Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 praktikantprogram inom statsförvaltningen för Slutrapport 15 april 2012
Sida: 2 av 20
Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/403088 Datum: 2012-04-15 Återrapportering enligt uppdraget för 2012, att ta fram ett förslag till praktikantprogram inom statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till hur ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan utformas och genomföras. Programmet bör omfatta två delar. En del av programmet bör vara generellt och riktas till alla arbetssökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har för att erbjuda personer med funktionsnedsättning en praktikplats. Den andra delen bör särskilt vända sig till välutbildade, t.ex. personer med akademisk examen eller högskoleutbildning.. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Ann Valentin Kvist. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, enhetschef Pia Ackmark, biträdande generaldirektör Jan- Olof Dahlgren och chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Ann Valentin Kvist
Sida: 4 av 20
Sida: 5 av 20 Innehållsförteckning Sammanfattning av Arbetsförmedlingens förslag...7 Inledning...7 Praktikantprogrammets utformning...9 Målgrupper...10 Volymer... 12 Handledning... 12 Utbildningsinsatser...13 Ersättning och försäkringsskydd under en praktik... 13 Ersättning och försäkringsskydd under en utvecklingsanställning...14 Tidsperiod för genomförande...14 Sökande direkt från högskola... 15 Uppföljning och utvärdering...16 Statliga myndigheters särskilda roll som arbetsgivare...16 Nationell samordning... 17 Budgetkonsekvenser... 17 Enkät...18 Kännedom om praktikantprogrammet...18 Antal platser och innehåll...18 Praktik eller utvecklingsanställning...19 Möjlighet att anställa...19
Sida: 6 av 20
Sida: 7 av 20 Sammanfattning av Arbetsförmedlingens förslag Arbetsförmedlingen föreslår att praktikantprogrammet genomförs som ett projekt, med start i mindre skala under andra halvåret 2012, genomförande i full skala från årsskiftet 2012/2013 och fram till och med första halvåret 2015. Under förutsättning att politiskt beslut fattas under våren/sommaren kan hösten 2012 bli en pilotfas. De myndigheter som är redo initierar praktikantprogrammet direkt. Arbetsförmedlingen föreslår att en nationellt sammanhållen funktion på Arbetsförmedlingen får till uppgift att via myndigheterna formulera ett svar på hur många platser de kan ställa till förfogande, samt vilka aktiviteter som föreslås ingå i praktikantplatserna. Totalt ska myndigheterna erbjuda minst 2 500 platser per år, där fördelningen är cirka 1 500 platser för personer med högskoleutbildning (eftergymnasial utbildning) och cirka 1 000 för övriga. Arbetsförmedlingen föreslår att de av myndigheterna utsedda handledarna på olika sätt ska erbjudas utbildning och ett stöd i handledarrollen. Arbetsförmedlingen föreslår att praktikantprogrammet i normalfallet bör omfatta praktik på tre plus tre månader. Därefter bör en anställning, t.ex. en utvecklingsanställning, följa. Arbetsförmedlingen föreslår att individer med funktionsnedsättning som är nyutexaminerade från högskola bör övervägas för praktikantprogrammet. Arbetsförmedlingen föreslår att en kontinuerlig uppföljning ska genomföras under projekttiden. Den ska omfatta flöden i programmet, t.ex. typ av praktikantplatser, praktikantplatsernas innehåll och antal i anställning med eller utan ekonomiskt stöd och inom olika områden efter programmet. Den ska också omfatta kvalitativa mått såsom deltagarnas och arbetsgivarnas upplevelse av programmet. Efter praktikantprogrammet avslutats ska gjorda erfarenheter summeras i en projektrapport. Inledning Regeringen beslutade i juni 2011 om en ny strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011 2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Regeringen anser att hela den offentliga sektorn behöver ta ett större ansvar
