LUPP HÖGSTADIET ÅK 8 LUPP MAKT INFLYTANDE OCH GODA LEVNADSVILLKOR

LUPP 18 LUPP HÖGSTADIET ÅK 8 MAKT INFLYTANDE OCH GODA LEVNADSVILLKOR

Innehållsförteckning Förord...1 Bakgrund....2 Inledning.......3 Fritid...8 Skola..15 Inflytande.....28 Hälsa....32 Rapporten är färgkoordinerad! Trygghet....39 Arbete..47 Framtid...49 Jämförelse LUPP-kommuner..55 Slutord...57

Förord Att ha goda levnadsvillkor innebär enligt regeringens definition bland annat att få tillägna sig sina rättigheter och ha makt över sitt liv. En viktig del i detta är att få möjlighet till att göra sin röst hörd, bli lyssnad på och ha möjlighet till inflytande. Örnsköldsviks kommuns barn- och ungdomspolitiska policy och strategi lägger fokus på just detta. Att skapa förutsättningar för unga att komma till tals, skapa möten mellan unga och beslutsfattare så att de beslut vi tar i kommunen ska vara barnrättssäkra och bidra till att Örnsköldsvik blir en plats i världsklass för unga att leva, bo och verka i. Det pratas ofta om att unga är framtiden men unga är här och nu. Utifrån detta måste vi ständigt jobba med att vara uppdaterade på hur ungas vardag ser ut, ha en omvärldsbevakning så att vi väljer rätt riktning och fattar bra beslut. Resultatet av LUPP kan vara en hjälp till detta. Nu 18 har vi genomfört LUPP igen och det är tre år sedan vi gjorde det sist. Hösten 15 i oktobernovember genomfördes förra enkäten. När vi nu tittar på resultatet måste vi också fundera på vad som hänt i samhället från det enkäten stängdes och öppnades igen oktober 18. Mot slutet av 15 kom det mängder av flyktingar till Sverige. Bara i Örnsköldsvik kom det drygt afganska pojkar samt alla familjer. Inte bara i Örnsköldsvik utan i stora delar av Sverige mobiliserades folk för att möta flyktingströmmen, vilket innebar att samhällsbilden förändrades. Det som också påverkat ungdomssituationen i Örnsköldsvik är att hösten 16 fick unga i åldern 7-19 år gratis busskort i hela Örnsköldsviks kommun. Samma år invigdes kommunens skateboardpark i centrala stan, vilket har bidragit till att aktiviteten och ungdomars rörelsemönster har förändrats. I april -17 råkade Sverige ut för ett av de största terrordåden i modern tid, då det kördes en lastbil på Drottninggatan i Stockholm och färden slutade i entrén på Åhléns där fyra personer dödades varav en ung tjej. Hösten 17 väcktes vi till #MeToo som blåste liv i jämställdhetsdebatten och framför allt debatten om att få äga sin kropp och alla människors lika värde. Under hösten 18 har vi haft val och när detta skrivs drygt 3 månader senare har vi just fått en ny regering. Nu vi nu sätter oss och går igenom svaren på LUPP-enkäten från 74 stycken ungdomar i åldern 14-24 år kommer vi ha dessa skeenden med oss. Låt denna rapport ge dig en bild av hur unga upplever sin livssituation i Örnsköldsvik, väcka frågor men låt den framförallt ge dig underlag för fördjupning via dialog och möten med unga. Det kan ju också vara så att din verksamhet vill använda underlaget för en forskare att fördjupa sig i något område. Ta då kontakt med mig så kan det lösas. Camilla Larsson Demokratisamordnare 1

Bakgrund 1.1 UNGDOMSPOLITIKEN Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar frågor om ungas levnadsvillkor. Det övergripande målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. (Regeringens proposition 13/14:191 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande). Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13-25 år bör ha ett ungdomsperspektiv. Det ungdomspolitiska arbetet förutsätter insatser på såväl nationell, regional och lokal som internationell nivå. De från regeringen som ansvarar för ungdomsfrågorna är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 1.2 BARNKONVENTIONEN 199 skrev Sverige på konventionen om barnets rättigheter. Sedan dess har det jobbats i kommuner, landsting, regioner och i verksamheter med att implementera konventionen i verksamheterna. Som ett steg i att stärka barnets rättigheter har Sveriges riksdag beslutat att från 1/1 blir barnkonventionen svensk lagstiftning. Detta innebär att barn mellan -18 år blir egna rättighetsbärare och att barnkonventionen inte blir ett perspektiv bland andra utan en lag jämställd andra lagar. Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter. Barnkonventionen består av 54 artiklar men har 4 grundprinciper som man alltid lutar sig mot. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen är: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. 2

Inledning Hösten 14 antogs den kommunala barn- och ungdomspolitiska policyn i fullmäktige och strategin antogs i kommunstyrelsen. Dokumenten omfattar alla barn och unga i Örnsköldsviks kommun mellan -25 år. Den övergripande inriktningen för policyn är alla barn och unga ska ha möjlighet att forma sina liv och ha inflytande över samhällsprocessen. Som den nationella propositionen är även det lokala sektorsövergripande men Kultur- och Fritidsavdelningen har ett särskilt uppdrag kring barn- och ungdomspolitiken. I strategin står det att vi som kommun ska jobba med olika verktyg för att följa upp ungas levnadsvillkor i kommunen, ett av dessa verktyg är LUPP. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät som MUCF-myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tillhandahåller åt kommuner där kommunerna själva får ansvara för genomförandet. Enkäten fokuserar på följande områden: fritid, skola, inflytande, hälsa, trygghet, arbete och framtid. Örnsköldsviks kommun har sedan 9 genomfört LUPP vart tredje år i årskurs 8 på grundskolan och 2 på gymnasiet. Från och med 15 genomfördes även enkäten i målgruppen födda -95 och i år 18 genomfördes den både i gruppen födda -95 och -98. I dagsläget är det över kommuner som kontinuerligt genomför LUPP i Sverige. Detta gör att vi även kan jämföra oss med riket likväl som vi kan bryta ner vår kommunala rapport till områden. Sedan 9 gör de flesta kommuner i Västernorrland enkäten med samma intervall. Detta innebär att vi kan ha ett sammarbete i länet och även följa upp statistik för länet. 3

2.1 ÅTERKOPPLING, DIALOG OCH FÖRANKRING Från 9 har FoU forsknings och utvecklingsavdelningen på kommunförbundet gjort rapporter åt kommunerna. Dessa har sett lite olika ut men några frågor har följts sedan dess och det kommer det även göras under 19 med utgångspunkt från 18 års resultat. En mer övergripande rapport utifrån rådata gör vi själva och det är den du har i din hand nu. Sedan 9 har vi jobbat med att utveckla metoder för dialog mellan unga och beslutsfattare, vi har även under denna tid lärt oss vikten av mötena och samtalen för att få till förändringar och vidgade perspektiv. Utifrån denna kunskap och att ett enkätresultat blir mer en sanning efter dialog och samtal om resultatet kommer vi ägna våren 19 åt just detta. Vi ska utifrån LUPP-resultatet mötas unga och beslutsfattare för att kartlägga kommunens utmaningar och komma med förslag på lösningar. Unga är här och nu och tillsammans skapar vi ett Örnsköldsvik i Världsklass! 2.2 GENOMFÖRANDE, KVALITET OCH TROVÄRDIGHET Totalt i hela kommunen går det 667 elever i årskurs 8. Av dessa har 567 besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85%. Totalt finns det 661 elever som går årskurs 2. 3 stycken har svarat på enkäten vilket motsvarar 61%. LUPP-undersökningen i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet är en totalundersökning. Det vill säga att samtliga högstadie- och gymnasieskolor i kommunen har deltagit. Viktigt att komma ihåg, är att enkäten är frivillig för alla att fylla i. Undersökningen omfattar även särskoleelever. Både på grund- och gymnasiesär har man låtit alla elever svara oavsett ålder. Dessa har även fyllt i att de går på särskolan så vi kan göra jämförelser mellan unga som går på särskolan med övriga svarande. I urvalet ingår även elever som kommer från andra kommuner men går i skolan i Örnsköldsviks kommun. Dessa är färre än 3 personer per åldersgrupp så de finns inte med som en variabel och påverkar inte statistiken i sin helhet. I urvalet är det en ganska jämn fördelning över kön och gruppen med ej födda i Sverige och med utomnordiskt födda föräldrar finns med. LUPP-enkäten finns på flera språk vilket gett nyanlända möjlighet att svara på enkäten. Exakt hur många som valt detta alternativ att svara på annat språk än svenska kan vi inte se. Vi kan se att i årskurs 8 är 9% utrikesfödda och på gymnasiet årskurs 2 13%. 4

