Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: Fristående kurs UQ154F Specialpedagogik I: Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa 7.5 hp H 2013
Innehåll 1. Kursens innehåll och lärandemål... 3 2. Kursens uppläggning... 3 3. Kontaktinformation... 3 4. Schema... 4 5. Arbetsuppgifter... 6 6. Examination och bedömning... 9 7. Valbar kurslitteratur... 10 8. Kursutvärdering... 10 9. Studentinflytande... 10 10. Studera med funktionshinder... 10 http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-med-funktionsnedsattning... 10 11. Jämlikhet & likabehandling... 11 12. Kurslitteratur... 11 2
Välkommen till Barns och ungas utveckling och psykiska hälsa 1. Kursens innehåll och lärandemål Kursens innehåll Kursen behandlar barns och ungas psykosociala utveckling och fokuserar viktiga relationer och utvecklingsarenor. Det relationella perspektivet ser människans utveckling och beteende som ett resultat av relationerna mellan henne och hennes omgivning, vilket också inbegriper den sociala miljön. I kursen betonas barns och ungas psykiska hälsa respektive ohälsa. Särskilt fokus läggs också vid barn och unga med funktionsnedsättning. Kursen vänder sig till personer som i olika yrkesroller möter barn och ungdomar. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga 2. Kursens uppläggning Arbetsformer I kursen ingår föreläsningar, seminariegruppsarbete, studiegruppsarbete, individuella studier samt examination. Lär- och samarbetsplattformen Mondo används för distribuering av material och för kommunikation lärare och studenter emellan. Förutsättningen för att komma in på Mondo är att du har en studentmail. Föreläsningar, seminarier och studiegrupper Seminariegruppen blir indelad i mindre studiegrupper om 4-6 studenter i varje grupp. Litteratur och föreläsningar bearbetas i seminariegruppsträffar och i studiegrupperna. Kursen förutsätter närvaro under såväl föreläsningar som seminarier och studiegrupper. Frånvaro kompenseras med en skriftlig uppgift. 3. Kontaktinformation Kursansvarig lärare/ Seminariegruppsansvarig Elisabeth Lundström Fil.dr/Universitetslektor elisabeth.lundstrom@specped.su.se 08-1207 64 61 Kursadministratör Jeanette Kling Olofsson jeannette.klingolofsson@specped.su.se 08-1207 64 25 Studierektor Helen Knutes Nyqvist Fil.dr/Universitetslektor helen.knutes@specped.su.se 08-1207 64 79 3
4. Schema Tid Lokal Innehåll Litteratur Läsanvisning Vecka 37-39 Mån 9/9 14.00-16.00 16.15-18.00 222, Frescati hage hus 10 Kursintroduktion Fil.dr Elisabeth Lundström Föreläsning: Att se människan om att mötas i samspel Fil.dr Elisabeth Lundström Uppgift 1 en gruppuppgift: Beskriv med hjälp av litteraturen (och filmen) vad anknytningsteorin innebär. Läs gärna innan: Broberg, Hagström & Broberg (2012, del 1) Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, kap 5). Öhman (2011) (kap. 1-9) Broberg, Hagström & Broberg (2012, del 1) Broberg, Almqvist & Tjus (2003, kap 5) Vecka 37 37-39 Som hjälp finns filmen: http://www.ur.se/produkter/166 756-UR-Samtiden-Vadspadbarn-behover-Sa-blir-barntrygga?q=anknytning Uppgift 2 förbered diskussion om förskolans roll Broberg, Hagström & Broberg (2012, del 2) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009) Öhman (2011)(kap. 1-9) 38 Förberedelse till föreläsningen 30/9 - läs: Allodi (2010) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009) Social rapport (2010) (kap. 7) Se innan 30/9: Sylva, K. (2010) 39 Vecka 40-43 Mån 30/9 14.00 15.45 222, Frescati hage hus 10 Seminarium diskussion av uppgift 2 i grupp och tvärgrupp Elisabeth Lundström 16.15 18.00 Föreläsning: Betydelsen av lärandemiljön för barns välbefinnande och psykiska hälsa. Professor Mara Westling Allodi Tema: Förskolebarn/skolbarn Uppgift 3 - individuell uppgift som lämnas på Mondo Allodi (2010) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009) Sylva, K. (2010). Social rapport. 2010 (kapitel 7) Allodi (2010) Hall, Sylva, Melhuish, Sammons, Siraj-Blatchford & Taggart (2009) Sylva, K. (2010). Social rapport. 2010 (kapitel 7) 40-41 4