Sida: 8 av 20 för att skapa arbetstillfällen för arbetslösa personer med funktionsnedsättning. Staten bör vara ett föredöme. En rad initiativ har tagits utifrån denna strategi. Exempelvis fick 2011 Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra en informationskampanj med syfte att uppmärksamma arbetsgivare, och andra berörda på vilka insatser som finns för anställning av personer med funktionsnedsättning. Det långsiktiga målet med kampanjen var att fler arbetssökande med funktionsnedsättning skulle få jobb. Kampanjen har som helhet fått mycket positiv respons från såväl arbetsgivare som allmänheten och har haft ett stort och positivt genomslag i både etermedia och lokalpress. En annan satsning är Kulturarvslyftet som syftar till att öka möjligheten till arbete för dem som lämnar sjukförsäkringen. Som ett led i genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen uppdragit åt Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till hur ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan utformas och genomföras. Arbetsförmedlingen ska, förutom med Arbetsgivarverket, samråda med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket samt med de centrala arbetstagarorganisationerna på det statliga avtalsområdet. Arbetsförmedlingen har i beredningen haft kontakt med representanter för arbetsgivare, i form av Arbetsgivarverket, företrädare för universitet och högskolor och Försäkringskassan. Vidare har samråd skett med Handisam och representanter för de centrala arbetstagarorganisationerna på det statliga avtalsområdet. Initiativ har tagits till samråd med representanter för Arbetsmiljöverket och Hjälpmedelsinstitutet. Under den korta beredningstiden har det inte varit möjligt att hitta en lämplig gemensam mötestid, men representanten för Hjälpmedelsinstitutet har haft möjlighet till dialog och synpunkter utifrån den publicerade delrapporten vid möte i Rådet för Arbetslivsinriktad Rehabilitering (RAR) 1 15 mars 2012. I dialogerna har stor samstämmighet framkommit avseende ett antal punkter: vikten av matchning person-praktikplats säkrad handledarfunktion samverkan arbetsgivare-fack centralt och lokalt meningsfulla uppgifter utrymme för kompetensutveckling 1 RAR är rådgivande och ska särskilt följa och stödja utvecklingen av insatser som främjar anställning av. I rådet ingår Handikappförbundens Samorganisation, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Arbetsmiljöverket, Arbetsgivarverket, Företagarna, Samhall, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund, Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation (Skoopi), Handisam, Hjälpmedelsinstitutet
Sida: 9 av 20 Samtliga dessa synpunkter skulle kunna sammanfattas med att kvalitet i praktiken är en förutsättning för framgång. Betoningen på god matchning, meningsfulla uppgifter och kompetensutveckling är också ett sätt att säkra att praktikantprogrammet bidrar med att tillföra statsförvaltningen värdefulla kunskaper och erfarenheter. Lägre grad av samstämmighet finns kring frågor som lämplig längd för praktiken utformning som praktik kontra anställning betydelsen och utformningen av ekonomiska incitament för arbetsgivaren Praktikantprogrammets utformning Arbetsförmedlingen har övervägt formerna för praktikantprogrammet. Såväl praktik som anställning har både för- och nackdelar. Praktikformen ger större bredd i vilka sökande som kan komma ifråga, samt öppnar även möjlighet för ett större antal individer. Ingången via praktik ger båda parter möjlighet att förutsättningslöst pröva om matchningen svarar mot förväntan. Anställning ger den enskilde bättre ekonomiska villkor och ökad trygghet. I utvecklingsanställningen kan utrymme finnas för inskolning i de kvalificerade uppgifter som myndigheterna ofta erbjuder. Utvecklingsanställning syftar till att utveckla individens arbetsförmåga så att en ordinarie anställning med eller utan lönesubvention kan uppnås. Diskussioner har förts om praktiktidens längd. För individer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning är det extra angeläget att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Därtill behöver eventuella anpassningar utprovas. En kortare tid i praktikantprogrammet än tre månader ses därför inte som meningsfull. Längre tid än sex månader är inom ramen för nuvarande förordning inte möjlig. Ofta är en längre tid enligt Arbetsförmedlingens bedömning inte heller önskvärd. Vid längre praktiktid kan det t.ex. finnas en risk för inlåsningseffekter, särskilt för personer som står relativt nära arbetsmarknaden. Genom att kombinera praktik och utvecklingsanställning kan en sammanlagd maximal tid av ett och ett halvt år uppnås. Arbetsförmedlingen föreslår därför att praktikantplatserna i normalfallet omfattar tre plus tre månader. Erfarenheten visar att de inledande tre månaderna för en del och nedsatt arbetsförmåga utöver inskolning i arbetsuppgifterna till viss del tas i anspråk för att få till stånd effektiv anpassning av miljön och arbetsuppgifter. Det är alltid möjligt att avsluta en praktik som av olika skäl inte är lämplig. De sista tre månaderna av praktiken förväntas ha ett fördjupat yrkesmässigt innehåll.
