Räddningstjänstens Riskanalys 2011 över Värnamo kommun Rapport Underlag till kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2011 Upprättad av Räddningstjänsten Värnamo kommun maj 2011
Maj 2011 Riskanalysen är framtagen av räddningstjänsten och ingår i förarbetet till ett nytt handlingsprogram 2011.
Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 1 Frekventa händelser i Värnamo kommun... 1 Kriser och extrema händelser... 2 Antal kända olyckor/tillbud och brott per år... 2 Konsekvenser, antal omkomna till följd av olyckor och brott per år... 3 Kostnader för olyckor och brott per år (miljoner kronor)... 3 2. OMRÅDET TRYGGHET OCH SÄKERHET... 4 Om riskanalysen... 4 3. KORT OM ORGANISATIONEN I VÄRNAMO KOMMUN... 5 4. RISKBILD, FRÅN VARDAG TILL KATASTROF... 5 Utveckling... 5 5. METOD... 6 Frekventa händelser... 6 6. VARDAGENS RISKER... 7 Fallolyckor... 7 Suicid och suicidförsök... 8 Trafikolyckor... 9 Bränder... 10 Drunkning och drunkningstillbud... 11 Våldsbrott... 12 Stöld och tillgrepp... 13 Skadegörelse... 14 7. KRISER OCH EXTREMA HÄNDELSER... 15 Oväder med konsekvenser... 15 Pandemier och smittsamma sjukdomar... 16 Sabotage och terrorhandlingar... 17 Utsläpp av farliga ämnen... 18 Andra tänkbara risker som kan leda till kris... 18 8. MEKANISMER OCH TRENDER... 19 Snabbare tempo... 19 Organiserad brottslighet... 19 Extrema grupperingar... 19 Livet på Internet... 20 Klimatförändringar och landhöjning... 21 Värderingsförändringar och individualisering... 21 Demografi... 21 Utbyggnad i kommunen... 21 Nya energikällor... 22 9. FORTSATT ARBETE... 22 10. DISKUSSION... 22
1. Sammanfattande resultat Varje år dör omkring 12 personer och ca 350 blir inlagda på sjukhus på grund av olyckor i kommunen. Mellan 1700 och 1900 brott anmäls och cirka 50 byggnader får skador till följd av bränder. Stöldbrotten minskar medan utvecklingen för bränder, trafikolyckor, våldsbrott och drunkningar är relativt stabil. Noterbart är dock att fallolyckor, trafikolyckor, bränder och drunkningstillbud ligger över jämförelsetalet för riket. För icke frekventa händelser bör en generell krishanteringsförmåga och en minskad sårbarhet för samhällsviktiga funktioner eftersträvas. Oväder med samhällsstörningar och omfattande sjukdomsutbrott bör ges ökad uppmärksamhet. Frekventa händelser i Värnamo kommun Område Frekvens per år Fallolyckor 268 Konsekvens 268 slutenvårdade 3 döda Trend samt jämförelse med riket Oro för att drabbas ibland eller oftare 31% Suicid 30 5 döda Trafikolyckor med personskador 93 2 döda 65% Brand i byggnad 52 Drunkning och tillbud (län) 1,4 1 död vartannat år 1 död vartannat år (Vmo) 39% 15% Våldsbrott 209 1 död 40% Stöldbrott 1230 60 % Skadegörelse 405 0,5 Mkr (Kommunens kostnad) Sammanfattande beskrivning av de olika områdena som riskanalysen omfattar. För mer information se respektive område. Siffrorna i tabellen avser Värnamo kommun. Oro för att drabbas ibland eller oftare: Siffrorna är hämtade ur enkätundersökningen Trygghet och säkerhet som genomfördes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i början av 2010. I jämförelsen med riket står grönt för under rikssnittet, gult för på rikssnittet och rött för över rikssnittet. För vattenskador finns ingen jämförande siffra för riket. Pilarna anger trenden enligt följande: ökande, något ökande, stabil, något minskande och minskande. 1
Kriser och extrema händelser Område Oväder med samhällsstörning Omfattande översvämning eller skyfall över tätort Omfattande sjukdomsutbrott (pandemi) Frekvens/ Sannolikhet Konsekvens Hög Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Låg Hög Hög Oro Omfattande utsläpp av farligt ämne Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Låg Hög FREKVENS/SANNOLIKHET Låg Förväntas kunna inträffa mer sällan än vart 50:e år Förväntas kunna inträffa inom 50 år Hög Förväntas kunna inträffa inom 10 år KONSEKVENS (FÖR SAMHÄLLET) Låg Enstaka dödsfall och/eller liten påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Tiotalet dödsfall och/eller påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Hög Fler än tio dödsfall och/eller stor påverkan på samhällsviktiga funktioner eller miljö Antal kända olyckor/tillbud och brott per år Anmälda stöldbrott; 1230 Fallolyckor; 268 Anmäld skadegörelse; 405 Suicidförsök; 30 Anmälda våldsbrott; 209 Drunkningstillbud som föranlett räddningstjänst; 1,4 Trafikolyckor med personskador; 93 Bränder i byggnad; 52 2
Konsekvenser, antal omkomna till följd av olyckor och brott per år Våldsbrott; 1 Brand i byggnad; 0,5 Drunkning; 0,5 Fallolyckor; 3 Trafikolycka; 2 Suicid; 5 Diagrammet ger en bild av konsekvenser i antal omkomna till följd av olyckor under ett år 50 Kostnader för olyckor och brott per år (miljoner kronor) 45 40 43 35 38 30 25 20 15 10 5 0 15 11 4 Stöldbrott Skadegörelse Bränder Vattenskador Fallskador Diagrammet ger en uppskattning av de direkta årliga kostnaderna inom kommunen, för ett urval olyckor och brott (i miljoner kronor) 3
