Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Relevanta dokument
Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Uppföljning efter intensivvård

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

HFS Hälsovinstmätningsprojekt


Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Patientens Egen Registrering (PER)

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård

Njursviktskoordinatorns uppgifter enkätredovisning och personliga reflektioner

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Personcentrerad processkartläggning

Balans i Livet. Balans i Kroppen

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

QRC Forum. 26 oktober 2016

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

Man måste vila emellanåt

Dysfunktionell andning

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Sjuksköterskan behövs för en jämlik vård och hälsa. Anna Forsberg-Lunds Universitet Professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation


Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Värdelyftet Framtidens primärvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Resultatsammanställning

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Salutogent förhållningssätt

Barns och ungas hälsa

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret

Kroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Implementering av mätningar med PROM

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Delaktighet och patientmedverkan

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Implementering av mätningar med PROM inom hälso- och sjukvården

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Sambanden mellan tillfredsställelse med och upplevelse av vården och patientrapporterat hälsoutfall. En litteraturöversikt

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Resultatsammanställning

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Registerbaserade PROM-studier

PedsQL Family Impact Module

Kroniskt Engagerad 2.0

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

PROM & PREM FRÅN IDÉ TILL VERKSTAD

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Regionhabiliteringen i Göteborg

Antitrombotisk behandling hos den komplexa patienten. Joakim Alfredsson Ischemisektionsansvarig Universitetssjukhuset, Linköping

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Kroniskt engagerad. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar /

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Välkomna till lärandelab 4!

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Transkript:

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Styrgruppen för Svenskt Njurregister Agneta.aspegren-pagels@sll.se 1

Patientens Perspektiv i Vården PROM Patient reported outcome measures utfallsmått PREM Patient reported experience measures utvärderingsmått Symtom Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) Tillfredställelse med eller upplevelse av vårdens strukturer, processer eller resultat Agneta Pagels, SNR, 2019 2

Hälsorelaterad livskvalitet: Hälsoenkäten RAND-36 Research ANd Development Cooperation, 36 frågor, som innefattar: Fysisk hälsa: förmåga, somatiska besvär handikapp, smärta, funktionsbegränsningar Mental hälsa: socialt, psykiskt välbefinnande, oro, nedstämdhet, funktionsbegränsningar Funktion & Välbefinnande Allmän hälsa, vitalitet Hälsoutveckling senaste året Agneta Pagels, SNR, 2019 Ware et al, 1984, 1992, 1993 Sullivan et al, 2002 3

Hur mår du? Hur fungerar din vardag? Agneta Pagels, SNR, 2019 4

Patienten besvarar online eller på papper 5

Agneta Pagels, SNR, 2019 6

Varför mäta HRQoL? Bidrar till helhetssyn på patienten kompletterande perspektiv Synliggöra resultat av vårdinsatser - jämföra olika patientgrupper och behandlingsalternativ Kontinuerlig uppföljning av vårdkvalitet Identifiering av riskgrupper, sårbara perioder, prioritera problem Självskattad hälsa = markör på gruppnivå för risk för hospitalisering och dödlighet Lyfta patientperspektivet ger svar på frågor vi inte alltid ställer hur vardagslivet fungerar Individuell utvärdering och feedback underlätta kommunikation, delaktighet Verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels, SNR, 2019 7

Vad kan påverka HRQoL vid njursvikt? PATIENTRELATERADE FAKTORER Ålder, kön, utbildning, rökning, fysisk aktivitet, intressen, kultur, normer, värderingar, förväntningar, psykosociala faktorer, sjd-insikt/kunskaper, coping, egenvårdsförmåga, hälsolitteracitet, sjukdomsuppfattning, skörhet (frailty) HÄLSORELATERADE FAKTORER Njurfunktion/GFR, acidos, proteinuri, inflammation, infektion, komorbiditet (diabetes, CVD), kalk/fosfat-balans, anemi, hypertoni, övervätskning Symtom trötthet, matleda, malnutrition, kognitiv funktion, värk, klåda, kramp, nedstämdhet sömnstörningar, sexuell dysfunktion Livskvalitet vid kronisk njursvikt BEHANDLINGS- RELATERADE FAKTORER Biverkningar Dialysbehandling Accesstyp/funktion Transplantat-funktion Bemötande Omhändertagande Delaktighet, egenvård Personcentrerad vård Agneta Pagels, SNR, 2019 8

