LUPP 2018 GYMNASIET ÅK 2 LUPP MAKT INFLYTANDE OCH GODA LEVNADSVILLKOR

Transkript

1 LUPP LUPP 18 GYMNASIET ÅK 2 MAKT INFLYTANDE OCH GODA LEVNADSVILLKOR

2

3 Innehållsförteckning Förord...1 Bakgrund....2 Inledning Fritid...8 Skola..16 Inflytande Hälsa.. 34 Rapporten är färgkoordinerad! Trygghet.. 41 Arbete..49 Framtid...52 Jämförelse LUPP-kommuner..59 Slutord...62

4 Förord Att ha goda levnadsvillkor innebär enligt regeringens definition bland annat att få tillägna sig sina rättigheter och ha makt över sitt liv. En viktig del i detta är att få möjlighet till att göra sin röst hörd, bli lyssnad på och ha möjlighet till inflytande. Örnsköldsviks kommuns barn- och ungdomspolitiska policy och strategi lägger fokus på just detta. Att skapa förutsättningar för unga att komma till tals, skapa möten mellan unga och beslutsfattare så att de beslut vi tar i kommunen ska vara barnrättssäkra och bidra till att Örnsköldsvik blir en plats i världsklass för unga att leva, bo och verka i. Det pratas ofta om att unga är framtiden men unga är här och nu. Utifrån detta måste vi ständigt jobba med att vara uppdaterade på hur ungas vardag ser ut, ha en omvärldsbevakning så att vi väljer rätt riktning och fattar bra beslut. Resultatet av LUPP kan vara en hjälp till detta. Nu 18 har vi genomfört LUPP igen och det är tre år sedan vi gjorde det sist. Hösten 15 i oktobernovember genomfördes förra enkäten. När vi nu tittar på resultatet måste vi också fundera på vad som hänt i samhället från det enkäten stängdes och öppnades igen oktober 18. Mot slutet av 15 kom det mängder av flyktingar till Sverige. Bara i Örnsköldsvik kom det drygt afganska pojkar samt alla familjer. Inte bara i Örnsköldsvik utan i stora delar av Sverige mobiliserades folk för att möta flyktingströmmen, vilket innebar att samhällsbilden förändrades. Det som också påverkat ungdomssituationen i Örnsköldsvik är att hösten 16 fick unga i åldern 7-19 år gratis busskort i hela Örnsköldsviks kommun. Samma år invigdes kommunens skateboardpark i centrala stan, vilket har bidragit till att aktiviteten och ungdomars rörelsemönster har förändrats. I april -17 råkade Sverige ut för ett av de största terrordåden i modern tid, då det kördes en lastbil på Drottninggatan i Stockholm och färden slutade i entrén på Åhléns där fyra personer dödades varav en ung tjej. Hösten 17 väcktes vi till #MeToo som blåste liv i jämställdhetsdebatten och framför allt debatten om att få äga sin kropp och alla människors lika värde. Nu hösten 18 har vi haft val och när detta skrivs drygt 3 månader senare har vi just fått en ny regering. Nu vi nu sätter oss och går igenom svaren på LUPP-enkäten från 74 stycken ungdomar i åldern år kommer vi ha dessa skeenden med oss. Låt denna rapport ge dig en bild av hur unga upplever sin livssituation i Örnsköldsvik, väcka frågor men låt den framförallt ge dig underlag för fördjupning via dialog och möten med unga. Det kan ju också vara så att din verksamhet vill använda underlaget för en forskare att fördjupa sig i något område. Ta då kontakt med mig så kan det lösas. Camilla Larsson Demokratisamordnare 1

5 Bakgrund 1. UNGDOMSPOLITIKEN Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar frågor om ungas levnadsvillkor. Det övergripande målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. (Regeringens proposition 13/14:191 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande). Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan år bör ha ett ungdomsperspektiv. Det ungdomspolitiska arbetet förutsätter insatser på såväl nationell, regional och lokal som internationell nivå. Till området hör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 1.2 BARNKONVENTIONEN 199 skrev Sverige på konventionen om barnets rättigheter. Sedan dess har det jobbats i kommuner, landsting, regioner och i verksamheter med att implementera konventionen i verksamheterna. Som ett steg i att stärka barnets rättigheter har Sveriges riksdag beslutat att från 1/1 blir barnkonventionen svensk lagstiftning. Detta innebär att barn mellan -18 år blir egna rättighetsbärare och att barnkonventionen inte blir ett perspektiv bland andra utan en lag jämställd andra lagar. Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter. Barnkonventionen består av 54 artiklar men har 4 grundprinciper som man alltid lutar sig mot. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen är: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. 2

6 Inledning Hösten 14 antogs den kommunala barn- och ungdomspolitiska policyn i fullmäktige och strategin antogs i kommunstyrelsen. Dokumenten omfattar alla barn och unga i Örnsköldsviks kommun mellan -25 år. Den övergripande inriktningen för policyn är alla barn och unga ska ha möjlighet att forma sina liv och ha inflytande över samhällsprocessen. Som den nationella propositionen är även det lokala sektorsövergripande men Kultur- och Fritidsavdelningen har ett särskilt uppdrag kring barn- och ungdomspolitiken. I strategin står det att vi som kommun ska jobba med olika verktyg för att följa upp ungas levnadsvillkor i kommunen, ett av dessa verktyg är LUPP. LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkät som MUCF-myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tillhandahåller åt kommuner att genomföra. Enkäten fokuserar på följande områden: Skola, fritid, inflytande, hälsa och trygghet, framtid och arbete. Örnsköldsviks kommun har sedan 9 genomfört LUPP vart tredje år i årskurs 8 på grundskolan och 2 på gymnasiet. Från och med 15 genomfördes även enkäten i målgruppen födda -95 och i år 18 genomfördes den både i gruppen födda -95 och -98. I dagsläget är det över kommuner som kontinuerligt genomför LUPP i Sverige. Detta gör att vi även kan jämföra oss med riket likväl som vi kan bryta ner vår kommunala rapport till områden. Sedan 9 gör de flesta kommuner i Västernorrland enkäten med samma intervall. Detta innebär att vi kan ha ett sammarbete i länet och även följa upp statistik för länet. 3