2. Området trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet är grundkomponenter i det goda samhället. Begreppen kan sägas beskriva motsatsen till företeelser som vi som individer eller samhälle känner oss hotade av. Vi är oroliga för att vi själva eller våra anhöriga ska skadas, oavsett om skadan är oavsiktlig eller beror på en våldshandling. Viljan att skydda vår privata eller gemensamma egendom delas nog av de flesta. Om man råkar ut för inbrott, eller om skolan där barnen går vandaliseras eller brinner ner, leder det till försämrad livskvalitet till minskad trygghet och säkerhet. Begreppen trygghet och säkerhet är inte oproblematiska. De berör såväl subjektiva upplevelser som faktiska förhållanden. Att någon känner sig trygg behöver inte alls innebära att risken är liten eller att säkerheten är hög eller tvärtom. Exempelvis är de som känner sig mest otrygga när det handlar om att bli utsatta för våldshandlingar de äldre den grupp som rent faktiskt är minst drabbad. Ibland kan åtgärder som vidtas för att öka säkerheten leda till minskad trygghet. Att installera metalldetektorer på en skola för att höja säkerheten kan leda till att eleverna istället känner minskad trygghet. Å andra sidan kan en trygghetskänsla som exempelvis beror på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande. Trygghet och säkerhet är alltså förhållandevis abstrakta begrepp med komplexa inbördes samband. Även om inte alla aktörer använder just begreppen trygghet och säkerhet för att beskriva sitt arbete har utvecklingen gått mot att kommuner, landsting och regioner mer och mer hanterar dessa frågor som en helhet och i ett sammanhang. En av orsakerna till detta är att man lokalt och regionalt upplever att trygghetsoch säkerhetsarbetet bedrivs effektivare om det samordnas. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan, med såväl individperspektiv som samhällsperspektiv, är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. Om riskanalysen Denna riskanalys är första steget på vägen mot nytt handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammet kommer att gälla för området Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Riskanalysens syfte är att ge en övergripande bild av hur olyckor, brott och händelser som kan leda till svåra påfrestningar kan drabba kommunen. Efter riskanalysen kommer nuläget på skyddet att analyseras samt sårbarhetsanalys för samhällsviktiga verksamheter att genomföras. Tillsammans ska de genomförda analyserna bilda underlag för handlingsprogrammet. Se skiss nedan Riskanalys Skyddsanalys (frekventa händelser) Sårbarhetsanalys (samhällsviktig verksamhet) Handlingsprogram Trygghet och säkerhet 4
3. Kort om organisationen i Värnamo kommun Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Värnamo kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Kommunens interna säkerhetsarbete sköts tvärsektoriellt av kommunens arbetsgrupp för internt skydd. Från 2011 samordnar räddningstjänsten, på kommunledningens uppdrag, arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen genom ett trygghetsprojekt som benämns Trygg tillsammans, samt en särskild fixartjänst med uppdrag att minska risk för fallolyckor bland äldre innevånare. 4. Riskbild, från vardag till katastrof Vilka brott och olyckor som kan drabba kommunen och dess innevånare kan givetvis inte förutsägas med exakthet. Dock vet vi att de vanliga händelserna i stort sett inträffar i samma utsträckning och med samma fördelning som föregående år. Ovanliga händelser som kan innebära stora konsekvenser kan dock i mycket liten utsträckning förutsägas, men genom att bedöma om förutsättningar finns för olika typer av händelser kan ändå något om riskbilden förutsägas. Tyvärr kan man inte väga samman dessa risker för vanliga respektive ovanliga händelser med någon statistisk modell, den totala hotbilden får bedömas mer erfarenhetsmässigt. En värdering av hot och riskbild i kommunen kan göras utifrån följande figur nedan: frekvens/ konsekvens. Utveckling Utvecklingen pekar på att när det gäller konsekvenser avseende befolkningens liv och hälsa så består det dominerande hotet mot detta av risken för en individ att råka ut för en olycka. Endast någon enstaka procent av befolkningen omkommer eller skadas allvarligt i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, i skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Icke desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan även att värna om andra värden, det vill säga att upprätthålla samhällets funktionalitet, eftersom det inte finns någon skarp gräns mellan att å ena sidan värna om samhällets funktionalitet och å andra sidan värna om människors liv och hälsa. 5
5. Metod Frekventa händelser För frekventa händelser har de senaste årens utfall analyserats och utgör underlag för förväntat antal händelser även i framtiden. Även möjliga konsekvenser i form av skadade och omkomna personer, ekonomiska skador och miljöskador har bedömts utifrån tidigare utfall. Under varje händelsetyp presenteras ett diagram som innehåller incidensen, det vill säga hur många händelser som skett normerat efter befolkningsstorlek. Diagrammen innehåller incidens för Värnamo kommun, kommungruppen (som representerar medianvärdet för Gislaved, Nässjö, Vetlanda och Ljungby) samt värdet för riket. Statistikunderlaget varierar en del från område till område. Därför redovisas diagrammen i vissa fall i löpande treårsmedelvärden och i andra fall som antal per 30 000 invånare. I de diagram där siffror från 2009 och 2010 inte finns redovisade saknas helt enkelt siffror. Framförallt gäller detta dödsorsaksregistret. Ibland upplevs siffrorna för Värnamo kommun hoppa mycket. Detta beror på att statistikunderlaget är litet. För en del av händelsetyperna redovisas siffror på hur många som oroar sig för att råka ut för en viss olycka ibland eller oftare. KÄLLOR Den statistik som redovisas i dokumentet är hämtad ur följande rapporter och system: STRADA, Transportstyrelsen IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enkätundersökningen trygghet och säkerhet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) NTU (Nationell trygghetsundersökning), Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Skadestatistik Värnamo kommun 1999-2009 Brottsstatistiken, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Skadestatistik, Socialstyrelsen Suicidförsök, Polismyndigheten i Jönköpings län Uppgifter från Försäkringsförbundet, svensk Handel och Transportnäringen om kostnader för stölder Polismyndighetens omvärldsanalys, brottsstatistik Värnamo kommun Polismyndigheten i Jönköpings län 6