2.3 DATAINSAMLING OCH DATAHANTERING I enkäten förekommer frågor som kan upplevas som känsliga. Några exempel är frågan om sexuell läggning och frågan om funktionsnedsättning. På just dessa frågor finns möjlighet att svara vill inte definiera eller vill inte svara. En annan fråga är när man ska svara på vilken skola man går på så har vi efter samråd med skolorna valt att lägga in grundsär och gymnasiesärskolorna som egna svarsalternativ. Här har eleverna själva kunnat välja att svara den skola som särskolan ligger vid om de inte vill välja särskola. All data har samlats in av kommunen via MUCF s luppverktyg och det är kommunen som handhar filer och rådata. MUCF har även tillgång till materialet för att använda i deras uppdragsarbete med att kartlägga ungas levnadsvillkor i Sverige. 2.4 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: Denna rapport är endast en sammanställning av rådata med en del reflektioner. Denna rapport redovisar årskurs 8 svar. I vissa fall kan vi ha gjort en jämförelse med gymnasiet. I diagram kan det vara fler än % eller fler än max antalet som har svarat och det beror på att vissa frågor kan den som svarar välja flera svarsalternativ. Åk är en förkortning av årskurs. I rapporten används begrepp (innebär årskurs 8 på grundskolan) och Åk 2 (innebär årskurs 2 på gymnasiet). Unga vuxna är de födda - 98 och -95. När det står i procent är det viktigt att komma ihåg vad det är procent av så man får rätt utgångspunkt. När vi visar jämförelser med de utrikesfödda och de från särskolan så är procenten beräknad på det antalet som svarat att de är utrikesfödd eller går på särskolan. När vi redovisar öppna svarsalternativ så har vi gjort en sammanställning av dem. Citaten som finns med i rapporten är tagna från de öppna svarsalternativen. Denna rapport visar en överblick av ungas levnadsvillkor i Örnsköldsviks kommun och är en bra ingång till fördjupningar i samtal och dialog med unga. 5

Makt, inflytande och goda levnadsvillkor Det övergripande målet för den nationella ungdomspolitiken, alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet har sedan brutits ner i tre kategorier: Goda levnadsvillkor - tillgång till resurser Makt att påverka sina liv - självständighet Inflytande över samhällsutvecklingen - tillgång till det demokratiska systemet Mål Goda levnadsvillkor Makt att påverka sina liv Inflytande över samhällsutvecklingen För att nå målet behöver jag ha en... Innebär... känsla av att ha tillgång till resurser. Utbildning, ekonomi och arbete, bostad, hälsa, trygghet och fritid.... känsla av självständighet.... känsla av att ha tillgång till det demokratiska systemet. Individens förutsättning och Demokratins form och möjligheter att forma sitt eget liv. innehåll, möjligheten att kunna påverka. Goda levnadsvillkor, makt att påverka sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen går alla in i varandra. Om jag har en utbildning kan det leda till ett arbete, som i sin tur gör att jag har möjlighet att ha en egen bostad. Jag har alltså tillgång till resurser. Har jag det ökar min självständighet och jag som individ har bättre förutsättningar och möjlighet att forma mitt eget liv. Har jag tillgång till resurser i form av trygghet och fritid ökar sannolikt min hälsa och jag känner mig mer självständig. Om jag vet vilka demokratiska rättigheter jag har och kan använda dem och påverka saker som i sin tur berör mig, känner jag att jag har inflytande över samhällsutvecklingen. Utifrån detta måste vi komma ihåg att alla områden i denna enkät påverkas av varandra. 6

2.5 FRÅGOR OM FAKTA KRING DEN SOM SVARAT PÅ ENKÄTEN Första delen i LUPP-enkäten lyfter frågor om: Kön Sexuell läggning Om du har en tillfällig sjukdom/funktionsnedsättning Vart du och dina föräldrar är födda Hur länge du bott i Sverige om du inte här född här Dina föräldrars huvudsakliga arbetsuppgift Oro för föräldrars ekonomi Om du själv har fått avstått något senaste 6 månaderna pga. familjen inte har råd Hur nöjd är du i årskurs 8 med följande: Svarsalternativen Ganska nöjd och Mycket nöjd är sammanslagna och redovisas nedan. Skolan 79% Kompisar 93% Familjen 9% Dina pengar 85% Fritiden 92% Livet i sin helhet 88% När det gäller sexuell läggning svarar 84% att de är heterosexuella, 2% bisexuell, 1% homosexuell, 5% osäker på sin sexuella läggning, 2% annat och 7% vill inte definiera sig. 84% anser inte att man har någon sjukdom eller funktionsnedsättning. 8% är ganska eller mycket orolig för sina föräldrars ekonomi. 84% anser att de inte behövt avstå att göra eller köpa något på grund av att familjen inte har haft råd. På enkäten har 564 stycken i årskurs 8 svarat varav 48% är tjejer och 52% är killar. 9% är utrikesfödda. I denna rapport gör vi inga jämförelser inom gruppen med sexuell läggning, föräldrars bakgrund och ekonomi utan endast jämförelser mellan kön, utrikesfödd och särskolan. Vill man göra en analys och använda resultatet från LUPP finns detta material att tillgå. 7

1 Fritid 1.1 FINNS DET SAKER ATT GÖRA PÅ FRITIDEN? Fritiden är en stor del av vår vardag och för årskurs 8 i Örnsköldsvik kan vi se på frågan om hur nöjd man är med sitt liv när det gäller fritiden har andelen nöjda ökat sedan 15 från 85% till 92%. Jämför vi tjejer och killar är det ingen större skillnad och inte heller om du är född i annat land än Sverige. Där det skiljer sig är om du går på särskolan vilket innebär att du har en funktionsnedsättning. I gruppen på särskolan är det 77% som svarat att de är mycket eller ganska nöjda med sin fritid jämfört med hela gruppens 92%. Fig. 1.1 Hur mycket eller lite finns det att göra på din fritid? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i %. Fig 1.1 12 15 18 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Vi kan se att det sker små förändringar vid de olika svarsalternativen men totalt gör det ingen större skillnad över tid. Där vi ser en skillnad som inte redovisas i diagrammet är gruppen från särskolan. De upplever i högre utsträckning att det finns lite att göra på sin fritid. Detsamma gäller inom gruppen utrikesfödda. Vi kan även se en skillnad mellan kön här. Tjejer i årskurs 8 upplever i högre utsträckning än killar att det finns ganska lite till inget att göra på sin fritid. 31% av tjejerna upplever detta och 19% av killarna. Upplevelsen om hur mycket det finns att göra på fritiden skiljer sig även mellan årskurser och kön. Se Fig. 1.2. 8

Fig. 1.2 Hur mycket finns det att göra på din fritid? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen och kön. Redovisas i %. Fig 1.2 Svarsalternativ: Väldigt och Ganska mycket 8 Tjej Kille Total Åk 2 1.2 VAD GÖR DU PÅ DIN FRITID? Fig. 1.3 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i %. Fig 1.3 Svarsalternativ: Varje månad till Varje dag 9 8 7-12 -15-18 *Enkäten förändrades mellan 12 och 15 och detta är orsaken till att det inte finns något redovisat 18 på vissa frågor. 9

