515 2010 2 862 1 542 674,0 3 730 76,7% 397,7 9 378 126 2011 2 850 1 416 594,5 3 671 77,6% 388,5 9 449 213 2012 2 861 1 567 688,7 3 739 76,5% 392,8 9 519 374 2013 2 868 1 657 849,6 3 676 78,0% 382,8 9 603 323 2014 2 931 1 716 856,5 3 791 77,3% 390,8 9 699 726 2015 2 933 1 744 870,5 3 807 77,1% 388,3 9 802 721 2016 2 862 1 763 785,5 3 840 74,5% 386,8 9 927 004 2017 2 817 1 768 776,6 3 808 74,0% 378,3 10 064 238 2018 2 760 1 833 767,1 3 826 72,1% 375,9 10 179 603 Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån Figuren nedan visar utvecklingen av marknadsbalansen för mejeriprodukter från 2009-2018. Invägningen har haft en nedåtgående trend och mellan 2017 och 2018 minskade den med 2 procent. Importen har varit större än exporten under perioden. Trenden indikerar att gapet mellan import och export fortsätter att öka. Den sjunkande andelen svenska mejeriprodukter av förbrukningen är tydlig. 4,0 3,0 2,0 1,0 100% 80% 60% 40% 20% 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Produktion, import, export, förbrukning samt svensk andel av förbrukning för mejeriprodukter de senaste tio åren. Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån 1.2 Strukturutveckling i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har det totala antalet nötkreatur minskat med nästan fyra procent. I juni 2018 var det totala antalet nötkreatur 1 510 000. Trenden med allt färre svenska nötkreatur har pågått under flera decennier. Kor för mjölkproduktion utgör idag cirka 21 procent av det totala antalet nötkreatur, vilket är lägre än 2008 då samma kategori utgjorde ungefär 24 procent. 3

antal nötkreatur antal mjölkföretag 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kalvar, under 1 år 488 070478 944474 795481 261466 776472 013467 335475 917472 159474 817 kvigor, tjurar och stutar 501 930512 566494 903478 562496 919490 507488 462489 217499 556498 176 kor för uppfödning av kalvar 191 505197 053195 653192 501188 810186 260184 438193 657207 620214 257 kor för mjölkproduktion 356 776348 095346 495347 969344 021344 339339 823330 833322 010319 387 Företag med kor för mjölkproduktion 6 020 5 619 5 260 4 968 4 668 4 394 4 169 3 872 3 614 3 477 Axeltitel 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 kor för mjölkproduktion kvigor, tjurar och stutar Företag med kor för mjölkproduktion kor för uppfödning av kalvar kalvar, under 1 år Fördelning av olika kategorier nötkreatur i jämförelse med antal företag som har kor för mjölkproduktion över tid. Källa: Jordbruksverket Av figuren framgår det att antalet mjölkproducenter blir färre och att de minskat snabbare än antalet mjölkkor. De senaste 10 åren har antalet mjölkproducenter minskat med drygt 40 procent medan antalet mjölkkor har minskat med 10 procent. Genomsnittsbesättningen i Sverige under 2018 bestod av cirka 92 mjölkkor. Denna utveckling har pågått under en längre tid men är inte unik för Sverige. I samband med att mjölkkvoterna togs bort 2015 ökade mjölkproduktionen inom EU, vilket pressat ned prisnivåerna och gjort det ekonomiska klimatet tuffare. Första halvan av 2018 ökade produktionen av mjölk inom EU och avräkningspriserna föll. Under andra halvåret avtog produktionsökningstakten och avräkningspriset återhämtade sig något. Under sommaren 2018 drabbades Sverige och andra delar av Europa av torka. Torkan medförde en lång rad problem för mjölkproducenter. Brist på foder har lett till höjda priser, slaktköer har i vissa fall lett till utrymmesbrist och bidragit ytterligare till foderbristen. Andra problem som uppstått är högre celltal i mjölken och problem med dräktigheter. Den fulla effekten av torkan kommer vi inte att se förrän under innevarande år. Den regionala fördelningen av mjölkkor inom Sverige för 2018 beskrivs i kartan nedan till vänster. Kartan är baserad på statistik från Jordbruksverket och redovisas på länsnivå. Kartan till höger visar statistik om antalet företag som har mjölkkor. För både antalet mjölkkor och företag visar statistiken att störst koncentration finns i Västra Götaland och lägsta koncentration i Stockholms län. Drygt 30 procent av mjölkkorna finns i Götalands skogsbygder. 4

Kartan till vänster beskriver för fördelningen mjölkkor i Sverige. Kartan till höger beskriver antalet företag med mjölkkor i Sverige. Uppgifterna avser 2017 och är redovisade på länsnivå. Källa: Jordbruksverket. Bild: kartorna har hämtats från SCB och har anpassats efter statistiken 5

