VERKSAMHETSPLAN 2019 Socialnämnden Strängnäs kommun 2019-03-19 Verksamhetsplanen läses bäst i färg. SN/2019:81-012
Innehåll Inledning/förord... 2 Socialnämndens uppdrag... 3 Förutsättningar för planperioden... 3 Omvärld... 3 Nulägesanalys... 4 Ny styrmodell... 4 Kompetens försörjning... 4 Framgångsfaktorer... 5 Kommunens övergripande perspektiv och mål... 5 Invånare... 5 Strategiska vägval... 6 Interkontroll... 6 Samhälle... 7 Strategiska vägval... 7 Medarbetare... 7 Strategiska vägval... 8 Interkontroll... 8 Ekonomi... 8 Strategiska vägval... 9 Interkontroll... 9 Budget för planperioden... 9 Driftbudget... 9 Investeringsbudget... 10 Ramprotokoll... 10 Sida 1 av 10
Inledning/förord Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. I Strängnäs kommun både i staden och på landsbygden ska den som har behov av våra tjänster kunna fortsätta att utveckla sitt allra bästa jag. Oavsett om man får insatser från personal från hemtjänst, hälso- och sjukvård eller bor på särskilt boende möter personalen människan där den är. Personalen ger dem inte bara stöd de tar även bort hinder för att underlätta i människornas vardag. Välfärdsteknik är ett viktigt komplement till välfärdssektorn. För många personer med funktionsnedsättning och äldre innebär tekniken en stor förändring och höjd livskvalitet. Används digital teknik rätt utgör den ett verktyg för ökad delaktighet, självbestämmande och jämlikhet, samt för att säkerställa och förverkliga mänskliga rättigheter. I FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår man fast att alla människor med någon slags funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa. E-tjänster och robotisering av handläggning inom flera verksamhetsområden kan stärka individen och bidrar till ett bättre resursutnyttjande, samt ger även stora möjligheter för den enskilde att leva ett självständigt liv med ökad delaktighet. För många personer med funktionsnedsättning och äldre innebär tekniken med t.ex. kameratillsyn, GPS larm och olika Appar en stor förändring och höjd livskvalitet. Att uppleva TRYGGHET i sin livssituation ska gälla alla som bor och verkar i vår kommun. Inom försörjningsstöd pågår just nu ett förändringsarbete där handläggare inte längre ska sköta de arbetssökandes ansökningar om försörjningsstöd, det ska istället en robot göra. Detta leder till en bättre medborgarservice och medarbetare i kommunen kan fokusera på att få människor i arbete. Att få människor i arbete är en av socialnämndens viktigaste uppgifter eftersom det möjliggör för dem att kunna försörja sig och sin familj. Att leva ett självständigt liv oberoende av andra, leder till god hälsa och ökat välbefinnande samt bidrar till att fler barn växer upp med självförsörjande föräldrar. På så sätt bidrar socialnämnden aktivt till att minska barnfattigdomen och utanförskap. Barnets bästa ska genomsyra alla beslut. Att SAMVERKA utgör ett viktigt verktyg både inom kommunen, med andra kommuner/regioner men också med Civilsamhället och Privata aktörer, i syfte att främja ett hållbart samhälle. Alla medarbetare ska ges förutsättning att känna meningsfullhet i sitt uppdrag och intresse av att utveckla verksamheten. Bodil Mellgren Socialnämndens ordförande Mikael Lagergren Vice ordförande Sida 2 av 10
Socialnämndens uppdrag Socialkontoret i Strängnäs kommun arbetar med människor, allt från barn till äldre personer. Inom socialkontoret kan man ansöka om tjänster inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen, funktionshinderomsorgen, arbetsmarknadsenheten och integration. Nämndens insatser vänder sig till målgrupper som bl.a. ansöker om hemtjänst, daglig verksamhet och arbete, familjebehandling, missbruksvård, färdtjänst, riksfärdtjänst, bostadsanpassning samt olika typer av bostäder. Behovet av insatser som den enskilde ansöker om beviljas och utreds inom flera olika lagstiftningar såsom socialtjänstlagen SOL, hälso- och sjukvårdslagen HSL, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade LSS samt bosättningslagen. Två tvångslagstiftningar kan även komma i fråga, dessa är lagen om vård av unga LVU och lagen om vård av missbrukare LVM. Andra lagar som också styr socialnämndens verksamheter är Kommunallagen (KomL) och Förvaltningslagen (FL). I verksamhetsplanen gör socialnämnden prioriteringar utifrån de fyra perspektiven, invånare, samhälle, medarbetare och ekonomi. Vilket syftar till att ge verksamheterna under nämndens ansvar styrning, direktiv och förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå nämndens mål. Förutsättningar för planperioden Omvärld Socialnämndens viktigaste och mest