Sida: 10 av 20 Arbetsförmedlingen föreslår att praktik i tre plus tre månader kan följas av en anställning i syfte att ytterligare stärka individens kompetens inom området och bidra till ökad meritering. Vid anställning kan arbetsuppgifterna i allt väsentligt vara desamma som i ordinarie arbete. För många individer kan sannolikt en utvecklingsanställning vara lämplig. Erfarenheten visar att det ofta behövs längre perioder för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för att komma ifråga för en tillsvidareanställning. För dessa personer och arbetsgivaren kan utvecklingsanställning vara ett alternativ. Under längst tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet till att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete och i kombination med andra insatser. Utvecklingsanställningen är undantagen i Lagen om anställningsskydd. Även andra former av anställning, både osubventionerade och subventionerade, än utvecklingsanställning kan naturligtvis komma i fråga, exempelvis anställning med lönebidrag och trygghetsanställning. För de individer som uppfyller kriterierna kan nystartsjobb bli aktuellt. Programmets utformning med avstämningspunkter efter tre månader i praktik avser att lyfta fram det gemensamma ansvaret för praktikant och arbetsgivare att säkra att praktiken är lämplig och praktikplatsens innehåll meningsfullt. När så inte är fallet bör diskussioner föras om vilka förändringar som behöver göras. Om det trots ansträngningar kvarstår missnöje från endera parten bör diskussion föras om praktiken bör brytas och annan praktikplats kan ge bättre förutsättningar. Alla som påbörjar en praktikperiod kommer därför inte att gå vidare till anställning. Där utfallet av praktiken är positivt finns givetvis också möjligheten för arbetsgivaren att anställa direkt efter första praktikperioden, med eller utan subventioner. Formerna för praktikantprogrammet kan till stora delar vara desamma som för den tidigare arbetsmarknadspolitiska insatsen Lyft under 2010-2011. Formerna där är kända för Arbetsförmedlingens medarbetare och befintligt systemstöd kan användas, vilket underlättar en snabb och säker introduktion. De arbetssökande som kan komma ifråga för praktikantprogrammet matchas via uppgifter från Arbetsförmedlingens informationssystem och med hjälp av arbetsförmedlare som är speciellt kvalificerade för uppgiften mot kraven i inkomna praktikantplatser. Målgrupper Enligt uppdraget bör programmet ha två delar. En del av programmet bör vara generellt och riktas till alla arbetssökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har för att erbjuda personer med funktionsnedsättning en praktikplats. Den andra delen bör särskilt vända
Sida: 11 av 20 sig till välutbildade, t.ex. personer med akademisk examen eller högskoleutbildning. Statlig sektor har generellt höga krav på formell skolning och ca 71 procent av de anställda i statlig sektor har eftergymnasial utbildning 2. I regeringsuppdraget citeras budgetpropositionens formulering: deltagande i programmet i första hand bör riktas till välutbildade personer med funktionsnedsättning. I uppdraget lyfts också fram att erfarenheter av arbete inom statlig myndighet kan förbättra framtida möjligheter till ett reguljärt jobb, samt att ska synliggöras som en viktig arbetskraftsresurs. Utifrån detta bör personer i målgruppen vara så långt framme i sin arbetssökandeprocess att det är matchning mot arbete som är huvudfokus. Antal individer i Arbetsförmedlingens register med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd (16-64 år) var knappt 68 000 i genomsnitt per månad under 2011. Av dessa hade drygt 11 000 någon form av eftergymnasial utbildning. Detta motsvarar drygt sexton procent. I gruppen med eftergymnasial utbildning ingår individer med kortare utbildning än