Familjecentrat Växhuset En utvärdering

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport nr 51, 2008 Familjecentrat Växhuset En utvärdering Barbro Josefsson, Elisabeth Berg och Lena Widerlund V.varvsgatan 11 971 28 Luleå 0920-20 54 00 0920-942 49 www. founorrbotten.se

Förord Avdelningen för Socialt arbete, Institutionen för Arbetsvetenskap har av Kommunförbundet Norrbotten fått till uppdrag att genomföra en utvärdering av verksamheten vid Familjecentrat Växhuset, Luleå kommun. Utvärderingen förväntades utvärdera och beskriva styrkor, svagheter, möjligheter och hinder med verksamheten ur personalens, styrgruppens och föräldrarnas synpunkt med särskilt fokus på behovet av befintlig personal. Följande personer har varit delaktiga i arbetet med utvärderingen av projektet, Elisabeth Berg, professor, Barbro Josefsson, fil.lic., Lena Widerlund, fil. lic., Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Målsättning för verksamheten 5 Behov av samverkan 6 Samverkansdokument 6 Syfte och frågeställningar 7 Begreppsligt ramverk för utvärderingen 8 Familjecentral som begrepp 8 Begrepp i utvärderingen 9 Familjecentrat Växhusets organisation och verksamhet 9 Växhusets styrgrupp 10 Organisation och personal 10 Målgrupp 11 Öppen verksamhet 11 Grupper i verksamheten 12 Utvärderingens upplägg och genomförande 13 Resultat 15 Styrgruppens uppfattning om verksamheten 15 Personalens uppfattning om verksamheten 20 Föräldrarnas uppfattning om verksamheten 23 Avslutande diskussion 29 Referenser 32 Bilagor 1-3 3

Sammanfattning Familjecentrat Växhuset i Luleå kommun är en verksamhet som initierades av Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden och startade 2003. Det är en förebyggande verksamhet och en samverkan mellan Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Primärvården och Svenska kyrkan. Familjecentrat arbetar bland annat med öppen verksamhet riktad till barnfamiljer, utvidgad föräldrautbildning, gruppverksamhet för unga föräldrar samt rådgivning och studiecirklar. Målet för verksamheten är att arbeta förebyggande i ett hälsobefrämjande perspektiv. I detta arbete är det betydelsefullt med ett helhetsperspektiv. För att nå detta mål är samverkan mellan olika organisationer och professioner en viktig förutsättning. Syftet med rapporten är att utvärdera familjecentrat Växhusets organisation, verksamhet och personalresurser, samt uppfattningar om verksamheten från föräldrar, personal och styrgrupp. För att genomföra utvärderingen har intervjuer genomförts med medlemmar i styrgruppen och personalen. Föräldrarna har via en enkät framfört sina uppfattningar om verksamheten. Det som framkommit av utvärderingen är att avtalet mellan parterna bör förtydligas särskilt när det gäller ekonomiska och personella resurser. Vidare framkom att verksamheten riskerar att bli sårbar då personalgruppen är begränsad till ett fåtal personer och att personal från BVC och MVC endast deltar i begränsad omfattning. Det framkom även uppfattningar om brister i lokalernas utformning och storlek. Personalstyrkan är med tillfälligt anställda få och skulle personalen reduceras med en personal då måste målsättningarna för verksamheten sänkas för att kunna genomföras på ett kvalitativt bra resultat. I styrgruppen framgick att det finns gemensamma mål för verksamheten och det finns en enighet om dess betydelse för föräldrar och barn. Föräldrarnas uppfattningar visar på en positiv inställning angående personalens insatser och utbudet av aktiviteter men påtalar behov av bland annat utökat öppethållande och anpassade lokaler. Förväntningarna på familjecentrat är inte ställt särskilt högt utan det uttrycks en förnöjsamhet kring hur verksamheten bedrivs med den befintliga personalen. För att uttala sig om långsiktiga effekter av familjecentrat Växhusets förebyggande arbete krävs en fördjupad studie där ytterligare intervjuer genomförs med fler parter, föräldrarna som deltar i de olika aktiviteterna och även personalen vid socialförvaltningen. 4

Inledning Familjecentrat Växhuset är en förebyggande verksamhet som initierades av Socialnämnden och Barn - och utbildningsnämnden i Luleå kommun med start januari 2003. Verksamheten är en samverkan mellan socialtjänsten och skolan i Luleå kommun, primärvården, Barnavårdscentralen (BVC) och Mödravårdscentralen (/MVC), Norrbottens läns landsting (NLL) samt Örnäsets församling. Det är skolförvaltningen och socialtjänsten i Luleå kommun som har det ekonomiska ansvaret för verksamhet och personal. Familjecentrat arbetar bland annat med öppen verksamhet riktad till barnfamiljer, utvidgad föräldrautbildning, gruppverksamhet för unga föräldrar samt rådgivning och studiecirklar. Målsättning med verksamheten Syftet med verksamheten är att i bostadsområdena Örnäset och Hertsön dels arbeta allmänt förebyggande hälsobefrämjande och dels att stödja familjer med barn som har problem. Initialt när verksamheten startade år 2003 anställdes en socionom som projektledare från socialförvaltningen, en pedagog från skolförvaltningen samt personal från MVC och BVC. Utöver denna personal bistår även kyrkan med personal. Det är dock endast Luleå kommun som har personal som är stationerade vid Växhuset. NLL bistår med personal om det finns ledig tid. Sedan ca 1 år tillbaka har Socialförvaltningen anställt en familjestödjare, med beteendevetenskaplig utbildning, där avsikten är att se om det finns ett behov av denna kompetens vid Familjecentrat. Målgruppen är föräldrar och barn boende inom det geografiska området, stadsdelarna Örnäset och Hertsön i Luleå kommun, delar av verksamheten den öppna verksamheten riktar sig dock till hela kommunen. Arbetet är förebyggande och hälsofrämjande och insatserna ska vara riktade och stödjande. I familjecentrat ingår även att verka för att arbeta med allmänna insatser och en viktig del är att vara en hjälp i att skapa positiva nätverk till självhjälp. Arbetssättet i familjecentrat innebär också att ta vara på det positiva och inte fokusera på mer omfattande socialproblematik. I målet och uppdraget beskrivs även att de ska verka för att bygga verksamheten utifrån de behov och resurser som finns att tillgå i området. Behov av samverkan 5