En stor grupp svarar annat och för de har det funnits en öppen följdfråga om vad de då gör. Sammanfattning på frågan: Du markerade annat på förra frågan om vad du gör på din fritid. Berätta gärna om vad det är. Många svarar att de håller på med aktiviteter som ridning, vattenskidor och tränar på gym m.m. Många skriver att skolan tar mycket av deras fritid och här är tjejer överrepresenterade. Killar mekar i högre utsträckning och håller på med motorfordon. Vad de flesta gör är att vara med kompisar, hänga på stan samt gå och fika. 1.3 ORSAKER TILL ATT DU INTE GÖR SAKER PÅ DIN FRITID Fig. 1.4 Hur stämmer detta in på dig? Jämförelse årkurs 8 i totala gruppen över tid, utrikesfödd samt särskolan., Redovisas i %. 8 7 Finns saker att göra men inget som intresserar mig Fig. 1.4 Svarsalternativ: Stämmer helt och Stämmer delvis Finns saker att göra men min familj säger NEJ Finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Finns saker att göra men det kostar för mycket -15-18 Utrikesfödd Särskolan Som vi kan se i denna tabell så tycker mer än hälften att det finns saker att göra men inget som intresserar dem och det är ingen större skillnad från 15 till 18. Där det skett en större förändring sedan 15 är att det finns saker att göra men min familj säger nej. Denna orsak är också större i gruppen från särskolan och de som är utrikesfödda. Det som är överraskande är att det skett en ökning av de som anser att det finns saker att göra men de kan inte ta sig dit och detta trots att vi från hösten 16 har gratis buss för de mellan 9-19 år i hela kommunen. En liten ökning sedan 15 på de som anser att det finns saker att göra men det kostar för mycket. Tittar vi på frågan om man fått avstå något på grund av ekonomi eller om man är orolig för sina föräldrars ekonomi så är det ingen skillnad mellan 15 och 18. Gruppen som sticker ut här är utrikesfödda.

De är i högre utsträckning orolig för sina föräldrars ekonomi och får oftare avstå saker pga. ekonomin. Gruppen från särskolan anser sig få avstå från saker att göra pga. att det kostar för mycket i högre utsträckning än gruppen totalt och utlandsfödda. Men på frågan om de känner oro för sina föräldrar ekonomi är det den gruppen som är minst orolig för det. Fig. 1.5 Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen och kön, Redovisas i %. Fig 1.5 Vet ej Kille Tjej Nej Ja 5 15 25 35 45 Tjejer tycker i större utsträckning än killar att det saknas fritidsaktiviteter och det är även fler tjejer som inte vet. I denna fråga har det inte skett någon skillnad över tid. Det som skiljer sig är gruppen från särskolan och de som är utrikesfödda. I dessa grupper är det fler som saknar aktiviteter på fritiden. Vad saknar man då? Detta är alltid en komplex fråga att ställa men av alla de öppna svaren som kommer in så är det många som inte riktigt kan förklara det bara saknas. Det som blir väldigt genomgående är kritik mot de som bedriver fritidsverksamhet riktat mot ungas fritid då de unga efterfrågar mycket som redan finns, men som uppenbarligen inte synliggörs. Den andra delen är avsaknaden av platser både inomhus och utomhus för aktiviteter för som inte är organiserade. Man efterfrågar även mer evenemang att kunna gå på, både sport och kultur men som inte ska kosta för mycket. 11

1.4 VART TRÄFFAS MAN PÅ FRITIDEN? Fig. 1.6 När du träffar dina kompisar på fritiden, vart brukar ni då vara? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid, Redovisas i %. 9 8 7 Fig 1.6-12 -15-18 *På denna fråga har den svarande kunnat fylla i flera svarsalternativ. Fig. 1.7 När du träffar dina kompisar på fritiden, vart brukar ni då vara? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, särskolan och utrikesfödda samt gymnasiet årskurs 2 totala gruppen, Redovisas i %. Fig 1.7 9 8 7 Utrikesfödd Särskolan Åk 2 *På denna fråga har den svarande kunnat fylla i flera svarsalternativ. VIKTIGT! Gruppen i särskolan och utrikesfödda är liten i förhållande till totalgruppen och procenten för dessa två indikatorer är beräknad på den gruppens svar. 12

I huvudsak träffas man hemma hos varandra och detta är lika för grund- och gymnasieelever. Skillnaden är utrikesfödda och de på särskolan. Det skiljer sig även mellan tjejer och killar, där det är vanligare att tjejer träffas hemma. Sociala medier och internet är en stor mötesplats. Fritidsgården, ungdomens hus eller liknande har sedan 12 en minskning och det är i huvudsak killar som besöker denna arena. Bland gruppen utrikesfödda och särskolan är denna arena även en plats för möten i större utsträckning än gruppen i sin helhet. Tabellen bekräftar också vad många som möter unga upplever: att centrala Örnsköldsvik och lokalerna där är en plats man möts på oftare. En större grupp tjejer än killar möts på dessa platser. Gruppen utrikesfödda fördriver även de mer tid på stan är övriga gruppen. Gruppen från särskolan är i betydligt mindre utsträckning i idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. 1.5 DELTAGANDE I FÖRENING Fig. 1.8 Är du medlem i någon förening? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen över tid, Redovisas i %. Fig 1.8 Svarsalternativ: Ja 8 7 12 15 18 Åk 2 På denna fråga i enkäten är det tydligt att det gäller alla typer av föreningar och exempel på vad det kan vara. Över tid kan vi se att medlemskapet i föreningar har minskat och det stora tappet står gruppen i årskurs 8 för. Tittar vi endast på gruppen i årskurs 8 ser vi att medlemskapet skiljer sig åt mellan olika grupper inom gruppen. Se Fig. 9. 13

Fig. 1.9 Är du medlem i någon förening? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan, Redovisas i %. 8 Fig 1.9 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Ja Mellan kön kan vi inte se någon skillnad men är du utrikesfödd eller går på särskolan är du i lägre utsträckning medlem i någon förening. 18 hade vi möjlighet att lägga till 3 egna frågor för kommunen i enkäten. Vi valde att göra det och i blocket om fritiden lade vi till frågan: Om du svarade ja på B6 (Är du medlem i någon förening). På vilket sätt är du engagerad i föreningen/föreningarna? Flera svaralternativ kan väljas. Fig. 1. På vilket sätt är du engagerad i föreningen/föreningarna? Endast de som svarat att de är medlem i en förening har svarat på denna och fler svarsalternativ kan väljas. Årskurs 8, Redovisas i %. Fig 1. Aktiv utövare Passiv medlem Projektarbetet i föreningen (ex funktionär, läger mm) Styrelse/kommittéarbete Arrangör Ledare för en grupp Annat 7 Majoriteten som är medlemmar är aktiva utövare. Fler tjejer än killar är ledare och fler killar är engagerade i styrelse eller kommittéarbete. 14

2 Skola 2.1 SKOLANS BETYDELSE Förutom att skolan är en av de arenor unga tillbringar sin större vakna tid på så är det en plats för växande. Givet den stora betydelsen som skolan har för unga individers liv är det också skolans plikt och ansvar att: 1) främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära; 2) förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på; 3) ta hänsyn till barns och elevers olika behov; 4) ge barn och elever stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt; 5) sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen; samt; 6) I samarbeten med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollag :8, kap. 1, 4 ). Vi måste komma ihåg att hur nöjd eleverna/ungdomarna är i skolan påverkas av livssituationen i övrigt t.ex. ekonomiska begränsningar, funktionsnedsättning, självskattad hälsa och utsatthet för mobbing. Stressfaktorer i skolmiljön, så som mobbing och trakasserier, inverkar negativt på elevers hälsa och skolprestationer. Sammantaget kan vi säga att en positiv skolmiljö inverkar positivt på elevers välbefinnande, vilket i sin tur påverkar elevers möjlighet till att prestera bättre. Ett av kommunens mål är att Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna. För att vi ska nå detta mål måste vi jobba brett över flera förvaltningar men en viktig del är de satsningar och insatser man lägger i skolan för att dagen där ska bli så bra som möjligt för individerna. 15

Fig. 2.1: Jag trivs med stämningen på min skola. Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid, särskolan. utrikesfödd och kön samt årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen. Redovisas i %. Fig 2.1 Svarsalternativ: Stämmer helt och Stämmer till stor del Särskolan Utrikesfödd Kille Tjej Åk 2-18 -15 55 7 69 76 74 76 83 Vi kan i denna tabell se en liten skillnad över tid för årskurs 8 och att de som går i årskurs 2 på gymnasiet trivs bättre med stämningen på skolan. Mellan tjejer och killar finns det också en skillnad där killar trivs mer med stämningen än tjejer. Gruppen utrikesfödda och framför allt de i särskolan sticker ut här där färre trivs med stämningen än gruppen totalt. En god stämning är en förutsättning för en trivsam miljö och det finns flera saker som påverkar känslan av att ha en trivsam miljö, t.ex. den psykosociala miljön men även saker som finns att tillgå och den fysiska miljön. Fig. 2.2 2.4: Vad tycker du om Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid. Redovisas i %. 9 8 7 Fig 2.2 svaralternativ Mycket bra och Ganska bra -15-18 16