två år, individer med utbildning på två år eller mer, samt individer med forskarutbildning. En grupp som befinner sig mitt emellan praktikantprogrammets två delar är individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som påbörjat en högskoleutbildning, men som av olika skäl har valt att inte fullfölja denna. För dessa skulle praktikantprogrammet kunna ha funktionen av att pröva om de tidigare utbildningsambitionerna trots allt är värda ett nytt försök. Arbetsuppgifter och handledning bör då utformas så att en bedömning av realismen i utbildningsplanerna kan göras. Andra individer som kan tänkas ha behov av praktikantprogrammet är högutbildade, som förvärvat en funktionsnedsättning och som därför behöver pröva nya vägar. En del av dessa individer kan tänkas ha någon form av ersättning från sjukförsäkringen. Antalet individer i denna grupp är svår att bedöma, eftersom Försäkringskassan inte för statistik över funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan har heller inte statistiskt underlag avseende utbildningsnivå. Av de 10 600 personer som år 2011 befann sig i handlingsplansamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa skattas ca tio procent vara högskoleutbildade. 2 Uppgift från Arbetsgivarverkets hemsida
Sida: 12 av 20 Sammantaget är målgruppen personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning med eftergymnasial utbildning, som idag är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, till numerären inte omfattande. Utifrån de skattningar som gjorts kan det handla om storleksordningen ca 10-15 000 personer. Av dessa kan många ha andra mål och prioriteringar än praktik i statlig tjänst. Volymer Mot den bild som tecknats avseende storleken av målgruppen som skulle kunna ha behov av ett praktikantprogram, kan ställas det antal platser en förutsättningslös enkät 3 till alla statliga myndigheter pekar mot. För högutbildade gäller att de cirka 500 platser som uppgetts i enkäten svarar mot mindre än fem procent av målgruppen. Det kan i detta sammanhang påpekas att 200 av dessa platser erbjuds av Arbetsförmedlingen. Ännu färre platser uppger myndigheterna för gruppen utan högskoleutbildning, där antalet praktikantplatser bara svarar mot cirka en per myndighet och år. För denna grupp har mer än hälften av platserna erbjudits av Arbetsförmedlingen. Med det begränsade utbudet av platser kan matchningen mellan en individs resurser och arbetsplatsens krav sannolikt försvåras. Det torde därför vara nödvändigt med ytterligare någon form av bindande kartläggning av myndigheternas möjligheter att ställa platser till förfogande efter att beslut från regeringen om programmets utformning har fattats. Ett riktvärde att sträva mot kan enligt Arbetsförmedlingens bedömning vara totalt 2 500 årsplatser, där antalet bör vara 1 500 för personer med högskoleutbildning och 1 000 för övriga. Den mindre andelen för gruppen utan högskoleutbildning utgår från myndigheternas begränsade behov att anställa personer, som saknar högskoleutbildning. Enligt uppgift från Arbetsgivarverket rekryteras totalt ca 26-27 000 per år i statsförvaltningen. En årsplats motsvarar under ett år två deltagande individer, då praktiken avslutas efter sex månader. Om praktiken följs av en anställning, t.ex. en utvecklingsanställning omfattande ett år, blir tidsrymden sammanlagt 18 månader. Handledning Dialogerna med arbetsgivare och fackliga representanter, utfall från enkäten till de statliga myndigheterna och tidigare erfarenheter från bl.a. Lyft visar entydigt på handledarens och handledningens centrala roll. Samtidigt uppger myndigheterna i enkäten en oro för hur de ska ha möjlighet att svara mot förväntningarna i denna fråga. Som hinder uppges slimmade organisationer, trängd ekonomi, men även frågor kring kompetens. 3 Se Bilaga 1!