Samverkan för att förbättra barns villkor och förebygga ohälsa är ett angeläget arbete och ansvar för samhället. Att tillgodose barnfamiljers behov av stöd genom att främja hälsa och de egna resurserna är en del av innebörden i familjecentralernas uppgifter. Arbete utifrån en helhetssyn på familjen genom att utnyttja begränsade resurser i ett samarbete är en del av de förebyggande insatser som genomförs via familjecentraler (Bak och Gunnarsson 2000). Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Denna skyldighet regleras enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap 1 a, ett tillägg som trädde i kraft 1 juli 2003 (2003:407). I propositionen 2002/03:53 som föregick lagändringen framgår att: Det införs en gemensam skyldighet för polisen, hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen i respektive lag, att på socialtjänstens initiativ samverka kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Det är dock viktigt att poängtera att denna typ av arbete som Växhuset representerar är förebyggande arbete som sker i samverkan med olika parter. Samverkansdokument I en verksamhetsrapport som sammanställts av Växhusets verksamhet för åren 2003-2005 framgår bland annat grunden för familjecentrat s tillkomst och där beskrivs det att socialnämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. Barn - och utbildningsnämnden har ansvaret för kommunens verksamheter som berör skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning. En viktig del i verksamheten är att arbeta för att motverka utanförskap samt kränkningar och mobbing (Luleå kommun, 2006). Av dokumentet framgår även deras gemensamma definition av samverkan som formulerades på följande sätt: vi ska skapa möten, verka tillsammans, ge och ta av erfarenheter och kompetens. Läsa av varandra, att i dialogen lyssna och förstå. Vi avser med detta att skapa en positiv synergieffekt. 6

Vidare framgick av dokumentet att gränsöverskridande samverkan och samarbete måste börja med att olika parter definierar vad de avser med begreppen eftersom de kan uppfattas olika (ibid.) Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att utvärdera familjecentrat Växhusets organisation, verksamhet och personalresurser, samt uppfattningar om verksamheten från föräldrar, personal och styrgrupp. Frågeställningar som utvärderingen avsåg att besvara var: Vilka är de politiska målsättningarna för verksamheten? Hur är familjecentrat Växhuset organiserat, personal och ekonomi? Vilken verksamhet bedrivs vid familjecentrat Växhuset? Hur fungerar verksamheten enligt personalen? Vilka uppfattningar har styrgruppen om verksamheten? Vilka uppfattningar finns om personalens olika kompetenser och funktioner? Vad anser målgruppen (föräldrarna) om familjecentrat Växhuset? 7

Begreppsligt ramverk för utvärderingen Under denna rubrik beskrivs olika begrepp och definitioner som är centrala för utvärderingen. I olika dokument som beskriver verksamheten Växhuset finns både begreppet familjecentra och familjecentral. I denna rapport används begreppen synonymt. Familjecentral som begrepp Angående definition av familjecentral så har Socialstyrelsen (2008) genomfört en kartläggning och kunskapsöversikt av familjecentraler och i den kartläggningen anges en definition av familjecentral enligt följande: En familjecentral karaktäriseras vanligen av att mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst samverkar för att tidigt arbeta förebyggande och främja barns hälsa och utveckling. Dessa fyra basverksamheter utgår från tre områden: hälsa, pedagogik och socialt arbete. (sid. 12) Vidare beskriver Socialstyrelsen att föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) betonar den hälsofrämjande uppgift som familjecentralen har. FFFF har följande definition på familjecentral: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjandegenerelltidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.(www.familjecentraler.se ) De anger även att det som är kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting samordnar sina resurser för att möjliggöra tvärfacklig samverkan. Bak och Gunnarsson (2000) har på uppdrag av Folkhälsoinstitutet utvärderat familjecentraler. Författarna skriver att familjecentraler kan ses som en del av det formella stödet från samhället till barnfamiljer och är en del i det svenska familjestödsprogrammet. 8

Familjecentralens parter I den tidigare nämnda rapporten från Socialstyrelsen (2008) så finns även en beskrivning över parter som ingår i kartlagda familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter. De parter som ingår är barnhälsovården (ingår i samtliga men i olika konstellationer), med de andra så kallade basverksamheterna, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Utöver dessa basverksamheter finns exempel på att andra parter eller professioner är samlokaliserade i familjecentral de anger exempel som psykolog eller Svenska kyrkan. Enligt FFFF så ingår yrkeskategorier som barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare. De återger att förutom dessa yrkeskategorier kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. (www.familjecentraler.se) Begrepp i utvärdering Följande begrepp har varit vägledande för analysen av materialet: Styrkor, svagheter, visioner (möjligheter) och hinder. Med styrkor och svagheter syftar vi på det som uppfattas av personal, styrgrupp och föräldrar av den konkreta verksamheten. Hinder och visioner definierar vi som politiska och ekonomiska faktorer för att utveckla eller begränsa verksamheten. Begreppet samverkan är dock inte oproblematiskt, det beskrivs ofta med positiva förtecken särskilt när myndigheter ser det som en lösning på olika problem i organisationer. Det har dock visat sig att samverkan/samarbete mellan olika professioner lätt kan leda till revirstrider. Olika uppfattningar om lösningar på problem eller definitionsproblem om vem eller vilken organisation som ska ta det ekonomiska eller ansvar för personalen kan leda till problem mellan organisationerna (Berg 2008). Familjecentrat Växhusets, styrgrupp organisation och verksamhet Familjecentrats lokaler är belägna i stadsdelen Örnäset och inryms i ett flerfamiljshus vid affärscentrat. Lokalerna är belägen på bottenvåningen och består av en stor samlingslokal som är sammanlänkad med en avdelning för kök - och matplats. I angränsning till samlingslokalen 9