betydande omgivningsfaktorer är digital teknik, ekonomiska prognoser, demografiska förändringar samt ändrade värderingar och behov i samhället. Den digitala tekniken gynnar offentlig verksamhet som med dess hjälp kan bedriva verksamhet både med hjälp av personal och välfärdsteknologi. Digital teknik ger människor ökade valmöjligheter för att kunna leva ett självständigt liv oberoende av andra. Ekonomiska prognoser visar sjunkande tillväxt i skatteunderlaget samtidigt som behov av socialnämndens insatser ökar, beroende på att allt fler äldre blir äldre. Medborgarnas krav på välfärden ökar i takt med ett alltmer utvecklat samhälle och människor förväntar sig inflytande på kommunens tjänster på fler sätt än genom den politiska strukturen. Socialnämndens verksamheter befinner sig i lokala, regionala och nationella sammanhang, i samspel med andra organisationer, med kommuninvånarna och i relation till hela samhället. På lokalt plan samverkar socialnämnden med aktörer i närområdet. Utskrivning från slutenvård har från 2018 nya bestämmelser och processer. I det sammanhanget har socialnämnden ett pågående arbete med nya arbetssätt inom trygg hemgång som länets kommuner tittar intresserat på då socialnämndens resultat med hemtagning från slutenvård visar bäst resultat av kommunerna i länet. Personalförsörjning är en viktig fråga för socialnämnden som lokalt konkurrerar med andra arbetsgivare. Tillskottet av utrikes födda personer fortsätter att öka, förvärvsgraden är hög i Sverige men behöver öka för grupperna utrikes födda samt personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att kunna försörja sig och sin familj och socialnämden har ett mycket viktigt uppdrag i att hjälpa dessa grupper att bli anställningsbara via det stöd som bl.a. finns inom Jobbtorg. Socialnämnden behöver behålla och stärka sin personal, bl.a. med egen kompetensutveckling tillsammans med vård och omsorgscollage, vårdhögskolan och FOU i Sörmland m.fl. Sida 3 av 10
Nulägesanalys Ny styrmodell Tillitsdelegationen har haft i uppdrag att analysera och därefter föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor kan utvecklas för att i en större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet. I utredningen presenteras några bärande principer som kan vara vägledande för en förändrad styrning av offentlig sektor. Principerna för tillitsbaserad styrning handlar om ett förändrat förhållningssätt. Där den tidigare top-down styrningen ersätts med tillit till dem man samarbetar med. Ett gemensamt ansvar för helheten och ett delegerat handlingsutrymme för medarbetarna. Strängnäs kommuns nya styrmodell har inspirerats av ett tillitsbaserat förhållningssätt. Lagändringar, utredningar och nationella satsningar bevakas av socialkontorets tjänstemän, framför allt inom varje verksamhetsområde, via verksamhetschefer och kvalitets utvecklare. Ett område som kräver bevakning är ett alltmer omfattande utbud av nationell statistik, sammanställt bl.a. av socialstyrelsen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) via Kolada (Kommun och landstingsdatabasen). I Sörmland län finns en struktur för samverkan i frågor om socialtjänst och vård, där landstinget och samtliga nio kommuner ingår. Organisationen utgår från en gemensam nämnd, NSV Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, och till den kopplas en länsstyrgrupp, olika beredningsgrupper, en grupp för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), en enhet för Forskning och Utveckling i Sörmland (FOU) samt Vård och omsorgscollage i länet. Politiker och tjänstemän från socialnämnden deltar i nämnda grupperingar. Kompetens försörjning Strängnäs kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare och socialnämndens mål är att det ska vara attraktivt att arbeta inom nämndens verksamheter. Socialnämndens verksamheter är idag relativt väl bemannade med chefer och medarbetare. Bristyrken inom nämndens verksamhetsområden är socialsekreterare, biståndshandläggare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor. Dock är bristen på sjuksköterskor och undersköterskor högst kännbar under sommarmånaderna. Även om nuläget är acceptabel väntar stora utmaningar inom personalförsörjningen. Prognoser visar på fortsatt stora rekryteringsbehov av de nämnda yrkesgrupperna. Socialnämnden behöver en samlad bemanningsplanering omfattande alla yrkesgrupper för att säkerställa god kvalitet i verksamheten. Det finns olika metoder för fortlöpande kunskapsutveckling inom socialnämndens verksamheter t.ex. Evidensbaserad praktik (EBP), där forskning, professionens kunskap samt brukarnas