6. Vardagens risker Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning. Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre. År 2008 omkom 38 personer i Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler. Under år 2009 skadades, enligt Socialstyrelsens patientregister, 268 personer i kommunen så allvarligt i fallolyckor att de behövde vårdas på sjukhus. Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige som ökar i antal. Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka. Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland småbarn. Varje år i Sverige tvingas cirka 5 procent av barn i åldern 0 3 år uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka. Uppskattningsvis 100 personer söker varje år läkarvård efter att ha halkat på is eller snö i kommunen. Antalet skador på grund av nedrasande is eller snö från byggnader är ytterst liten i jämförelse. De flesta som skadar sig i samband med halkolyckor på vinterunderlag är i åldrarna 55 74 år. Över 40 procent av alla halkolyckor inträffar på vägar, gator, trottoarer eller liknande. Andra vanliga olycksplatser är på hustomten eller i bostadsområdet. ORO Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 31 procent av kommuninvånarna för att drabbas av fallolycka ibland eller oftare. Siffran för riket är 33 procent Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per 30 000 invånare 300 250 200 150 100 50 Figur 1 Antal slutenvårdade per 30 000 invånare till följd av fallolyckor 0 Källa: Socialstyrelsen (löpande treårsmedelsvärden) Riket Värnamo Kommungruppen 7
Suicid och suicidförsök Det kan vara svårt att få fram säker statistik över hur många suicid (självmord), eller suicidförsök, som inträffar. Många suicid och suicidförsök bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet suicid i Värnamo kommun på ungefär 5 per år. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Suicidförsök är ungefär tio gånger vanligare än fullbordade suicid och försök är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Däremot är fullbordade suicid dubbelt så vanligt bland män. Självmordstal i Jönköpings län och Sverige, antal per 100 000 invånare 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Figur 2 Antal fullbordade självmord per 100 000 invånare 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Riket Jönköpings län Källa: Socialstyrelsen 8
Trafikolyckor Värnamo ligger strategiskt i södra Sverige vilket har bidragit till att kommunen utvecklas till ett småföretagarcentrum. Ett stort antal industriföretag verkar här och allt fler internationella företag anser att Värnamo är en naturlig utgångspunkt för tillverkning och lagring av produkter till ex. fordonsindustrin. Trafikvolymen är att betrakta som hög för en kommun i Värnamo storlek med E4, Rv 27 samt flera länsvägar som korsar kommunen. Mellan en och fem personer omkommer varje år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). Omkring 50 personer vårdas på sjukhus till följd av trafikolyckor. Enligt STRADA-systemet, i vilket polisen och sjukvården registrerar inträffade olyckor, är upphinnandeolyckor den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Efter upphinnandeolyckorna kommer cykelolyckor, mopedolyckor, påkörning på övergångställe och singelolyckor med personbil i rangordning. Viltolyckor är ett annat olyckscenario som är relativt vanligt i vår kommun. Flest dödsolyckor inträffar på det statliga vägnätet, medan det kommunala vägnätet dominerar för de svårt skadade. Nationell statistik över räddningsinsatser 2009 visar att var tredje insats med personbil inblandad skedde till vägar med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Insatserna till 70-vägar uppgick till 29 procent och 90-vägar till 21 procent. 30- och 110-vägar uppgick till åtta respektive elva procent. ORO Trafikolyckor med personskador per 30 000 invånare Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 65 procent av kommuninvånarna för att drabbas av trafikolycka ibland eller oftare. Siffran för riket är 65 procent. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 3 Antal trafikolyckor med personskador per 30 000 invånare 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Värnamo kommun Kommungruppen Källa: STRADA, Transportstyrelsen 9
