KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Relevanta dokument
Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Fossiloberoende fordonspark 2030

Gården i ett livscykelperspektiv

Stiftelsen Lantbruksforskning

Klimatpåverkan av livsmedel

Jordbrukets klimatpåverkan

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Landsbygdsprogrammet

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR Lisa Bolin

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Nils Helmersson. HIR Malmöhus

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Hur äter vi hållbart?

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

begränsad klimatpåverkan

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Vi finns med dig hela dagen

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Datainsamling för djurgård

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Vad händer med vårt klimat?

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Satsa på spårtrafiken

Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

3 juni Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Sommarens torka. Klimatförändring

Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

INVEST HALLAND EN KÄLLA AV AFFÄRSMÖJLIGHETER

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Matens klimatpåverkan

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Policy Brief Nummer 2018:5

Årsstämma Mina damer och herrar, aktieägare och anställda,

Vision. för Värnamo kommun och de kommunägda företagen

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda

Byt vanor. och res klimatsmart

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Analys av kompetensutvecklingen

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Transkript:

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg, SIK

Hur påverkar klimatet för mig och min gård? Kommer mina kor att drabbas än mer av nya sjukdomar? Osäker skörd? Produktionsförutsättningar i framtiden? Vad efterfrågas? Börja leverera bioenergi? Klimatmärka produkter?

Hur kommer klimatet påverka för mig och min gård? Kommer mina kor att drabbas än mer av nya sjukdomar? Osäker skörd? Produktionsförutsättningar i framtiden? Vad efterfrågas? Börja leverera bioenergi? Klimatmärka produkter? Anpassa efter klimatets påverkan på jordbruket Möta efterfrågan på produktion av mat, foder och bioenergi

Men Greppas Huvudsakliga roll.. Hur kan klimatpåverkan från jordbruket minska? Hur tacklar vi ett ändrat klimat ur miljö- och produktionssynpunkt? Vad händer om produktionsinriktningen förändras?

hittills Kvävehushållning Resurseffektiv produktion Miljömässigt hållbar produktion VÄXTNÄRING VÄXT- SKYDD

KLIMAT & VÄXTNÄRING Kväve hushållning Resurseffektiv miljömässigt hållbar produktion växtföljd VÄXT- SKYDD Energi!

KLIMAT & VÄXTNÄRING Kväve hushållning Resurseffektiv miljömässigt hållbar produktion Klimatanpassad växtföljd Bioenergiproduktion Sårbarhet,torka, väta Översvämning Minska metanavgång Energieffektivisera Spara drivmedel Energi! VÄXT- SKYDD

Samla alla Greppas Ballonger till en luftballong!

Vem ska blåsa upp ballongerna?

Klimatsäkring av rådgivningsmoduler: se till helheten i Greppas budskap Klimatkartläggning & växtnäringsbalansen lägger grunden Strategier ger överblick och mod att våga pröva nya grepp Fördjupning ger finlir och kött på benen

Växtodlingsgården Källa JOKER-projektet 2009 Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen på Egonsborg. De totala utsläppen ligger på 675 ton CO 2 -ekv, varav 70 % som lustgas och 30 % som koldioxid

En stor mjölkgård Källa JOKER -projektet 2009 Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt 3 500 ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.

Ökat utbyte mellan gårdar kan totalt sett leda till bättre resursanvändning lokalt Mindre belastning på klimatet från inköpta varor till gården Mindre förluster till luften Mer ut totalt Bättre koll på flöden inom gården minskar behovet av inköp Mindre läckage Kött o mjölk vegetabilier Energi Foder

Syfte Målbild Inspirera och motivera till kostnadseffektiva klimatåtgärder och effektiv resursanvändning anpassad produktion på ett miljömässigt hållbart sätt Greppa sprider kunskap och inspiration om klimatsmarta åtgärder på gården Greppas rådgivning ger kunskap kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns klimatpåverkan

Greppas klimatrådgivning Allmän kunskapshöjning lantbrukare Grupprådgivning/ studiecirkel ingång till individuell rådgivning Grupputbildning grundutbildningsdag om jordbruket och klimatet Greppamoduler klimatsäkras underlag utökas med klimatinfo Nya styrmedel Tillkommer Vilka? Individuell klimatrådgivning Grundklimatmodul Påbyggnadsmoduler klimat?? Prioriterade Greppa Näringen moduler!! Uppföljning klimat

Målet Greppas rådgivning visar gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kortoch långsiktiga klimatåtgärder öka det strategiska tänket se till helheten att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan

Framtidens Grepparådgivare behöver alla god allmänorientering klimat!!! Klimat ska gå som en röd tråd Greppas moduler

Vad krävs av en klimatrådgivare Förmåga att förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska jordbrukets klimatpåverkan beskriva potentialen till minskad klimatpåverkan på gårdar med olika inriktning diskutera övergripande strategier för gården beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för genomförande av åtgärder se till helheten kring klimatåtgärders effekt på andra miljömål