7 2.1 ÅTERKOPPLING, DIALOG OCH FÖRANKRING Från 9 har FoU forsknings och utvecklingsavdelningen på kommunförbundet gjort rapporter åt kommunerna. Dessa har sett lite olika ut men några frågor har följts sedan dess och det kommer det även göras under 19 med utgångspunkt från 18 års resultat. En mer övergripande rapport utifrån rådata gör vi själva och det är den du har i din hand nu. Sedan 9 har vi jobbat med att utveckla metoder för dialog mellan unga och beslutsfattare, vi har även under denna tid lärt oss vikten av mötena och samtalen för att få till förändringar och vidgade perspektiv. Utifrån denna kunskap och att ett enkätresultat blir mer en sanning efter dialog och samtal om resultatet kommer vi ägna våren 19 åt just detta. Vi ska utifrån LUPP-resultatet mötas unga och beslutsfattare för att kartlägga kommunens utmaningar och komma med förslag på lösningar. Unga är här och nu och tillsammans skapar vi ett Örnsköldsvik i världsklass! 2.2 GENOMFÖRANDE, KVALITET OCH TROVÄRDIGHET Totalt i hela kommunen går det 661 elever som går årskurs 2. 3 stycken har svarat på enkäten vilket motsvarar 61%. Totalt i årskurs 8 går det 667 elever. Av dessa har 567 besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 85%. LUPP-undersökningen i årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan är en totalundersökning. Det vill säga att samtliga högstadie- och gymnasieskolor i kommunen har deltagit. Viktigt att komma ihåg, är att enkäten är frivillig för alla att fylla i. Undersökningen omfattar även särskoleelever. Både på grund- och gymnasiesär har man låtit alla elever svara oavsett ålder. Dessa har även fyllt i att de går på särskolan så vi kan göra jämförelser mellan unga som går på särskolan med övriga svarande. I urvalet ingår även elever som kommer från andra kommuner men går i skolan i Örnsköldsviks kommun. Dessa är färre än 3 personer per åldersgrupp så de finns inte med som en variabel och påverkar inte statistiken i sin helhet. I urvalet är det en ganska jämn fördelning över kön och gruppen med ej födda i Sverige och med utomnordiskt födda föräldrar finns med. LUPP-enkäten finns på flera språk vilket gett nyanlända möjlighet att svara på enkäten. Exakt hur många som valt detta alternativ att svara på annat språk än svenska kan vi inte se. Vi kan se att i årskurs 8 är 9% utrikesfödda och på gymnasiet årskurs 2 13%. 4

8 2.3 DATAINSAMLING OCH DATAHANTERING I enkäten förekommer frågor som kan upplevas som känsliga. Några exempel är frågan om sexuell läggning och frågan om funktionsnedsättning. På just dessa frågor finns möjlighet att svara vill inte definiera eller vill inte svara. En annan fråga är när man ska svara på vilken skola man går på så har vi efter samråd med skolorna valt att lägga in grundsär och gymnasiesärskolorna som egna svarsalternativ. Här har eleverna själva kunnat välja att svara den skola som särskolan ligger vid om de inte vill välja särskola. All data har samlats in av kommunen via MUCF s LUPP-verktyg och det är kommunen som handhar filer och rådata. MUCF har även tillgång till materialet för att använda i deras uppdragsarbete med att kartlägga ungas levnadsvillkor i Sverige. 2.4 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: Denna rapport är endast en sammanställning av rådata med en del reflektioner. Denna rapport redovisar svaren från Gymnasiet årskurs 2. I vissa fall kan vi ha gjort en jämförelse med grundskolan och unga vuxna. I diagram kan det vara fler än % eller fler än max antalet som har svarat och det beror på att vissa frågor kan den som svarar välja flera svarsalternativ. Åk är en förkortning av årskurs. I rapporten används begrepp Åk 8 (innebär årskurs 8 på grundskolan) och (innebär årskurs 2 på gymnasiet). Unga vuxna är de födda - 98 och -95. När det står i procent är det viktigt att komma ihåg vad det är procent av så man får rätt utgångspunkt. När vi visar jämförelser med dem utrikesföda och från särskolan så är procenten beräknad på det antalet som svarat att de är utrikesfödd eller går på särskolan När vi redovisar öppna svarsalternativ så har vi gjort en sammanställning av dem. Citaten som finns med i rapporten är tagna från de öppna svarsalternativen. Denna rapport visar en överblick av ungas levnadsvillkor i Örnsköldsviks kommun och är en bra ingång till fördjupningar i samtal och dialog med unga 5

9 Makt, inflytande och goda levnadsvillkor Det övergripande målet för den nationella ungdomspolitiken, alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.. Målet har sedan brutits ner i tre kategorier: Goda levnadsvillkor - tillgång till resurser Makt att påverka sina liv - självständighet Inflytande över samhällsutvecklingen - tillgång till det demokratiska systemet Mål Goda levnadsvillkor Makt att påverka sina liv Inflytande över samhällsutvecklingen För att nå målet behöver jag ha en... Innebär... känsla av att ha tillgång till resurser. Utbildning, ekonomi och arbete, bostad, hälsa, trygghet och fritid.... känsla av självständighet.... känsla av att ha tillgång till det demokratiska systemet. Individens förutsättningar och Demokratins form och möjligheter att forma sitt eget liv. innehåll, möjligheten att kunna påverka. Goda levnadsvillkor, makt att påverka sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen går alla in i varandra. Om jag har en utbildning kan det leda till ett arbete, som i sin tur gör att jag har möjlighet att ha en egen bostad. Jag har alltså tillgång till resurser. Har jag det ökar min självständighet och jag som individ har bättre förutsättningar och möjlighet att forma mitt eget liv. Har jag tillgång till resurser i form av trygghet och fritid ökar sannolikt min hälsa och jag känner mig mer självständig. Om jag vet vilka demokratiska rättigheter jag har och kan använda dem och påverka saker som i sin tur berör mig, känner jag att jag har inflytande över samhällsutvecklingen. 6