finns toaletter och ett mindre konferensrum som samtidigt är genomgång till kontor för personalen. Kontoret är lite och har två arbetsplatser. I närheten av lokalen har kyrkan lokaler som används för deras verksamhet och Växhuset har möjlighet att boka samtalsrum där vid behov. I nedanstående avsnitt beskrivs Växhusets organisation, styrgrupp, personal och målgrupp. Även den öppna verksamheten beskrivs med en tabell med besöksfrekvens. Växhusets styrgrupp Verksamhetschef, socialförvaltningen Luleå kommun Föreståndare Örnäsets vårdcentral, Norrbottens läns landsting Präst Örnäsets församling För - och grundskolechef, Luleå kommun Socionom, socialförvaltningen, Luleå kommun Organisation och personal Vid Familjecentrat finns det fyra anställda: samordnare, socialförvaltningen, Luleå kommun, som startade verksamheten 2003, pedagog, barn och utbildningsförvaltningen, Luleå kommun, familjestödjare (tidsbegränsad resurs), socialförvaltningen, Luleå kommun och pedagog (tillfällig resurs), barn- och utbildningsförvaltningen, Luleå kommun. De yrkeskategorier som har sin fasta anställning vid familjecentrat är socionom, beteendevetare och förskollärare. Yrkeskategorier som förekommer i verksamheten med annan moderorganisation är exempelvis barnmorska och diakon. Det har under de snart fem år som verksamheten har bedrivits varit olika personalkategorier verksamma i familjecentrat Växhusets olika aktiviteter. Den stationära personalen har sin anställning inom Luleå kommun (socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen). Övrig personal, från Svenska kyrkan och Norrbottens läns landsting, deltar i mån av utrymme i deras tjänst, vilket påverkar kontinuiteten. Exempelvis bedriver Norrbottens läns landsting BVC och MVC verksamhet och har en egen föräldrautbildning som betonar mer det normala föräldraskapet och tar inte ett ekonomiskt driftsansvar för Familjecentrat Växhuset, på 10

grund av att den syftar till att ge stöd till familjer med problem, dvs kommunens ansvarsområde. I den tidigare utvärderingen av verksamheten (Luleå kommun, 2006) återges att för att verksamheten ska utvecklas och fungera så krävs att möjlighet att ta in andra kompetenser från respektive organisation fungerar. Det bör fungera på samtliga organisationsnivåer för att få en stabil utveckling. Det framgår även att den osäker organisation innebär en osäker framtida planering. Målgrupp Målgrupp för verksamheten är föräldrar och barn boende inom det geografiska området Örnäset och Hertsön. Den öppna verksamheten är även tillgänglig för andra kommunmedborgare. Öppen verksamhet Den öppna verksamheten har sina lokaler i det som tidigare nyttjats av öppna förskolan. Verksamheten är tillgänglig två dagar/vecka, måndagar kl. 09.30 14.30 och torsdagar kl. 10.00-15.00. Målet med verksamheten är att vara en mötesplats för barn och föräldrar. Verksamheten här leds av en pedagog. Öppettider under året följer skolans terminsindelning. Nedanstående tabell 1 visar på besöksfrekvensen. Tabell 1. Besöksfrekvens Vt/Ht Antal öppetdagar Besöksfrekvens /dag Besöksfrekvens/termin Vt 2006 40 öppetdagar 28 personer/dag 1130 personer Ht 2006 35 öppetdagar 33 personer/dag 1152 personer Vt 2007 42 öppetdagar 32 personer/dag 1351 personer Ht 2007 35 öppetdagar 41 personer/dag 1437 personer Av tabellen framgår att det skett en ökning av besökare över tid räknat från januari 2006. Vårterminen 2006 var det i genomsnitt 28 personer/öppetdag som besökte verksamheten och under höstterminen 2007 var besöksfrekvensen 41 personer/öppetdag. 11

I den tidigare utvärderingen av verksamheten (Luleå kommun 2006) uppgavs att det var ca 2400 besökare/år med två öppetdagar per vecka. Där gjordes en jämförelse med Piteå och Skellefteå kommuner som båda hade öppet 3-4 dagar/vecka och hade mellan 6-7000 besökare/år. I jämförelsen angavs exempelvis även att det i berörda området för Skellefteå kommun bodde ca 13000 personer. Grupper i verksamheten Av nedanstående Figur 1 framgår de olika grupper och aktiviteter som organiseras vid familjecentrat Växhuset. Skolan Kyrkan Socialförvaltningen Landstinget 8 gr/år 6-8 par = Utvidgad föräldraut bildning Kollegial team 14pers 2008-05-30 Utvärder ing efter varje grupp Familjecentrat Växhuset Mötesplats Öppet: Måndagar och Torsdagar 10-15 Föreläsningar om Föräldraskap Ung och Förälder Relations- Utbildning PREP Rådgivning/ Enskilda samtal/kris L ilian S undqvis t F amiljcentrat Växhus et KOMET Föräldrastödsutbildning Grupp: Barn till missbrukan de föräldrar Samverkansg rupp Projekt: Barn till psykiskt sjuka föräldrar Figur 1. Organisationsskiss över familjecentrat Växhuset 12

Fördelning av personal Utvidgad föräldrautbildning Vc, Familjerådgivning, Växhuset, Kyrkan, centrala stödteamet Ung och Förälder Växhuset - Kyrkan P R E P Växhuset, Kyrka, Försäkringskassa Rådgivning/Enskildaoch par samtal/kris Växhuset KOMET Växhuset, skola, synq Föreläsningar Växhuset Barn till missbrukande föräldrar Växhuset, Synq Projekt: Barn till psykistk sjuka föräldrar Soc, BUP, psykiatrin, Växhuset 2008-05-30 L ilian S undqvis t F amiljcentrat Växhus et Figur 2. Beskrivning av personalens och olika aktörers arbetsuppgifter fördelade i de olika grupperna Utvärderingens upplägg och genomförande Utvärderingen inleddes vecka 14 med studiebesök vid familjecentrat Växhuset för en första orientering om verksamhetens organisering och geografiska läge. Inledningsvis studerades måldokument och politiska beslut som berörde verksamheten. För att kunna utvärdera projektet genomfördes intervjuer med personer i styrgruppen och den stationära personalen om vad de anser om sin uppgift i gruppen och hur de uppfattar verksamheten. Intervjuerna utgick från en intervjuguide (bil. 2 och 3) och vid intervjutillfället fördes anteckningar. Den sammanställda intervjun skickades sedan till respektive intervjuperson för att få bekräftat att materialet var i överensstämmelse med intervjupersonens uppfattning. Intervjusvaren från dessa personer analyserades och dokumenterades. För att få föräldrarnas uppfattningar fick de besvara en enkät (bil. 1) som lades ut i Växhusets lokaler. Besvarandet av enkäten och deltagandet i intervjuerna var frivilligt och materialet har behandlats konfidentiellt. Materialet har förvarats i inlåsta skåp och tillgång till materialet har endast Elisabeth Berg, Barbro Josefsson och Lena Widerlund haft. Analysen av materialet har 13

fokuserat på styrkor, svagheter, visioner (möjligheter) och hinder i organisation och verksamhet. 14