Sida: 13 av 20 Arbetsförmedlingens representanter med erfarenhet från Lyft och de centrala organisationernas fackliga representanter bekräftar att handledningen är viktig, men att enbart ekonomiskt stöd till arbetsgivarna inte är tillräckligt för att säkra denna. Fokus måste utöver möjligheter till ersättning även finnas på handledningens sakinnehåll. Storleken på myndigheten kan ha inflytande över möjligheten till handledning. Det är också viktigt att beakta att det inte enbart är renodlad handledarkompetens som krävs när det gäller handledning av. De speciella förutsättningar som funktionsnedsättningen skapar i en arbetssituation är ett omfattande kunskapsområde i sig. Här har Arbetsförmedlingen en stor samlad sakkunskap, som bör komma till användning. Arbetsförmedlingen skulle kunna ges en central roll i att i samarbete med Handisam och Hjälpmedelsinstitutet stötta handledare med såväl introducerande utbildning och webbaserade verktyg, som hjälp och stöd för den enskilde och arbetsgivaren. Utbildningsinsatser Deltagare i praktikantprogrammet kan deltaga i sedvanliga utbildningar hos arbetsgivaren. Individuellt anpassade utbildningsinsatser kan också initieras och bekostas via Arbetsförmedlingen i form av t.ex. kortare upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Utbildningsinsatser kan ingå i pågående praktik med ett tak för att den sammanlagda tiden blir 100 procent av individens arbetsutbud. Det är också möjligt att avbryta praktikantprogrammet för en utbildningsinsats, för att sedan återuppta det. Ersättning och försäkringsskydd under en praktik Enligt Arbetsförmedlingens förslag ska deltagarna ha aktivitetsstöd under praktiktiden. Ersättningsnivån avgörs i första hand av vilken nivå i arbetslöshetsersättningen som individen har och kan därmed skifta. Individer som saknar rätt till arbetslöshetsersättning får som regel det lägsta aktivitetsstödet. Dock kan sökande, som är under 25 års erhålla olika nivåer av en så kallad utvecklingsersättning. Praktikdeltagaren som deltager i en av Arbetsförmedlingen anvisad praktikplats omfattas av gruppliv- och arbetsskadeförsäkring. Individer som har en rehabiliteringsersättning eller aktivitetsersättning i samband med en praktik bibehåller denna under praktiktiden, om Försäkringskassan så medger. Individer som har en rehabiliteringsersättning eller aktivitetsersättning omfattas i dessa fall av Försäkringskassans regler.
Sida: 14 av 20 Ersättning och försäkringsskydd under en utvecklingsanställning Om en praktik övergår till anställning är det statliga kollektivavtal som reglerar försäkringsfrågan oavsett anställningsform. Om en praktik efterföljs av en utvecklingsanställning gäller följande villkor: En utvecklingsanställning kan pågå upp till ett år och den anställde omfattas inte av Lagen om anställningsskydd (LAS). Anställningen kvalificerar till arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Ekonomiskt stöd lämnas för utvecklingsanställningen enligt samma regler som för lönebidrag. Utöver lönesubvention lämnas ekonomiskt stöd för merkostnader, anordnarbidrag, som avser kostnader för särskild handledning, utvecklingsinsatser med mera. Det belopp som fastställs utbetalas för hela beslutsperioden. Tidsperiod för genomförande I samband med insatsen Lyft under 2010-2011 utformade Arbetsförmedlingen regelverk och systemstöd. Det finns möjlighet att efter någon anpassning använda samma utformning, vilket innebär att de tekniska förutsättningarna för programmet kan vara klara redan vid halvårsskiftet 2012. Genom att utgå från för arbetsförmedlarna välbekanta former kan implementering för Arbetsförmedlingens del ske med hög grad av effektivitet och säkerhet i handläggningen. Erfarenheterna från den arbetsmarknadspolitiska insatsen Lyft, samt även utfallet på den nu genomförda enkäten, pekar dock på att myndigheterna behöver en förberedande fas innan ett praktikantprogram kan påbörjas i full skala. Under en sådan förberedande fas bör myndigheterna, förslagsvis med hjälp av en nationellt sammanhållen funktion på Arbetsförmedlingen, mer konkret förbereda arbetet genom att ta fram lämpliga praktikantplatser, utse och förbereda de på praktikantplatserna utsedda handledarna och även i övrigt bereda organisationen på det funktionshinderspolitiska perspektiv, som bör genomsyra satsningen. Arbetsförmedlingens förslag blir utifrån detta att starta praktikantprogrammet i mindre skala vid halvårsskiftet 2012, med en fullskalig implementering vid årsskiftet 2012/2013.
