Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock sommar inte skulle fullföljas. Beslutet fattades av ledningen inom projektet för Insektsbekämpning 2009 (Lennart Svensson m.fl.) efter samråd med forskarna vid SLU (Niklas Björklund och Martin Schroeder). Orsaken till att projektet inte fullföljdes var att endast 11 användbara lokaler (dvs. lokaler med fem eller fler årsangripna träd) hade kunnat lokaliseras trots att totalt 206 lokaler inventerats (se Tabell 1). Förutsättningarna för att lyckas hitta tillräckligt många ytterligare lokaler för att kunna utvärdera metoden bedömdes vara mycket dåliga (målsättningen enligt försöksplanen var att lokalisera 50 lokaler). Tabell 1 Område Antal inventerade lokaler Antal användbara lokaler Högsby 46 1 Vimmerby 41 3 Hovmantorp 29 2 Lönsboda 41 1 Höglandet 49 4 Totalt 206 11 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Försöksplanen Fältprotokoll 1

Bilaga 1. Utvärdering av "Sök och plock - sommar" Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund "Sök & plock - sommar" är en metod som används för att bekämpa granbarkborreutbrott. Denna bekämpningsåtgärd förespråkas både av Skogsstyrelsen och av flera andra aktörer. Metoden innebär att man efter svärmningen söker upp träd som angripits av granbarkborrar. Granbarkborrarna oskadliggörs sedan antingen genom att de angripna träden avverkas och transporteras bort eller genom att barken avlägsnas på plats. I detta försök kommer de angripna träden att lokaliseras och bearbetas nyligen efter att träden koloniserats. Det finns två potentiella fördelar med att vara snabb med att avverka och behandla de angripna träden när det gäller risken för fortsatta angrepp på platsen: 1) Man kan förhindra att föräldradjuren lämnar de angripna träden och angriper nya närstående träd för att anlägga en syskonkull. 2) Man kan eventuellt minska inflygningen av barkborrar från andra områden genom att man tar bort träden som är under angrepp och på så sätt avbryta feromonutsöndringen från barkborrarna i de angripna träden som lockar dit fler barkborrar. Målsättningen vid detta försök är att bearbeta de angripna träden så att föräldradjuren oskadliggörs innan de hinner lämna träden för att anlägga en syskonkull. I praktiken kommer ändå förmodligen en del av föräldradjuren redan att ha hunnit lämna träden innan de bearbetats. Andelen kvarvarande föräldradjur i de först angripna träden kommer snabbt att minska med tiden och det är därför viktigt att bekämpningsinsatsen är snabb och kraftfull. Ett stort antal trädgrupper behöver inventeras och åtgärdas inom ett kort tidsspann efter det att angreppen startat. Det är också viktigt att bekämpnings- och kontrollområden inventeras och åtgärdas mer eller mindre samtidigt. Detta för att bekämpnings- och kontrollområdena skall bli jämförbara med avseende på hur länge angreppen pågått. Bekämpning av granbarkborrar kan studeras på olika rumsliga skalor, från den lokala nivån till landskapsnivån. I det följande försöket utvärderas vilken effekt Sök och Plock sommar har för skadeutvecklingen i direkt anslutning till bekämpningslokalerna. Frågeställningar Observera att slutavläsningen av den andra frågeställningen inte ingår i budgeten för detta projekt. 1) Går det att förhindra att ett pågående angrepp sprider sig till närstående träd genom att plocka bort angripna träd i ett tidigt skede av svärmningen? 2) Kan man minska antalet angripna träd nästkommande år genom att oskadliggöra en del av årets angrepp? 3) Är Sök & Plock sommar ekonomiskt försvarbart? 2