Uppgift 4 gruppuppgift. Beskriv de pedagogiska implikationerna. Förberedelse till föreläsningen 28/10 - läs: Gustafsson, (2009) 41-42 Gustavsson. UR Samtiden - Växa inte lyda SOU (2010) Se de tidiga tecknen Frisén & Hwang (red.)(2006) 43 Vecka 44-47 Mån 28/10 14.00 15.45 16.15 18.00 228, Frescati hage hus 10 Föreläsning: Tonårstidens mödor och möjligheter Fil.dr Margareta Ahlström Tema: Ungdomar Muntlig redovisning av uppgift 4. Elisabeth Lundström Frisén & Hwang (red.)(2006) Uppgift 5 Förbered seminariet nästa gång genom att läsa olika kapitel i: Frisén & Hwang (red.)(2006) + valfri litteratur Broberg, Almqvist & Tjus, (2003, del 2) 44-46 47 Vecka 48-49 Mån 25/11 14.00 15.15 15.45-18.00 Vecka 50 Mån 9/12 14.00-18.00 Fre 17/1 2014 222, Frescati hage hus 10 222, Frescati hage hus 10 Föreläsning/seminarium Elisabeth Lundström Tema: Funktionshinder Seminarium Elisabeth Lundström / Helen Knutes Nyqvist Uppgift 6 44-49 Seminarium - Redovisning av uppgift 6. Utvärdering och avslutning Elisabeth Lundström Uppgift 7 Examinationsuppgiften lämnas in på Mondo 5
5. Arbetsuppgifter Uppgift 1 - En skriftlig grupprapport Utifrån föreläsning och litteratur om tidigt samspel, anknytning och föräldraskap ska en rapport sammanställas och lämnas in på Mondo. Särskild vikt läggs vid referenshanteringen för att underlätta examinationsuppgiften. Redovisning Uppgiften mailas till kursansvarig senast 26 september. En av gruppmedlemmarna skickar mailet och övriga gruppmedlemmar får samtidigt en kopia. Återkoppling Kommentarer på grupprapporten skickas per mail till samtliga i gruppen. Litteratur Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. (kap 5) Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur Uppgift 2 Diskussion om förskolans roll Med utgångspunkt i litteraturen diskuteras förskolans roll avseende anknytning och lek Exempel på frågeställningar Vilka möjligheter och svårigheter kan det finnas för anknytning i förskolan? Vilken blir den professionella uppgiften i förskolan? Varför är leken viktig? Hur kan de barn som hamnar utanför leken stödjas? Litteratur Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352. Finns tillgänglig på internet: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613 Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm. Liber 6
Uppgift 3 individuell uppgift som lämnas på Mondo Beskriv något som du tagit fasta på i föreläsningen av Allodi och den angivna litteraturen inför föreläsningen och lämna in på Mondo. Försök att haka i varandras texter! Litteratur Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79 Delegationen för Jämställdhet i skolan DEJA Rapport IX, Stockholm: Fritzes (106 s). Finns tillgänglig på internet: http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984 Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352. Finns tillgänglig på internet: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613 Social rapport. 2010 [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen Tillgänglig på Internet:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 (kapitel 7) Sylva, K. (2010). School and peer influences on child development. Föreläsning från KVA konferensen Skola, lärande och barns psykiska hälsa. Stockholm, 26 april 2010. http://kva.se/getvideo.aspx?eventid=204&mediaid=81 Uppgift 4 - diskussion och gruppredovisning Diskutera litteraturen och föreläsningen till uppgift 4 i studiegruppen. Redovisa era tankar på seminariet den 28 oktober. Förslag på frågeställningar: Vad vill de olika författarna förmedla med sina texter? På vilket sätt kan texterna/föreläsningen appliceras/användas i skolans arbete? Litteratur Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur SOU Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (2010). "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola : delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/152691 (ett kapitel per grupp) UR Samtiden - Växa - inte lyda. Författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson föreläser om trender och mottrender i barnfostran. http://www.ur.se/produkter?q=v%c3%a4xa+inte+lyda 7