Jämförelse årskurs 8, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i %. 1 8 Fig 2.3 Svaralternativ: Mycket bra och Ganska bra -18 Kille Tjej Utrikesfödd Särskolan Jämförelse totala gruppen årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i %. Fig 2.4 Svaralternativ: Mycket bra och Ganska bra Lärarna Tillgång till datorer Elevhälsan Möjlighet att få extra hjälp Undervisningen Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön Åk 2 7 8 9 I dessa tabeller kan vi se att de i årskurs 2 på gymnasiet skattar dessa områden högre än de i årskurs 8. Över tid i årskurs 8 kan vi se att några staplar har förbättrats så som tillgången till datorer och skolbiblioteket. Staplar som sänkts är undervisningen, elevhälsan och lärarna samt skolmaten. Vi återkommer till maten under hälsokapitlet. När det gäller jämförelser med särskolan och utrikesfödda kan vi se att de skattar lägre än totalgruppen. Tjejer skattar skolmiljön, elevhälsan och möjligheten till extra hjälp lägre än killar men skolbibliotek och lärare högre. 17

2.2 ELEVHÄLSA UTSATTHET Skolan ska vara en trygg och säker plats men trots detta har vi en negativ utveckling i Sverige när det gäller mobbing och utsatthet och en ökad känsla av stress för att klara skolan. I Örnsköldsvik jobbar elevhälsan tillsammans med skolan för att nå en nolltolerans mot mobbning och kränkningar. Som vi såg i Fig. 2.2 har hur nöjd man är med elevhälsan minskat lite från 15 men samtidigt är det 83% som är mycket eller ganska nöjd med elevhälsan. Fig. 2.5: Detta förekommer på min skola. Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, Redovisas i %. Fig 2.5 Mobbing Rasism Sexuella trakasserier Våld Stämmer inte alls Stämmer till viss del till Stämmer helt Vet ej Då kommunen har en nolltolerans så borde vi inte nöja oss med annat svar än Stämmer inte alls. Om vi tittar på endast detta svarsalternativ och jämför över tid och kön. Fig. 2.6: Detta förekommer på min skola. Jämförelse årskurs 8 över tid och kön. Redovisas i % Fig 2.6 Svarsalternativ: Stämmer inte alls -15-18 Tjej Kille Mobbing Rasism Sexuella trakasserier Våld 18

Dessa tabeller visar att vi har en del att jobba med för att nå en nolltolerens. Vi kan se att inom alla dessa fyra områden har totalsiffran ändrats och den enda i positiv riktning är om sexuella trakasserier. Men det är även på denna som andelen Vet ej är högst. När vi tittar på skillnaden mellan kön så upplever tjejer mer sexuella trakasserier medan killar upplever mer våld. Det som är anmärkningsvärt är att det är så många som inte vet. Fig 2.7: Detta förekommer på min skola. Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, utrikesfödda och särskolan. Redovisas i % 8 Fig 2.7 Svarsalternativ: Stämmer helt, Till stor del och Till viss del Utrikesfödd Särskolan Mobbing Rasism Sexuella trakasserier Våld I jämförelse med gruppen utrikesfödda och på särskolan kan vi se att gruppen utrikesfödda upplever i högre utsträckning att det förekommer rasism och mobbing. Gruppen från särskolan verkar vara den grupp som upplever lägst förekomst av dessa fyra alternativ. 2.3 ELEVINFLYTANDE I inledningen läste vi att det i skollagen står att ett av skolans uppdrag är att: (förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på). Skolan är en viktig plats för den demokratiska fostran och en plats där unga kan träna och lära sig demokratiska former. Elever har rätt till formellt demokratiskt inflytande genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud, det står i skollagen och i arbetsmiljölagen. Skolor i Örnsköldsvik jobbar med klassråd, likabehandlingsråd, matråd, kulturråd samt att vissa skolor har elever som driver Skol IF föreningar. I följande 3 figurer kan vi se hur eleverna i årskurs 8 upplever att de fått kunskap om vad de kan ha inflytande över och hur de upplever skolans engagemang för att stötta detta arbete. 19

Fig. 2. 8-2. Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % Fig 2.8 Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan -15-18 Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Fig 2.9 Skolans personal lyssnar på vad elevråd/kår säger och tar det på allvar -15-18 Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Fig 2.: Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd -15-18 Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Vi kan se att andelen som inte vet har ökat på alla tre frågorna. På frågan om skolans personal lyssnar på och tar kår/råd på allvar kan vi se att det skett en negativ förändring. I Fig. 2.11 tittar vi på dessa tre frågor i jämförelse grund- och gymnasieskola, kön och grupperna utrikesfödda och särskolan.

Fig. 2.11 Jämförelse årskurs 8 över ålder, kön, utrikesfödd och särskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i %. Fig 2.11 Svarsalternativ: stämmer helt och till stor del Åk 2 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/kåren säger och tar dem på allvar Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klass/elevråd * Frågan Skolan uppmuntrat mig att aktivt medverka i klass och elevråd finns inte med på gymnasieenkäten. Elever på gymnasiet upplever i högre utsträckning att de fått veta vad de har inflytande över och detta gäller även gruppen på särskolan. Tjejer upplever i högre utsträckning än övriga grupper att påståendena stämmer. Hur mycket vill man påverka och stämmer det med hur mycket man upplevera att man får vara med och påverka? I kommande figurer kommer vi se jämförelser på frågorna: 1. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om följande? 2. Hur mycket upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? 21

Fig. 2.12 2.: Hur mycket Vill och Får du vara med och bestämma? Jämförelse årskurs 8. Svaralternativ som omfattas är: Ganska och Väldigt mycket. Ljusorange: Får, Mörkorange: Vill. Redovisas i %. Fig2.12 Vad jag får lära mig Fig 2.13 Hur vi ska arbeta, ex projekt/grupparbeten Fig 2.14 Läxor 32% 68% 42% 77% 26% 71% Fig 2.15 Proven Fig 2.16 Schemat Fig 2.17 Maten % 21% 15% 69% 7% 68% Fig 2.18 Skolans regler Fig 2.19 Skolmiljön inne Fig 2. Skolmiljön ute 32% 28% 23% 59% 62% 52% Som vi ser i dessa figurer vill elever i årskurs 8 vara med och bestämma i högre utsträckning än vad de upplever att de får vara med och bestämma. I kommande figurer kan vi se olika jämförelser. 22

Fig. 2.21: Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i %. 9 8 7-15 -18 Tjej Kille Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute Fig. 2.22: Hur mycket eller lite upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % Fig 2.22 Svarsalternativ: Ganska och Väldigt mycket 45 35-15 25-18 Tjej 15 Kille 5 Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute Att man vill har ökat sedan 15 medan upplevelsen att man får har minskat i de flesta områden. Tjejer upplever i högre utsträckning att de inte får vara med och bestämma i förhållande till killarna. 23

Fig. 2.23: Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, särskolan och utrikesfödda. Redovisas i %. Fig 2.23 Svarsalternativ: Ganska och Väldigt mycket 9 8 7 Utrikesfödd Särskolan Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute Fig. 2.24: Hur mycket eller lite upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 8 i totala gruppen, särskolan och utrikesfödda. Redovisas i %. Fig 2.24 Svarsalternativ: Ganska och Väldigt mycket 45 35 25 15 Utrikesfödd Särskolan 5 Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute Gruppen i sin helhet vill mer än de upplever att de får men gruppen utrikesfödda upplever att de får vara med och bestämma i högre utsträckning. 24