Fördelning av besättningsstorlek mellan olika län 2018. Företag med mjölkkor efter län och storlek. Källa: Jordbruksverket Företag med 1-24 mjölkkor Företag med 25-49 mjölkkor Företag med 50-74 mjölkkor Företag med 75-99 mjölkkor Från tabellen ovan framgår att de flesta besättningarna i Sverige består av 25 49 mjölkkor och att nästan 60 procent av de svenska mjölkföretagen har 74 eller färre mjölkkor. Jämfört med 2013 är det företag med 74 eller färre mjölkkor som har minskat mest i antal. Procentuellt sett är de företag med 1 24 mjölkkor som har minskat mest, med nästan 50 procent, i jämförelse med 2013. Det är bara företag med mer än 199 mjölkkor som ökar i antal. Detta visar på den trend som råder inom EU för mjölkproducenter där marknaden koncentreras kring färre men större producenter. 1.3 Fördelning av mjölkkor per produktionssystem Företag med 100-199 Företag med över 199 Totalt Andel Stockholms län 9 14 15.. 5.. 46 1% Uppsala län 16 32 28 13 25 5 119 3% Södermanlands län 9 25 29 10 15 9 97 3% Östergötlands län 16 49 60 27 47 20 219 6% Jönköpings län 42 88 86 59 59 16 350 10% Kronobergs län 17 37 22 27 25 8 136 4% Kalmar län 19 73 68 41 84 51 336 10% Gotlands län 15 48 26 10 46 12 157 5% Blekinge län 13 19 9 5 4 4 54 2% Skåne län 12 61 52 27 95 48 295 8% Hallands län 17 39 29 22 48 33 188 5% Västra Götalands län 76 170 125 73 121 55 620 18% Värmlands län 12 18 15 6 22 4 77 2% Örebro län 5 18 13 12 11 5 64 2% Västmanlands län 4 8 4.. 14.. 37 1% Dalarnas län 21 16 15 4 16 5 77 2% Gävleborgs län 19 44 31 6 14 5 119 3% Västernorrlands län 28 23 13 12 19 3 98 3% Jämtlands län 15 44 31 7 17-114 3% Västerbottens län 38 62 49 25 26 5 205 6% Norrbottens län 14 15 16 9 11 4 69 2% Totalt 417 903 736 395 724 292 3477 Andel 12% 26% 21% 11% 21% 8% 100% 100% Skillnad mot 2013-47% -37% -25% -17% -2% 21% -26% Produktionens utformning har förändrats stort med åren. Över de senaste åren har allt fler mjölkkor flyttat från uppbundna system till lösdriftssystem med robotmjölkning, så kallad AMS 1. Denna utveckling har dels drivits på av lagförändringar samt av fördelar som moderna produktionssystem medför. Exempel på dessa är bättre djurhälsa samt bättre arbetsmiljö. Enligt statistik från Växa hade 31 procent av besättningarna robotmjölkning. Dessa besättningar omfattade 41 procent av mjölkkorna. 1 Automatiskt mjölkningssystem 6

Procentuell andel besättningar Procentuell andel mjölkkor 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås 2014 2015 2016 2017 2018 Procentuellfördelning av antalet kor per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige Majoriteten av Sveriges mjölkkor hålls i varm lösdrift följt av uppbundet kortbås, medan de flesta bestättningarna hålls i uppbundet kortbås följt av varm lösdrift. Detta tyder på att de större besättningarna i regel har korna i lösdrift medan flertalet mindre besättningar använder bås. Trenden tyder på att de uppbundna systemen kommer att minska och övergå till alltmer lösdrift på sikt. Intresset för AMS ökar långsamt och följer utvecklingen mot fler kor i lösdrift. 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås Procentuell fördelning av antalet besättningar per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige 2014 2015 2016 2017 2018 7

Procentuell andel besättningar 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2014 2015 2016 2017 2018 Antal kor Antal besättningar Procentuell fördelning av antalet kor samt besättningar som ingår i ett AMS. Källa: Växa Sverige 1.4 Svenska mejerier Enligt Livsmedelsverket finns det i dagsläget cirka 160 anläggningar som är godkända för att hantera obehandlad mjölk och mjölkprodukter. Majoriteten av dessa är små gårdsmejerier. En majoritet av de små mejerierna producerar ost. Invägningen av mjölk domineras helt av de fyra största mejeriföretagen. Tillsammans väger de in cirka 95 procent av mjölkproduktionen i Sverige. 8

Mjölkinvägning hos svenska mejerier 2018 5% 5% 7% Arla Foods Sverige Skånemejerier 16% Norrmejerier Falköpings Mejeri Övriga 67% Procentuell andel av den totala mjölkinvägningen per mejeriföretag 2018. Källa: Jordbruksverket 1.5 Invägning och produktion I figuren nedan redovisas produktionen av olika mejeriprodukter över en tioårsperiod. Överlag har produktionen minskat de senaste tio åren, vilket innebär att vår förbrukning till allt större del täckts av importerade produkter. Mjölken används till stor del för produktion av konsumtionsmjölk. Produktionen av konsumtionsmjölk har dock minskat med 154 000 ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 17 procent sedan 2009. Procentuellt sett har smör minskat mest över perioden, med 38 procent, medan mjölkpulver är den kategori som har ökat mest med 40 procent. 9

Invägd mjölk, tusen ton Andel ekologisk mjölk av total invägning Produktion, 1 000 ton Invägning, 1 000 ton 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Smör 24 19 17 18 17 17 16 16 16 15 Ost 108 103 103 101 90 88 90 87 83 87 Mjölkpulver 58 49 51 62 74 89 84 76 79 81 Grädde 104 110 110 113 104 105 112 113 105 102 Syrade produkter 264 264 262 254 249 247 246 242 238 229 K-mjölk 908 914 877 867 864 810 815 785 761 754 Invägning 2 933 2 862 2 850 2 861 2 868 2 931 2 933 2 862 2 817 2 760 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Fördelning av den svenska produktionen mellan de olika produktslagen i produktvikt samt i relation till invägning. Siffrorna i tabellen är angivna i 1 000 ton. Källa: Jordbruksverket Från och med 2009 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Statistiken visar att invägningen av ekologisk mjölk har ökat från åtta procent av den totala invägningen 2009 till 13 procent 2012, där den fortsatt ligga fram till 2017 då den ökade till 15 procent. 3 500 20% 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0% Kvantitet invägd ekologisk mjölk Andel invägd ekologisk mjölk Kvantitet invägd mjölk Ekologisk andel mjölk i jämförelse med total invägd mjölk per år Källa: Jordbruksverket 10