erfarenheter läggs samman och ger nya infallsvinklar. Reflektion är en enkel metod som arbetsgrupperna fortlöpande ska använda sig av vid förbättringstavlan och på arbetsplatsträffar. Enligt Strängnäs kommuns Brobygge används PDCA-hjulet för uppföljning, som innebär att planera (plan), genomföra (do), följa upp (check) och förbättra (act). Utmaningen med PDCA är att ta tid för att analysera uppföljningsresultat (Check); att utläsa resultaten, läsa vad som döljer sig mellan raderna, dra slutsatser, analysera samt göra en plan för förbättringsåtgärder. Enligt majoritetsförklaringen verkar kommunen för heltids sysselsättning i projektet heltid som norm. Planen är att införa heltid för alla inom kommunens samtliga kontor år 2021. Många av kommunens deltidsanställningar återfinns inom kvinnodominerande yrken, framför allt hos undersköterskor. Utvecklingsområdena är flera och måluppfyllelsen är inte helt tillfredsställande inom nämndens alla verksamheter. Arbetsmiljön för medarbetarna är inte tillfredsställande då personal omsättning, svårigheter i att rekrytera och höga sjuktal leder till hög arbetsbelastning och påverkar kontinuiteten och kvaliteten för brukarna. Sida 4 av 10
Framgångsfaktorer De effektmål som nämnden vill uppnå med projektet framtidens bemanning är en långsiktig förändring av det synsätt som idag finns avseende bemanningsplanering med tydligare brukarfokus samt mer verksamhetsanpassade scheman och en budget i balans. Detta projekt påverkar även det parallella projektet Heltid som norm som också är ett viktigt effektmål. Den schematradition som råder idag bygger på lång tradition och behöver förnyas. Det finns också en bra anledning att se över arbetstidsförläggningen utifrån ett hälsoperspektiv. Det saknas även processer som beskriver roller och ansvar samt anvisningar om riktlinjer i schemaläggning och vakanshantering. Cheferna behöver utökad kunskap och kompetens gällande sambandet mellan brukare, personalresurser och ekonomi det vill säga schemats påverkan på resultatet. Ett bra exempel utifrån projektet framtidens bemanning är arbetet med att få hemtjänstens budget i ram. I det arbetet har enhetscheferna lärt sig att bemanna sina enheter efter hemtjänstbesluten vilket lett till effektivare scheman och bemanning utifrån budget och en budget i balans. Kommunens övergripande perspektiv och mål Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun. Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång. Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål. Kommunfullmäktiges mål B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Strängnäs kommunen har ett starkt och bra samarbete mellan Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden samt mellan socialtjänst och skola. Sida 5 av 10
Socialnämndens mål: B 1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. B 2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. Kommunfullmäktiges mål C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänstens samverkan med skola och hälso- och sjukvård är av stor vikt för att barnets behov ska tillgodoses. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Socialnämndens mål: C 1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. C 2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. C 3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad. C 4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. Strategiska vägval Strategiska vägval Invånare: Socialnämden erbjuder invånare och besökare ett lätt tillgängligt stöd utifrån individens behov från nämndens samtliga verksamheter. Interkontroll Socialnämndens internkontroll inom perspektivet Invånare utgörs av följande: Sida 6 av 10
Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen. Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Det geografiska läget med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och andra större orter i Mälardalen gör Strängnäs kommun till en attraktiv plats att bo, leva och verka i. Kommunen förbättrar ständigt företagsklimatet och utvecklar mötet mellan näringslivet och kommunen vilket resulterar i att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver fort-sätta att utvecklas. Strängnäs kommun har en säker och trygg miljö för invånare, företag och besökare. Tillsammans med näringsliv och föreningar utvecklar kommunen centrum (Strängnäs och Mariefred) och centrumstråken (Åkers styckebruk och Stallarholmen). Strängnäs kommunen arbetar för fossilfria transporter år 2030 samt för klimatneutralitet 2040. Socialnämndens mål: A 1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa. Strategiska vägval Strategiska vägval Samhälle: Fokus på brukarundersökningar med uppföljningar och åtgärder under mandatpersioden Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen. Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare. Kommunfullmäktiges mål D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Strängnäs kommun kraftsamlar för att vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är viktiga faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Arbetet med det kommunövergripande kompetensförsörjningsarbetet knyts samman med den långsiktiga ekonomiska planeringen. Jämställ-het och jämlikhet är självklara faktorer i det fortsatta arbetet. En Sida 7 av 10
