sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut

Sex sätt s att se påp sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut

Sex sätt s att se påp sex

Parrelationens pyramid Kaarina MääM äättä,, Sternberg m.fl. Passion/ Erotik utveckling startpunkt Viljefasthet/ Förbundenhet Kommunikation/ Närhet

Maslows behovspyramid Självförverkligande Värdighet, värde Kärlek Trygghet Kroppsliga behov Etik, kreativitet, spontanitet, problemlösning, accepterande av fakta Uppskattning, Förtroende, respekt för andra, respekt av andra Vänskap, familj, sexuell närhet Kroppens trygghet, anställning, familj, moral, hälsa egendom Andning, mat, vatten, sex, sömn, homeostasis, avföring

En fullödig sexuell upplevelse Rollutlevelsen tränger ner i vårt omedvetna där vårt gensvar sker på en nivå där vi inte längre styrs av vår vilja. Det sexuella mötet känns om den enda möjliga fenomenologiska verkligheten för ögonblicket. All uppmärksamhet koncentreras i det som sker i det sexuella mötet. Vi knyter an till partnern i en intensiv objektrelation. Alla klassiska fysiologiska sexuella responser får ett sammanhang i en djupt känd upplevelse av mening. Constructing the Sexual Crucible, David M. Schnarch, 1991

Sju sex-myter All fysisk kontakt måste m leda till sex, och all sex måste inbegripa samlag Sex kräver erektion och en riktig man vill alltid ha sex Sex går g r alltid steg för f r steg framåt t och kulminerar i en orgasm Sex borde ske naturligt. I fråga om sex är r det, precis som alltid annars, prestationen som räknas. r Mannen skall ta kommandot och vara regissör för r samlaget De föregf regående ende myterna påverkar p inte längrel dem som en gång g trodde påp dem (Zilbergeld,1978)

Våra egna myter Kvinnor är r mera för f r känslor k och romantik, karlar vill ha action. Karlar vill alltid ha mera sex än n kvinnor En riktig karl vet vad en kvinna vill ha och kan ge henne det En kvinna som säger s nej vill endera bli övertalad eller också gör r hon det för f r att göra mannen påp dåligt humör. Det är r onormalt att inte vilja ha sex Sex är r bara nånting n nting vi gör g r med kroppen, det viktiga är r vad vi gör g r med själen

All fysisk kontakt måste m leda till sex, och all sex måste m inbegripa samlag 1/2. Den verkliga erotikdödaren daren och en orsak till att sexlivet börjar b kännas k tråkigt. Den bär b r i sig två motstridiga önskningar: omedelbar behovstillfredsställelse llelse och maximal spänning (otillfredsställelse). llelse).

All fysisk kontakt måste m leda till sex, och all sex måste m inbegripa samlag 2/2. Olika slag av fysisk beröring ring barnets beröring ring (kontaktsökande, kande, undersökande) förälderns beröring, ring, (+( beskyddande, vårdande) v sjukskötarens beröring, ring, (neutral) vännens beröring, ring, (kontaktsökande, kande, vårdande) v den erotiskt beröringen. ringen. ( + erotiskt laddande) Att ge och ta genom erotisk beröring ring Uttrycker beröringen ringen mina egna behov eller uppmärksamhet mot partnern Förmår r jag både b att ge och ta emot beröring? ring?

Sex och närhetn Sex och närhet n hör h r ihop, men vilket kommer först? f Närhet är r en tre-tvinnad tvinnad tråd; det är kroppens närhet, n tankens närhet n och känslans närhet. n För r bra sex behövs alla sorters närhetn Mannen ger sex till kvinnan och får f r i gengäld uppleva närhet, n eller är r det tvärtom? rtom?

Närhet eller intimitet? Skillnaden mellan närhet och intimitet Närhet är att öppna sig och berätta om det som känns betydelsefullt för en annan människa och att bli känslomässigt sårbar Intimitet är att stå i kontakt med sig själv i närvaron av en partner. Närhet och intimitet är inte samma sak men vi kan uppleva dem samtidigt

Två nivåer av intimitet Nivå ett står för en intimitet som bygger på den andras förmåga att bekräfta och godkänna mig som den person jag upplever att jag är. (partnerbekräftad intimitet) Nivå två står för en intimitet som bygger på min egen förmåga att bekräfta och godkänna mig själv som den person jag upplever att jag är.(självbekräftad intimitet)

Förutsättningar för intimitet Förmågan till intimitet på nivå två beror på hur självständig jag är som människa (differentiering). Jag behöver uppleva en tydlig gräns mellan ett jag och ett du. Jag måste accepterar att du och jag har varierande behov av intimitet. Likaså har vi varierande tolerans för intimitet Källa: David M. Scharch, Constructing the sexual crucible

Hinder för intimitet Jag måste alltid ha rätt (annars känner jag mig värdelös) Jag måste ha kontrollen över den andra (annars känner jag mig otrygg) Jag har obegränsad rätt att uttrycka mina känslor (annars känner jag mig kvävd) Jag har rätt att ge igen lika för lika (annars känner jag mig förtryckt) Jag drar mig tillbaka (om du inte följer efter mig älskar du mig inte) Källa: Terrence Real: The New Rules Of Marriage, 2007

Sex borde ske naturligt Naturlighet ger dubbla budskap Det naturliga är självklart bra tillåtet, tet, inget att skämmas över Det naturligas tyranni Det naturliga ska fungera av sig själv Det naturliga ska komma när n r jag vill det Det är r onormalt att det naturliga inte fungerar Det som är r naturligt behöver man inte prata om