10 2.5 FRÅGOR OM FAKTA KRING DEN SOM SVARAT PÅ ENKÄTEN Första delen i LUPP-enkäten lyfter frågor om: Kön Sexuell läggning Om du har en tillfällig sjukdom/funktionsnedsättning Vart du, dina föräldrar är födda Hur länge du bott i Sverige om du inte här född där Dina föräldrars huvudsakliga arbetsuppgift Oro för föräldrar ekonomi Om du själv har fått avstått något senaste 6 månaderna pga. familjen inte har råd Hur nöjd är du i årskurs 2 med följande: Svarsalternativen Ganska nöjd och Mycket nöjd är sammanslagna och redovisas nedan. Skolan 84% Utbildningen 87% Kompisar 91% Familjen 9% Din ekonomi 76% Fritiden 84% Livet i sin helhet 78% När det gäller sexuell läggning svarar 88% att de är heterosexuella, 4% bisexuell, % homosexuell, 5% osäker på sin sexuella läggning, 1% annat och 2% vill inte definiera sig. 83% Anser inte att man har någon sjukdom eller funktionsnedsättning. 8% är ganska eller mycket orolig för sina föräldrars ekonomi. 84% anser att de inte behövt avstå att göra eller köpa något på grund av att familjen inte har haft råd. På enkäten har 3 stycken i årskurs 2 på gymnasiet svarat varav 55% är tjejer och 45% är killar. 13% är utrikesfödda. Inom gruppen gör vi inga jämförelser med sexuell läggning, föräldrars barkund och ekonomi i denna rapport utan endast jämförelser mellan kön, utrikesfödd och särskolan. Vill man göra en analys och använda resultatet från LUPP finns detta material att tillgå.. 7

11 1 Fritid 1.1 FINNS DET SAKER ATT GÖRA PÅ FRITIDEN? Fritiden är en stor del av vår vardag och för årskurs 2 på gymnasiet i Örnsköldsvik kan vi se på frågan om hur nöjd man är med sitt liv när det gäller fritiden har andelen minskat sedan 15 från 87% till 84%. Jämför vi tjejer och killar skiljer det sig med 7% och killarna är mer nöjda med sin fritid. Gruppen utrikesfödda och de på särskolan skiljer sig med 3 respektive 4% nedåt från gruppen i sin helhet. Fig. 1.1 Hur mycket eller lite finns det att göra på din fritid? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i %. Fig Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Upplevelsen av att det finns Väldigt eller Ganska mycket att göra på fritiden har minskat med 4% från 61% -15 till 57% -18 och upplevelsen att det finns Väldigt lite/inget att göra har ökat med 5%. Gruppen utrikesfödda och de på särskolan upplever i högre utsträckning än totalgruppen i årskurs 2 på gymnasiet att det finns Ganska lite till ingenting att göra på fritiden. Upplevelsen om hur mycket det finns att göra på fritiden skiljer sig även mellan årskurser. Se Fig

12 Fig. 1.2 Hur mycket finns det att göra på din fritid? Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan totala gruppen och kön. Redovisas i %. 8 Fig 1.2 Svarsalternativ Väldig toch Ganksa mycket 6 Åk 8 Tjej Kille Total De i årskurs 8 upplever att det finns mer att göra på fritiden än de i årskurs 2 på gymnasiet. Killar i båda årskurserna upplever det finns mer att göra än tjejer. 1.2 VAD GÖR DU PÅ DIN FRITID? Fig Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % Fig 1.3 Svarsalternativ: Varje dag till Varje månad

13 En stor grupp svarar annat och för de har det funnits en öppen följdfråga om vad de då gör. Sammanfattning på frågan: Du markerade annat på förra frågan om vad du gör på din fritid. Berätta gärna om vad det är. Många är med partner, familj och vänner. Spelar onlinespel, ser på film/serier och är på Youtube. Det som skiljer sig en del med årskurs 2:orna mot 8:orna är att fler verkar jobba extra. Många nämner också motorintresse och snöskoteråkning. Bakning och laga middagar är också ett intresse hos många. 1.3 ORSAKER TILL ATT DU INTE GÖR SAKER PÅ DIN FRITID Fig. 1.4 Hur stämmer detta in på dig? Jämförelse årkurs 2 i totala gruppen över tid, utrikesfödd samt särskolan., Redovisas i % 9 Fig 1.4 Svarsalternativ: Stämmer helt till Stämmer delvis Utrikesfödd Särskolan Finns saker att göra men inget som intresserar mig Finns saker att göra men min familj säger NEJ Finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Finns saker att göra men det kostar för mycket På alla dessa fyra påståenden så har det skett en liten förändring sedan 15. Gruppen utrikesfödda och de från särskolan är mer begränsade utifrån dessa påståenden. Gruppen tjejer anser i högre utsträckning än killar att det finns saker att göra men inget som intresserar dem.