2.4 BEMÖTANDE ELEVER VS. SKOLPERSONAL I tidigare samtal med unga som vi haft har det framkommit vikten av bra vuxna. Med detta har man då menat vuxna som är rättvisa, vågar se och agera samt är närvarande. Som vi kan se i Fig. 3.5 där frågan är hur stort förtroende man har för vuxna i allmänhet så svarar 49 % ganska mycket eller stort förtroende. Detta visar inget om hur stort förtroende man har för vuxna i skolan utan endast vuxna i allmänhet. I allt arbete med unga och framför allt i skolan är det meningen att man ska skapa en miljö som en grund för att skapa bra relationer som bygger på tillit och tydlighet som i förlängningen ger bra förutsättning för en lärande och trygg miljö. Vi har här tittat på fyra påståenden som vi tänker är viktiga att man håller med om för att det ska kunna bli en miljö präglad av trygghet och tillit. Vi har valt att visa jämförelse över tid och årskurs samt mellan olika grupper i årskurs 8. Påståendena visas med svaret Stämmer helt och till stor del i ena diagrammet och sedan svarsalternativet Vet ej. Fig. 2.25 26: Hur väl stämmer dessa påståenden in på din skola? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen. Redovisas i %. 9 8 7 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Fig 2.25 Svarsaltenativ: Stämmer helt och Till stor del Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev -15-18 Åk 2 25

45 Fig 2.26 Svarsalternativ: Vet inte 35 25-15 -18 Åk 2 15 5 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en Min skola agerar om en elev mobbar en annan lärare kränker en elev elev Fig. 2.27 28: Hur väl stämmer dessa påståenden in på din skola? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan, redovisas i %. 8 Fig 2.27 Svarsaltenativ: Stämmer helt och Stämmer till stor del 7 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Elever och lärare Mina lärare behandlar bemöter varandra med killar och tjejer lika respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev 26

Fig 2.28 Svarsalternativ: Vet inte 35 25 15 5 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Elever och lärare Mina lärare behandlar bemöter varandra med killar och tjejer lika respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev Vi kan se att det skiljer sig en del mellan ålder men också över tid. Mellan kön och utrikesfödda samt särskolan skiljer det sig också en del. Det som kan vara värt att notera och fundera över är varför det är så många som inte vet. 27

3 Inflytande Unga under 18 år har idag inget formellt inflytande då de inte kan delta i de allmänna valen vi har i Sverige. Det övergripande målet för den nationella ungdomspolitiken är att just ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Inom folkhälsopolitiken lyfts människors möjlighet till inflytande som en viktig parameter i att uppnå en god hälsa. Enligt artikel 12 i Barnkonventionen, som även är en av de fyra grundartiklarna, ska barn erbjudas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör dem. De ska även få uttrycka sina åsikter och har rätten till att bli lyssnade på. Forskning gjord kring ungas politiska utveckling (Amnå, Ekström & Stattin, 16) visar att det i de tidiga ungdomsåren finns ett tidsfönster för att forma sitt politiska intresse. En viktig del för att utveckla ett politiskt deltagande är samtal om samhällsfrågor, politik och händelser som sker. Unga som växer upp i en miljö där det samtalas mycket om politik och samhällsfrågor utvecklar i högre grad ett politiskt intresse/deltagande. Skolan är här en viktig plattform där samtalen kan ske. Intresset påverkas även av att man mött och pratat med politiker. 3.1 INTRESSE, VILJA OCH MÖJLIGHET ATT PÅVERKA BESLUTSFATTARE Fig. 3.1: Intresse, vilja och möjlighet att påverka beslutsfattare. Jämförelse årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 över tid. Redovisas i %. ÖRNSKÖLDSVIK 9 Åk 2 9 12 Åk 2 12 15 Åk 2 15 18 Åk 2 18 INTRESSE Intresse för 29% 48% 33% 42% % 53% 31% 47% samhällsfrågor Intresse för 14% 24% % 24% 23% 23% 31% 39% politik VILJA OCH Vill påverka 36% 47% 42% 47% 52% 56% 44% 52% MÖJLIGHETER Möjlighet att föra fram sina åsikter: (vet inte) % % 27% 28% 42% 44% 45% 48% (ganska eller mycket stora) 14% 9% 18% 15% 21% 19% 22% % 28

Fig. 3.2: Intresse, vilja och möjlighet att påverka beslutsfattare. Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % % % % % % Vill påverka Vet inte om man har sådana möjligheter Samhällsintresse Politikintresse % % -9-12 -15-18 Stora möjligheter att föra fram sina åsikter I dessa två figurer kan vi se hur det förändrats över tid när det gäller intresset för att vilja påverka kommunen och intresset för samhällsfrågor samt politik. Dessutom om man anser sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till beslutsfattare och de som inte vet om de har dessa möjligheter. Här kan vi se att viljan att påverka har dalat för första gången sedan 9. Politikerintresset och om man anser sig ha möjlighet att påverka fortsätter att sakta öka. Intresset för samhällsfrågor har minskat. De som inte vet om de har möjlighet att påverka fortsätter att öka. Fig. 3.3 Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i %. Fig 3.3 % 45% % 35% % 25% % 15% % 5% % Kontaktat en politiker Deltagit i en demonstration Diskuterat samhällsfrågor på nätet Skrivit ett medborgarförslag Gillat eller delat inlägg i samhällsfrågor -9-12 -15-18 * De två sista svarsalternativen fanns inte eller var formulerade på ett annat sätt under -9 och -12. 29

3.2 FÖRTROENDE, VAD JAG VILL PÅVERKA OCH VARÖR JAG INTE VILL PÅVERKA Som vi såg i Fig. 3.1 vill 44% av årskurs 8:orna påverka frågor som rör sin kommun. Det finns mycket de vill vara med och påverka som skulle kunna delas in i tre huvudrubriker: SKOLAN MJUKA VÄRDEN HÅRDA VÄRDEN Skolmaten Rättigheter Busstider och turer Skolmiljön Rasism Hur kommunen styrs Undervisningen Jämställhet Sjukvård Skoldagen Ungas psykiska hälsa Äldreboenden Utemiljön i kommunen Priset på fritidsaktiviteter Fritidsanläggningar *Detta är en kort sammanfattning av de ca 1 kommentarer som kommit in på följdfrågan för de som svarat att de vill påverka. En återkommande kommentar var att man inte vet vad man vill påverka men att när det uppstår en fråga eller situation som man vill kunna påverka så ska man kunna göra det. De som svarade att de inte vill vara med och påverka fick en följdfråga om vilka anledningarna var, se Fig. 3.4. Fig. 3.4: Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % Fig 3.4 7 Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte det spelar någon roll Annat -15-18 Tjej Kille I enkätsvaren såg vi att gruppen från särskolan i högre utsträckning inte trodde att det spelade någon roll och hos gruppen utrikesfödda såg vi inga större skillnader.

Fig. 3.5 3.6: Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Svarsalternativ Ganska och mycket stort förtroende i jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % Fig 3.5 Politiker Fig 3.6 Vuxna i allmänhet 18 56% 15 44% 18 49% 15 51% Fig. 3.7: Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? Jämförelse i årskurs 8 totala gruppen över tid och kön, redovisas i %. Fig 3.7-15 -18 Tjej Kille Killar verkar i högre utsträckning veta vem de ska vända sig till och majoriteten vänder sig till någon de känner. I dessa jämförelser ser vi ingen större skillnad med grupperna utrikesfödda och särskolan. 31

4 Hälsa Under de senaste åren har det pratats mycket om ungas hälsa och framförallt ungas psykiska hälsa. Detta är ett område som det avsätts mycket medel för då man i studier ser hur den ökar och politiskt är ungas psykiska hälsa en viktig fråga. När vi frågar Hur upplever du din hälsa? så skattas den ändå högt, se Fig. 4.1. Fig. 4.1: Under de senaste 6 månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen och kön. Redovisas i % 9 8 7 Fig 4.1 Svarsalternativ: Mycket och Ganska bra 9 12 15 18 Tjej Kille Vi kan här se att den totala gruppen sjunkit sedan 15 och att tjejer ligger lägre än killar. Grupperna från särskolan och de utrikesfödda följer den totala gruppen. Här skiljer det sig ordentligt mellan grund- och gymnasieskolan. 32