Resultat Denna del av rapporten inleds med redovisning av intervjuer med styrgrupp och personalgrupp. Därefter följer en redovisning av föräldrarnas uppfattningar och rapporten avslutas med en avslutande diskussion. Styrgruppens uppfattning om verksamheten De personer som intervjuades ingår i styrgruppen och är företrädare för socialförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen, vårdcentralen och svenska kyrkan. Intervjuerna utgick från övergripande frågeställningar och redovisas under följande teman: funktion i styrgruppen, målsättning för verksamheten, styrkor och svagheter i samverkan/samarbete och visioner för verksamheten. Funktion i styrgruppen De flesta av intervjupersonerna uttrycker tydligt att funktionen i styrgruppen innebär att fatta beslut om inriktningen på verksamheten och att de även tar andra nödvändiga beslut som berör verksamheten exempelvis Växhusets verksamhet och vilka insatser som ska göras av personalen. Ekonomiska beslut fattas av politiker. Någon beskriver att detta har lett till att deltagande vid styrgruppens sammanträden är en del av samverkan. Målsättning med verksamheten Bland intervjupersonerna framgår att de har en klar uppfattning om att verksamheten har en förebyggande uppgift med ett hälsobefrämjande perspektiv. Några beskriver tydligt att målet med verksamheten är både allmänt förebyggande och även inriktat mot förebyggande arbete. Verksamheten är en service till boende i området Örnäset och Hertsön men har inget myndighetsutövande. Genom att finnas i området och vara tillgängliga så kan olika problem bli synliga i ett tidigt skede och föräldrar kan erbjudas stöd för att förebygga. Vilket följande citat visar på: Det är en bra målsättning, målet är att familjerna ska få en bättre livssituation och att det ska främja hälsa för både barn och föräldrar. 15

Ett familjecentra är en bra grundidé och målsättningen för verksamheten innebär en samverkan mellan olika professioner vilket också framhålls. När det gäller människors behov av stöd är det av stor betydelse att samverka ur ett helhetsperspektiv. Styrkor och svagheter i samarbetet/samverkan Vid intervjuerna framkommer både styrkor och svagheter när det gäller samverkan/samarbete och i vissa fall kan exempelvis samverkan ses både som en styrka och en svaghet. Styrkor Samverkan kan betraktas som en styrka för organisationen, där olika kompetenser kan samverka för bästa möjliga resultat. Det kan också vara en styrka för verksamheten att det är en verksamhet för alla, en verksamhet där föräldrars olika behov kan bli synliga. Men även att de som ingår i styrgruppen företräder olika organisationer och därmed olika perspektiv på stöd och insatser som sker i verksamheten kan vara en styrka. Det framkommer också från styrgruppens representanter att det är en styrka och en tillgång att olika professioner samverkar i de olika grupperna i familjecentrat genom de olika perspektiv olika yrkesgrupper företräder. En person beskriver det på följande sätt: Det är bra med samverkan utifrån ett helhetstänkande när det gäller individen och de behov som finns. Familjecentrat Växhuset som funktion med olika kompetenser, pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk. Vilket innebär en möjlighet för representanter i styrgruppen att i deras arbete ge föräldrar råd om att ta kontakt med de professioner som finns representerade. Den bredd och specialisering som personalen har upplevs positivt vid samarbete och någon uttrycker att det kommer att bli en av morgondagens arbetsmodeller. En modell där personer har anställning i en moderorganisation och samverkar med andra professioner kring speciella behov. Det beskrivs även som en styrka att det finns en samordnare för verksamheten och att det är en nödvändig nyckelposition. Det finns dock en tendens att denna person får ensam ta ett stort 16

ansvar lätt hamnar i en funktion som eldsjäl. En styrka är även att verksamheten är lättillillgänglig. Det utförs ett omfattande arbete med de resurser som finns och behovet upplevs vara större än vad de har möjlighet att tillmötesgå. I socialtjänstens uppgift och ansvar finns två sidor där den ena handlar om den myndighetsutövande funktionen och den andra om det förebyggande arbetet. I familjecentralens verksamhet handlar det om förebyggande arbete som utgår från både ett individperspektiv och ett grupperspektiv. Den traditionella funktionen med arbete inom socialförvaltning och skola är ett individperspektiv. Det skiljer sig från hur arbetet i familjecentralen organiseras där arbetet förekommer både individuellt och i grupper. Följande citat understryker detta: Att arbeta i en familjecentral kräver en särskild typ av människor eftersom organisationen och typen av arbete är rörigare än om man jobbar i en fast organisation. Det tyder på att det krävs stor flexibilitet hos anställda och att inte vara bunden av rutiner. Svagheter En person menar att det kan vara en svaghet när flera personer med olika kompetenser deltar vilket kan leda till att verksamheten kan bli spretig. Det kan också bli en spänning mellan de som arbetar mer stationärt och de som kommer in och deltar i en begränsad omfattning. En svaghet är att bemanningen inte är tillräcklig utifrån det behov som upplevs. Det som även beskrivs som en betydande svaghet är att det inte har skrivits ett samverkansavtal inledningsvis för verksamheten med alla berörda parter. Det påtalas att alla parter som deltog när verksamheten startade upplevde att det var en viktig verksamhet men det skrevs inte avtal fullt ut som reglerade ekonomi och personalresurser. Vilket de två följande exemplen på utdrag från intervjuerna visar: vilket idag inte finns, endast beslut som omfattar barn - och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Det är viktigt att skriva samverkansavtal hela vägen ut så att det är klarlagt ansvar och ekonomi. 17