14 Fig. 1.5 Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön, Redovisas i % Fig 1.5 Kille Vet ej Nej Tjej Ja Tjejer tycker i större utsträckning än killar att det saknas fritidsaktiviteter och det är även fler tjejer som inte vet. I denna fråga har det inte skett någon skillnad över tid. Det som skiljer sig är gruppen utrikesfödda. I denna grupp är det 57% som saknar aktiviteter på fritiden. Vad saknar man då? Detta är alltid en komplex fråga att ställa men av alla de öppna svaren som kommer in så är det många som inte riktigt kan förklara det bara saknas. Det som blir väldigt genomgående är kritik mot de som bedriver fritidsverksamhet riktat mot ungas fritid då de unga efterfrågar mycket som redan finns, men som uppenbarligen inte synliggörs. Avsaknaden av ett ställe att vara på för unga i vår ålder (17år), en fritidsgård som inte är för småbarn. Mer aktiviteter som inte är idrott. Mer festivaler och likande aktiviteter saknas. 11

15 1.4 VART TRÄFFAS MAN PÅ FRITIDEN? Fig. 1.6 När du träffar dina kompisar på fritiden, vart brukar ni då vara? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid, Redovisas i % Fig *På denna fråga har den svarande kunnat fylla i flera svarsalternativ. Fig När du träffar dina kompisar på fritiden, vart brukar ni då vara? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och, kön. Redovisas i % Fig Tjej Kille *På denna fråga har den svarande kunnat fylla i flera svarsalternativ. 12

16 Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig Utrikesfödd Särskolan *På denna fråga har den svarande kunnat fylla i flera svarsalternativ. VIKTIGT! Gruppen i särskolan och utrikesfödda är liten i förhållande till totalgruppen och procenten för dessa två indikatorer är beräknad på den gruppens svar. I huvudsak träffas man hemma hos varandra och detta är lika för grund- och gymnasieelever. Skillnaden är utrikesfödda och de på särskolan. Det skiljer sig även mellan tjejer och killar, där det är vanligare att tjejer träffas hemma. Sociala medier och internet är en stor mötesplats. Fritidsgården, ungdomens hus eller liknande har sedan 15 en minskning och det är i huvudsak killar som besöker denna arena. Bland gruppen utrikesfödda och särskolan är denna arena även en plats för möten i större utsträckning än gruppen i sin helhet. Tabellen bekräftar också vad många som möter unga upplever: att centrala Örnsköldsvik och lokalerna där är en plats man möts på oftare. En större grupp tjejer än killar möts på dessa platser. Gruppen utrikesfödda fördriver även de mer tid på stan är övriga gruppen. 13

17 1.5 DELTAGANDE I FÖRENING Fig. 1.9 Är du medlem i någon förening? Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan totala gruppen över tid, Redovisas i % Fig 1.9 Svarsalternativ: Ja Åk 8 På denna fråga i enkäten är det tydligt att det gäller alla typer av föreningar och exempel på vad det kan vara. Över tid kan vi se att medlemskapet i föreningar har minskat och det stora tappet står gruppen i årskurs 8 för. Tittar vi endast på gruppen i årskurs 2 ser vi att medlemskapet skiljer sig åt mellan olika grupper inom årskursen. Se Fig. 1.. Fig. 1.9 Är du medlem i någon förening? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan, Redovisas i % 7 6 Fig 1. Åk2 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Ja Killar är i lägst grad medlem i någon förening. 14

18 18 hade vi möjlighet att lägga till 3 egna frågor för kommunen i enkäten. Vi valde att göra det och i blocket om fritiden lade vi till frågan: Om du svarade ja på B6 (Är du medlem i någon förening). På vilket sätt är du engagerad i föreningen/föreningarna? Flera svaralternativ kan väljas. Fig. 1. På vilket sätt är du engagerad i föreningen/föreningarna? Endast de som svarat att de är medlem i en förening och fler svarsalternativ kan väljas. Årskurs 2, Redovisas i %. Fig 1.11 Aktiv utövare Passiv medlem Projektarbetet i föreningen (ex funktionär, läger mm) Styrelse/kommittéarbete Arrangör Ledare för en grupp Annat 6 Majoriteten som är medlemmar är aktiva utövare. Fler killar än tjejer är arrangörer och gör annat i föreningen. Tjejer är i högre utsträckning aktiva utövare. 15

19 2 Skola Av de som svarat på LUPP-enkäten i årskurs 2 går 42% en yrkesförberedande utbildning, 56% en studieförberedande och 2% har svarat annat. 2.1 SKOLANS BETYDELSE Förutom att skolan är en av de arenor unga tillbringar sin större vakna tid på så är det en plats för växande. Givet den stora betydelsen som skolan har för unga individers liv är det också skolans plikt och ansvar att: 1) främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära; 2) förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på; 3) ta hänsyn till barns och elevers olika behov; 4) ge barn och elever stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt; 5) sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen; 6) i samarbeten med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollag :8, kap. 1, 4 ). Vi måste komma ihåg att hur nöjd vi är i skolan påverkas av livssituationen i övrigt t.ex. ekonomiska begränsningar, funktionsnedsättning, självskattad hälsa och utsatthet för mobbing. Stressfaktorer i skolmiljön, så som mobbing och trakasserier, inverkar negativt på elevers hälsa och skolprestationer. Sammantaget kan vi säga att en positiv skolmiljö inverkar positivt på elevers välbefinnande, vilket i sin tur påverkar elevers möjlighet till att prestera bättre. Ett av kommunens mål är att Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna. För att vi ska nå detta mål måste vi jobba brett över flera förvaltningar men en viktig del är de satsningar och insatser man lägger i skolan för att dagen där ska bli så bra som möjligt för individerna. 16

20 Fig. 2.1: Jag trivs med stämningen på min skola. Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid, särskolan. utrikesfödd och kön samt årskurs 8 på grundskolan totala gruppen. Redovisas i % Fig 2.1 Svarsalternativ: Stämmer helt till Stämmer delvis Särskolan 58 Utrikesfödd 71 Kille Tjej Åk Över tid kan vi se en marginell skillnad. Skillnaden mellan årskurs 2 på gymnasiet och årskurs 8 är större. Man trivs med stämningen på skolan i högre utsträckning på gymnasiet. Skillnaden mellan könen är inte så stor men det skiljer sig mer med grupperna utrikesfödda och på särskolan. Fig : Vad tycker du om Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid. Redovisas i % Fig 2.2 Svarsalternativ: Mycket bra och Ganska bra