Bränder Varje år orsakar bränder stora egendomsskador och mänskligt lidande. Den ungefärliga kostnaden för bränder i Sverige är 3,2 miljarder kronor per år, varav bränder i hemmet står för 1,3 miljarder. Ungefär 1 000 skadas och 100-130 personer dör varje år. Allra flest bränder inträffar i december och januari. Förväntat antal bränder i kommunen är ca 100 per år. Begreppet brand delas först och främst upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel skogsbränder eller bilbränder. Vanligaste typen i Värnamo kommun är brand i byggnad där bostadsbränder dominerar. I kommunen finns omkring 300 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor, vårdanläggningar och butiker. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud. De bränder som inträffar i skolor är ofta anlagda. En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden. Branden sprider sig mera sällan till andra villor eller lägenheter tack vare gällande byggregler. Under senare år har det inträffat några tragiska olyckor i landet, där människors kunskap/beteende fått en avgörande betydelse för att ett antal människor omkommit vid bostadsbränder. Statistiskt sett dör en människa vartannat år i Värnamo kommun till följd av brand. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast det som ligger bakom bostadsbränder. Värnamo kommun präglas till stor del av gummiplast- och metallindustrier. Industrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industri- och lagerbyggnader. Resurser krävs också till förebyggande brandskydd och utbildning. Eftersom insatstiden för bränder i jordbruk är lång är räddningstjänstens möjligheter att rädda den byggnad där branden startat små. Insatsen får ofta inriktas på intilliggande byggnader. Bränderna orsakar ekonomisk skada, det är viktigt att utbilda verksamma inom jordbruken i att själva förebygga bränder och att kunna göra en släckinsats. Bränder i skog och mark varierar kraftigt mellan åren och är helt avhängigt hur lång torrperiod det varit. Vid extrem torka kan risken för en mycket omfattande och svårsläckt brand i kommunens stora skogsområden och mossmarker vara överhängande. Dessa bränder är ofta mycket personalkrävande både under den akuta räddningsinsatsen och över tid för eftersläckning. ORO Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 39 procent av kommuninvånarna för att drabbas av bränder ibland eller oftare. Siffran för riket är 44 procent. Brand i byggnad per 30 000 invånare 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket/30 000 Värnamo Kommungruppen Figur 4 Antal bränder i byggnad per 30 000 invånare Källa: MSB 10
Drunkning och drunkningstillbud I Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under somrar med vackert väder. 81 % av dem som drunknade under 2010 var män. 54 % av de omkomna var över 50 år. Nära 69 % av det totala antalet olyckor inträffar under juni till augusti. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor). I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar, där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Räddningstjänsten i kommunen larmas till i genomsnitt en drunkningsolycka vartannat år. ORO Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 15 procent av kommuninvånarna för att drabbas av drunkningstillbud ibland eller oftare. Siffran för riket är 17 procent. Omkomna genom drunkning per 100 000 invånare 2,5 2 Figur 5 Omkomna genom drunkning per 100 000 invånare 1,5 1 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Jönköpings län Källa: Socialstyrelsen, SLS 11
Våldsbrott Brottsstatistiken angående våld är starkt relaterat till alkoholanvändning. Brottsplatserna är i stor utsträckning sammankopplade till serveringsställena. Alkoholkonsumtion ökar generellt från år till år (källa:fokhälsoinstitutet). Våld i hemmiljö är brott med mörkertal. Antalet anmälda våldsbrott som begås inom relationer i hemmet är betydligt lägre än de som sker utomhus. Eftersom det är fler kvinnor som råkar ut för våld i hemmiljö och fler män utanför hemmet syns denna skillnad även vid studie ur ett genusperspektiv. Under början av 2000-talet ökade antalet anmälda våldsbrott för att från 2006 minska i antal. Under 2009 sker ytterligare en ökning som dock vänt ned under 2010. Anmälningar där barn är målsägande står för den andelsmässiga största ökningen. Detta kan eventuellt bero på en högre anmälningsbenägenhet. Att råka ut för en våldshandling av en annan person är djupt kränkande. Även om antalet fall av dödligt våld är liten i jämförelse med till exempel dödsolyckor innebär våldshandlingar både fysiskt och psykiskt lidande för den drabbade. Statistik över anmälda våldsbrott och uppgifter från brottsundersökningar, som till exempel NTU, visar stora skillnader både mellan kön och mellan åldersgrupper. Unga män är den grupp som främst råkar ut för våldshandlingar. ORO Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 40 procent av kommuninvånarna för att drabbas av våldsbrott ibland eller oftare. Siffran för riket är 44 procent. Anmälda våldsbrott per 30 000 invånare 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Figur 6 Anmälda våldsbrott per 30 000 invånare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Värnamo kommun Kommungruppen Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 12
Stöld och tillgrepp Stöld och tillgrepp omfattar till exempel inbrott i bostäder och företagslokaler, godsstölder ur lastbilar och tillgrepp av fordon. Trots en total minskning finns en markant ökning inom områden som visar att brottsligheten troligtvis genomförs organiserat och att den är en del av ett större brottsligt sammanhang som har möjlighet att få avsättning av till exempel stöldgods. Nyttjande av avancerad teknik vid automatbedrägerier eller komplicerade tillvägagångssätt vid exempelvis åldringsbrott är även de tecken på att de organiserade inslagen ökar i det som dagligen kallas för vardagsbrottslighet eller mängdbrott. En mycket förenklad och inte heltäckande sifferexercis visar att stöldbrotten i bostäder kostar 0,5 miljarder kronor enligt försäkringsförbundet. Svensk Handel uppger att stöldbrotten mot handel uppgår till 9 miljarder kronor. Mot transportnäringen uppskattas en stöldkostnad på 1 miljard kronor per år. Summeras