Uppgift 5 gruppuppgift om tonårstiden Diskutera tonårstidens mödor och möjligheter utifrån litteraturen! Välj litteratur förutom den obligatoriska som intresserar och fördjupar! Litteratur: Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur samt valfri litteratur Redovisning En kort skriftlig beskrivning av det som gruppen tagit fasta på lämnas in av grupperna, ca 400-600 tecken under fliken Forum på Mondo. Uppgift 6 - diskussion och gruppredovisning Gruppen presenterar en situation, händelse eller förlopp som exemplifierar risk- och skyddsfaktorer i pedagogiska verksamheter (t.ex. i förskola, skola, fritidshem, särskola, högskola). Situationen kan presenteras muntligt och/eller med hjälp av andra medel (litteratur, film, drama, bild) och relateras i diskussionen till relevanta delar av kurslitteraturen. Delge hela gruppen era tankar på slutseminariet på valfritt sätt. Syfte - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga Uppgift 7 - Individuell skriftlig uppgift Uppgiften är en vidareutveckling av de tidigare uppgifterna. Utgå från material från tidigare uppgifter och utveckla dina tankegångar utifrån detta. Förankra dina tankar i den litteratur och de föreläsningar som är kursens utgångspunkt. Arbetet ska innehålla: Teoretisk bakgrund till de områden kursen behandlar (Utgå från obligatorisk och vald litteratur, föreläsningar och seminarier) 8
Problemformulering där du också formulerar syftet med din text Beskrivning av ett pedagogiskt sammanhang där barns/ungas psykiska hälsa främjats eller äventyrats. Hur såg den professionella uppgiften ut alternativt hur borde den ha sett ut? Diskussion som innehåller reflektioner över dina ställningstaganden genom förankring i den teoretiska bakgrunden. Försök reflektera på individ - grupp - organisations- och samhällsnivå Sammanfattande avslutning där några viktiga punkter från arbetet lyfts fram. Korrekta källhänvisningar när du refererar (var sparsam med citat) och korrekt referenslista. Examinationsuppgiften ska vara 4-6 sidor exklusive titelsida och referenslista (skriven med 12 punkter i typsnittet Times New Roman och enkelt radavstånd). Arbetet lämnas i inlämningsmappen på Mondo senast 17 januari 2014. Syftet med uppgiften är att kursens lärandemål ska uppnås. Enligt kursplanen ska studenten efter avslutad kurs kunna: - beskriva möjligheter och hinder för tidigt samspel mellan barn och vårdare - beskriva och diskutera olika utvecklingsarenor för barn och unga - redogöra för viktiga relationer under barndomen liksom ungdomsåren - identifiera och förklara olika hinder och förhållanden som kan motverka en gynnsam psykosocial utveckling för barn och unga 6. Examination och bedömning Kurskrav Kursen förutsätter obligatorisk närvaro. Eventuella avsteg görs upp i samråd med utbildningsledningen. Examinationsformer Kursen examineras genom dels en muntlig framställan dels en individuell skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen betygsätts enligt den sjugradiga målrelaterade betygsskalan (A-F). För att erhålla lägst betyget E på hel kurs krävs godkänt resultat på samtliga examinationer i kursen. Betygsättning på kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens betygskriterier finns under fliken Filsamling på Mondo 9
Omexamination Studerande som fått betyget F eller Fx på prov har rätt att genomgå ytterligare minst fyra prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget F eller Fx på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment i kursen. Övergångsbestämmelser Om kursinnehållet väsentligen ändras har studenten rätt att under en tvåårsperiod, vid ordinarie examinationstillfälle, examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Plagiering Nedan finns informationslänkar för studenter på Stockholms universitet om regler för tentamen, examination och disciplinärenden vid misstanke om fusk. Följ länken nedan och ta del av hanteringen av konsekvenser vid plagiat. Regel för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet och Föreskrifter för examination vis Stockholms universitet http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/reglerfor-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet 7. Valbar kurslitteratur Valbar litteratur sker i samråd med läraren. 