21 Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 2.3 Svaralternativ: Mycket bra och Ganska bra Kille Tjej Utrikesfödd Särskolan Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan. Redovisas i %. Fig 2.4 Svaralternativ: Mycket bra och Ganska bra Lärare Tillgång till datorer Elevhälsan Åk 8 Möjlighet att få extra hjälp Undervisningen Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljön I fig. 2.2 kan vi se att över tid har det sjunkit på alla områden utom tillgången till datorer. I fig. 2.3 och 2.4 kan vi se skillnader mellan grupper och årskurser. Mellan grundskolan och gymnasiet tycker man på gymnasiet att det mesta är bättre än det är i grundskolan. Elever på särskolan över lag mer nöjda och gruppen utrikesfödda är i mer missnöjda. 18

22 Tittar vi på olika grupper ser vi att tjejer inte är lika nöjda som killar i många av områdena. Särskolan sticker ut i positivt riktning där de har % på extra hjälp, elevhälsan och datorer. Utrikesfödda ligger lägre i flera områden. 2.2 ELEVHÄLSA UTSATTHET Skolan ska vara en trygg och säker plats men trots detta har vi en negativ utveckling i Sverige när det gäller mobbing och utsatthet och en ökad känsla av stress för att klara skolan. I Örnsköldsvik jobbar elevhälsan tillsammans med skolan för att nå en nolltolerans mot mobbning och kränkningar. Som vi såg i Fig. 2.2 har hur nöjd man är med elevhälsan minskat lite från 15 men samtidigt är det 83% som är mycket eller ganska nöjd med elevhälsan. Fig. 2.5: Detta förekommer på min skola. Jämförelse årskurs 2. Redovisas i %. Fig Mobbing Rasism förekommer förekommer på min på min skola skola Sexuella trakasserier Våld förekommer på förekommer på min min skola skola Stämmer inte alls Stämmer till viss del till Stämmer helt Vet inte Eftersom kommunen har en nolltolerans kring dessa frågor är det intressant att djupdyka specifikt i svarsalternativet Stämmer inte alls över tid och även belysa skillnaden mellan könen. 19

23 Fig. 2.6: Detta förekommer på min skola. Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % Fig 2.6 Svarsalternativ: Stämmer inte alls Tjej Kille 5 Mobbing förekommer på min skola Rasism förekommer på min skola Sexuella trakasserier förekommer på min skola Våld förekomme rpå min skola Fig 2.7: Detta förekommer på min skola Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 8 Fig 2.7 Svarsalternativ: Stämmer helt, Till stor del och Till viss del 7 6 Utrikesfödd Särskola Mobbing förekommer på min skola Rasism förekommer på min skola Sexuella trakasserier förekommer på min skola Våld förekomme rpå min skola 2.3 ELEVINFLYTANDE I inledningen läste vi att det i skollagen står att ett av skolans uppdrag är att: 1) förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på;

24 Skolan är en viktig plats för den demokratiska fostran och en plats där unga kan träna och lära sig demokratiska former. Elever har rätt till formellt demokratiskt inflytande genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud, det står i skollagen och i arbetsmiljölagen. I följande 2 figurer kan vi se hur eleverna i årskurs 2 upplever att de fått kunskap om vad de kan ha inflytande över och hur de upplever skolans engagemang för att stötta detta arbete. Fig Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % Stämmer inte alls Fig 2.8 Jag har fått vet vad elever ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Fig 2.9 Skolans personal lyssnar på vad elevråd/elevkår säger och tar dem på allvar Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Vi kan se att andelen som inte vet har ökat på båda frågorna. På frågan om skolans personal lyssnar på och tar kår/råd på allvar kan vi se att det skett en negativ förändring. Elever på gymnasiet upplever i högre utsträckning än de i årskurs 8 att fått veta vad elever ska ha 21

25 inflytande över/ska kunna påverka i skolan. Medan man på gymnasiet upplever att personalen lyssnar på elevråd/kår och tar dem på allvar i högre utsträckning än årskurs 8. I Fig. 2. tittar vi på dessa två frågor i jämförelse grund- och gymnasieskola, kön och grupperna utrikesfödda och särskolan. Fig. 2. Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, utrikesfödd kön och särskolan samt årskurs 8 på grundskolan. Redovisas i % 8 Fig 2. Svarsalternativ: Stämmer helt till Stor del 7 6 Åk Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Jag har fått vet vad elever ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevråd/elevkår säger och tar dem på allvar Inom gruppen från särskolan sticker man ut i båda frågorna i positiv riktning. Gruppen utrikesfödda upplever i lägre utsträckning att de fått information och att personalen lyssnar på elevråd/kår. Hur mycket vill man påverka och stämmer det med hur mycket man upplevera att man får vara med och påverka? I kommande figurer kommer vi se jämförelser på frågorna: 1. Hur mycket vill du som elev vara med och bestämma om följande? 2. Hur mycket upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? 22

26 Fig : Hur mycket Vill och Får du vara med och bestämma? Jämförelse årskurs 2. Svaralternativen som omfattas är: Ganska mycket och Väldigt mycket. Ljusorange: Får, Mörkorange: Vill. Redovisas i % Fig 2.11 Vad jag får lära mig Fig 2.12 Hur vi ska arbeta, ex projekt/grupparbeten Fig 2.13 Läxor 32% 69% 51% 84% 33% 77% Fig 2.14 Proven Fig 2.15 Schemat Fig 2.16 Maten % 74% 23% 71% 19% 72% Fig 2.17 Skolans regler Fig 2.18 Skolmiljön inne Fig 2.19 Skolmiljön ute 27% 53% 24% 59% 21% 47% Som vi ser i dessa figurer vill eleverna i årskurs 2 vara med och bestämma i högre utsträckning än vad de upplever att de får vara med och bestämma. I kommande figurer kan vi se olika jämförelser. 23