Det framgår att det finns uppfattningar att familjecentralen inte fungerar optimalt och att det borde vara en naturligare koppling mellan landstinget och familjecentralen. En förväntan finns att landstinget borde kunna bidra både med kontinuerlig kompetens och ekonomiskt stöd för verksamheten. Det beskrevs som en svaghet att det blir oklarheter emellanåt i styrgruppen om de som ingår inte har beslutsmandat. Det kan därför bli svårt att effektivisera insatserna i verksamheten då de ekonomiska insatserna är begränsade till socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Ett exempel är tjänsten som familjestödjare som är en tillfällig tjänst som finansieras av socialförvaltningen. Personalresurserna för familjecentrat beskrivs ha varit nog så mager och en orsak som anges är följande: Detta beror på att tanken ursprungligen var att moderorganisationerna skulle försörja med personal vid behov av riktade insatser. Några av intervjupersonerna betonade att det i verksamhetens målbeskrivning borde vara klart formulerat vilka förutsättningar som gäller och vilka resurser som finns att tillgå. Driften av verksamheten har inneburit ett behov av eldsjälar. Från landstingets håll påpekades att om det funnits ekonomiska resurser hade det varit möjligt att utveckla verksamheten ytterligare, men det saknas fast personal för att utveckla samarbetet. Från kyrkans håll poängterades att när verksamheten startade så var överenskommelsen att det handlade om personella resurser som insats för deras del. Visioner för verksamheten - vad kan utvecklas Av intervjuerna med styrgruppen framkom att det finns visioner för verksamheten och här följer några exempel: Utveckla kontakten med kulturinstanser och exempelvis involvera biblioteken i verksamheten. Kulturen en viktig funktion för alla och inte minst för invandrare. Den stora visionen är att alla ska känna sig trygga och att barn ska kunna lära sig läsa och skriva och räkna oavsett vad man har för föräldrar. Bygga en bra grund och föräldrautbildning är viktig. Kyrkans deltagande innebär att människor kan få del av kristen tro. Att få utveckla verksamheten och finnas i samma hus. 18

Förslagsvis kan mer tid ägnas åt utvärdering, exempelvis ha en idédag för att skapa bättre kännedom om verksamheten. Önskvärt att de olika aktörerna i familjecentrat har lokaler nära varandra. Att utveckla föräldrautbildningen Komet som gäller för hela kommunen. Önskvärt att det är öppet varje dag. Av de beskrivna visionerna framgick att intervjupersonerna ser möjligheter att utveckla verksamheten utifrån olika behov. Många av de uttalade visionerna sammanfaller och handlar om hur arbetet kan förbättras när det gäller exempelvis samverkan. Förutom de ovanstående beskrivna visionerna framkom synpunkter om hur viktigt samarbetet med skolan är. Det framgick även att ytterligare parter kunde involveras i verksamheten, exempelvis polisen för att de kan bidra med sitt perspektiv på de behov som finns. Någon av intervjupersonerna uttryckte att denna verksamhet vid familjecentrat är en del av en helhet utifrån ett förebyggande arbete och beskrev att det pågår många olika projekt. 19

Personalens uppfattning om verksamheten De personer som intervjuats är, samordnare/socionom, familjestödjare och en av pedagogerna. Deras funktioner i verksamheten har olika karaktär. Samordnaren har i sin tjänst även funktionen att till 50 procent ingå i olika grupper utifrån sin yrkesroll som socionom. Ansvaret som samordnare innebär att inventera behov som förs fram i styrgruppen och att utveckla verksamheten utifrån samordnaruppdraget. Verksamheten planeras för ett år i taget i stora drag. Intervjupersonen betonar att det ibland tar ca 1 år att få igång verksamhet även om involverade parter jobbar i samma organisation. Familjestödjaren ingår i flera olika grupper och återger att det är behovet som styr arbetsuppgifterna. För både samordnare/socionom och familjestödjare innebär arbetsuppgifterna till stor del att delta i olika grupper, samt föreläsningar, gemensamma samtal och studiebesök. Intervjupersonerna beskriver hur samarbetet fungerar och av fig. 2 på sidan 7 framgår de olika gruppernas innehåll och vilka aktörer som är involverade. Pedagogen har huvudsakligt ansvar för den öppna verksamheten. Ett arbete som innebär att ta emot barn och föräldrar de två dagar som verksamheten är öppen och ansvara för möjligheter till olika sysselsättning för barnen. Dessutom ingår planeringsarbete, och ansvar för städning i lokalerna. Målsättning med verksamheten Intervjupersonerna anger likvärdiga uppfattningar när det gäller målsättningen och återger att det är ett förebyggande arbete. Av intervjuerna framgår även att målsättningen för verksamheten utgår från olika styrdokument bland annat lyfts barnkonventionen som en grund för verksamheten fram. Även familjebalken och vad den innebär för föräldrarollen omnämns. Det är en verksamhet för både barn och föräldrar där de får möjlighet till utbyte genom att träffa andra barn och föräldrar och de har möjlighet till stöd från den personal som finns inom verksamheten. Barnperspektivet beskrivs som viktigt och det förebyggande arbetet med tidiga insatser kan påverka i positiv riktning. Verksamheten beskrivs vara ett stöd utan tvång eftersom det inte sker myndighetsutövning. Styrkor och svagheter i samarbetet/samverkan Styrkor Intervjupersonerna framhåller att det är positivt att arbeta och samverka med olika kompetenser som pedagog, socionom, beteendevetare, diakon, pedagog och barnmorskor. De lyfter 20

fram att de olika perspektiven kompletterar varandra och att det i ett framtida förebyggande arbete kommer att vara ett behov av ett helhetsperspektiv. Ett arbete som pågår men som inte är fullt utbyggt ännu enligt en av intervjupersonerna. De understryker dock att det finns en stark motivation för arbetet och uppfattar att föräldrar söker sig till verksamheten både genom att de hänvisas av exempelvis BVC eller andra kontakter. En av intervjupersonerna uttrycker att personer skulle inte komma om de inte får ut något. En styrka i gruppen är även att olika kön är representerade i verksamheten. Det beskrivs även som en styrka att det inte är så många personer som deltar i arbetet, vilket följande citat beskriver: Fördelar är att kunskap som genereras i en grupp kan användas i en annan. På det sättet kan det vara en fördel att inte arbetet är uppdelat på många personer. Samtidigt som det beskrivs att det blir mer synligt det arbete som utförs, då de är en liten grupp, så påtalas den sårbarhet som det kan innebära för verksamheten. Svagheter En svaghet kan vara som beskrivits i föregående stycke att verksamheten blir mer sårbar om det är få personer involverade. Risken anger intervjupersonerna kan vara att verksamheten blir starkt knuten till och beroende av person. En annan intervjuperson beskriver det så här: Få personer som finns som kärna i verksamheten innebär att det är svårt att gå in för varandra. Få personer som är involverade i mycket. Det innebär att verksamheten blir personbunden. De påtalar att nuvarande bemanning inte är tillräcklig och verksamheten skulle kunna expandera så att fler personer deltar. Organisationen byggs upp kring fyra personal anställd av Luleå kommun och sedan tillkommer personal från MVC och BVC när NLL har resurser, vilket innebär en verksamhet som organiseras enligt en ad hoc modell och därmed svår att planera. Andra svagheter som beskrivs har med ekonomi och resursfrågor att göra och intervjupersonen återger att det har tagit tid att lösa frågor av sådan karaktär på grund av olika organisationstillhörighet. Även lokalfrågan upplevs otillfredsställande då lägenheten inte är riktigt anpassad till aktiviteterna. En av intervjupersonerna påtalar även att det vore en fördel om fler 21