8. Kursutvärdering En kursutvärdering sker i slutet av kursen. 9. Studentinflytande Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. 10. Studera med funktionshinder Studenter med funktionshinder välkomnas att kontakta Stockholms universitet via informationslänken. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Du kan läsa mer i Stockholms universitets handlingsplan nedan: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studera-med-funktionsnedsattning 10
11. Jämlikhet & likabehandling Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan antalet kvinnor och män inom densamma. Läs vidare om riktlinjer inom universitetet nedan: http://www.su.se/utbildning/studentservice/jamlikhet-likabehandling 12. Kurslitteratur Allodi, M. W. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79 Delegationen för Jämställdhet i skolan DEJA Rapport IX, Stockholm: Fritzes (106 s). Finns tillgänglig på internet: http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/154984 Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. (delar) Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av lek och trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur Gustafsson, Lars H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35(3), 331-352. Finns tillgänglig på internet: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054980902934613 Social rapport. 2010 [Elektronisk resurs]. (2010). Stockholm: Socialstyrelsen Tillgänglig på Internet:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11 (kapitel 7) SOU Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (2010). "Se de tidiga tecknen": forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola : delbetänkande. Stockholm: Fritze. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/152691 (delar) Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm. Liber Föreläsningar 11
Sylva, K. (2010). School and peer influences on child development. Föreläsning från KVA konferensen Skola, lärande och barns psykiska hälsa. Stockholm, 26 april 2010. http://kva.se/getvideo.aspx?eventid=204&mediaid=81 UR Samtiden - Växa - inte lyda. Författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson föreläser om trender och mottrender i barnfostran. http://www.ur.se/produkter?q=v%c3%a4xa+inte+lyda Förslag på valbar litteratur/föreläsning BRIS (2012). Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. http://www.bris.se/?pageid=148&id=1760 Drakos, G., Drakos, G. & Hydén, L. (2011). Diagnos & identitet. (1. uppl.) Stockholm: Gothia. Gustafsson, L.H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kungl. Vetenskapsakademien. Hälsoutskottet (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences. Tillgänglig på internet: http://kva.se/documents/vetenskap_samhallet/halsa/utskottet/kunskapsoversikt2_ halsa_eng_2010.pdf Knorring, A.V. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Larsson-Swärd, G. (2009). Vem bryr sig?: Barnperspektivet inom förskola, skola, socialtjänst, BUP och polis. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. SBU. (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapportnr: 202 http://www.sbu.se/sv/publicerat/post.aspx?epslanguage=sv%2csv%2csv UR Samtiden (2010). Barns psykiska hälsa. 10 föreläsningar från ett seminarium organiserad av Socialstyrelsen. Tillgängliga på internet http://www.ur.se/play/159859 Läs gärna: Gustafsson, I. & Kihlbom, M. (red.). (2010). Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd. Sfph:s monografiserie nr 49 (delar) sfph Svenska föreningen för Psykisk hälsa. (2009). Psykisk hälsa 3-4 2009 Tema Barns och ungas psykiska hälsa. (delar) 12
13