27 Fig. 2.: Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i % Vad jag får Hur vi ska lära mig arbeta Fig 2. Svarsalternativ Väldigt och Ganska mycket Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute Tjej Kille Fig. 2.21: Hur mycket eller lite upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i %. Fig 2.21 Svarsalternativ Väldigt och Ganska mycket Tjej Kille Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön inne Skolmiljön ute 24

28 Fig. 2.22: Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, särskolan och utrikesfödda. Redovisas i % Fig 2.22 Svarsalternativ Väldigt och Ganska mycket Utrikesfödd Särskolan Fig. 2.23: Hur mycket eller lite upplever du som elev att du får vara med och bestämma om följande? Jämförelse årskurs 2 i totala gruppen, särskolan och utrikesfödda. Redovisas i %. 6 Fig 2.23 Svarsalternativ Väldigt och Ganska mycket Utrikesfödd Särskolan Vad jag får lära mig Hur vi ska arbeta Läxor Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön Skolmiljön inne ute 25

29 2.4 BEMÖTANDE ELEVER VS. SKOLPERSONAL I tidigare samtal med unga som vi haft har det framkommit vikten av bra vuxna. Med detta har man då menat vuxna som är rättvisa, vågar se och agera samt är närvarande. Som vi kan se i Fig. 3.7 där frågan är hur stort förtroende man har för vuxna i allmänhet så svarar 8 % ganska mycket eller stort förtroende. Detta visar inget om hur stort förtroende man har för vuxna i skolan utan endast vuxna i allmänhet. I allt arbete med unga och framför allt i skolan är det meningen att man ska skapa en miljö som en grund för att skapa bra relationer som bygger på tillit och tydlighet som i förlängningen ger bra förutsättning för en lärande och trygg miljö. Vi har här tittat på fyra påståenden som vi tänker är viktiga att man håller med om för att det ska kunna bli en miljö präglad av trygghet och tillit. Vi har valt att visa jämförelse över tid och årskurs samt mellan olika grupper i årskurs 2. Påståendena visas med svaret Stämmer helt och till stor del i ena diagrammet och sedan svarsalternativet Vet ej. Fig : Hur väl stämmer dessa påståenden in på din skola? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och årskurs 8 totala gruppen, redovisas i %. 9 Fig 2.24 Svaralternativ: Stämmer helt och till stor del Åk 8-18 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev 26

30 Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och årskurs 8 totala gruppen, redovisas i %. Fig 2.25 Svarsalternativ: Vet inte Åk Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev Fig : Hur väl stämmer dessa påståenden in på din skola? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Fig 2.26 Svarsalternativ: Stämmer helt till stor del Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Min skola agerar om en lärare kränker en elev Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan 27

31 Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 2.27 Svarsalternativ: Vet inte Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan 15 5 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en Min skola agerar om en elev mobbar en annan lärare kränker en elev elev I totalgruppen för årskurs 2 upplever eleverna en förbättring över tid i alla frågeställningar, utom när det gäller upplevelsen av att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Bemötandet från lärare ligger högre på gymnasiet än på grundskolan medan det i årskurs 8 upplevs att skolan agerar i högre utsträckning mot mobbning och kränkning. I en jämförelse mellan killar och tjejer så kan man utläsa att i frågeställningarna som gäller att bemöta varandra med respekt och att lärare behandlar elever lika upplever tjejerna att det sker i högre utsträckning, medan killarna upplever i högre grad att skolan agerar oftare om mobbing förekommer mellan elever eller att lärare kränker elever. Särskolan ligger mer positivt än totalgruppen i alla påståenden och gruppen utrikesfödda ligger i stort lika med totalgruppen. Värt att notera och att fundera vidare över är att det är så många som inte vet. 28

32 3 Inflytande Unga under 18 år har idag inget formellt inflytande då de inte kan delta i de allmänna valen vi har i Sverige. Det övergripande målet för den nationella ungdomspolitiken är att just ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Inom folkhälsopolitiken lyfts människors möjlighet till inflytande som en viktig parameter i att uppnå en god hälsa. Enligt artikel 12 i Barnkonventionen, som även är en av de fyra grundartiklarna, ska barn erbjudas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör dem. De ska även få uttrycka sina åsikter och har rätten till att bli lyssnade på. Forskning gjord kring ungas politiska utveckling (Amnå, Ekström & Stattin, 16) visar att det i de tidiga ungdomsåren finns ett tidsfönster för att forma sitt politiska intresse. En viktig del för att utveckla ett politiskt deltagande är samtal om samhällsfrågor, politik och händelser som sker. Unga som växer upp i en miljö där det samtalas mycket om politik och samhällsfrågor utvecklar i högre grad ett politiskt intresse/deltagande. Skolan är här en viktig plattform där samtalen kan ske. Intresset påverkas även av att man mött och pratat med politiker. 3.1 INTRESSE, VILJA OCH MÖJLIGHET ATT PÅVERKA BESLUTSFATTARE Fig. 3.1: Intresse, vilja och möjlighet att påverka beslutsfattare. Jämförelse årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 över tid. Redovisas i %. ÖRNSKÖLDSVIK Åk Åk Åk Åk INTRESSE Intresse för 19% 48% 33% 42% % 53% 31% 47% samhällsfrågor Intresse för 14% 24% % 24% 23% 23% 31% 39% politik VILJA OCH Vill påverka 36% 47% 42% 47% 52% 56% 44% 52% MÖJLIGHETER Möjlighet att föra fram sina åsikter: (vet inte) % % 27% 28% 42% 44% 45% 48% (ganska eller mycket stora) 14% 9% 18% 15% 21% 19% 22% % 29