procent De ekologiska produkternas andel av del totala produktionen är fortfarande blygsam. Konsumtionsmjölk är den produkt där den ekologiska andelen är störst. Under 2017 var drygt 18 procent av den produktionen ekologisk. För syrade produkter och grädde var andelen ekologiskt 12 respektive 5 procent. Den ekologiska osten har svårt att slå igenom och 2017 var endast 2 procent av ostproduktionen ekologisk. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 k-mjölk 11,8 12,0 13,5 12,0 11,4 14,4 17,1 18,4 18,4 syrade produkter 11,6 10,6 9,9 9,4 8,9 10,7 14,8 11,3 10,9 grädde 3,4 4,0 3,0 3,0 2,5 4,2 6,8 5,0 5,1 ost 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 1,7 1,4 2,0 k-mjölk syrade produkter grädde ost Andel ekologisk produktion Källa: Jordbruksverket 1.6 Förprövning av stallar för mjölkkor Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering och investeringen kan också genomföras senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Mellan 2008 och 2014 hade vi överlag en vikande investeringstrend för mjölkkor. Därefter var antalet förprövningar stabilt. Mellan 2017 och 2018 ökade antalet förprövade platser med 50 procent eller 4 000 platser till totalt 12 000. Förprövningarna under 2018 nådde sin högsta nivå sedan 2012. De flesta mjölkkoplatserna finns Skånes, Västra Götalands och Jönköpings län. Jämfört med det långsiktiga behovet av stallplatser för att bibehålla nuvarande koantal, det antas en förnyelsetakt på 15 år, ligger nivån för 2018 för lågt. För att hålla antalet mjölkkoplatser oförändrade behövs en investeringsnivå på drygt 20 000 platser. Relativt höga mjölkpriser under de senaste åren och positiva framtidsutsikter för mjölkproduktionen med stark efterfrågan på världsmarknaden bör vara viktiga skäl till ökad investeringsvilja. Problemen med torka under sommaren 2018 har inte fått genomslag i statistiken. 11

förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar Förprövningarna av dikoplatser steg varje år under perioden 2013-2017 och nådde 2017 en toppnivå på drygt 17 000 platser. 2018 sjönk förprövningarna kraftigt till knappt 10 000 platser, det är i nivån med förprövningarna 2015. Hög investeringsvilja under de senaste åren har gjort att de förprövningar som gjorts legat över det långsiktiga behovet på 10 000 platser per år. De relativt stora investeringar som gjorts i dikosektorn de senaste åren kan vara en orsak till att investeringarna sjönk under 2018. Behovet av nya platser kan vara mättat på sikt. En annan orsak kan vara att den starka prisutvecklingen för nötkött planat ut under det senaste året. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förprövade stallplatser 21 228 20 269 22 211 19 516 10 511 8 794 7 613 7 675 7 815 11 916 Nettoökning stallpatser 12 188 11 101 12 279 12 194 7 138 6 117 4 728 5 251 5 775 8 831 Förprövade stallavd. 254 247 257 228 141 111 108 110 132 121 0 Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för mjölkkor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 12

förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förprövade stallplatser 9 806 7 731 7 273 7 039 5 390 5 702 8 730 16 233 16 744 9 646 Nettoökning stallpatser 4 678 4 056 3 727 4 422 2 900 4 453 7 660 14 337 10 338 7 273 Förprövade stallavd. 220 222 185 183 141 110 163 311 318 204 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för dikor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 35 000 30 000 600 500 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förprövade stallplatser 29 308 31 897 30 919 22 616 22 943 23 638 24 395 27 553 31 903 24 637 Nettoökning stallpatser 17 742 21 271 22 716 15 910 18 702 18 300 20 208 23 946 28 072 20 279 Förprövade stallavd. 399 449 437 363 311 319 354 407 505 364 0 Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för övriga nötkreatur. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 13

Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelat på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2015 2016 Försäljning av antibiotika till lantbrukets djur inom Europa 2013-2015. (Uppgifter för 2013 saknas för Kroatien, Schweiz samt Rumänien) Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten Av 30 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder2016, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 2015. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 2016. 14

1.8 Hushållens utgifter för mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna för livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 1980, 13 procent 1996 och 12 procent 2016. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som, över tid, ökat i relation till totala utgifter. 11% 12% 6% 4% Livsmedel, alkoholfria drycker 0% 11% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 3% 13% 4% 5% 26% Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Fördelning av svenskarnas konsumtion 2016. Under året konsumerade svenska hushåll för 1 910,9 miljarder SEK varav 236,7 miljarder SEK utgjordes av mat & dryck (exklusive restaurangbesök). Källa: SCB 15

10% 2% 13% 5% 0% 2% 4% 9% 13% 32% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Fördelning av svenskarnas konsumtion 1996. Under året konsumerade svenska hushåll för 890,6 miljarder SEK varav 117,4 miljarder SEK utgjorde mat & dryck (exklusive restaurangbesök) Källa: SCB Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2016 för 15 procent av våra utgifter för mat och dryck. Därefter kom kategorierna alkoholhaltiga drycker och på tredje plats kom mejeri & ägg. Jämfört med 1996 har andelen för kött ökat medan andelen för alkoholhaltiga drycker och bröd/spannmålsprodukter har minskat. Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck 2016. Under året konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 275,1 miljarder SEK varav mjölk, ost och ägg utgjorde 35,4 miljarder SEK. Källa: SCB 16

Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck 1996. Under året konsumerade svenska hushåll 140,5 miljarder SEK på mat & dryck varav mjölk, ost och ägg utgjorde 18,9 miljarder SEK. Källa: SCB 17