Försöksupplägg Målsättningen är att lokalisera cirka 50 lokaler med grupper av årsangripna träd (dvs. angripna under 2009). Dessa lokaler delas upp så att hälften blir bekämpningsområden och hälften kontrollområden. En mycket grov uppskattning är att cirka 250 lokaler med tidigare angrepp behöver inventeras för att målsättningen skall uppnås. Det är nödvändigt att både bekämpnings- och kontrollområdena får stå kvar orörda även under hela sommaren 2010. Minst tio personer från Skogsstyrelsen behöver vara redo att avsätta cirka åtta arbetsdagar åt att inventera granbarkborreangrepp någon gång under tidsperioden mellan 1 maj och 1 juli. Exakt när inventeringen skall ske går inte att förutsäga tidigare än några dagar innan det är dags. Det är alltså viktigt att personalen kan starta inventeringen på kort varsel. Inventeringen startas när Skogsstyrelsens intensivövervakning visar att ståndskogsangreppen kommit igång. Sveaskogs helikopterinventering används för att lokalisera grupper med fler än 20 dödade träd år 2008. Även grupper med färre dödade träd kan inventeras men tidigare studier har visat att sannolikheten för nya angrepp är större i anslutning till stora fjolårsangrepp. Inventeringspersonalen arbetar i tvåmannalag där varje lag är ansvarig för ett geografiskt område. Trädgrupperna besöks i en av inventeringspersonalen förutbestämd ordning baserat på vägnätet etc. Lennart Svensson ansvarar för att de totalt cirka 250 trädgrupperna som behöver inventeras fördelas jämt mellan inventeringsteamen med hänsyn tagen till vart personalen är stationerad etc. Vilka av alla de trädgrupper som identifierades vid helikopterinventeringen som väljs ut för inventeringen spelar ingen roll för försöket. Ifall grupper av årsangripna träd kan lokaliseras på annat sätt, t.ex. genom information från skogsvårdspersonal, så är detta förstås bra. Inventeringen görs i två steg: Steg 1, hitta färska angrepp När personalen kommer fram till ett område som skall inventeras så börjar de med att inventera de 100 träd som står närmast de fjolårsangripna träden. Vilka träd som är de 100 närmaste baseras på ögonmått och för att hålla reda på hur många träd som inventerats används stycketalsräknare. Även färska vindfällen räknas som träd med den enda skillnaden att de särskiljs i protokollet. Varje träd inventeras genom att man går fram till det och letar efter brunt borrmjöl i barksprickor och vid stambasen samt ifall man kan hitta ingångshål som är 1,5-2 mm stora (figur 1). Ingångshålen kan dock vara svåra att se eftersom de ofta är placerade i barkveck. När ett årsangripet träd lokaliserats så markeras det med röd märkfärg. Ej angripna träd färgmarkeras inte under steg 1. 3

Figur 1. Ingångshål och borrmjöl av granbarkborrar Om det endast finns kådindränkta ingångshål och kådindränkt borrmjöl klassas angreppet som pågående och trädet markeras med gul märkfärg (figur 2). Om tre eller fler pågående angrepp lokaliseras inom ett område skall det besökas igen några dagar senare. Endast cirka 30 sekunder skall ägnas åt att inventera ett enskilt träd och ett område, utan färska angrepp, bör därför inte ta mer än lite drygt en halvtimme att inventera för två personer. Figur 2. Ansamling av kåda efter angrepp av granbarkborre. Om ett träd endast har denna typ av angrepp klassas det som ett pågående angrepp. Alla färgmarkeringar skall inte bara göras i ögonhöjd utan också vid stambasen. Detta eftersom hackspettarna vanligtvis inte hackar bort barken där. 4