33 Fig. 3.2: Intresse, vilja och möjlighet att påverka beslutsfattare. Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % 6% % % % % % % Vill påverka Vet inte om man har sådana möjligheter Samhällsintresse Politikintresse Stora möjligheter att föra fram sina åsikter Viljan att påverka och samhällsintresset har minskat sedan 15, Kurvorna som ökat sedan 9 är politikintresset och möjligheten att föra fram sina åsikter. Jämför vi mellan grupper sker det en skillnad förutom när det gäller intresset för politik där endast gruppen från särskolan sticker ut. Killar ligger lägre i intresset för samhällsfrågor och vad som händer i andra länder än de andra grupperna. Här är det gruppen utrikesfödda som har det största intresset för samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder. Fig. 3.3 Hur intresserad är du av? Jämförelse årskurs 2, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 3.3 Svarsalternativ: Mycket och ganska intresserad Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan

34 Fig. 3.4 Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i %. Fig 3.4 6% % % % % -15 % % Kontaktat en politiker Deltagit i en demonstration Diskuterat samhällsfrågor på nätet Skrivit ett medborgarförslag Gillat eller delat inlägg i samhällsfrågor -18 * De två sista svarsalternativen fanns inte eller var formulerade på ett annat sätt under -9 och -12. Killar har i större utsträckning än tjejer gjort några av dessa handlingar. Det är endast i alternativet deltagit i demonstration som det varit betydligt fler tjejer. Utrikesfödda har i större utsträckning gjort dessa handlingar än gruppen totalt. Gruppen från särskolan har i mindre utsträckning genomfört några av dessa handlingar. 3.2 FÖRTROENDE, VAD JAG VILL PÅVERKA OCH VARÖR JAG INTE VILL PÅVERKA Som vi såg i Fig. 3.1 vill 52% av årskurs 2:orna på gymnasiet påverka frågor som rör sin kommun. Det finns mycket de vill vara med och påverka som skulle kunna delas in i tre huvudrubriker: SKOLAN MJUKA VÄRDEN HÅRDA VÄRDEN Skolmaten Miljön/klimatet Busstider och turer Skolmiljön Rättigheter Hur kommunen styrs Undervisningen Rasism Sjukvård Skoldagen Jämställhet Äldreboenden Valfrihet Ungas psykiska hälsa Utemiljön i kommunen Hur skolan är Kulturlivet/aktiviteter Stöd till föreningar Psykisk ohälsa i Fritidsaktiviteter Fritidsanläggningar skolan Förebygga droger Turism Integration Utemiljön i centralorten Ungdomsjobb Infrastruktur *Detta är en kort sammanfattning av de ca 66 kommentarer som kommit in på följdfrågan för de som svarat att de vill påverka. 31

35 Flera svarar att det är mycket de vill påverka och att när det ska tas beslut om något som intresserar en så ska det finnas möjlighet att vara med och påverka/rösta. Ställen att chilla på nämns och garage för unga att vara i. Samt ställen som ät drogfria för gruppen som inte får komma in på krogen men känner sig för gamla för en fritidsgård. Det uttrycks en maktlöshet över att man inte kan vara med och påverka när man är under 18 år fast man är väldigt intresserad av både politik och samhällsfrågor. Fig. 3.5: Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid och kön. Redovisas i %. Fig: Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte det spelar någon roll Annat Tjej Kille Fig : Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Svarsalternativ Ganska och mycket stort förtroende i jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % Fig 3.6: Politiker Fig 3.7: Vuxna i allmänhet 18 % 15 43% 18 73% 15 8% Går man på särskolan har man lite lägre förtroende för politiker men högre för vuxna i allmänhet. För utrikesfödda är det tvärtom, högre förtroende för politiker men lägre för vuxna i allmänhet. 32

36 Fig. 3.8: Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? Jämförelse i årskurs 2 totala gruppen över tid och kön, redovisas i %. 6 Fig Tjej Kille När vi tittar i enkäten och plockar ut gruppen utrikesfödda och de från särskolan kan vi se att dessa grupper skiljer sig lite från gruppen i stort. Gruppen utrikesfödda tror i högre utsträckning att det inte spelar någon roll men de har större intresse och kunskap om hur man gör om man vill påverka. Utrikesfödda skulle använda internet och sociala medier i större utsträckning än gruppen totalt samt vända sig till någon de känner. I betydligt lägre utsträckning skulle de vända sig till de politiska partierna och ungdomsförbunden, tjänstemän/politiker eller annan organiserad ungdomsgrupp. Värt att notera är att det är närmare hälften som inte vet vart de kan vända sig för att påverka i kommunen. 33

37 4 Hälsa Under de senaste åren har det pratats mycket om ungas hälsa och framförallt ungas psykiska hälsa. Detta är ett område som det avsätts mycket medel för då man i studier ser hur den ökar och politiskt är ungas psykiska hälsa en viktig fråga. När vi frågar Hur upplever du din hälsa? så skattas den ändå högt, se Fig Fig. 4.1: Under de senaste 6 månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön. Redovisas i % Fig 4.1 Svarsalternativ: Mycket bra och Ganska bra 8 6 Tjej Kille Fig. 4.2: Under de senaste 6 månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i % Fig 4.2 Svarsalternativ: Mycket bra och Ganska bra Åk 8 34

38 Som vi ser skattar killar sin hälsa högre än tjejer. För gruppen totalt ser vi att den skattade hälsan sjunkit sedan 9. I jämförelse med årskurs 8 så skattar de på gymnasiet sin hälsa lägre. Jämfört med gruppen utrikesfödda så ser vi att de skattar sin hälsa lite lägre än gruppen totalt och de på särskolan lite högre. 4.1 HUR OFTA ÄR OKEJ? I Fig.4.1 kunde vi se hur man upplever sin hälsa och vi följande figurer ska vi titta på hur ofta man har olika besvär som kan påverkar hälsan i längden. Fig : Hur ofta har du följande problem? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % 8 Fig 4.3 Svarsalternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd Svårt att somna Sovit dåligt på natten Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön. Fig 4.4: Svarsalternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag 8 6 Tjej Kille Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd Svårt att somna Sovit dåligt på natten 35