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Andel svensk produktion av förbrukningen 1.9 Utveckling av andelen svenska produkter av förbrukningen Andelen svenska mejeriprodukter av vår förbrukning har sjunkit överlag sedan 1995, med undantag för konsumtionsmjölk där andelen varit relativt stabil och skummjölkspulver där vår nettoexport ökat rejält. I diagrammet nedan visas utvecklingen av mejeriprodukter exklusive mjölkpulver och smör då dessa har fluktuerat kraftigt över tid. Ost är den produkt där den svenska andelen av förbrukningen har minskat mest. Mellan 1995 och 2018 har produktionen minskat med 36 procent samtidigt som förbrukningen har ökat med 38 procent. För grädde minskade den svenska andelen från 100 till 80 procent mellan 2011 och 2012. Det beror på att konsumtionen ökade kraftigt samtidigt som produktionen var relativt stabil. 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% K-mjölk Grädde Ost Mjölkekvivalenter Syrad mejeri Andel svenska produkter av förbrukningen för konsumtionsmjölk, grädde, syrade produkter och ost. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån För smör och mjölkpulver har Sverige haft en hög andel svenska produkter i förhållande till förbrukningen de senaste åren. Denna utveckling beror på stora skillnader i efterfrågan för dessa två produkter. Det bör nämnas att smör och skummjölkspulver är kopplade till varandra eftersom vid produktion av smör skiljs mjölkfettet från mjölkproteinet. Proteinet som blir en restprodukt används då i huvudsak för att producera skummjölkspulver. Det blir därför svårt att anpassa dessa produkter gentemot marknaden när efterfrågan skiftar mellan dessa produkter, vilket får följden att priset för den ena produkten lätt minskar samtidigt som den andra ökar. Detta har varit tydligt under de senaste åren då utvecklingen har gått från låga till höga smörpriser med omvänd utveckling för skummjölkspulver. En följd av dessa omställningar är att den produkt med lågt pris lagerförs, vilket påverkar statistiken av självförsörjningsgraden. Jordbruksverket har valt att inte redovisa någon statistik för självförsörjningsgraden hos smör och skummjölkspulver då dessa värden påverkas av kraftigt av svängningar i efterfrågan och lagerhållning, vilket inte ger en tillförlitlig bild av den svenska produktionen. Under 2018 var den svenska andelen av produktionen för smör 55 procent och för skummjölkspulver 540 procent. I figuren nedan finns uppgifter om den svenska andelen av förbrukningen för övriga animalieprodukter. Likt svenska mejeriprodukter har svenskt kött svårt att konkurrera med priset på många importerade alternativ. Det är istället med friska djur, beteskrav för nötkreatur och en låg 18

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Svensk andel kött, mjölk och ägg av förbrukingen antibiotikaanvändning som svenska animalieprodukter kan konkurrera om konsumenterna. Idag finns ett bredare sortiment i detaljhandeln med garantier om exempelvis ursprung och produktionsformer. Således påverkas valet av produkter idag i större utsträckning av konsumenternas vilja att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion samt omsorg om den egna hälsan och djurens välmående. I jämförelse med mejeriprodukter framgår att andelen svenska produkter av förbrukningen generellt är i linje med utvecklingen för kött och ägg. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Mejeri Andelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån 1.10 Import av mejeriprodukter Nedan följer ett antal tabeller och figurer över handeln med mejeriprodukter. Statistiken är baserad på material från Statistiska centralbyrån och den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, där varje KN-nummer motsvarar en specifik produkt eller kategori av produkter. KN-numret kan bestå av två till åtta siffror där två siffror visar en aggregerad nivå och åtta siffror en produktspecifik nivå. Statistiken som följer är på olika KN-nummernivå beroende på hur det är lämpligt att gruppera mejeriprodukterna. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung. Det bör också noteras att en del av handeln kan säljas vidare till andra länder. Detta innebär att delar av importen inte konsumeras i Sverige. Tyvärr är det svårt att bestämma omfattningen av denna handel. 19

ton ton, produktvikt 400 350 300 250 200 150 100 50 Import av mejeriprodukter för de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån - 2014 2015 2016 2017 2018 Ost 125 580 124 860 125 593 126 163 129 282 Smör & Smörprodukter 10 566 12 878 13 575 13 429 15 894 Vassle 61 298 58 244 54 767 53 681 57 607 Syrade produkter 106 068 102 544 94 163 88 844 82 431 Mjölkpulver 9 406 10 195 12 564 10 546 11 808 Mjölk & grädde 55 255 46 197 49 186 40 871 38 756 Nästan allt som importeras kommer från andra EU-länder. De senaste fem åren har den totala importen haft en nedåtgående trend. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Mjölk och grädde Danmark Finland Tyskland Övriga 2014 12 101 11 442 9 784 21 928 2015 20 780 11 487 6 738 7 192 2016 25 871 9 753 7 629 5 933 2017 22 086 7 853 9 005 1 927 2018 18 724 9 135 8 140 2 757 2014 2015 2016 2017 2018 Import av mjölk och grädde Källa: Statistiska centralbyrån 20