detta blir siffran för stöldkostnader i Sverige 10,5 miljarder kronor per år, en siffra som är lågt räknad då även andra branscher drabbas. Direkt proportionerligt mot befolkningsmängden skulle detta motsvara minst 36 miljoner kronor i Värnamo kommun. Brott inom yrkestrafiken (kapellskärningar) är vanliga i södra delen av Sverige och Jönköpings län är ett relativt hårt utsatt område. Under ett antal år har även stölder av krockkuddar varit vanligt förekommande i kommunen. Villainbrott sker frekvent trots den satsning på grannsamverkan som sker i kommunen. ORO Enligt MSB:s nationella trygghetsundersökning oroar sig 60 procent av kommuninvånarna för att drabbas av inbrott ibland eller oftare. Siffran för riket är 56 procent. Stöld-, rån- och häleribrott per 30 000 invånare 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Figur 7 Stöld-, rån- och häleribrott per 30 000 invånare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Värnamo kommun Kommungruppen Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 13
Skadegörelse Skadegörelsen och klottret i kommunen drabbar i stor utsträckning kommunens egna fastigheter, skyltar och gatlyktor. Givetvis drabbas även andra fastighetsägare och organisationer som har utrustning i eller i anslutning till det offentliga rummet. Under 2010 polisanmälde kommunen 287 fall av skadegörelse, varav 33 rör klotter. Vid en närmare analys av klottret kan det konstateras att en mycket liten grupp står bakom en stor del av klottret. Detta är en skillnad jämfört med 1970-talets klotterproblematik då det fanns en mycket större grupp aktiva klottrare. Skadegörelse drabbar givetvis även andra fastighets- och anläggningsägare än kommunen. Fordon, gatlyktor, fasader och skyltar är ofta föremål för skadegörelse. Någon exakt kartläggning över kostnaderna för all skadegörelse i kommunen finns inte, 2009/10 uppgick kommunens kostnader för skadegörelse till ca 500 000 kronor per år. En proportionerlig beräkning av hela samhällets kostnad blir då 2,6 miljoner kronor. Skadegörelsebrott per 30 000 invånare 700 600 500 400 300 200 Figur 8 Skadegörelsebrott per 30 000 invånare 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Värnamo kommun Kommungruppen Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 14
7. Kriser och extrema händelser Oväder med konsekvenser Storm, åska, snöoväder och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige drabbats av ett antal oväder med rekordnoteringar när det gäller regn och snö. Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter, kommunikationsleder och känslig infrastruktur. Stadens läge, med Lagans flöde genom dess centrala delar, samt tillhörande sjösystem med en stor andel strandnära bebyggelse ökar risken för översvämningsskador till följd av höjt vattenstånd. Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Värnamo kommun ligger i ett bälte i Götaland som ofta får kraftiga vindbyar då lågtryck passerar från väster. Då stormen Gudrun 2005 drog in över kommunen, blev konsekvenserna mycket stora på såväl elförsörjning och telekommunikationer som på byggnader och vägar. Dessutom innebar stormen ekonomisk katastrof för ett stort antal skogsägare som fick se sina arealer ödelagda. Den globala uppvärmningen tycks även ge upphov till extremare väder i form av åska och störtregn med störningar i el- och telekommunikation som följd. Under 2011 har kommunens televäxel slagits ut på grund av åsknedslag. Ett annat tänkbart väderrelaterat scenario som kan medföra stor åverkan på framförallt elförsörjningen är en så kallad isstorm, ett väderfenomen som innebär stora mängder underkylt regn som fryser på bland annat elledningar. Fenomenet inträffade i Kanada 1998 och i Göteborg i början av 1900- talet. Dimensionerande scenario: Svår storm i nivå med Gudrun 2005 Sannolikhet: Konsekvens: Hög Dimensionerande scenario: Omfattande översvämning efter skyfall över tätort Sannolikhet: Konsekvens: 15
Pandemier och smittsamma sjukdomar I en globaliserad värld med goda kommunikationer kan smittsamma sjukdomar färdas lika enkelt som vi människor. I mars 2009 drabbades en ort i Mexiko av ett stort antal insjuknade personer i en svår influensa som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A (H1N1). Viruset spreds under mars till juni till allt fler länder och den 11 juni deklarerade WHO att sjukdomen nått högsta pandeminivån (nivå 6) vilket bland annat innebar att framtagning av vaccin mot den aktuella virusstammen inleddes. Viruset fanns under sommaren endast i mindre omfattning i Sverige och det dröjde till oktober innan den första vågen drabbade landet, bara ett par veckor innan vaccineringen skulle påbörjas. Till en början fanns en viss oro för att viruset skulle mutera till en mer aggressiv variant till hösten, vilket dock inte skedde. Samhällskonsekvenserna blev nu inte så omfattande som till en början befarades. Å andra sidan kan vi inte veta vad som skulle ha inträffat om samhället inte hade vidtagit några åtgärder alls. Under 2009 bekräftades till exempel över 12 000 dödsfall i världen i den nya influensan, varav i 26 i Sverige. Troligen har mindre än en på tiotusen insjuknade dött i influensan i Sverige, och Smittskyddsinstitutet uppskattar att antalet personer som insjuknat i Sverige ligger mellan 200 000 600 000 personer. Den största effekten av influensan på samhällsnivå var en påfrestning på hälso- och sjukvårdens resurser, både ekonomiska och personalmässiga. Förutom pandemisk influensa kan andra smittsamma sjukdomar utgöra ett realistiskt hot mot befolkningen. Det senaste hotet utgjordes av ett utbrott av EHEC, vilket medförde ett 30-tal dödsfall i norra Europa. Utpekandet av ett antal tänkbara smittkällor medförde att grönsaksnäringen fick en mycket kännbar ekonomisk påverkan i hela Europa. Dimensionerande scenario: Pandemiskt utbrott av influensa med måttlig (mellan Spanska sjukan och Asiaten) patogen (sjukdomsframkallande) påverkan. Sannolikhet: Konsekvens: Hög 16
