SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information om förstudien kring ett litteraturhus i Sandviken, inspiration från föreläsarna Lena Lindgren och Carina Fast samt diskussioner i större och mindre grupper. Syftet för dagen var att väcka tankar och ge inspiration till framtida samverkan kring befintliga och nyskapade projekt och aktiviteter. Hur skulle en regional satsning på ett litteraturhus kunna fungera? Och hur kan satsningen stärka hela länets barn och unga i deras språkutveckling, kreativitet och lust till berättande? Karin Forsgren Anderung och Eva Norrbelius Coleman är anställda som projektledare för förstudien kring Litteraturhuset i Sandviken sedan den 18 oktober 2010 och t.o.m. den 30 juni 2011. Båda arbetar halvtid med projektet. Projektledarna inledde med att berätta om projektet Litteraturhuset i Sandviken bakgrund och visioner: Syftet med ett litteraturhus för barn och unga i Sandviken är att genom olika estetiska uttrycksformer bild, litteratur, drama, film, musik, rörelse, form m.m. stimulera språk, kreativitet och berättande. Det åstadkommer vi genom att samverka med olika kulturaktörer lokalt och regionalt. Barn och unga ska vara medskapande i processen och självklart engagerade och skapande inom det blivande Litteraturhuset. Verksamheten ska ske med utgångspunkt från barnens egna idéer, lust och språkexperimenterande; Vad kan barnen lära oss om språkutveckling? Barnkonventionen är en viktig utgångspunkt för arbetet. Bakgrund: Projektet Läskonster var en fortbildning för barnbibliotekarier som pågick under åren 2007-2010. Målet var att hitta nya former för lässtimulans och sammanlagt 80 barnbibliotekarier deltog i projektet. Det var under den här perioden som idén till ett litteraturhus i Sverige först uppkom, inspirerade av litteraturhus i Europa, särskilt LesArt i Berlin (se bilaga - Lena Lindgrens minnesanteckningar från hennes besök på LesArt). Idag finns olika former av litteraturhus i Sverige, t.ex. digitala Barnens Östgötabibliotek och mobila Bubblan berättelser på väg! (ett samarbete mellan regionbiblioteken i Västmanland Sörmland och Örebro) I Uppsala län har man i samband med det nätverksbaserade litteraturhus som man arbetar med tagit fram ett Berättarskåp med inspirationsmaterial för eget berättande. Det har gjorts i samarbete mellan Länsbibliotek Uppsala, Upplandsmuseet och två konstnärer från länet: Mattias Gordon från Älvkarleby och Leif Högström från Tobo. 2011 åker Berättarskåpet vidare på turné bland länets kommuner. På bilden syns en barngrupp från Håbo som tillsammans fantiserar ihop en alldeles egen berättelse. Läs mer om Läskonster på deras blogg http://laskonster.blogspot.com/ 1
Tanken är att litteraturhuset i Sandviken ska innehålla tre delar: 1. Den fysiska platsen: I projektbeskrivningen som är utgångspunkt för förstudien står att: Litteraturhuset ska erbjuda en fantasifull kreativ lärmiljö där olika konstformer och aktörer samverkar för att stärka barn och ungas lust till läsning och språk. Alltså en plats i Sandviken dit hela länets barn och unga ska kunna komma, själva eller tillsammans med föräldrar och mor- och farföräldrar eller pedagoger. Här får barnen möta berättelser men också skapa egna berättelser. Program/koncept kan tas fram i och utanför Litteraturhuset och gå på turné i länet. Den fysiska platsen skulle kunna vara i Sandvikens nya Kulturcentrum, i anslutning till konsthallens ateljéer och folkbibliotekets barnavdelning. Samordningsvinster kan göras då mycket av den verksamhet som bedrivs idag skulle kunna integreras i Litteraturhusets verksamhet. Man kan också tänka sig att Litteraturhuset förlägger verksamhet i andra delar av Kulturcentrum, t.ex. i kulturskolans nya lokaler och i konsthallens ateljé. I ansökan är målgruppen för verksamheten barn i åldrarna 0-15 år. Under förstudien har det konstaterats att det blir svårt att samla barn i så olika åldrar på samma plats. En idé är därför att man kan skapa Plats för läskonst på andra platser i Kulturcentrum och i Sandviken, detta också med tanke på att nå barn med olika social bakgrund. Plats för läskonst kan man också göra i andra kommuner, på bibliotek, kulturinstitutioner och andra platser. 