ton ton Importen av mjölk och grädde har minskat med 30 procent mellan 2014 och 2018. Den största delen av importen kommer från Danmark. Det är troligt att en del av denna handel är interntransaktioner inom Arla. 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Vassle Finland Danmark Nederländerna Övriga 2014 21 234 29 418 2 316 8 330 2015 22 519 27 258 4 903 3 564 2016 21 835 23 773 5 518 3 641 2017 21 950 20 178 6 659 4 894 2018 25 313 21 332 6 926 4 036 2014 2015 2016 2017 2018 Import av vassle Källa: Statistiska centralbyrån Importen av vassle kommer främst från Finland och Danmark. Importen har minskat med 6 procent under perioden medan importen från Danmark som har minskat med hela 27 procent. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Finland Danmark Smör Nederländer na Tyskland Övriga 2014 2 731 3 572 729 813 705 2015 3 498 4 638 701 954 908 2016 4 177 4 046 1 007 928 507 2017 5 109 3 376 863 679 407 2018 6 504 4 732 607 598 215 2014 2015 2016 2017 2018 Import av smör Källa: Statistiska centralbyrån Importen av smör har ökat med nästan 50 procent de senaste 5 åren. Ungefär hälften av importen kommer från Finland. 21

ton ton Mjölkpulver 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Nedelländerna Danmark Finland Tyskland Övriga 2014 2015 2016 2017 2018 Import av mjölkpulver Källa: Statistiska centralbyrån Importen av mjölkpulver har varierat mellan 8 000 och 12 000 ton per år. Av den totala importen är cirka två tredjedelar skummjölkspulver och en tredjedel helmjölkspulver. 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Syrade produkter Finland Tyskland Danmark Övriga 2014 30 421 42 599 9 136 23 912 2015 33 232 36 676 12 686 19 950 2016 32 537 23 925 13 339 24 362 2017 30 281 18 288 11 784 28 491 2018 29 015 16 685 11 099 25 632 2014 2015 2016 2017 2018 Import av syrade produkter Källa: Statistiska centralbyrån Importen av syrade produkter har minskat med 22 procent under perioden. Det är importen av smaksatt yoghurt som har minskat mest, med 32%. Importen av ej smaksatt yoghurt minskade med 10 procent och importen av övriga filprodukter var stabil. Importen från Finland har varit stabil under perioden motsvarar 35 procent av totalen. Importen från Tyskland har minskat med hela 60 procent mellan 2014 och 2018. 22

ton, produktvikt ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 - Ost Danmark Nederländerna Tyskland Övriga 2014 42 879 27 608 25 879 29 214 2015 42 676 30 119 23 381 28 684 2016 46 177 27 943 19 960 31 513 2017 48 238 26 655 19 640 31 630 2018 45 982 28 019 20 905 34 376 2014 2015 2016 2017 2018 Import av ost Källa: Statistiska centralbyrån Den totala importen av ost ökade med 3 procent mellan 2014 och 2018. Importen av hårdost ökade med 10 procent och under 2018 var nästan 70 procent av importen hårdost. I princip all ost som importeras kommer från andra EU-länder. 1.11 Export av mejeriprodukter Den svenska exporten av mejeriprodukter minskade något mellan 2015 och 2016 uttryckt i produktvikt. Precis som för importen finns det en viss andel av exporten som inte har sitt ursprung i Sverige utan endast går via Sverige innan den når sin slutdestination. För övriga förklaringar till statistiken, se inledning till importavsnittet. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20-2014 2015 2016 2017 2018 Vassle 14 348 12 728 42 593 46 875 73 361 Ost 16 465 16 623 16 592 18 293 17 545 Smör & Smörprodukter 1 834 1 308 1 021 1 814 3 621 Syrade produkter 14 320 13 816 13 026 15 357 17 353 Mjöklpulver 80 222 81 693 74 301 72 753 69 975 Mjölk & grädde 43 936 38 544 24 029 16 806 6 660 Fördelning export av mejeriprodukter Källa: Statistiska centralbyrån 23

ton ton Den totala exporten av mjölk och mjölkprodukter ökade med 10 procent mellan 2014 och 2018 räknat i produktvikt. Importen är nästan dubbelt så stor som exporten i ton räknat. 20000 16000 12000 8000 4000 0 Mjölk och grädde Danmark Finland Tyskland Övriga 2014 18858 14843 8880 1355 2015 17353 13448 6562 1181 2016 11022 2056 5582 5369 2017 3806 4452 1867 6682 2018 2959 2430 692 579 2014 2015 2016 2017 2018 Export av mjölk och grädde Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av mjölk och grädde har minskat med 85 procent de senaste 5 åren. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 - Vassle Danmark Nederländerna Frankrike Övriga 2014 10 625 2 068-1 655 2015 10 146 2 046 267 269 2016 40 138 2 145 157 153 2017 44 392 1 620 119 744 2018 71 919 1 091 220 132 2014 2015 2016 2017 2018 Export av vassle Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av vassle har ökat med 400 procent de senaste fem åren. Nästan all export går till Danmark. 24

ton ton 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Mjölkpulver Oman Kina Nederländerna Övriga 2014 26 749 4 185 13 314 35 974 2015 27 748 3 014 11 613 39 318 2016 18 208 3 887 14 383 37 823 2017 17 674 6 918 10 144 38 017 2018 21 444 11 544 6 816 30 171 2014 2015 2016 2017 2018 Export av mjölkpulver Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av helmjölkspulver har minskat med 13 procent under den senaste 5-årsperioden. Medan exporten av skummjölkspulver ökade med 37 procent nästan halverades exporten av helmjölkspulver. Under 2018 var två tredjedelar av exporten skummjölkspulver och en tredjedel helmjölkspulver. Mjölkpulvret exporteras till ett stort antal destinationen. 2500 2000 1500 1000 500 0 Smör Danmark Nederländerna Övriga 2014 70 112 1158 2015 376 0 235 2016 465 86 34 2017 762 0 383 2018 2375 516 54 2014 2015 2016 2017 2018 Export av smör Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av smör ökade med 120 procent mellan 2014 och 2018. Under 2018 gick 80 procent av exporten till Danmark. 25