Sabotage och terrorhandlingar Under 2010 har ett antal driftstörningar och säkerhetsincidenter drabbat samhällsviktig informationshantering i Sverige. I många fall har det handlat om driftbortfall i grundläggande samhällsinfrastruktur, främst el- och telenät, som stoppat systemdriften i viktiga IT-system eller fått andra följder, exempelvis allvarliga driftstörningar inom samhällets larmmottagningssystem (112). Det förekommer emellertid även utifrån kommande angrepp med potentiellt mycket omfattande konsekvenser. Huvuddelen av de incidenter som observerats har haft lokal eller regional karaktär. Andra kommuner och landsting har drabbats av svårartade virusutbrott som spridit sig snabbt i de lokala datanäten och orsakat omfattande störningar i respektive verksamhet. Konsekvenserna av omfattande IT-incidenter avser försämrad tillgänglighet och service för eloch teleabonnenter, det vill säga funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter riskerar att allvarligt försämras under avbrottstiden. Både privata och offentliga aktörer i samhället drabbas, det vill säga statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringslivet. Eftersom samhällets samtliga verksamheter är så beroende av fungerande IT-system, så finns det stor anledning att vidare analysera vilka samhällskonsekvenser som kan bli följden av både kortvariga och långvariga avbrott i samhällets IT-system. Den internationella terrorismen utgör ett hot mot samhällets grundläggande värderingar, mot människors liv och hälsa samt mot samhällsviktiga funktioner. Terrorism är därför idag ett hot som samtliga länder måste hantera i större eller mindre utsträckning, liksom risken för andra typer av antagonistiska handlingar utförda av personer och grupper inom den organiserade och grova gränsöverskridande brottsligheten. Ett ökat engagemang i internationella konflikter kan mycket väl öka risken för terrordåd som riktas mot Sverige eller svenska intressen i eller utanför landet. Så sent som i december 2010 sprängde en s.k. självmordsbombare sig själv till döds vid Drottninggatan i centrala Stockholm. Det får närmast betecknas som ett under att inte ett stort antal människor skadades eller dödades vid attentatet. Det har förekommit situationer i Jönköpings län då bland annat konstutställningar och kött- och pälsproducerande industrier har bedömts vara möjliga mål för sabotage från våldsamma extrema grupperingar. Även besökande personer som kan vara föremål för hotbild, så som politiker och andra kända personer, kan utgöra mål för en attack i kommunen. Dimensionerande scenario: Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Sannolikhet: Konsekvens: Låg Hög 17
Utsläpp av farliga ämnen Utsläpp av farliga ämnen innebär att giftig, frätande, brandfarlig, explosiv eller på annat sätt farlig kemialie läckt ut eller riskerar att läcka ut. Genom kommunen går flera stora transportleder. Transporter med farligt gods, som går på både vägar och järnvägar, medför risker för olyckor med möjligt katastrofala följder. Vanligast är att utsläpp sker under transport eller vid omlastning på någon terminal. Uppskattningsvis transporteras 2 500 ton (källa MSB) farligt gods per dygn inom kommunen. Det finns dessutom ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olika miljöfarliga kemikalerier, bland annat oljeprodukter, kan orsaka stor skada på livet i vattendrag och på dricksvattentäkter. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig vätska, skulle kunna innebära ett utflöde i Härån, Lagan eller Storån. Detta skulle sekundärt kunna innebära att kontaminerat vatten når Vidöstern eller Bolmen. Dimensionerande scenario: Miljöfarligt ämne i större mängd läcker ut i vattendrag Sannolikhet: Konsekvens: Dimensionerande scenario: Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Sannolikhet: Konsekvens: Låg Hög Andra tänkbara risker som kan leda till kris Det finns givetvis en stor mängd andra olyckor, brott eller på annat sätt oönskade händelser som skulle kunna inträffa i eller utanför kommunen och som kan medföra stora konsekvenser i kommunen. Eventuellt krigsutbrott och krigshandlingar kan givetvis komma att påverka kommunen mycket. Exempel på fredstida risker som kommit fram i arbetet med analysen är: Kärnenergiolycka i angränsande län Smittsamma djursjukdomar (epozotier) Vulkanutbrott i annan del av världen med askmoln som följd Så kallad skolskjutning med många offer Solstormar som påverkar elförsörjning och radiokommunikation 18