2. Forskningsdelen av Litteraturhusets tänkta verksamhet är tvådelad: det handlar om att sprida information om redan befintlig forskning inom området men också om att initiera ny forskning, genom att forskare t.ex. utvärderar språkstimulerande projekt som görs i eller utanför Litteraturhusets regi. Projektet samarbetar redan med Högskolan i Gävle, som har en representant i projektets styrgrupp. Samarbete med andra högskolor och universitet, t.ex. Centrum för barnkulturforskning i Stockholm, kommer också att bli aktuellt. 3. Kunskapscentret: Litteraturhuset blir en resurs för hela Gävleborg län. Litteraturhuset kan arrangera fortbildningar, seminarier, workshops och nätverksträffar för bibliotekspersonal, kulturansvariga i kommunerna, barnkulturkonsulenter, kulturarbetare, pedagoger, skolornas språkutvecklare m.fl. Litteraturhuset kan arbeta med och sprida kunskaper om metodutveckling. 2
Litteraturhuset kan också bygga upp en digital kunskapsbank där goda exempel, forskning och information kring barns läs- och språkutveckling med fokus på estetiska uttrycksformer samlas. I bilden nedan försöker vi illustrera hur de tre delarna går i varandra och bildar ett unikt koncept med fokus på barn och unga, där språkstimulans sker genom samverkan mellan olika kulturaktörer och pedagoger, lokalt och regionalt. LITTERATURHUSET I SANDVIKEN Varför ska vi ha ett Litteraturhus i Gävleborgs län? Läsförståelsen i Sverige sjunker visar nationella och internationella undersökningar (t.ex. PISA 2009). Vi ligger inte bättre till här i Gävleborg. Undersökningar visar att färre antal ungdomar från Gävleborg än i övriga landet söker vidare till högskolor och universitet. Skolan är en given målgrupp för verksamheten i Litteraturhuset. Skolan har i och med de nya läroplanerna ett tydligare uppdrag att jobba utifrån en vetenskaplig grund. Litteraturhuset har här en viktig funktion att fylla i och med forskningsdelen. MEN vi behöver lyfta fram att språk- och lässtimulans inte bara sker i skolan utan också på bibliotek och dessutom på andra kulturinstitutioner. Det finns många andra kulturaktörer som arbetat med språkstimulans men kanske inte lika uttalat haft det som syfte med sin verksamhet här vill vi lyfta fram det arbetet och skapa nya samarbetsformer. På 3
det sättet skapar man en win-win-situation, där alla kompetensutvecklas och där allas verksamheter stärks. Litteraturhuset vill också lyfta fram att språkutveckling och lässtimulans äger rum i hemmet! Föräldrarnas roll bör stärkas och samverkan mellan hem-skola-kulturliv öka. Demokratiargumentet är kanske det viktigaste av alla argument. Betydelsen av ett språk och möjlighet att uttrycka sig (kanske genom olika estetiska uttrycksformer) är en demokratisk fråga och en jätteviktig fråga för framtiden i Sandvikens kommun och Gävleborgs län. Verksamheten i Litteraturhuset är tänkt att ha särskilt fokus på barn med läshinder av olika slag och barn med annat modersmål än svenska. Hur kan Litteraturhuset bli en resurs för hela Gävleborgs län? Seminariedeltagarna delades på förmiddagen in i mindre grupper för att under workshopliknande former diskutera dagens frågeställningar. På gula lappar fick deltagarna beskriva fördelarna och de positiva med en regional satsning på ett litteraturhus, på de svarta lapparna fel, nackdelar och hot och på de gröna lapparna flödade kreativiteten vad kan vi göra tillsammans. Som bilaga till sammanfattningen finns en nedteckning av det som stod på lapparna. Inspirerande föreläsningar Seminariedagen bjöd på två inspirerande föreläsningar, Lena Lindgren på förmiddagen, Carina Fast på eftermiddagen. Bok-event hur en bok blir mycket mer än en text Lena Lindgren Lena Lindgren är verksam som museipedagog på Östergötlands museum. I grunden är hon kulturvetare med konstvetenskap som huvudämne. Lena har jobbat inom museivärlden i drygt 10 år, med bl.a. pedagogik, utställningsproduktion, programverksamhet och allmänkultur. Hon jobbar med olika målgrupper, men främst med ungdomar. Lena tycker om att röra sig 4