ton ton 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - Syrade produkter Danmark Finland Norge Övriga 2014 2 790 2 929 5 543 3 058 2015 3 163 3 155 4 637 2 861 2016 3 022 3 364 3 753 2 888 2017 3 782 4 168 3 327 4 080 2018 6 109 2 992 3 017 5 237 2014 2015 2016 2017 2018 Export av syrade produkter Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av syrade produkter har ökat med drygt 20 procent de senaste 5 åren. Under 2018 var 54 procent av exporten smaksatt yoghurt. 10000 8000 6000 4000 2000 0 Ost Danmark Finland Norge Övriga 2014 7567 5561 866 2471 2015 8496 5918 1005 1204 2016 7594 6443 1410 1145 2017 8704 6996 1134 1459 2018 8615 6224 815 1891 2014 2015 2016 2017 2018 Export av ost Källa: Statistiska centralbyrån Exporten av ost har ökat med 3 procent under perioden. Exporten av hårdost minskade med 5 procent medan exporten av färskost ökade med 23 procent. Under 2018 var 52 procent av exporten färskost och 42 procent hårdost. 26

2015/01 2015/03 2015/05 2015/07 2015/09 2015/11 2016/01 2016/03 2016/05 2016/07 2016/09 2016/11 2017/01 2017/03 2017/05 2017/07 2017/09 2017/11 2018/01 2018/03 2018/05 2018/07 2018/09 2018/11 2019/01 SEK / 100 kg mjölk 1.12 Avräkningspriser för mejeriprodukter Enligt EU:s regelverk ska medlemsstaterna rapportera avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje månad. I Sverige rapporterar mejerierna invägd mjölk och avräkningspris till Jordbruksverket. Det bör påpekas att det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar periodvis kan revideras i samband med att kompletterande uppgifter presenteras. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla de verkliga priserna som gäller för varje månad. I diagrammet nedan visas de svenska priserna i förhållande till de europeiska medelpriserna från 2015. Priserna för EU har räknats om till SEK enligt den valutakurs som gällde för respektive månad. På EU-kommissionens hemsida Milk Market Observatory går det att hitta priser för åren 1995-2018. Avräkningspriser på råmjölk för EU och Sverige EU Sverige 450,00 400,00 350,00 300,00 250,00 200,00 Avräkningspriser till producenter per månad för Sverige jämfört med EU:s genomsnitt, SEK/100 kg. Källa: EU-kommissionen Period Under andra halvåret 2016 började mjölkpriset att återhämta sig efter krisen. Det lägsta priset under perioden noterades i juli 2016, då var det svenska avräkningspriset 259 SEK/100 kg. I november 2017 noterades det högsta priset, 399 SEK/100 kg. Med undantag för perioden mars september 2018 har det svenska genomsnittliga avräkningspriset legat högre än EU:s genomsnitt. Under perioden hade Sverige varken det lägsta eller det högsta priset inom EU. 1.13 Prisindexutveckling för mejeriprodukter Prisindexserierna visar förändringar av priser jämfört med basåret 2015. Detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av mejeriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. A-index baseras på de priser som finns registrerade för mjölkproducenterna. För PPI saknas vissa år eftersom dessa uppgifter är sekretessbelagda av SCB. För samtliga dessa index framgår att priserna har ökat. Mejeriernas pris till mjölkproducenterna har varierat mer än priserna till grossister och konsumenter. I samband med mjölkkrisen sjönk 27

Index 2010=100 producentpriserna kraftigt. Under 2017 återhämtade sig priserna. Av indexet framgår det att producenternas priser fluktuerar i större utsträckning än konsumenternas och mejeriernas priser. 125,00 120,00 115,00 110,00 105,00 100,00 95,00 90,00 85,00 80,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A-index mjölk PPI-J mjölk PPI-J ost KPI-J mjölk KPI-J ost Utveckling av prisindex i livsmedelskedjan från 2010 (2015 = 100) Källa: Jordbruksverket 1.14 Konsumentprisutveckling Mjölk och ost är de produktgrupper som har haft den kraftigaste prisökningen under perioden 1994 till 2018. Mjölk och ost var ungefär 60 respektive 50 procent dyrare 2018 i aktuellt valutavärde jämfört med 1994. För övriga animalieprodukter har priserna på ägg och nötkött stigit mer än för livsmedel totalt medan kyckling och griskött har haft en lägre prisökningstakt. Uppgifter om konsumentpriser för olika livsmedel finns på Jordbruksverkets webbplats. I diagrammet nedan redovisas konsumentprisindex (KPI) för ett antal livsmedel samt KPI för den totala svenska konsumtion, vilket motsvarar inflationen, samt för livsmedel totalt. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. 28

160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT Konsumentprisindex för ett antal livsmedel (1994 = 100) Källa: Jordbruksverket 2. EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter Marknaden för mjölk och mejeriprodukter är viktig för EU, som är en av de större aktörerna på världsmarknaden för dessa produkter. Den större delen av EU:s handel sker mellan EU-länderna samt de länder som finns i närområdet. EU är självförsörjande på de flesta mejeriprodukter. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från EU-kommissionens hemsida och motsvarar endast en del av den statistik som finns tillgänglig. För den som är intresserad av ytterligare information om EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter rekommenderas EU-kommissionens Milk Market Observatory 2. 2.1 Produktion inom EU I diagrammet nedan visas mjölkinvägningen i EU från 2014 till 2018. Det framgår att de största mjölkproducenterna är Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Dessa länder producerar tillsammans 46 procent av den mjölk som levereras till mejeri inom EU. Mellan 2014 och 2018 ökade produktionen inom EU med 6 procent. I kvantitet räknat är det Irland, Italien, Nederländerna, Polen och Tyskland som har ökat sin produktion mest medan Frankrike och Sverige har haft den största minskningen. 2 https://ec.europa.eu/agriculture/market-observatory/milk 29

Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Invägd mjölk, miljoner ton Mjölkinvägning per land 2014 2015 2016 2017 2018 35 30 25 20 15 10 5 0 Mjölkinvägning i EU:s medlemsstater de senaste fem åren, miljontals ton Källa: Eurostat Antalet mjölkkor minskade med 2 procent mellan 2014 och 2018. I december 2018 fanns det 22,9 miljoner mjölkkor i EU. Tyskland, Frankrike och Storbritannien har tillsammans 42 procent av mjölkkorna. Polen har förhållandevis många mjölkkor i förhållande till sin mjölkproduktion eftersom den genomsnittliga avkastningen per ko är förhållandevis låg. 30

Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien 1 000-tal Antal mjölkkor 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500-2014 2015 2016 2017 2018 Antal mjölkkor 2014-2018 Källa: Europeiska kommissionen Dryckesmjölk är den största produkten mätt i produktvikt. Under 2018 producerades 29,5 miljoner ton dryckesmjölk. Om produktionen istället mäts i mjölkekvivalenter är ost den klart största produkten. 31

Produktion 2018, 1 000 ton Helmjölks-pulver Konc. mjölk Skummjölks-pulver Smör Grädde Syrade produkter Ost Dryckes-mjölk - 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 Dryckesmjölk produkter -pulver pulver Syrade Skummjölks Ost Grädde Smör Konc. mjölk Helmjölks- Mjölkekvivalenter 21 309 55 507 6 454 14 272 24 718 7 979 2 154 4 820 Produkvikt 29 505 9 294 8 153 2 770 2 157 1 587 1 001 667 Mjölkekvivalenter Produkvikt Produktion inom EU 2018 Källa: Europeiska kommissionen 2.2 Handel med mjölk och mejeriprodukter I detta kapitel presenteras en översikt över EU:s viktigaste handelspartners och handelsvaror. Uppgifterna är hämtade från EU kommissionen. Den som vill veta mer hittar finns det ytterligare statistik på kommissionens websida Milk Market Observatory. 2.2.1 EU:s export EU är nettoexportör av mjölk och mejeriprodukter. Generellt sett exporterar EU bulkvaror som smör och mjölkpulver, med lång hållbarhet, till utvecklingsländer medan de mer förädlade produkterna exporteras till industriländer. Den import som kommer till EU är liten och sker främst inom förmånsavtal med andra länder. EU är en stor exportör på världsmarknaden. De största exportprodukterna, räknat i värde, är ost, skummjölkspulver, helmjölkspulver och smör. I produktkvantitet är färska produkter, skummjölkspulver, ost och vasslepulver störst. De färska produkterna står för hela 20 procent av exporten i kvantitet men bara 9 procent av värdet. För ost gäller det omvända förhållandet, 17 procent av kvantiteten med hela 38 procent av värdet. 32

15% Export, ton 20% 5% 2% 5% 7% 17% 12% 17% Färska prod. Skummjölkspulver Ost Vasslepulver Helmjölkspulver Kondenserad mjölk Laktos Smör Kasein Export, värde 4% 2% 4% 7% 9% 38% 10% 12% 14% Ost Skummjölkspulver Helmjölkspulver Smör Färska prod. Vasslepulve Kondenserad mjölk Kasein Laktos Ryssland var EU:s största exportdestination för ost innan importen från EU stoppades 2014. Idag är det istället USA, Japan och Schweiz som är de största exportdestinationerna. EU är den största 33

ton ton exportören på världsmarknaden och exporterar mer än vad Nya Zeeland och USA exporterar tillsammans. EU:s totala export till tredje land var 832 000 ton under 2018. Under samma tid handlades 4 403 000 ton ost mellan EU-länderna. Tyskland, Nederländerna och Frankrike sålde mest till andra länder och Tyskland, Italien och Storbritannien var de största köparna. 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Export ost USA Japan Schweiz Sydkorea Saudiarabi en Övriga 2016 142 218 78 997 56 822 43 119 44 806 433 248 2017 140 684 94 786 60 229 45 160 40 284 447 431 2018 133 555 106 609 61 645 37 370 34 636 458 680 2016 2017 2018 Exporten av skummjölkspulver varierar mellan åren. Algeriet och Kina är två stora mottagarländer för EU:s export. EU är den största exportören på världsmarknaden följt av USA och Nya Zeeland. Den totala exporten av skummjölkspulver 2018 var 822 000 ton medan handeln inom EU omfattade 685 000 ton. Tyskland, Frankrike och Belgien var de största säljarna och Nederländerna, Italien och Tyskland de största köparna. 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Export skummjölkspulver Algeriet Kina Indonesien Egypten Malaysia Övriga 2016 91 516 51 114 47 505 44 966 11 640 332 377 2017 132 738 71 066 58 827 41 624 26 942 448 628 2018 143 264 91 920 56 234 51 255 39 097 439 980 2016 2017 2018 Exporten av helmjölkspulver minskade med 15 procent mellan 2017 och 2018. På världsmarknaden är Nya Zeeland den klart största exportören och EU är näst störst. Under 2018 exporterade Nya Zeeland 1 400 000 ton och EU 334 000 ton helmjölkspulver. 34