8. Mekanismer och trender Snabbare tempo Den ökade komplexiteten och snabbheten i samhällsutvecklingen gör att det blir allt svårare att få en helhetsbild av hot, risker, sårbarheter och konsekvenser i samhället. En sammanfattande bild av samhällstrenderna kan därför beskrivas som ett säkerhetsläge med hög förändringshastighet och i stora delar okända konsekvenser i kombination med många och komplexa hotbilder. Därför blir det också svårare att förutsäga den framtida olycks- och krisutvecklingen och vilka samhällskonsekvenserna kan komma att bli. Den snabba utvecklingen inom bland annat teknikoch IT-området gör sannolikt att sårbarheten inom samhällsviktiga verksamheter blir ännu större. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna för samhällsskyddet och beredskap kan ändras relativt snabbt, vilket också ställer högre krav på berörda aktörer att vidta tillräckligt effektiva åtgärder. Det är också mycket viktigt att arbetet med att fortsätta att kartlägga och analysera beroenden mellan och inom samhällsviktiga verksamheter fortsätter på nationell, regional och lokal nivå i samhället. Organiserad brottslighet Även om begreppet organiserad brottslighet klingar internationella ligor som opererar utanför staters kontroll är efterfrågan lokal. Marknaden kan visst vara global, men köparen av illegala produkten är i slutändan lokalt förankrad. Gatuprostitution, knarkhandel eller utpressning, som inte direkt tar sikte på någon kriminell marknad, begås lokalt. Föreställningen om att organiserad brottslighet omfattar ett begränsat antal kriminella personer som livnär sig på brott behöver nödvändigtvis inte vara sann. I stället kan det röra sig om ett större antal som är eller någon gång har varit inblandade. En stor del av tjänsterna som utförs behöver inte omfatta brottslighetens kärnverksamhet och många inblandade har bara en liten och fragmentariskt uppfattning av helheten. Många vet inte ens att de deltar i organiserad brottslighet. Svartarbete, inköp via spritlangare, förmedla ett andrahandskontrakt till en lägenhet som används av människosmugglare eller låna ut företagsbilen för att frakta stöldgods. Listan på hur någon kan ge ett handtag till organiserad brottslighet kan göras lång och lägg sedan till alla köpare av varor och tjänster, då blir den internationella kriminaliteten också lokal. Så kallad gängrelaterad brottslighet ökar i Sverige. Denna typ av brottslighet är från början ett storstadsfenomen men förgreningar tycks även finnas i mindre orter. Brotten begås i det tysta och tillgodoser marknadens behov och intressen. Brottsligheten finns där, men den är svår att upptäcka. Kommunens inventering av möjlig organiserad brottslighet är därför mycket viktig, särskilt mot dess mer osynliga delar. Samtidigt får inte problemen förstoras upp. Resurserna måste fördelas på ett naturligt sätt, så att inte för stor del av brottsbekämpande arbete läggs på marginella problem. På vissa håll finns mycket att mobilisera mot, på andra inte. Lokala förhållanden måste styra. Samverkan kan och bör ske mellan polis-/ åklagarmyndighet och olika kommunala instanser för prioritering av åtgärder för att förhindra sådan etablering. Extrema grupperingar Extrema politiska grupperingar, eller omstörtande verksamheter, jobbar ofta i det fördolda med syfte att störta den statliga ordningen. Och det är just det fördolda som skapar problem för myndigheter att bekämpa brottsliga handlingar som begås av dessa 19
grupper. Det kan handla om allt från maskerade aktivister som krossar skyltfönster under demonstrationer eller om anonyma hot på internet. Kraven på synlighet och ett ansikte tycks gälla i dagens politik. Politik utan ett tydligt ansikte och identitet framstår som näst intill omöjlig i en tid av tilltagande personifiering i form av personval. Det tycks finnas en förväntan om att det inre, personen, ska kunna förklara det yttre, den politiska handlingen. Detta blev tydligt under protesterna mot EU-toppmötet i Göteborg 2001. När det handlar om att förstå och förklara politisk aktivism tycks kravet på ett ansikte fyllas med ett särskilt innehåll. Istället för att placera aktivisternas handlingar i ett större politiskt sammanhang vänds sökljuset ofta inåt mot aktivistens egen personlighet, Hur är man funtad om man gör sådant här?, och därmed avpolitiseras handlingen. Den starka fokuseringen på enskilda personer gör på så sätt att den ideologiska betydelsen negligeras. I kontrast till den mediala bild som skapas på grund av detta, som presenterar aktivisterna som enbart våldsverkare, kan deras dolda ansikten tolkas som en ovilja inför att låta sig inordnas i det traditionella politiska spelet. Att jobba i det fördolda kan också ha en annan funktion, den gör det svårare både att kontrollera, övervaka och förutse politisk aktivism. Många demonstranter beskriver också maskering som ett konkret skydd från polisens eller motståndarorganisationers registrering och repressalier. Livet på Internet När viktiga samhällsfunktioner blivit beroende av och sammanlänkade via internet ökar också hotet utifrån, oavsett om det handlar om IT-terrorism, hackersabotage eller vanliga misstag. Även om det är svårt att skilja på de händelser som är avsiktliga och oavsiktliga kan detta vara viktigt, eftersom de kräver olika typer av åtgärdsstrategier från samhällets sida för att förebyggas och förhindras. Extraordinära händelser som uppstår oavsiktligt är ofta av teknisk karaktär, vilket kräver ett ingenjörsinriktat tänkesätt för att minska sårbarheterna. Allvarliga händelser med uppsåt kräver istället att samhället vidtar åtgärder i syfte att påverka den antagonistiska viljan som ligger bakom handlingen. För vuxenvärlden kan det vara svårt att förstå att många unga idag lever stora delar av sina liv på nätet via sociala nätverk, chatgrupper, onlinespel och så vidare. Därför ställs det andra krav på att göra en traditionell riskanalys av deras liv. I dag förekommer pedofili, sexhandel, kapning av identiteter, stölder av inloggningsuppgifter, förtals- och hotkampanjer, listans längd ger en bild av den utsatthet en enskild människa kan vara föremål för på nätet. Att pedofiler använder sig av falska nät-alias för att få kontakt med barn är relativt känt, men hur stor är risken för att chattandet ska övergå i fysiska övergrepp? Hur väl känner man sin omgivning om man inte har träffats i det verkliga livet? Internet gör det också lätt att till exempel hitta tips på hur man begår självmord eller information om hur man bygger bomber. När man kommer i kontakt med andra som mår dåligt som överväger självmord, eller känner hat och vill ta hämnd på vad de känner bär ansvar, finns det då en större risk för att tanken omsätts till handling? 20