över konstgränserna och blanda olika uttrycksmedel och metoder. Hon vill skapa möten där fantasi och kritiskt tänkande finns med i processen. Som projektledare för Bokens alla sidor har hon arbetat fram konceptet bok-event, där barn och unga får möjlighet att skapa, uttrycka sig och agera själva. Lena Lindgren inledde sin föreläsning på samma sätt som ett Bok-event kan inledas när hon i jagform dramatiserade boken Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl. Ett bok-event är en mångfacetterad upplevelse för alla sinnen. En grupp av konstnärer, mediepedagoger, museipedagoger, dramapedagoger osv. jobbar tillsammans med barnen utifrån en berättelse. Det viktiga är att det inte finns något FACIT och därmed inget prestationstänk. Bok-eventet ska vara lustfyllt, utan krav. Ledaren/pedagogen bör vara öppen och följa med barnen på deras resa. Lena har inspirerat barnbibliotekarier i Östergötland att jobba med bok-event men hon har också jobbat direkt emot barngrupper, företrädelsevis i 13-15-årsåldern. Bok-eventen har ägt rum både i och utanför skolan. Att genomföra i andra lokaler än skolans är att föredra då eleverna lättare släpper prestationstänket. Läs mer om "Bokens alla sidor" och bok-event på http://www.lansbibliotek.ostsam.se/index.php/features/bokens-alla-sidor När Batman går hand i hand med guden Herkules Carina Fast Carina Fast är filosofie doktor i pedagogik. Hon har länge varit verksam inom lärarutbildningen i Uppsala. Hennes forskningsområde är literacy, främst med inriktning mot yngre barns läs- och skrivinlärning. Hon har också arbetat med muntligt berättande under många år. Hon disputerade 2007 med avhandlingen Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Carina Fast har gett ut en rad böcker bland annat Berätta! Inspiration och teknik (2001) och Literacy - i familj, förskola och skola (2008). Boken Att läsa och skriva i förskolan är under tryckning. Carinas föreläsning handlade om hur vi vuxna kan bygga broar till barns och ungas textvärldar men också öppna dörrar mot världar som annars kan förbli okända för många av dagens barn och ungdomar. Carina hade berättande i fokus när hon inledde med en historia som utspelade sig i Indien; om kvinnan som försökte få sin motvillige äkta make att lyssna. Hon ställde frågan: Vad händer när vi verkligen lyssnar? Ett svar är: om man lyssnar lär man sig att lyssna! Vilka berättelser får barnen idag? Vilka dörrar kan vi vuxna öppna? Carina är delvis kritiskt till hur skolan har förstört barnens läslust genom att erbjuda berättelser som har baktanken att barn ska lära sig läsa. Hon visade exemplet ur en lärobok: En fin fot sa far. Kanske inte en bladvändare direkt. Carina jämförde med historien om lille Pucko-Pucki som kommit bort, här finns en drivkraft för barnen att komma framåt! 5
Berättelser finns i alla kulturer ( Det var en gång, Once apon a time osv.) och Carina betonade hur viktigt det är att alla barn får höra sagor och berättelser från sina egna kulturer. Sedan 2.5 år tillbaka besöker Carina en förskola en gång i veckan och följer barnens läs- och skrivutveckling. Hon har där bl.a. kunnat konstatera hur barnen växer när de får sitta på samlingen och berätta om något som de kan och är bra på och exemplifierade med en pojkes berättelse om Bionicle-sagan som inspirerade hela gruppen att skriva sina namn på bioniclespråket. Carina menade att personalen på denna förskola ser vad barnen har i sina språkliga ryggsäckar och ser till att de får plocka upp det på förskolan. I sitt arbete med sin avhandling då hon följde sju barn i tre år (från 4 till 7 års ålder) kunde Carina konstatera att medan vissa barn fick sätta sin ryggsäck i mitten på samlingen fick andra lämna hela ryggsäcken utanför skolgrinden. Carina menade att vi i projektet Litteraturhuset bör ställa oss frågorna: - Vilka barn och ungdomar vill vi nå? I vilka livsvärldar lever de? Om man får lämna allt det man är duktig på utanför skolgrinden tappar man mycket av sig själv menar Carina. Vi bör möta barnen där de är! Carinas föreläsning följdes av intressanta diskussioner om barn och språkutveckling. Diskussioner som vi hoppas kunna fortsätta i det framtida arbetet med Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga! 6