ton ton Internhandeln inom EU omfattade 308 000 ton helmjölkspulver. Belgien, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna sålde störst kvantiteter medan Nederländerna, Tyskland och Storbritannien var de största köparna. Export helmjölkspulver 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Oman Algeriet Kina Nigeria Libanon Övriga 2016 45 696 32 821 22 500 17 162 17 907 245 501 2017 41 660 64 355 24 036 24 380 14 543 224 062 2018 48 439 26 401 22 123 15 866 13 791 207 690 2016 2017 2018 Exporten av smör har USA som främsta destination. Under 2018 gick 22 procent av exporten dit. På världsmarknaden är Nya Zeeland och EU de största exportörerna. Under 2018 motsvarade EU:s export cirka 35 procent av Nya Zeelands. Under 2018 exporterade EU 128 000 ton smör till tredje land medan internhandeln omfattade 803 000 ton. Nederländerna, Irland, Tyskland och Belgien var de största säljarna medan Frankrike, Nederländerna och Tyskland var de största köparna. Export smör 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - USA Saudiarab ien Kina Singapore Japan Övriga 2016 19 264 18 810 7 220 8 524 5 872 102 193 2017 26 742 9 949 8 022 6 383 4 045 82 042 2018 27 881 11 101 7 860 7 551 6 105 67 526 2016 2017 2018 35

ton ton 2.2.1 EU:s import EU:s import av mjölkprodukter är mycket begränsad. Det är bara importen av ost och smör som kommer upp i volym. Under 2018 importerades drygt 59 000 ton ost till EU. Nästan 90 procent av importen kom från Schweiz. EU har ett handelsavtal med Schweiz som gör att importen är tullfri. 60 000 50 000 40 000 Import ost 30 000 20 000 10 000 - Schweiz Norge Nya Zeeland Norge Övriga 2016 52 668 2 577 12 428 2 577 417 2017 52 100 1 944 2 104 1 944 1 555 2018 51 988 2 138 1 247 2 138 1 641 2016 2017 2018 Under 2018 importerades nästan 12 000 ton smör till EU. Hälften av importen kom från Nya Zeeland. Import smör 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - Nya Zeeland Ukraina USA Övriga 2016 5 420 690 282 1 238 2017 5 557 2 336 569 521 2018 5 956 3 931 1 436 557 2016 2017 2018 2.3 Marknadsbalans och prognos Trots att marknaden för mjölk och mejeriprodukter har varit turbulent de senaste åren, med global mjölkkris och avvecklingen av mjölkkvoter, har branschen inom EU överlag utvecklats positivt. Enligt EU:s prognoser kommer både utbudet och efterfrågan på mejerivaror att öka fram till 2030 samtidigt som antalet mjölkkor kommer minska något. Detta sker under förutsättning att varje mjölkko producerar mer mjölk och att ny teknik bättre tar tillvara mjölken. 36

Utveckling av EU:s marknadsbalans för mjölk och mejeriprodukter de senaste tre åren samt prognos för 2019 samt 2030. 2016 2017 2018 2019 2030 Antal mjölkkor (milj. djur) 23,3 23,1 23,0 22,9 21,9 Mjölkproduktion per mjölkko (kg/ko) 6 984 7 082 7 151 7 240 8 240 Mjölk från mjölkkor (milj. ton) 160,5 163,2 164,4 165,8 180,6 Mjölk levererad till mejerier (milj. ton) 153,4 156,3 157,5 159,0 175,1 Andel mjölk levererad till mejerier (%) 94,2 94,4 94,5 94,7 96,1 EU avräkningspris till producenter (EUR/ton) 384 349 336 349 391 Produktion färska mejeriprodukter (t. ton) 46 290 46 237 46 096 46 119 45 611 konsumtion av färska mejeriprod (t. ton) 45 136 45 129 44 928 44 951 44 136 Konsumtion per capita (kg) 78,3 78,0 77,2 76,7 74,0 Nettohandel (t. ton) 1 153 1 108 1 168 1 168 1 475 Ost produktion (t. ton) 10 024 10 217 10 416 10 615 11 528 Ost konsumtion (t. ton) 9 355 9 505 9 614 9 801 10 341 Ost konsumtion per capita (kg) 18,3 18,6 18,7 19,0 20,0 Ost import (t. ton) 71 60 60 58 61 Ost export (t. ton) 800 830 842 873 1 249 Smör produktion (t. ton) 2 339 2 331 2 332 2 347 2 601 Smör konsumtion (t. ton) 2 331 2 175 2 187 2 194 2 359 Smör konsumtion per capita (kg) 4,2 4,2 4,3 4,3 4,6 Smör import (t. ton) 3 3 8 8 15 Smör export (t. ton) 206 168 160 161 258 SMP produktion (t ton) 1 569 1 530 1 536 1 536 1 820 SMP konsumtion (t ton) 776 797 830 854 916 SMP import (t ton) 4 2 2 2 2 SMP export (t. ton) 575 781 804 890 907 HMP produktion (t. ton) 730 776 727 727 774 HMP konsumtion (t. ton) 354 384 375 372 425 HMP import (t. ton) 6 2 2 2 4 HMP export (t. ton) 381 394 354 356 353 Källa: Europeiska kommissionen 3. Världsmarknaden för mjölk och mejeriprodukter Detta kapitel presenterar utvecklingen på världsmarknaden för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken visar endast hur marknaden har utvecklats på ett övergripande plan och motsvarar bara en bråkdel av den omfattande statistik som finns tillgänglig. Uppgifterna är främst hämtade från OECD:s & FAO:s gemensamma hemsida 3 för jordbruksrelaterade teman. 3.1 Mjölkproduktion enligt OECD/FAO Under 2017 producerades 827,9 miljoner ton mjölk i världen. Av den totala produktionen var 675,6 miljoner ton komjölk. De största mjölkproducenterna i världen är EU, Indien, USA, Pakistan och Kina. 3 http://www.agri-outlook.org/ 37