Det är viktigt att träden är angripna av granbarkborrar och inte sextandad barkborre eller allmän barkbock (fig. 3). Figur 3. Vänstra bilden: Sextandad barkborre gör betydligt mindre ingångshål än granbarkborrar (ca 1/2 mm stora) och gångsystemen är stjärnformade (vänster). Högra bilden: Allmän barkbock gör ca 5 mm breda slingrande larvgångarna under barken. Larvgångarna är tätt packade med vita och bruna gnagspånor. Om inga årsangripna träd hittats under Steg 1 inventeringen så antecknas detta i Steg 1 och 2 protokollet men inventeringen går inte över till Steg 2. Steg 2, fastställande av försökslokaler Ifall det fanns några årsangripna träd (rödmarkerade) bland de 100 träd som inventerades under steg 1 -inventeringen så inspekteras ytterligare ett antal träd i direkt anslutning till de angripna träden. Med utgångspunkt från de redan rödmärkta träden så inventeras området/områdena inifrån och utåt. Angripna träd markeras med röd färg och oangripna träd med blå färg. Inventeringen fortsätter tills det finns totalt 100 blåmärkta träd i området/områdena runt de fjolårsangripna träden (figur 3). Endast områden med fem eller fler angripna träd klassas som försökslokaler. Områden med ett, två, tre eller fyra angripna träd skall besökas igen några dagar senare. Försökslokalerna kommer att bestå av en eller flera öar med rödmärkta träd som är omringade med blåmärkta träd. Oavsett antalet öar så skall det alltid bara vara totalt 100 stycken blåmärkta träd per försökslokal. Skyltar med texten Försök pågår skall sättas upp i närheten av försökslokalerna. Detta för att förhindra att träd avverkas inom lokalerna av misstag. 5

Färgkoder Rödmarkerat = Årsangripet träd. Gulmarkerat = Träd med pågående angrepp. Blåmarkerat = Träd utan angrepp. Steg 2 inventeringen Fjolårsangrepp Figur 3. Exempel på ett försökslokal. Notera att detta är en försökslokal och inte två. I varannan försökslokal lämnas de röd- och gulmärkta träden kvar och i varannan fälls de. Det är viktigt att metodiken att lämna varannan försökslokal som kontroll, i den följd som de anläggs, efterföljs strikt för att behandlings- och kontrollområden skall bli jämförbara. Bestämning av andel kvarvarande föräldradjur För att bestämma hur stor andel av föräldradjuren som finns kvar i de årsangripna träden väljs fem stycken träd ut och fem stycken gångsystem inspekteras på vart och ett av dessa träd (figur 4). Antal modergångar, modergångarnas längd, samt antalet kvarvarande barkborrar antecknas för varje gångsystem. Detta skall endast göras i områden med fem eller fler årsangripna träd och det skall göras direkt efter Steg 2 inventeringen. Data förs in i Andel kvarvarande föräldradjur protokollet. 6

Modergångens längd Modergångens längd Figur 4. Ett gångsystem består utav en parningskammare, som är belägen i närheten av ingångshålet och en eller flera modergångar. Parningskammare Bearbetning av de angripna träden De fällda gul- och rödmarkerade träden kvistas och kapas upp i längder som gör det möjligt att rotera stocken så att det går att komma åt undersidan. Stockarna barkas sedan med ett barkningsaggregat kopplat till en motorsåg. All bark från stampartier med en diameter över 10 cm fräses bort. Granbarkborrarna förökar sig nämligen framgångsrikt även i bark som ligger i kontakt med marken. Det bästa vore om inventeringspersonalen kunde sköta barkningen själva men om det inte är möjligt så är det av yttersta vikt att de som skall utföra barkningen kan göra detta snabbt efter inventeringen. Detta eftersom antalet angripna träd kan öka snabbt bara inom några dagar. Ifall det är fler än cirka 20 träd angripna och det finns resurser att istället använda en skördare och snabbt transportera bort träden istället skall detta alternativ övervägas. Protokoll Protokollen med benämningarna Steg 1 och 2 och Andel kvarvarande föräldradjur skickas via e-post dagligen till Niklas.Bjorklund@ekol.slu.se; Martin.Schroeder@ekol.slu.se; lennart.svensson@skogsstyrelsen.se. Detta görs för att eventuella justeringar av metodiken skall kunna göras under projektets gång ifall det visar sig nödvändigt. Slutavläsning Vid slutavläsningen i september besöks försökslokalerna och de röd- och blåmärkta träden inventeras med avseende på ifall det finns 1,5-2 mm stora utgångshål (figur 5). Finns det utgångshål så kommer trädet i de allra flesta fall att dö oavsett om det ser friskt ut i övrigt. Utgångshål är till skillnad från ingångshål oftast lätta att hitta eftersom de inte bara finns i barkvecken utan är spridda över hela barkytan. För varje träd som inventeras antecknas färg på markeringen, trädets diameter, om det fanns utgångshål eller inte samt om det endast finns misslyckade angrepp. Dessutom görs en anteckning om dödade träd utan färgmarkeringar inom cirka 100m observeras. Ett protokoll med benämningen Slutavläsning används för detta. 7