Fig. 4.2: Under de senaste 6 månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Jämförelse årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen och kön. Redovisas i % 9 8 7 Fig 4.2 Svarsalternativ: Mycket och Ganska bra 9 12 15 18 Åk 2 Tjej Kille 4.1 HUR OFTA ÄR OKEJ? I Fig.4.1 kunde vi se hur man upplever sin hälsa och vi följande figurer ska vi titta på hur ofta man har olika besvär som kan påverkar hälsan i längden. Fig. 4.3 4.4: Hur ofta har du följande problem? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % 7 Fig 4.3 Svarsalternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd Svårt att somna Sovit dåligt på natten 9 12 15 18 Gör vi denna jämförelse över tid kan vi se att det ser lite bättre ut på alla områden förutom att man somnar och sover sämre. Däremot är det intressant att man känt sig mindre stressad i jämförelse med 12 och 15. 33

Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 8 7 Fig 4.4 Svarsalternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd Svårt att somna Sovit dåligt på natten Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Tjejer och de utrikesfödda upplever dessa besvär oftare än gruppen totalt och jämfört med gruppen killar och de på särskolan. 4.2 VAD HÄNGER BESVÄREN SAMMAN MED? 18 hade vi möjlighet att lägga in egna frågor i enkäten. Som en följdfråga på frågan: Hur ofta har du följande problem? Frågade vi: Vad tänker du själv att besvären hänger samman med (huvudvärk, ont i magen, stress, sömn osv)? De som svarade på denna fråga var de som upplevt några av besvären mins någon gång i månaden. De kunde fylla i 3 alternativ. Här kan vi se i vilken ordning orsakerna hamnade: 1. Skolarbete 2. Osäker framtid 3. Dåliga matvanor 4. Sociala medier 5. Mina kompisar 6. För lite motion 7. Min familj 8. Mitt datorspelande 9. Mina fritidsaktiviteter. Andra ungdomar som mobbar eller bråkar med mig 11. Vuxen/vuxna utanför familjen som behandlar mig illa 34

Skolarbete var det 252 ungdomar som kryssade för och av dessa var 68% tjejer. På de flesta orsakerna är det fler tjejer än killar uppger problem. I kategorierna mitt datorspelande och mina fritidsaktiviteter är killarna överrepresenterade. Tittar vi på gruppen utrikesfödda så ser ordningen ut såhär: 1. Skolarbete 2. Min familj 3. Osäker framtid 4. Dåliga matvanor 5. Mina kompisar 6. Mitt datorspelande 7. För lite motion 8. Andra ungdomar som mobbar eller bråkar med mig 9. Mina fritidsaktiviteter. Sociala medier 11. Vuxen/vuxna utanför familjen som behandlar mig illa Även i denna grupp så var det skolarbetet som var den största orsaken men osäker framtid och min familj följde tätare efter än i totala gruppen. För särskolan kan vi inte utläsa någon skillnad. 4.3 KOSTEN Kosten hänger samman med att kunna ha en god hälsa och som vi sett tror de svarande att den tredje största orsaken till besvär som huvudvärk, magont, stress och dålig sömn som påverkar detta. När vi frågar om hur ofta man hoppar över måltider så kan vi se att det är ganska många som gör det. Fig. 4.5 Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Jämförelse årskurs 8 över tid och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i %. Fig 4.5 Svaralternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Frukost Lunch Middag -15-18 Åk 2-15 Åk 2-18 35

Som vi ser i Fig. 4.5 jämfört över tid och årsgrupper ser vi att det ökat med individer som hoppar över måltider över lag förutom frukosten för årskurs 2. Den största ökningen för båda årskurserna med överhoppade måltider är lunchen. Generellt över dagen så är dock frukost den mest överhoppande måltiden. I Fig. 4.6 kan vi se jämförelser mellan kön och utrikesfödda samt särskolan. Fig. 4.6: Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 4.6 Svarsalternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Frukost Lunch Middag Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan 4.4 MOTION Att kontinuerligt motionera är ytterligare en viktig del i att uppnå god hälsa. I Fig. 1.3 kunde vi se att aktiviteten tränar/idrottar hade minskat över tid. I Fig. 4.7 och 4.8 kan vi se hur ofta man tränar. Fig. 4.7 4.8: Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen över tid. Redovisas i %. 95 9 85 8 75 7 Fig 4.7 Svarsalternativ: Från en gång i veckan till varje dag 9 12 15 18 Åk 2 36

Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen och kön. Redovisas i %. Fig 4.8 Svarsalternativ: Från en gång i veckan till varje dag Killar Åk 2 Tjejer Totalt 76 78 8 82 84 86 88 9 92 Tittar vi på dessa figurer så ser vi att aktiv träning minskat över tid och att det minskar både bland tjejer och killar när man blir äldre. Gruppen utrikesfödda och särskolan följer detta mönster också. När vi även tittar på svarsalternativen att man sällan eller aldrig tränar så ökar det över tid och mellan årskurserna. Fig. 4.9: Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen över tid. Redovisas i %. 12 Fig 4.9 Svarsalternativ: Mer sällan eller aldrig 8 6 Åk 2 4 2 9 12 15 18 37

4.5 TOBAK, ALKOHOL OCH ANDRA DROGER LUPP-enkäten har några frågor i detta ämne. Vi har valt att kort skriva det vi ser i resultatet men eftersom det finns andra enkäter som gör mer heltäckande undersökningar inom detta område hänvisar vi till dessa undersökningar. Men i LUPP-resultatet har vi sett: När det gäller tobak så har det inte skett någon större förändring från 15. Det vi kan se är att det skett en liten ökning sedan 15 i antalet personer som snusar flera gånger i veckan till i stort sett varje dag och majoriteten av de som snusar är killar. I jämförelse med årskurs 2 på gymnasiet så är det fler äldre som snusar flera gånger i veckan till i stort sett varje dag, även här är det majoriteten killar som snusar. 92% av de i årskurs 8 dricker alkohol sällan eller aldrig och de som dricker någon eller några gånger i månaden har ökat med 2% från 15. I jämförelse mellan kön och utrikesfödda är det ingen större skillnad. På frågan: F6b. Hur får du oftast tag på alkohol? Har de flesta svarat att de får tag på alkohol via kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner eller tar från föräldrarna utan att de vet om det. Även på denna fråga är det ingen större skillnad när man jämför mellan utrikesfödda, tid eller kön. Däremot om man gör en jämförelse med årskurs 2 på gymnasiet så har de flesta svarat att de oftast får tag på alkohol från en annan vuxen. 86% av de som svarat i årskurs 8 får inte dricka alkohol för sina föräldrar. På frågan: F8. Har du någon gång använt narkotika? Har 4% svarat att de har använt narkotika en gång, ett fåtal gånger eller flera gånger. Här har antalet personer fått en liten ökning sedan 15. På vilken eller vilka typer av narkotika som använts har de flesta svarat att de använder hasch. När man jämför med årskurs 2 på gymnasiet så är även där hasch den mest använda typen av narkotika. Sedan årskurs 8 15 har användningen av hasch ökat och marijuana(cannabis) har sjunkit. I jämförelse mellan kön och utrikesfödda är det ingen större skillnad. Man kan även se att majoriteten köper narkotika från någon person på orten. 38

5 Trygghet Trygghet och säkerhet är en nödvändig grund för annat att vila på. Ett av Örnsköldsviks kommuns mål är: Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. I Örnsköldsviks kommun ska man kunna åldras tryggt. Man ska få den vård och stöd som man behöver, med en kvalitet som man är nöjd med. Man ska uppleva trygghet i samhället även när det gäller att vistas i olika miljöer och att kunna ha en meningsfull tillvaro. 5.1 ATT KÄNNA SIG TRYGG Att uppnå att alla alltid känner sig trygg i alla sammanshang är en utopi. Trots detta väljer vi att endast redovisa svaret Alltid på frågan om man känner sig trygg på följande ställen, se Fig. 5.1 5.3. På denna fråga i enkäten finns svarsalternativen aldrig, sällan, oftast och alltid samt att på frågan gällande trygghet i samband med träning och besök ungdomens hus kan man svara ej aktuellt. I vårt arbete i kommunen jobbar vi med att skapa en trygg och säker kommun och känner då att nöja sig med oftast innebär att vi säger att det är okej att ibland känna sig otrygg. Det vi kan se om vi slår ihop Alltid och Oftast så sker det ingen större skillnad över tid totalt utan där förändringen sker mellan dessa två svarsalternativ. 39

Fig. 5.1 5.3: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i % 9 8 7 Fig 5.1 Svarsalternativ: Alltid Åk 2 Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % 9 8 7 Fig 5.2 Svarsalternativ: Alltid -12-15 -18

Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 9 8 7 Fig. 5.3 Svarsalternativ: Alltid Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Efter några års nedgång så kan vi nu se att det i årskurs 8 ändras på en del områden. Samma tendens finns inte hos de i årskurs 2. Tjejer, utrikesfödda och de på särskolan upplever sig alltid trygga i lägre utsträckning än kullar i samma ålder. I Fig. 5.4 visar vi tendensen över tid med svarsalternativ alltid och oftast för årskurs 8. Fig. 5.4: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % 9 8 7 5.4 Svarsalternativ: Alltid och Oftast -12-15 -18 41

Som en följdfråga till denna fråga bad vi de som gett annat svarsalternativ än alltid att berätta vad orsaken/orsakerna är. Sammanfattning på frågan: Om du gett annat svar än alltid på något svarsalternativ på fråga E2. Vad är då orsaken/orsakerna till att du någon gång känt dig otrygg? Många i de öppna svaren har angett att det är otryggt inne i centrum speciellt när det är mörkt ute och sent på kvällen, när folk följer efter en, på bussarna, killar och män. När det sker mobbing i skolan. På sociala medier och internet är det en otrevlig miljö vilket gör att man känner sig otrygg. 5.2 BEMÖTANDE, BEHANDLING OCH UPPLEVELSE Fig. 5.5 5.7: När du ser tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % 15 Fig 5.5 Svarsalternativ: Ja Någon har hotat mig 5 9 12 15 18 Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jämförelse årskurs 8 totala gruppen och kön. Redovisas i %. 15 5 Fig 5.6 Svaralternativ: Ja Tjej Kille Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 42

Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i % Fig 5.7 Svarsalternativ: Ja Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Åk 2 Någon har stulit från mig Någon har hotat mig 2 4 6 8 12 14 16 När vi tittat på denna fråga måste vi komma ihåg att 4% kanske inte låter så mycket men att dessa 4% av totalgruppen motsvarar 21 individer. På dessa frågor har det även funnits svarsalternativet vill inte svara och på dessa fyra frågor är det mellan 3-5% som valt detta alternativ. Vad som är orsaken till att man inte velat svara vet vi inte. Gruppen utrikesfödda ligger ca 3% högre i alla dessa frågor. I gruppen från särskolan ligger man också högre. Fig 5.8-5.9: Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % Fig 5.8 Svarsalternativ: Nej 9 8 7 9 12 15 18 Nej Nej Åk 2 43

Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 5.9 Svaralternativ: Under längre period och Enstaka gånger 25 15 5 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Över tid kan vi se att i årskurs 8 så är det fler som blivit utsatta men i årskurs 2 har det ökat med de som upplever att de inte blivit utsatta för mobbing, trakasserier eller blivit utfryst. Tjejer, utrikesfödda och de på särskolan upplever detta i högre utsträckning än killarna i samma årskurs. De som svarat att de blivit utsatta för mobbing, trakasserier eller utfrysta fick en följdfråga på vart de blev detta. Dessa alternativ kunde de välja mellan samt kryssa i flera alternativ: Hemma I någon annans hem I mitt bostadsområde På väg till eller från skolan I skolan På träning eller annan organiserad fritidsaktivitet På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På internet/i mobilen Annat Utav de som fick följdfrågan så är skolan den plats som de flesta upplever att de varit utsatta för dessa saker och tjejerna är mer utsatt där än killarna. På internet /mobilen är nästa plats som sticker ut och där är det mer än dubbelt så många tjejer som upplever att de blivit utsatta för detta. De övriga platserna fördelas jämt. 44

Fig 5.-5.11 Har du under de senaste sex månaderna, upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så du har mått dåligt? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % 72 Fig 5. Svarsalternativ: Nej 7 68 66 64 Nej Nej Åk 2 62 58 12 15 18 Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 35 Fig 5.11 Svaralternativ: Flera gånger till någon gång 25 15 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan 5 Ja, flera gånger Ja, någon gång Över tid kan vi se att det är fler som upplever sig rättvist behandlade. Jämför vi mellan kön, utrikesfödda och särskolan upplever killar i lägre utsträckning att de är utsatta. 45

På följdfrågan av vem eller vilka man blivit orättvist behandlad av är det i huvudsak och i klar majoritet dessa: 1. Andra elever/ungdomar 2. Personal inom skolan 3. Familj/släkt 4. Annan person Vidare fick man svara på av vilken/vilka orsaker man tror man blivit orättvist behandlad. 1. Annan orsak 2. Vet ej 3. Utseendet 4. Kön 5. Etnisk tillhörighet 6. Könsindentitet/könsuttryck I sista figuren kan vi se i vilken utsträckning ungdomarna vet vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Fig 5.12: Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen, över tid och kön. Redovisas i % 95 9 85 8 75 7 65 Fig 5.12: Svarsalternativ: Ja -15-18 Åk 2-15 Åk 2-18 Total Tjej Kille Vi kan se en ökning sedan 15 att ungdomar har mer kunskap om vart de kan vända sig om de blir illa behandlade eller mår dåligt. Det gäller docck inte killar i årskurs 2. Tjejer i allmänhet har större kunskap om var de ska vända sig när det gäller dessa frågor, speciellt tjejer på gymnasiet. Tittar vi på gruppen utrikesfödda vet de i lägre utsträckning vart de kan vända sig om de blir dåligt behandlade eller mår dåligt. 46

6 Arbete Det finns tre frågor om arbete i enkäten 13-16 år. Frågorna är: Har du något extrajobb just nu? Hade du något sommarjobb i somras? Samt finns det en fråga om hur man fick sitt sommarjobb. 6.1 ATT JOBBA OCH VILJA JOBBA Fig. 6.1 6.2: Har du något extrajobb just nu? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % Fig 6.1 Ja Nej, men jag vill ha ett extrajobb Nej, jag vill inte ha något extra jobb -15-18 Tjej Kille Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % Fig 6.2 35 25 15 5 12 15 18 Ja Ja Åk 2 47

Fig. 6.3 6.4: Hade du något sommarjobb i somras? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % 8 Fig 6.3-15 -18 Tjej Kille Ja Nej, men jag sökte utan att lyckas Nej, jag sökte inte något sommarjobb Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % Fig 6.4 8 Ja Ja Åk 2 12 15 18 Vi kan se att i årskurs 8 så skiljer det sig inte gruppen utrikesfödda och de på särskolan mot gruppen i sin helhet. Tjejer vill i högre utsträckning ha ett extrajobb men i lägre utsträckning ett sommarjobb. Inte helt överraskande är det fler på gymnasiet som både har extrajobb och sommarjobb. På frågan om hur man fick sitt sommarjobb så får majoriteten i årskurs 8 det genom någon i familjen eller annan släkting eller person som man känner. 48

7 Framtid Majoriteten, 92% av de i årskurs 8 ser ganska eller mycket positivt på framtiden. Tjejer, de utrikesfödda och de på särskolan är lite mer negativa. 7.1 FRAMTIDEN OCH UTBILDNING Fig. 7.1 7.2: Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Jämförelse årskurs 8 över tid. Redovisas i % Fig 7.1 9 12 15 18 Gå gymnasiet i kommunen jag bor i nu Gå gymnasiet i annan kommun Börja jobba Vet inte Annat: Jämförelse årskurs 8 totala gruppen och kön. Redovisas i % Fig 7.2 7 Tjej Kille Gå gymnasiet i kommunen jag bor i nu Gå gymnasiet i annan kommun Börja jobba Vet inte Annat: 49

Tjejer vill i högre utsträckning läsa vidare på gymnasiet. I gruppen utrikesfödda är dubbelt så många osäkra på vad de helst vill göra. Över tid ser vi att de som vill läsa gymnasiet i kommunen har ökat men även de som inte vet har ökat. Fig 7.3-7.4: Tror du att du kommer läsa vidare efter grundskolan (direkt eller senare)? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen över tid. Redovisas i % Fig 7.1:Tror du att du kommer läsa vidare efter grundskolan? 35 25 15 5 15 18 Ja, studieförberedande program på gymnasiet Ja, yrkesförberedande program på gymnasiet Ja, gymnasiet men är osäker på vilket program Nej, tror inte jag kommer läsa vidare Vet inte Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön och över tid. Redovisas i % Fig 7.4 45 35 25 15 5 Ja, studieförberedande program på gymnasiet Ja, yrkesförberedande program på gymnasiet Ja, gymnasiet men är osäker på vilket program Nej, tror inte jag kommer läsa vidare Vet inte Tjej Kille Osäkerheten om vilket program har över tid visats och även en minskning på de som tror sig söka studieförberedandeprogram. En ökning på de som inte vet om de kommer läsa vidare efter grundskolan. Tjejer är mer osäkra på vilket program de ska söka medan fler killar inte vet om de ska läsa vidare efter grundskolan.