deltagande parter vore lokaliserade till samma ställe. Det framkommer även synpunkter på behovet av samtalsrum och det uttrycks med följande utsaga: Samtalsrum behövs som är beläget så att man tar hänsyn till behovet av diskretion hos dem det berör. Visioner för verksamheten vad kan utvecklas När det gäller visioner uttrycks att det vore önskvärt att grundbemanningen består av ett team och att det sedan utifrån behov kan tas in olika kompetenser. Det finns en styrka i att jobba som team. Visioner för framtiden handlar även om att få utöka grundbemanningen med två pedagoger som skulle kunna nyttjas i olika grupper. Visioner handlar även om att de ser det som viktigt att utveckla kompetenser och att personal har möjlighet att ta del av vidareutbildning och forskning som berör området. Personalen ser utvecklingsmöjligheter och områden där samverkan kan utvecklas och stärkas. En av intervjupersoner uttrycker: Ytterst är det ekonomin som styr men verksamheten är förebyggande och vill ge stöd utan tvång! De behov som föräldrar har är oändliga och där bör politiker och styrgrupp tydligt ange förutsättningarna för verksamheten. 22

Föräldrarnas uppfattning av verksamheten Av de 30 enkäterna som lämnades ut besvarades 29 inom utsatt tid och här följer en sammanställning av enkätsvaren. Drygt hälften av föräldrarna (17) angav att de besöker Växhuset en gång/vecka och de övriga (12) gjorde besök två gånger/vecka. De flesta (18) angav att de fått information om Växhuset av någon i bekantskapskretsen och några (nio) angav att de fått information på Vårdcentralen (BVC och MVC) eller att de hade sökt och hittat information via Internet. En av de svarande skrev Blev nyfiken och gick in. Vad gäller syftet med besöket på Växhuset svarade föräldrarna att de dels ville träffa andra föräldrar dels att deras barn skulle få möjlighet att träffa andra barn. Det fanns även några som angav utbildning som skäl till att de besöker Växhuset. 30 25 20 15 10 5 0 Träffa föräldrar Andra barn Både och Utbildning Fig. 1 Syfte med besök på Växhuset Några motiverade sina besök som följer; Det är jättebra att ha ett ställe att gå till under dagarna när man är ensam hemma. Bra övning inför dagis. Trångbodda. Har flera barn tätt. Får hjälp att stimulera/aktivera syskon för att kunna ta hand om/hjälpa till med annat barn. 23

Majoriteten av föräldrarna hade deltagit i Mötesplats/öppen förskola (Växhuset medverkar). De övriga hade deltagit i Utvidgad föräldrautbildning, Ung och förälder eller Föreläsningar. Tre av föräldrarna angav inget av alternativen. 25 20 15 10 5 0 Mötesplats Föräld.utb Ung föräld. Utbildning Fig. 2 Aktiviteter Beträffande tillgängligheten av Växhuset handlade frågorna om lokaliseringen, lokaler och öppettider. På frågan om Växhusets lokalisering ansåg majoriteten (28) att den är utmärkt eller bra medan en svarade mindre bra. Till denna fråga gavs exempelvis följande motiveringar och förslag: Den är bra, men det hade varit trevligt om man kunde vara ute tillsammans ibland, men det finns ingen uteplats eller bra utemiljö för det TYVÄRR!! Bra bussförbindelser. Lite långt från Gammelstad/Sunderbyn. Men annars bra. Lätt att hitta. Perfekt att stanna till här en stund när man tar promenaden runt sjön. Eftersom vi bor i centrum hade det varit bättre med öppen förskola närmare. MEN jag bor inte alls i området så jag önskar en öppen verksamhet i Kallkällan/centrala stan. Lätt att komma med buss och bra med cykelvägar (även bilparkering nära). Det är lätt att komma med buss, men eftersom vi snart flyttar till en av sörbyarna blir det lite krångligare att åka hit eftersom vi måste åka genom hela stan. 24

Lätt att ta sig dit men det borde finnas på fler platser! Gärna ett i stan med! Vad gäller föräldrarnas uppfattningar om Växhusets lokaler svarade alla utom en utmärkt eller bra medan en svarade mindre bra. Trots dessa positiva svar gavs följande synpunkter; Skulle finnas mera ytor och nya leksaker. Hårt och halkigt golv. Utrymmet för barnvagnarna måste bli större kan inte ställa barnvagnarna utomhus på vintern. (Denna synpunkt gavs av två föräldrar). Skulle vara bra med större lokaler samt en tomt om man vill vara ute. (Denna synpunkt gavs av flera av föräldrarna). Elektrisk dörröppnare skulle vara bra. Hade gärna sett att det fanns ett stängt rum för småpyssel. Det skulle göra att de små inte kommer åt pärlor mm. Sen är hallen för liten, vagnar och kläder får inte plats. Bra med stor öppna ytor. Barnen har mycket plats och det är lätt att hålla reda på sitt barn. Övervägande delen av föräldrarna svarade utmärkt eller bra på frågan om Växhusets öppettider medan tre svarade mindre bra. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Utmärkt Bra Mindre bra Dåligt Fig. 3 Öppettider 25