Applikation i SNR sedan 2017 on-line via SNR eller 1177 eller on-paper Agneta Pagels, SNR, 2019 9

Besvarade enkäter SNR, Sverige 2017-2018 2017 2018 2017 (N=1384) 2018 (N=1788) 2000 400 1800 350 1600 300 1400 1200 250 1000 800 600 1384 1788 200 150 100 400 200 50 0 Besvarade enkäter 0 Deltagande enheter 2017: 25 2018: 28 Agneta Pagels, SNR, 2019 10

Enkätformat, 2018 74 26 800 700 600 500 400 300 Enkätsvar i olika behandlingsgrupper (N) Svar online Svar papper 200 100 0 CKD HD TX PD 2017 2018 Agneta Pagels, SNR, 2019 11

Njursjuka 2017 jämfört med svensk normpopulation 100 90 80 70 I n d e x v ä r d e 60 50 40 30 20 55,5 87,9 39,3 83,2 62,3 74,8 75,8 45,5 51,4 68,8 68,8 88,6 58,7 85,7 71,9 80,9 48,0 10 0 PF fysisk funktion RP fysiska begränsningar BP smärta GH allmän hälsa VT vitalitet SF social funktion RE emotionella begränsningar MH psykiskt välbefinnande HT upplevd hälsoutveckling 12

Gruppnivå: Behandlingsgrupper 2018 preliminära resultat 90 80 70 60 50 40 30 CKD (N=715) TX (N=361) PD (N=137) HD (N=471) HHD/SHD (N=104) 20 10 PF fysisk funktion RP fysiska begränsningar BP smärta GH allmän hälsa VT vitalitet SF social funktion RE emotionella begränsningar MH psykiskt välbefinnande HT upplevd hälsoutveckling Agneta Pagels, SNR, 2019 13

Individnivå: Patienten får omedelbar återkoppling på sina resultat på hemsidan Agneta Pagels, SNR, 2019 14

Metodologiska problem Tidpunkt för mätning (obs! mätning postop ger utslag på smärta) Patientbortfall (språk, kognitiv förmåga, allmäntillstånd) Svarsbortfall Instrumentet fångar inte patientens problem, tak/golv - effekter Jämlik vård och tillgänglighet Att kunna erbjuda alla patienter, även de som inte registreras i SNR CKD gfr>30, ej i SNR E-journalen? Pappersversion och beräkningsprogram kan hämtas från SNR/Dokument Agneta Pagels, SNR, 2019 15

Klinisk nytta gruppnivå Jämföra olika patientgrupper, behandlingsalternativ osv. Redovisa och diskutera grafer regelbundet i personalgruppen - Vad kan förbättras? - Planera och genomföra förbättring - Nya mätningar, förbättrades resultaten? Agneta Pagels, SNR, 2019 16

Klinisk nytta individnivå - återkopplande hälsosamtal Ökad förståelse för den egna hälsan -tillfälle att diskutera bidragande faktorer som dialysdos, följsamhet till ordinationer, livsstil, ensamhet, nedstämdhet Tillfälle att lyfta det salutogena perspektivet vad som faktiskt fungerar Använda hälsoprofilen i vårdplanering, rond -uppföljning av riktade insatser, t.ex. fysisk aktivitet Involvera patienten i sin egen vårdplanering, samsyn kring behandling. Ökad patientdelaktighet = ett verktyg i personcentrerad vård! Agneta Pagels, SNR, 2019 17

Vad tycker patienterna om PROM? Intervjuer med barn 10-17 år med kronisk sjd (n:25) 1) Att besvara enkäten bekräftar och möjliggör insikt om hälsa, och motiverar till livsstilsförändring 2) Feedback om resultat är uppmuntrande och efterfrågas Att dela sitt perspektiv med vårdpersonalen Att få stödjande återkoppling Respondent satisfaction, kronisk sjd (n:463) Kunna bidra, göra nytta Ta ansvar Bli sedd och lyssnad till Tillfälle till reflektion Petersson et al. Child Care Health Dev. 2016 May;42(3):424-32 Nilsson et al Qual Life Res (2007) 16:1647 Agneta Pagels, SNR, 2019 18