god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador och arbetssjukdomar. Socialnämndens mål: D 1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. D 2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. Strategiska vägval Strategiska vägval Medarbetare: Socialnämden arbetar medvetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet för att personalen ska få goda förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter samt minska sjuktalen. Interkontroll Socialnämndens internkontroll inom perspektivet Medarbetare utgörs av följande: Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag. Sida 8 av 10
Kommunfullmäktiges mål E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Strängnäs kommun använder skatteintäkter ansvarsfullt med god ekonomisk hushållning. Kommunen har tydliga lång-siktiga mål för att minska kommunkoncernens skuldsättning. Soliditeten i kommunkoncernen ska år 2026 ligga på minst snittet för jämförbara kommuner i Sverige. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden per invånare och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Socialnämndens mål: E 1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. Strategiska vägval Strategiska vägval Ekonomi: Budgeten följs upp genom regelbudna rapporter till socialnämnden. Interkontroll Socialnämndens internkontroll inom perspektivet Ekonmi utgörs av följande: Budget för planperioden Driftbudget Drift- och investeringsbudgeten utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndens planering av verksamheten. Socialkontoret står inför stora ekonomiska utmaningar under kommande år och för att klara av detta krävs ett ständigt arbete med att använda resurserna optimalt för att nå en budget i balans. För 2019 har Socialnämnden tilldelats en driftbudget med 713,9 miljoner kronor vilket innebär en ökning av budgeten med 6,6 miljoner kronor eller 1 procent jämfört med budgeten för 2018. För 2019 och 2020 är ökningen 1,4 respektive 3,5 procent. Mellan 2018 och 2019 har budget för volymökningar flyttats från respektive verksamhetsområde och lagts centralt under ledning därav den stora ökningen under rubriken ledning. I driftbudgeten för 2019-2021 ingår justeringar och uppräkningar för volymer, löner, priser samt effektiviseringar. En del av effektiviseringarna är att minska antalet platser på särskilda boenden för Sida 9 av 10
äldre. En annan är att minska antalet externa placeringar. Under 2019 beräknas en ny gruppbostad inom Funktionshinderomsorg att starta upp med 6 nya platser. Socialnämnden Budget per verksamhetsområde, tkr Netto budget 2018 Netto kostnad 2018 Netto budget 2019 Netto budget 2020 Netto budget 2021 Socialnämnden -1 058-1 033-1 324-1 344-1 392 Ledning 338-3 309-16 511-16 779-17 387 Planering, utveckling och administration -17 345-15 452-17 146-17 388-17 987 Myndighet och uppdrag -182 065-176 737-181 487-184 163-190 687 Äldreomsorg -234 372-247 311-230 210-233 311-241 282 Funktionshinderomsorg -84 958-80 520-85 592-86 785-89 803 Vård och gemensamma insatser -81 009-73 302-80 427-81 644-84 570 Arbete och familj -106 812-106 972-101 203-102 586-106 091 Summa -707 282-704 634-713 900-724 000-749 200 Investeringsbudget Socialnämndens investeringsbudget för 2019 är 3 miljoner kronor. För 2020 och 2021 är investeringsbudgeten 2,9 respektive 2,6 miljoner kronor. I investeringsbudgeten för 2019 ingår maskiner och inventarier med 2,1 miljoner kronor samt it och digitalisering med 0,9 miljoner kronor Socialnämnden Investeringar per kategori, tkr Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Maskiner och inventarier 2 100 2 100 2 100 IT och digitalisering 900 800 500 Summa preliminär investeringsram 3 000 2 900 2 600 Ramprotokoll Driftram, tkr Socialnämnden Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Ram enl KF RF-modell -713 900-724 000-749 200 Särskilda uppdrag 0 0 0 Total budgetram -713 900-724 000-749 200 Sida 10 av 10