7.2 BO ELLER INTE BO I ÖRNSKÖLDSVIK? Fig. 7.5: Tror du att du kommer flytta från kommunen och vilka är orsakerna? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan samt årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen. Redovisas i %. Fig 7.5 Särskolan Utrikesfödd Ja Kille Tjej Åk 2 7 8 *Går man på gymnasiet har man endast kunnat svarat Ja eller Nej men i grundskolan har man även kunnat svara; Har inte tänkt på det. Detta svarsalternativ har knappt hälften svarat valt. Fig. 7.6: Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön och utrikesfödd. Redovisas i %. Fig 7.6 Tjej Kille Utrikesfödd 51

Elever i årskurs 8 anger att den största anledningen till att flytta från kommunen är arbete och studier. Det gäller oavsett om man är kille eller tjej, född i Sverige eller utomlands. Tjejer ger också uttryck för att vilja komma närmare en större stad och killarna svarar att deras fritidsintressen är en stor orsak till att flytta från kommunen. Är man utrikesfödd så betyder familj och släkt väldigt mycket vid ett sådant ställningstagande. Tittar vi på jämförelser över åldersgrupper så skiljer sig anledningarna till varför man tror att man kommer flytta. Se Fig. 7.7. Fig. 7.7: Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? Jämförelse årskurs 8, årskurs 2 på gymnasiet och unga vuxna. Redovisas i %. 7 Fig 7.7 Åk 2 Unga vuxna 52

7. 3 VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT BO I ÖRNSKÖLDSVIK? Fig. 7.8: När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det/de alternativ som du tycker är det bästa med din kommun? Jämförelse årskurs 8 totala gruppen, kön och utrikesfödd. Redovisas i % Fig 7.8 7 Tjej Kille Utrikesfödd Det bästa med att bo i Örnsköldsvik är: Familj/släkt Kompisar/partner Fritidsintressen Bra miljö för barn att växa upp i Närheten till naturen Jämför vi över åldersgrupper ser vi att fritidsaktiviteter blir mindre viktiga medan faktorer som familj och släkt, kompisar och partner, naturen och uppväxtmiljön ökar. 53

Fig. 7.9: När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det/de alternativ som du tycker är det bästa med din kommun? Jämförelse årskurs 8, årskurs 2 på gymnasiet och unga vuxna. Redovisas i %. Fig 7.9 8 7 Åk 2 Unga vuxna Stycket om framtid avslutas med två frågor: 1. Får du gifta dig med vem du vill? 2. Hur ser du på framtiden? På frågan om du får gifta dig men vem du vill ser vi ingen skillnad över tid och ser vi på årskurs 8 totala gruppen och jämför med utrikesfödda ser det ut såhär: Jag får gifta mig med vem jag vill 89% Utrikesfödd 71% Ja men bara om personen har 1% Utrikesfödd 4% samma religiösa, etniska eller kulturella bakgrund Ja, men bara om personen 2% Utrikesfödd 6% är av ett annat kön än mig Nej 2% Utrikesfödd 6% Vet ej 6% Utrikesfödd 12% Som vi ser skiljer det sig mellan gruppen totalt och utrikesfödda. Avslutningsvis kan vi berätta att 92% av de i årskurs 8 ser positivt på framtiden och det är ingen skillnad över tid. Gruppen utrikesfödda och särskolan ligger lite lägre. 54

8 Jämförelse LUPP-kommuner Efter en överblick över totalresultatet för alla de 49 kommuner som genomfört LUPP 18 kan vi se några skillnader. När det gäller nöjdhet i vissa frågor ligger ungdomar i Örnsköldsvik lite högre när det gäller nöjdheten över sitt liv i allmänhet och sin fritid. Övrigt ligger vi lika. FRITID Unga i Örnsköldsvik upplever i lite högre utsträckning att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på sin fritid. Men de har svårare att ta sig dit och att familjen och ekonomin begränsar i större utsträckning. Unga i den totala LUPP-gruppen håller i högre utsträckning på med skapande och kulturella verksamheter och aktiviteter. Unga från Örnsköldsvik besöker och känner sig tryggare på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande i lite högre utsträckning. Där det är ganska stor skillnad är på frågan om du besöker på sport och idrottsevenemang. Här är det 8% fler unga i Örnsköldsvik som gör det. Hemmet är det vanligaste stället för alla när man vill träffas. En tydlig skillnad i jämförelse med LUPP-kommunerna är när man möts upp på gallerior eller i centrum. I Örnsköldsvik gör man det 16% högre omfattning. Däremot när det gäller att träffas utomhus gör man det i 12% lägre grad. SKOLAN I Örnsköldsvik trivs eleverna i årskurs 8 men stämningen på sin skola i lite högre utsträckning. Mobbingen är densamma men rasismen är det lugnare med i Örnsköldsvik. Våld förekommer i lite lägre utsträckning och man upplever i Örnsköldsvik att lärare och elever visar mer respekt för varandra, eleverna upplever också att skolan agerar om en lärare kränker en elev i högre utsträckning. Tillgången till datorer är bättre i Örnsköldsvik men ungdomar i övriga LUPP-kommuner skattar skolmiljön, skolmaten och skolbiblioteket högre. När det gäller elevråd, uppmuntran att medverka i råd och information och vilket inflytande man har på skolan skattar unga i Örnsköldsvik detta högre. 55

I Örnsköldsvik får man påverka skolans regler mer medan ute och innemiljön påverkar man i mindre omfattning än i LUPP-kommunerna totalt. INFLYTANDE Generellt ligger Örnsköldsviks årskurs 8 lägre på alla frågor under inflytande och påverkansstycket. De har ett lägre intresse för politik, samhällsfrågor och vad som händer i världen samt att de i lägre utsträckning vill vara med och påverka sin kommun. Ungdomar i Örnsköldsvik genomför även politiska handlingar i lägre utsträckning så som demonstrera, medborgarförslag eller kontakta politiker. Förtroendet för politiker och vuxna i allmänhet är lika, runt %. HÄLSA I Örnsköldsvik skattar årskurs 8 sin hälsa som mycket bra i lite högre utsträckning än LUPPkommunerna i övrigt, samt att de i lägre grad upplever psykosociala besvär än LUPPkommunerna i sin helhet. TRYGGHET Tryggheten skattas lite högre på olika platser i Örnsköldsvik samt att man upplever sig blivit utsatt för mobbing och orättvis behandling så man mått dåligt i lägre utsträckning. Fler i Örnsköldsvik än i LUPP-kommunerna upplever att de blivit orättvist behandlade på grund av kön och könsuttryck. ARBETE Inga större skillnader i jämförelse med LUPP-kommunerna totalt. FRAMTIDEN Fler unga i Örnsköldsvik vill läsa gymnasiet i kommunen man bor i medan fler ungdomar i totalsvaren vill läsa i en annan kommun. Färre från Örnsköldsvik tror att man kommer flytta från kommunen men framförallt fler har inte tänkt på det. Anledningen till att man kommer flytta är densamma som i andra kommuner. Fler i Örnsköldsvik anser att de kommer få gifta sig med vem de vill. När det handlar om hur man ser på framtiden är det ingen skillnad. 56

57

Örnsköldsviks kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och Fritidsavdelningen Kultur och ungdomsenheten Frågor och funderingar kring rapporten, kontakta: Namn: Camilla Larsson, Demokratisamordnare Telefon: 6-88645 E-post: camilla.larsson@ornskoldsvik.se Adress: 891 88 Örnsköldsvik Rapporterna finns på: www.ornskoldsvik.se/ungasinflytande Rapporten producerad av: Text: Camilla Larsson, Linnea Thunell och Jan Lindström Layout: Linnea Thunell 19-1- Örnsköldsvik Version 1. 58