Sida: 15 av 20 Praktikantprogrammet bör omfatta en tid av tre år för att få önskat genomslag i form av för målgruppen anpassade arbetsplatser som på sikt ska leda till att fler får anställning generellt och inom statsförvaltningen. Sökande direkt från högskola Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevet för budgetåret 2012 fått i uppdrag att införa ett nytt sätt att arbeta med personer som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. Statistik för 2011 visar att personer med långa tider utan arbete ofta har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Personer som löper risk för långvarig arbetslöshet ska ges fördjupade förmedlingsinsatser och också kunna anvisas till program. Tidiga insatser är oftast avgörande för individens möjligheter att nå målet arbete. Arbetsförmedlingen har övervägt möjligheten av att vidga den beskrivning av målgruppen som ges i praktikantprogramsuppdraget till att även omfatta individer med funktionsnedsättning som är nyutexaminerade från högskola. Dessa personer är många gånger ännu inte inskrivna på Arbetsförmedlingen och har därför inte identifierats som som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är därför osäkert om funktionsnedsättningen faktiskt medför nedsatt arbetsförmåga. Likväl kan gruppen ha samma behov av stöd. Både Handisam och Rådet för Arbetslivsinriktad Rehabilitering (RAR) har lyft fram, att dessa individer ofta inte får en chans att pröva sin förmåga i relation till arbete, trots att de många gånger kan ge värdefulla kompetenstillskott. Arbetsförmedlingen ser det som angeläget att även dessa individer bör vara målgrupp för praktikantprogrammet. Givetvis måste ett deltagande föregås av en inskrivning på Arbetsförmedlingen, som bl.a. säkrar att den sökande tillhör målgruppen för insatsen. Även för denna grupp gäller att om funktionsnedsättningen visar sig innebära nedsatt arbetsförmåga i relation till i övrigt lämpliga arbetsuppgifter finns det möjlighet till t.ex. utvecklingsanställning. Enligt en undersökning som SCB har gjort på uppdrag av Högskoleverket uppger 12 procent av studenterna på högskolan att de har en funktionsnedsättning som de upplever försvårar deras studier 4. Andelen med funktionsnedsättning motsvarar då drygt 7 000 personer av de ca 60 000 som årligen examineras från högskolan. Vid alla universitet och högskolor finns det enligt studera med funktionshinder.nu en kontaktperson som är Samordnare för studenter med funktionshinder i studiesituationen. Hemsidan uppger att knappt tre procent (ca 8 500 av de ca 300 000 4 Rapport 2010:20 R. Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009
Sida: 16 av 20 inskrivna på högskola) har haft kontakt med en samordnare. Det skulle motsvara 1 500-2 000 av de examinerade varje år. Yrkeshögskolorna har utbildningslinjer inom t.ex. ekonomi, administration och IT. Studerande med funktionsnedsättning från dessa linjer kan vara en målgrupp med lämplighet och intresse för praktik inom statsförvaltningen. Uppföljning och utvärdering Arbetsförmedlingen har övervägt de krav och kunskapstillskott som en skarp effektstudie respektive en bredare uppföljning kan ge. De åtaganden i form av jämförbar referensgrupp och tidslängd för utvärdering som en effektutvärdering ställer bedöms inte motsvara ett unikt kunskapstillskott. I stället förordar Arbetsförmedlingen en bred uppföljning. Antal individer i praktik och den eventuella effekten i andel anställda på kortare eller längre sikt är det primära målet för uppföljning. Vilken typ av arbetsuppgifter och arbetsområden som blir aktuella är också av