Myter som ger oss ett manuskript för f r sex Sex kräver erektion och en riktig man vill alltid ha sex Sex går g r alltid steg för f r steg framåt t och kulminerar i en orgasm Mannen skall ta kommandot och vara regissör r förf samlaget I fråga om sex är r det, precis som alltid annars, prestationen som räknas. r Ett manus kan ge trygghet, men kan också bli ett hinder förf det personliga uttrycket. Det är r viktigt med role-casting: rollen måste m passa skådespelaren. Pjäsen lyfter när r skådespelarna inte längrel är r bundna av manuskriptet utan bärs b av det i en nyskapande upplevelse. Prestationskrav kan stimulera eller förlamaf

Manuskriptet anger rollerna Myterna tilldelar kvinnan och mannen olika roller Mannen har ansvaret för f r initiativ och genomförande av akten Vi vet idag mera om orgasmer än n de föregf regåendeende generationerna men upplever dem mindre intensiva och mera sällan. s Orgasmen har blivit en prestation,, sexlivet en jakt påp orgasmer De flesta kan både b känna k igen sig i och ta avstånd från myterna rent intellektuellt.

Lust och lust Sexuell lust är r en del av vårt v personliga kommunikationssystem. Det här h r innebär r en förmf rmåga att förnimma en annan persons sexuella intresse. I modernt vardagsspråk k talar vi om vibbar. Sexuell lust reflekterar vår v r längtan l efter att bilda par, och binda oss till en partner. Vårt V behov av samhörighet tar sig fysiska uttryck i längtan l efter kroppslig närhet, n värme, v dofter, beröring. ring.

Lust och lust Sexuell lust uttrycker en längtan l efter att fåf utbyta budskap om avsikter med en annan person. Vi njuter av mötet mellan ett jag och ett du. Sexuell lust innefattar också intensiteteten och djupet av vårt engagemang under själva den sexuella handlingen. Vår r förmf rmåga att välgv lgörande lustupplevelse, initiativ, kroppslighet, hängivenheth är r väsentliga v delar av den sexuella lust. Detta är r vad många m avser när n r de klagar över att lusten saknas i relationen.

Lust och lust Erotik är r sexuell lust förverkligad f i handling. Det avslöjar hur vår v r personliga karta över sexualiteten ser ut. Den sexuella lusten lika mycket som tillfredsställelsen llelsen- är r kulturellt betingad. Samhällets normer formar vår v r uppfattning om vad som väcker v vår v r lust, och därmed d också vilken lust som skall betraktas som normal.

När r lusten tryter Det vanligaste problemet med sexlivet i en lång parrelation är r bristande lust Slentrianmässighet eller fördjupningf Det finns alltid minst en orsak till att lusten tryter. Individuella orsaker Relationella orsaker Kulturella orsaker

Lustens tre dimensioner Fysiologiska och hormonella orsaker individaxel Hedonistisk njutningssökande Relationens bristande närhet relationsaxel Kulturell axel Relationens bristande distans Asketisk, kroppsfrämmande Psykiska orsaker

Individuella orsaker 1/2 Religiös övertygelse/kulturella orsaker En grundläggande ggande oförm rmåga att uppleva njutning eller tvångsm ngsmässiga ssiga tankar och handlingar för f r att undvika sexuella känslor/erfarenheterk Problem med könsidentitet k eller val av sexualobjekt Specifika sexuella fobier (rädsla) eller aversioner (motvilja) Rädslan för f r att förlora f kontrollen över de sexuella impulserna

Individuella orsaker 2/2 Ett sätt s att dölja d en avvikande sexualitet, (parafili) Rädslan för f r att bli gravid Änklingssyndrom nklingssyndrom,, eller omedvetna skuldkänslor förf otrohet mot den avlidna Depression Hormonella orsaker Biverkningar av mediciner Oro över åldrande

Relationella orsaker Bristande dragning till partnern Partnerns bristande sexuella färdigheterf Äktenskapliga konflikter Rädsla för f r närhet n och sårbarhets Olikheter ifråga om optimal närhetn Passivt-aggressiv aggressiv lösning l påp obalans i brukande av makt Oförm rmåga att förena f kärlekskk rlekskänslor och sexuell åtrå

Djupareliggande svårigheter i relationen En sekundär r reaktion påp sexuella funktionsstörningar En spiral av misstroende och sårade s känslork mellan partnerna Bristande förmf rmåga till uppmärksamhet och igenkännande nnande Otillräcklig växelverkan v i relationen Intimitetsproblem (olika behov av närhet/distans) n Ambivalent anknytning Insnärjdhet (enmeshment)mellan partners

Differentiation i barndomen Differentiation i barndomen innebär r att barnet blir en särskild s individ i förhf rhållande till föräldernf

Differentiation i parrelationen I parrelationen uppstår r i förälskelsestadiet f en symbios som till sin karaktär r liknar symbiosen mellan barn och förälder. f När r kärleksrelationen k mognar uppstår r en balans också här r en differentierad upplevelse av ett jag och ett du.

Fyra sätt s att se påp vår r sexuella identitet biologiskt könk våra yttre och inre könsorgan, k penis, testiklar, slida, livmoder och äggstockar psykiskt könk vår r upplevelse av vem vi är, jag ÄR R man, jag ÄR R kvinna Könsrollsidentitet att känna k sig bekväm m med de roller som förvf rväntas av en man/kvinna sexuell preferens (bi-,, homo-,, heterosexualitet) Erotiska fantasier Sexuella aktiviteter med andra personer Emotionell attraktion Inre upplevelse av identitet