Trots dessa positiva svar, uttryckte många av föräldrarna önskemål om att Växhuset skulle vara öppet fler dagar och ha längre öppethållande vilket framkommer av följande utsagor: Skulle gärna vara öppet fler dagar i veckan och längre öppettider. Bra om det är mera dagar. Åtminstone 3 dagar/vecka. Borde vara öppet i juni också. Bra tid på dagen, men skulle önska fler öppna dagar. Föräldrarnas uppfattningar om Växhusets utbud av aktiviteter var positivt, alla utom en svarade utmärkt eller bra. Några motiverade sina svar eller gav förslag som framkommer av följande citat; Det vore trevligt om man kunde umgås ute ibland. Det finns mycket att göra. Det är ett brett utbud. Det får inte bli för mycket aktiviteter barnen måste få tid att leka. Kunde vara mer aktiviteter om det fanns fler rum, t.ex. för att arrangera lekar för stora barn i ett rum, babysäng i ett annat osv. Utelekar vore bra! På frågor om personalens bemötande och kompetens var svaren enhälligt positiva, 27 personer ansåg att det är utmärkt och två att det är bra. Föräldrarna var också mycket nöjda med personalens kompetens och 24 menade att den är utmärkt och fem att den är bra. Många av föräldrarna motiverade också svaren; Jättegullig personal. Lyhörda och lyssnar bra. Man känner sig alltid välkommen. Mycket engagerad och trevlig personal. Man blir alltid välkomnad. Mycket trevligt att komma hit. Supertrevliga trots all stress! Proffsiga! Superduktiga. Med två förskollärare finns det nästan alltid någon man kan fråga om barns utveckling mm. 26

Majoriteten av föräldrarna som besvarat enkäten hade besökt Mötesplatsen/Öppen förskola och därmed är det naturligt att alla hade haft kontakt med en eller båda pedagogerna och personalen från kyrkan eftersom de ansvarar för den verksamheten. Knappt hälften av föräldrarna hade mött Växhusets samordnare och en tredjedel av föräldrarna svarade att de hade haft kontakt med familjestödjaren. Några hade även varit i kontakt med personal från vårdcentralen. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Pedagoger Kyrkan Samordn. Fam.stöd BVC/MVC Fig. 4 Personalkontakter Många av föräldrarna gav också övriga synpunkter som; Verksamheten är verkligen BRA så jag hoppas att den ALLTID får vara kvar! Vi är mycket nöjda och rekommenderar detta till alla som vi känner och har barn i lämplig ålder. Saknar att det inte är öppet fler dagar i veckan. Önskar längre öppettider, fler dagar. Mer personal och större lokaler önskas. Fler centrum för övriga stadsdelar. Fortsätt med familjutbildning. Jag tycker att alla ska få möjlighet att få gå till ett familjcentrum. FÖRSLAG: Öppna motsvarande verksamhet i kyrkans nedlagda lokaler på Kallkällan. Satsa på utökad öppen verksamhet för att kompensera ev. minskade möjligheter att ha stora syskon på förskola. Bygg flera Växhus i alla bostadsområden! Personalen gör ett fantastiskt jobb och har ett stort engagemang. Behövs fler verksamheter av denna sort! 27

Föräldrarnas uppfattningar om styrkor och svagheter I enkätsvaren framkom både styrkor och svagheter i Växhusets verksamhet. En styrka som bör lyftas fram är personalens engagemang och kompetens för att möta föräldrarnas och barnens individuella behov. En annan styrka är utbudet av aktiviteter medan öppettiderna, lokalerna och bristen på plats för uteaktiviteter kan ses som svagheter. Personalens kompetens och engagemang kan även ses som en möjlighet att nyttjas för att förbättra och utveckla verksamheten. De gedigna kunskaper och rika erfarenheter som personalen har, är också en tillgång som är viktig att tillvarata exempelvis om man planerar att öppna nya familjecentraler inom eller utanför kommunen. Ett hinder för att exempelvis öka öppethållandet är att personalen inte är tillräckligt många som arbetar permanent på Växhuset. 28

Avslutande diskussion Denna utvärdering har visat på en mycket enig uppfattning om behovet av denna verksamhet, från personal, styrgrupp och föräldrar. Målet för verksamheten är att arbeta allmänt förebyggande hälsobefrämjande samt att stödja familjer med barn som har problem. Den personal som arbetar vid Familjecentrat Växhuset är en socionom som anställdes 2003, två pedagoger (varav en är en tillfällig resurs) samt en familjestödjare som har en tidsbegränsad anställning. Utvärderingen har haft som avsikt att utvärdera behov av att få en permanent anställning av den tillfälligt anställda personalen. Vi har valt att fokusera utvärderingen på verksamheten som helhet och visa på dess styrkor, svagheter, möjligheter och hinder för att därigenom förstå behovet av personal. Utvärdering visar på styrkor, svagheter, möjligheter (visioner) och hinder. Det som framhålls som styrkor är de olika kompetenser och professioner som ingår i verksamheten. Både när det gäller styrgruppen och personal som finns i det direkta arbetet som utförs i olika grupper. De olika perspektiven som tillförs påverkar utformningen och innehållet i verksamheten och utgår från det flera av intervjupersonerna uttrycker om behov av helhetssyn. Samarbetet mellan olika personalgrupper lyfts fram som en styrka. Personalens engagemang och kompetens anges som en styrka och en tillgång. En styrka som också framhålls är tillgängligheten för barn och föräldrar. Svagheter som beskrivs handlar om bristande resurser när det gäller personal och en svaghet som har betydelse för utvecklingen av verksamheten handlar om att den bygger på ett fåtal personer. Det innebär att verksamheten blir sårbar om något oförutsett inträffar, verksamheten är framförallt uppbyggd kring samordnaren som startade 2003 och byggde upp verksamheten. Med en eldsjäl är risken stor att arbetet står och faller med denna persons engagemang och intresse att verka för en fungerande verksamhet. Det leder till en svag organisationsstruktur som bör stärkas upp med en tydligare arbetsstyrka som arbetar under fasta anställningsförhållanden. Trots att samverkan mellan olika professioner beskrivs som en styrka kan detta samtidigt leda till konflikter som inte beror på person utan har anknytning till att personalen dels företräder olika organisationer, dels arbetar under skilda anställningsförhållanden och därmed olika ansvar- och maktbefogenheter. 29