Figur 5. Utgångshål av granbarkborrar. Specialfall 1) En försökslokal får aldrig bara bestå av vindfällda träd. 2) I vissa fall kan det hända att två eller flera grupper med fjolårsangrepp klassats som separata grupper vid helikopterinventeringen, trots att de ligger väldigt nära varandra. För att i sådana fall förhindra att försökslokaler överlappar varandra skall en ny försökslokal aldrig anläggas i direkt anslutning till ett gammal. 3) Om det inte finns 100 granar inom 100 meter från de årsangripna träden så inventeras endast de träd som finns inom denna radie och en anteckning om hur många träd som inventerats görs i protokollet. Utrustningslista Kartor GPS Stycketalsräknare Markeringsfärg (röd, blå och gul) Motorsågsutrustning Barkningsaggregat (Log Wizard, LÅKS MEKANISKA AB, Box 82, 820 40 JÄRVSÖ) Protokoll (tillhandahålls av SLU) Tidsplan April: Maj: Möte Förmiddag: Niklas Björklund informerar inventeringspersonalen om försöksupplägget. Eftermiddag: Personal från Skogsstyrelsen har en genomgång av säkerhet och teknik vid barkningsförfarandet. Inventering, barkning och daglig rapportering till SLU. September: Slutavläsning. 8

Okt. nov.: Databearbetning och rapportskrivning (skall vara färdigt till Skogsstyrelsens granbarkborre seminarium i slutet av november). Beräknad tidsåtgång för inventeringspersonalen April Möte med information om försöksproceduren samt planering av i vilken ordning de fjolårsangripna grupperna skall inventeras. Den beräknade tidsåtgången för detta är cirka en dag per person. Maj Genomsnittstiden för två personer, inklusive transporttid, för att inventera ett område utan angrepp är kanske 1 timme. Motsvarande siffra för att inventera ett område med angrepp är kanske två timmar. Om det finns färska angrepp i anslutning till cirka var femte grupp med fjolårsangrepp så skulle 250 områden med fjolårsangrepp behöva inventeras för att vi skall få ihop 50 försökslokaler. Detta borde ta två personer cirka 300 timmar. Om man antar att det finns cirka åtta årsangripna träd per försökslokaler så behöver i storleksordningen 200 träd fällas och barkas vilket kanske tar i cirka 200 timmar. Om tio personer arbetar med detta borde de klara av alla dessa arbetsuppgifter på cirka elva arbetsdagar. Detta är dock en mycket grov uppskattning. September Genomsnittstiden för två personer, inklusive åktid, för att slutinventera ett område är kanske två timmar. Förhoppningsvis kommer det att finnas cirka 50 trädgrupper som behöver inventeras. Det kommer dock troligen att vara stor spridning mellan distrikten i hur många trädgrupper som behöver slutinventeras. Totalt behövs kanske i storleksordningen 200 mantimmar. 9