intresse. När det gäller beskrivning av arbetsområden kan eventuellt Arbetsgivarverkets arbetsvärderingssystem BESTA bidra med en utgångspunkt. Vidare bör uppföljningen uppmärksamma deltagarnas och arbetsgivarnas upplevelse av programmet och den nytta man upplevt. Statliga myndigheters särskilda roll som arbetsgivare Frågan om statliga myndigheters särskilda roll som arbetsgivare diskuterades i delrapporten, utifrån den oro som identifierats avseende eventuella avsteg från tillämpningen av sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet i tillsättningsförfarandet. Denna fråga är nära kopplad till utformningen av kravprofiler, eftersom det är dessa som ligger till grund för bedömning av tjänstetillsättning. I de fall en myndighet använder sig av breda kompetensprofiler, där en enskild sökande ska bedömas mot samtliga områden, kan utfallet ofta bli till nackdel för en person med funktionsnedsättning. En möjlig öppning kan finnas i det tillvägagångssätt som Försäkringskassan arbetar med. De breda kompetensprofilerna bryts ner i sina enskilda beståndsdelar, som sedan kan sättas samman i olika konstellationer i samband med en rekrytering. Detta ökar avsevärt flexibiliteten i systemet och därmed möjligheten för en individ med funktionsnedsättning att uppfylla profilens krav. Det förefaller vara angeläget att myndigheterna uppmuntras att arbeta med olika sätt att förhålla sig till kravprofiler och deras utformning.
Sida: 17 av 20 Nationell samordning Under förutsättning att beslut fattas om praktikantprogram kommer Arbetsförmedlingen skapa en nationellt sammanhållen funktion som knyts till praktikantprogrammet. Den nationella sammanhållna funktionen får i uppdrag att initiera och samordna inventeringen av praktikantplatser. Den nationella sammanhållna funktionen får vidare i uppdrag att driva frågor om praktikantplatsernas innehåll och kompetenskrav, utifrån den anställningsbegränsande effekt breda och oflexibla kravprofiler kan ha. En annan uppgift bör vara att ansvara för samordning av matchningen mellan arbetssökande och platser. Vidare bör den nationella sammanhållna funktionen följa de kontinuerliga uppföljningar som göres och utifrån dessa vid behov initiera diskussion kring områden som behöver bearbetas. Till sist bör den nationella sammanhållna funktionen vara ansvarig för en slutrapport, som summerar erfarenheter från projektet. Budgetkonsekvenser Arbetsförmedlingen bedömer att praktikantprogrammet kommer att omfatta i genomsnitt 2 500 platser per år de kommande åren, vilket förväntas ge nedanstående budgetmässiga konsekvenser. För en nationellt sammanhållen funktion kalkyleras en kostnad om 1,08 miljoner kronor per år, vilket kommer att belasta UO 14 1:1. Aktivitetsstöd förutsätts utgå med genomsnittligt belopp på cirka 7 000 kronor per deltagare och månad. Från anslaget UO 14 1:2 utgår således cirka 211 miljoner kronor per år, totalt cirka 634 miljoner kronor för hela treårsperioden. Det bör noteras att kostnaderna kan motsvaras av reduktion på andra anslag eller Försäkringskassans rehabiliteringsersättning. För arbetshjälpmedel görs bedömningen att cirka 10 miljoner kronor per år inom UO 14 1:4 fyller de behov som kan förväntas uppkomma. I de fall anordnarbidrag eller subventionerad anställning på UO 14 1:4 kan utgå, har detta inte inkluderats i ovan beräkning. Arbetsförmedlingen bedömer också att regeringen bör ta hänsyn till ovanstående volym- och kostnadsberäkningar vid beräkning och fastställande av eventuella ramade volymer för insatser utanför jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar de kommande åren.