Det som påtalas mycket tydligt är vikten av att skriva ett gemensamt avtal som reglerar ekonomi och personalresurser med alla inblandade parter från både kommun och landsting. Om verksamheten ska fungera i den omfattning den gör idag samt utvecklas och är det av stor betydelse att förutsättningarna, samt vilka resurser som finns att tillgå, är klart formulerade i ett gemensamt avtal. För att nå detta mål bör den politiska ledningen ta beslut om en utveckling av verksamheten. Motsvarande beslut bör tas inom landstingets beslutsorganisation om de avser att fortsätta samverkan i ett förebyggande arbete som denna verksamhet innebär. Även om det uttrycks att lokalernas placering gör verksamheten lättillgänglig så beskrivs lokalernas utformning som inte tillfredsställande. Utrymmena är för små och inte funktionella utifrån olika aktiviteter. Det framgår även synpunkter om att fler deltagande parter borde finnas lokaliserade på samma ställe. Men det uttrycks också att det viktiga är att ha en fast grundbemanning och sedan ta in olika kompetenser utifrån olika behov som framkommer. Socialstyrelsen (2008) har särskilt lyft fram behovet av familjecentraler, och vikten av att det förebyggande arbetet institutionaliseras i familjecentraler. Enligt föreningen familjecentralers främjande (FFF) definition av familjecentral så uppfyller inte Växhuset de kriterier som gäller för att kallas familjecentral, därav benämningen familjecentrat. För att familjecentrat Växhuset definitivt ska uppfylla kriterierna för att vara en familjecentral krävs en tydligare organisation där personal anställs från landstinget och samlokaliseras alternativt ett ökat samarbete mellan de olika aktiviteterna med personal från båda organisationerna. Särskilt fokus Det som styrgruppen särskilt fokuserar på är betydelsen av samverkan mellan olika kompetenser för de behov som finns och betydelsen av att arbeta förebyggande. De betonar även vikten av att det bör finnas ett gemensamt avtal som reglerar verksamhetens förutsättningar och inkluderar alla parter. Personalgruppen fokuserar särskilt på möjligheter att utveckla kvalitén i verksamheten och utifrån behov som finns även utvidga verksamheten. Med ytterligare resurser skulle det vara möjligt och med ändamålsenliga lokaler som bättre skulle passa verksamhetens behov. Utifrån sina erfarenheter i verksamheten under den tid som familjecentrat varit i funktion är de stärkta i uppfattningen om betydelsen av att arbeta förebyggande. 30

Fokus för föräldragruppen uttrycktes genom önskemål som gällde tillgängligheten utifrån öppettider, lokalernas utformning och möjligheter till aktiviteter utomhus. De var väldigt nöjda med personalens insatser och utbudet av aktiviteter. Sammanfattningsvis har utvärderingen visat att: Avtalet mellan Luleå kommun och Norrbottens läns landsting angående ekonomi och personal bör förtydligas om avsikten för familjecentrat Växhuset är att stärka samarbetet mellan personalen på mer likvärdiga arbetsvillkor och därmed skapa en tydligare organisation samt bibehålla den befintliga verksamheten. Verksamheten blir sårbar eftersom det är en liten personalgrupp och minskas personalgruppen med en personal om den tillfälliga personalen inte anställs då måste delar av verksamheten reduceras för att övrig personal ska ha en rimlig arbetsbörda. verksamheten är också sårbar på grund av att BVC och MVC endast deltar i begränsad omfattning beroende på utrymme i grundtjänsten. Samarbetet fungerar tillfredställande mellan organisationerna såtillvida att det finns gemensamma mål för verksamheten samt en enig uppfattning om dess betydelse för föräldrar och barn. Lokalerna bedöms som otillfredsställande, det behövs större utrymme, både ute - och innemiljö. Växhuset är en förebyggande verksamhet och därför är det svårt att förutsäga vilken nytta verksamheten har för området - men i dagsläget beskrivs verksamheten enbart i positiva ordalag. Målgruppen föräldrarna har likvärdiga uppfattningar som personal och styrgrupp angående behovet av Växhuset. De är mycket positiva till verksamheten. 31

Referenslista Bak, M. och Gunnarsson, L. (2000) Familjecentralen. Framtidens stöd till föräldrar och barn? Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Berg, E. (2008) Regionala samarbetsprojekt i Norrbottens Län Socialtjänsten, psykiatrin och primärvården. Forskningsrapport 2008:03 Luleå kommun, Barn -och- utbildningsnämnden. Sammanträdesprotokoll 20060126 Socialstyrelsen (2008) Familjecentraler. Kartläggning och kunskapsöversikt. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, ims. Socialstyrelsen SFS (2001:453) Socialtjänstlagen Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatt situationer m.m www.familjecentraler.se (20080415) 32

Bil.1 Informationsbrev På uppdrag av Kommunförbundet, Norrbotten har Luleå tekniska universitet, institutionen för arbetsvetenskap fått i uppdrag att göra en utvärdering av Växhusets verksamhet. Frågeställningar som utvärderingen avser att besvara är: 1. Vilka är målsättningarna för verksamheten? 2. Hur är familjecentrat Växhuset organiserat? 3. Vilken verksamhet bedrivs vid familjecentrat Växhuset? 4. Hur fungerar verksamheten enligt personalen? 5. Vilka uppfattningar har styrgruppen om verksamheten? 6. Vad anser föräldrarna om familjecentrat Växhuset? 7. Vilka uppfattningar har föräldrarna om personalens kompetenser och funktioner? För att få svar på frågan, vad du/ni anser om Växhusets verksamhet vore vi tacksamma om du/ni ville fylla i denna enkät. Det är naturligtvis frivilligt och svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Tacksam för svar senast fredagen den 30/5 2008, som lämnas i bifogat svarskuvert. Luleå 2008-05-05 Elisabeth Berg Barbro Josefsson Lena Widerlund Professor Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt 33

Enkät 1. Hur ofta besöker du/ni Växhuset? En gång/vecka Två gånger/vecka Om fler än två gånger/v hur många gånger 2. Hur fick du/ni information om Växhuset?... 3. Vilket syfte fyller Växhuset för dig/er? Träffa andra föräldrar Mitt barn/mina barn ska träffa andra barn Utbildning Annan orsak:.. 4. Vilken/vilka av följande aktiviteter har du/ni deltagit i? Mötesplats/öppen förskola (Växhuset medverkar) Utvidgad föräldrautbildning (BVC, kyrkan, familjerådgivningen, Växhuset och centrala stödteamet medverkar) Ung och förälder (Växhuset och kyrkan medverkar) Rådgivning/enskilda och par samtal (Växhuset medverkar) Relationsutbildning (Växhuset och kyrkan medverkar) KOMET (projekt) 34