Bilaga 2. Fältprotokoll Steg 1 och 2 - Utvärdering av "Sök och plock - sommar" Se baksidan för medodik. Namn Datum X- och Y-koordinater i rikets nät Områdeskategori # Gulmarker inventerarare (MMDD) X Y BO, KO, <5 eller UA Stående Anders Andersson 0701 1492647 6555751 BO - Nedanstående skall endast fyllas i för BO och KO områden Träd # Träddiameter Gulmarkerad/ Stående/ Exponerad? # kvarvarand vid brösthöjd Rödmarkerad Vindfälle (Ja/Nej) fjolårsangrep 1 26 G S Ja 2 3 skategori # Gulmarkerade Hur lång tid användes 5 eller UA Stående Vindfällen för "steg 1" inventeringen (min) - - 60 rad? # kvarvarande # avverkade Hur lång tid användes (min)? fjolårsangrepp fjolårsangrepp "steg 2" Inventering Barkning 5 15 120 600 Metodik Områdeskategorier = Bekämpningsområde (BO), Kontrollområde (KO), Område under angrepp men färre än fem dödade träd (<5), Utan angrepp (UA) Gulmarkerad = Träd med pågående angrepp. Försvagade lutande träd etc. = vindfällen Rödmarkerad = Årsangripna träd. Försvagade lutande träd etc. = vindfällen. Exponerad? = Befinner sig de årsangripna träden i direkt anslutning till ett avverkat område (Ja eller Nej) # kvarvarande träd med fjolårsangrepp = Denna parameter mäts endast in ifall det finns fem eller fler rödmarkerade träd # avverkade träd med fjolårsangrepp = Denna parameter mäts endast in ifall det finns fem eller fler rödmarkerade träd Hur lång tid användes? = Hur lång tid i minuter som har ägnats åt att inventera träd respektive att barka träd. 10

Andel kvarvarande föräldradjur - Utvärdering av "Sök och plock - sommar" Detta skall endast göras för områden som har fem eller fler årsangripna träd! Metodik: Utgå ifrån ett ingångshål. Tälj bort tunna skivor av barken tills du kommit ner till parningskammaren (se bild). Tälj uppåt och nedåt för att se hur många och hur långa modergångarna är. Ifall angreppet skett nyligen kommer modergångslängden att bli "0". X Y Bekämpningsområde/Kontrollområde Namn inventerarare Träd Gångsystem # Modergångar Summerad längd # Kvarvarande modergångar (mm) barkborrar Träd 1 Gångsystem 1 Träd 1 Gångsystem 2 Träd 1 Gångsystem 3 Träd 1 Gångsystem 4 Träd 1 Gångsystem 5 Träd 2 Gångsystem 1 Träd 2 Gångsystem 2 Träd 2 Gångsystem 3 Träd 2 Gångsystem 4 Träd 2 Gångsystem 5 Träd 3 Gångsystem 1 Träd 3 Gångsystem 2 Träd 3 Gångsystem 3 Träd 3 Gångsystem 4 Träd 3 Gångsystem 5 Träd 4 Gångsystem 1 Träd 4 Gångsystem 2 Träd 4 Gångsystem 3 Träd 4 Gångsystem 4 Träd 4 Gångsystem 5 Träd 5 Gångsystem 1 Träd 5 Gångsystem 2 Träd 5 Gångsystem 3 Träd 5 Gångsystem 4 Träd 5 Gångsystem 5 Modergång Modergån Parningskammar Modergån 11

Slutavläsning i september - Utvärdering av "Sök och plock - sommar" Detta görs endast i Bekämpnings och kontrollområden! Se baksidan för medodik. X- och Y-koordinater i rikets nät Bekämpnings/Kontrollområde Namn inventerarare X = 1492647 Y = 6555751 BO Antal årsangripna träd utan färgmarkeringar Avstånd till färgmarkerade träd 15 5 Markeringsfärg Diameter Utgångshål Endast misslyckade angrepp (brösthöjd) (ja/nej) angrepp (ja/nej) Gul 26 ja --- Blå 30 ja --- Blå 27 nej ja Metodik Alla röd-och blåmärkta träd inventeras med avseende på om det finns 1.5-2 mm stora utgångshål I bekämpningsområdena kommer det inte att finnas utgångshål i de rödmärkta träden men träddiametrarna skall antecknas Ifall årsangripna träd observeras inom 100 m från ett område med färgmarkerade träd antecknas ungefär hur många träd det rör sig om samt ungefär hur långt bort de är 12