Sida: 18 av 20 Bilaga 1 Enkät För att få en bredare bild av olika frågor i relation till ett tänkt praktikantprogram har Arbetsförmedlingen formulerat en enkel webb-enkät. Denna skickades till samtliga 247 myndigheter på Arbetsgivarverkets adresslista. Svaren lämnades anonymt och var icke-bindande. Enkäten låg öppen mellan femte och artonde mars och sammanlagt svarade 177 myndigheter, dvs. en svarsfrekvens på 72 procent. De svarande myndigheterna fördelade sig i storleksordning ungefär som hela den tillfrågade gruppen, med undantag för att myndigheter med färre än 500 anställda svarade i något högre grad. Från en större myndighet har inkommit synpunkten att de inte hann rådgöra med sin stora organisation under den korta svarstiden. Kännedom om praktikantprogrammet I en inledande fråga bads myndigheterna ange om de hade kännedom om regeringens förslag till statligt praktikantprogram. 176 myndigheter besvarade denna fråga. Drygt 56 procent uppgav att de kände till praktikantprogrammet, medan nästan 32 procent uppgav att de inte hade kännedom. Knappt tolv procent besvarade frågan med vet ej. Antal platser och innehåll Frågorna i enkäten avsåg bl.a. hur många personer per år myndigheten bedömde sig kunna erbjuda praktikantplats under ca sex månader för grupperna med respektive utan högskoleutbildning, samt vilken typ av arbetsuppgifter som kunde bli aktuella för respektive grupp. Sammanlagt har de 177 myndigheter som svarat på denna fråga skattat att ca 500 platser för högutbildade och drygt 300 för övriga skulle kunna bli aktuella per år. I stort sett samstämmigt har man dock i de öppna kommentarerna lyft fram omöjligheten i att skatta antalet praktikantplatser utan att mer i detalj känna till hur programmet tänks vara utformat och vilken typ och grad av funktionsnedsättning den sökande kan tänkas ha. Många svarande lyfter fram myndighetens speciella kompetenskrav. Andra svar handlar om att man saknar lokalmässigt utrymme eller möjlighet erbjuda handledning, svårigheter att klara ytterligare åtaganden utifrån budget, personalnedskärningar, eller att man redan har praktikanter och att man gjort åtaganden i Kulturarvslyftet. Beträffande innehåll i praktikantplatserna dominerar administrativt arbete. För gruppen utan högskoleutbildning nämns därtill bland annat uppgifter i reception och vaktmästeri. För gruppen högutbildade tillkommer utredningsarbete av olika slag, men från vissa myndigheter också specifika,
Sida: 19 av 20 kvalificerade uppgifter inom konst, IT, geoteknik, biologi, juridik, samhällsplanering, agronomi mm. Praktik eller utvecklingsanställning I enkäten har myndigheterna ombetts ta ställning till former för praktikantprogrammet, där praktik ställts mot möjligheten att visstidsanställa med lönestöd (exempelvis utvecklingsanställning). Denna fråga har besvarats av 142 myndigheter. Knappt hälften av dessa anger att de föredrar praktik, medan ungefär lika många anger att båda formerna kan vara möjliga. Ett vanligt argument för praktik är att man har en ansträngd ekonomi. En liten grupp (nio svarande) anger att de föredrar anställning. En fördel som lyfts fram i anställning med lönestöd är att det förenklar diskussionen om vilka arbetsuppgifter som ses som möjliga. Möjlighet att anställa I enkäten ombads myndigheterna ta ställning till frågan om vilka möjligheter de såg till anställning efter avslutad praktik. Här har 151 myndigheter svarat och cirka två tredjedelar av dessa menar att möjligheterna är ganska eller mycket små. En fjärdedel har svarat Vet ej, medan färre än en på tio uppger ganska stora möjligheter.
Sida: 20 av 20 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 077-160 00 00 www.arbetsformedlingen.se