Klimatförändringar och landhöjning Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier finns det för Värnamoområdet en trend mot ökad årsnederbörd på upp till 10 procent till år 2100. Enligt klimatscenarierna förväntas de västra kommundelarna få ökad nederbörd. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren, men då med kortare och mer intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar. Den ökade nederbörden medför även att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar i såväl frekvens som omfattning. Var för sig och tillsammans kommer dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållandena med ökade problem som följd. Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgång i brunnar och öka risken för skogsbränder. Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar. Längre perioder med höga temperaturer kan komma att innebära påfrestningar på samhället. Värderingsförändringar och individualisering Bruket av alkohol, narkotika och vissa läkemedel har stor betydelse för brotts- och olycksutvecklingen. Risken för att bli utsatt för våldsbrott ökar med ökat bruk av alkohol och narkotika. Olika studier visar såväl ökning som minskning av bruket i olika ålderskategorier. Uppemot hälften av dödsbränderna och 21 drunkningarna rör personer med alkohol i blodet. Även om den enskildes eget ansvar för sin säkerhet har tydliggjorts i olika lagstiftningar, så ökar kravet på det allmännas ansvarstagande för trygghet och säkerhet. Olika kulturer har olika syn på såväl risktagande som på vad samhället har för uppgift och legitimitet i olika krissituationer. Detta ställer krav på ett säkerhetsarbete som utgår från olika perspektiv såväl i genus-, ålders- som etnicitetsfrågor. Demografi Enligt kommunens utredningsavdelning kommer under de närmaste åren befolkningen i åldersgruppen 65 79 år att öka. I prognosen förväntas de öka med 522 personer, från 4477 år 2010 till cirka 4999 år 2015. I befolkningsprognosen 2010-2020 är det gruppen 65 74 år som ökar mest av samtliga grupper, från 4477 personer till cirka 5379 personer år 2020. Även gruppen 75-84 år ökar kraftigt, från 2176 till 2678 till 2020, en ökning med 499 personer. Ökningen beror på att de stora årskullarna födda på 1940-talet har nått pensionsåldern. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000- talet. Äldre är kraftigt överrepresenterade i skadestatistiken, främst gällande fallolyckor och bränder. Utbyggnad i kommunen I utredningen Översiktsplan för Värnamo kommun från mars 2006 beskrivs utvecklingsbara delområden i och omkring Värnamo stad. Liknande översiktsplaner finns även för övriga tätorter i kommunen. Möjliga verksamhetsområden (industri) är; Bredasten, Ulås, Bäckaskog, Alandsryd och Torp. Möjliga bostadsområden är; Torp, Alandsryd, Hjälshammar, Helmershus, Ulås och Östhorja/Källstorp. Vägnätet kommer att kompletteras med en utökad vägsträckning mellan väg 151 och väg 127 (förlängning av Gröndalsleden ) vilket kommer att färdigställa den ringled runt Värnamo som sedan länge planerats.
Planering pågår även för att dra Rv 27 utanför berörda samhällen. Var bostäder och verksamheter lokaliseras styr också var olyckorna och brotten kommer att inträffa. En ev. verkställighet av järnvägslinjen Europabanan kommer att påverka Värnamos riskbild, då höghastighetståg kommer att passera genom kommunen. Utbyggnadsstrategierna bygger på ett ökat användande av cykel- och gångtrafik samt eventuellt nya kollektivtrafikformer. Transportsätten påverkar hur och på vilket sätt trafikolyckorna kommer att ske i framtiden. världen. Exempel på nya energikällor är biobränsle, biogas och vindkraft. På fordonsidan ökar antalet hybridbilar med stora batterier. Denna övergång innebär inte bara fördelar, utan även nya typer av risker. Ny teknik har alltid en inkörningsperiod då olyckor och bränder inträffar innan tekniken mognat och riskerna har kunnat minimerats. Beroende på vilken energiteknik som kommer få störst utrymme kommer sannolikt vanliga orsaker till bränder och olyckor att förändras. Underhåll av stora vindkraftverk kan komma att innebära risker i framtid. Nya energikällor Kravet att hitta alternativa energikällor ökar alltmer som en följd av klimatdebatten och det faktum att oljereserverna håller på att ta slut i 9. Fortsatt arbete Syftet med denna riskanalys är att ge möjlighet att prioritera ett lämpligt antal områden där särskilda satsningar skall göras i kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Nästa steg efter riskanalysen är att kartlägga nuläget avseende statusen på skyddet mot de prioriterade riskerna, en så kallad skyddsanalys. Med underlaget från risk- och skyddsanalysen kan ett antal mål formuleras för hur skyddet ska öka under mandatperioden. För sårbarhetsdelarna kommer riskanalysens prioriterade risker att utgöra underlag för nya scenarion att genomföra sårbarhetsanalys utifrån. 10. Diskussion 22