39 I gruppen utrikesfödd ser vi en markant skillnad när det gäller sömnen. Denna grupp har både svårare att somna och sover sämre. Men de har mindre ont i huvudet och upplever lägre stress. I gruppen från särskolan känner man mindre stress men det är trots detta % som upplever stress från en gång i veckan till i stort sett varje dag, 4.2 VAD HÄNGER BESVÄREN SAMMAN MED? 18 hade vi möjlighet att lägga in egna frågor i enkäten. Som en följdfråga på frågan: Hur ofta har du följande problem? Frågade vi: Vad tänker du själv att besvären hänger samman med (huvudvärk, ont i magen, stress, sömn osv)? De som svarade på denna fråga var de som upplevt några av besvären mins någon gång i månaden. De kunde fylla i 3 alternativ. Här kan vi se i vilken ordning orsakerna hamnade: 1. Skolarbete 2. Annat 3. Osäker framtid 4. Dåliga matvanor 5. För lite motion 6. Mina fritidsaktiviteter 7. Social medier 8. Mina kompisar 9. Min familj. Andra ungdomar som mobbar eller bråkar med mig 11. Mitt datorspelande 12. Vuxen/vuxna utanför familjen som behandlar mig illa Skolarbete var det 217 stycken ungdomar som kryssade för och av dessa var det 161 stycken tjejer och 56 stycken killar. På de flesta orsakerna är det fler tjejer än killar uppger problem. I kategorierna mitt datorspelande och mina fritidsaktiviteter är killarna överrepresenterade. Och när det gäller mina kompisar så ligger tjejerna % över killarna. Tittar vi på gruppen utrikesfödda så ser ordningen ut såhär: 1. Skolarbete 2. Annat 3. Osäker framtid 4. Min familj 5. Dåliga matvanor 36

40 6. Sociala medier 7. Andra ungdomar som mobbar eller bråkar med mig 8. Mina fritidsaktiviteter 9. Mina kompisar. För lite motion 11. Mitt datorspelande 12. Vuxen/vuxna utanför familjen som behandlar mig illa Även i denna grupp så var det skolarbetet som var den största orsaken och det som skiljer denna grupp är att familjen är orsaken. För särskolan kan vi inte utläsa någon skillnad förutom att osäker framtid är främsta orsaken för dem. 4.3 KOSTEN Kosten hänger samman med att kunna ha en god hälsa och som vi sett tror de svarande att den fjärde största orsaken till besvär som huvudvärk, magont, stress och dålig sömn är kosten. När vi frågar om hur ofta man hoppar över måltider så kan vi se att det är ganska många som gör det. Fig. 4.5 Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Jämförelse årskurs 2 över tid och årskurs 8 på grundskolan över tid. Redovisas i % Fig 4.5 Svaralternativ: En gång i veckan till i stort sett varje dag Åk 8-15 Åk Frukost Lunch Middag Som vi ser i Fig. 4.5 jämfört över tid och årsgrupper ser vi att det ökat med individer som hoppar över måltider över lag förutom frukosten för årskurs 2. Den största ökningen för båda årskurserna med överhoppade måltider är lunchen. Generellt över dagen så är dock frukost den mest överhoppande måltiden. I Fig. 4.6 kan vi se jämförelser mellan kön och utrikesfödda samt särskolan. 37

41 Fig. 4.6: Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 6 Fig 4.6 Svaralternativ:En gång i veckan till i stort sett varje dag Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Frukost Lunch Middag Gruppen utrikesfödda hoppar över måltider i större utsträckning än gruppen totalt. Mellan tjejer och killar ser vi den största skillnaden när det gäller middag där killar verkar hoppa över fler middagar än tjejer. 4.4 MOTION Att kontinuerligt motionera är ytterligare en viktig del i att uppnå god hälsa. I Fig. 1.3 kunde vi se att aktiviteten tränar/idrottar hade minskat över tid. I Fig. 4.7 och Fig. 4.8 kan vi se hur ofta man tränar. Fig : Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 grundskolan totala gruppen över tid. Redovisas i % Fig 4.7 Svarsalternativ: Från en gång i veckan till varje dag Åk 8 38

42 Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen och kön. Redovisas i %. Fig 4.8 Svarsalternativ: Från en gång i veckan till varje dag Killar Åk 8 Tjejer Totalt Tittar vi på dessa figurer så ser vi att aktiv träning minskat över tid och att det minskar både bland tjejer och killar när man blir äldre. Gruppen p särskolan tränar i lägre utsträckning är gruppen totalt och utrikesfödda. När vi även tittar på svarsalternativen att man sällan eller aldrig tränar så ökar det över tid och mellan årskurserna. Fig. 4.9: Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen över tid. Redovisas i %. 12 Fig 4.9 Svarsalternativ: Mer sällan eller aldrig Åk

43 4.5 TOBAK, ALKOHOL OCH ANDRA DROGER LUPP-enkäten har några frågor i detta ämne. Vi har valt att kort skriva det vi ser i resultatet men eftersom det finns andra enkäter som gör mer heltäckande undersökningar inom detta område hänvisar vi till dessa undersökningar. Men i LUPP-resultatet har vi sett: När det gäller tobak så har det inte skett någon större förändring från 15. Det vi kan se är att majoriteten av de som snusar flera gånger i veckan till i stort sett varje dag är killar. När man jämför med utrikesfödda gruppen så är det fler födda i Sverige som snusar och röker cigaretter. I jämförelse med årskurs 8 på grundskolan så är det fler från årskurs 2 som snusar flera gånger i veckan till i stort sett varje dag. 66% av eleverna i årskurs 2 dricker alkohol sällan eller aldrig. Av resterande 34% har majoriteten svarat att de dricker alkohol någon eller några gånger i månaden. När man tittar på de som valt svarsalternativen att man dricker en gång i veckan, flera gånger i veckan och i stort sett varje dag är procenten ganska låg men av dessa är majoriteten killar. På frågan: F6b. Hur får du oftast tag på alkohol? Har de flesta svarat att de får tag på alkohol via kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner eller från en annan vuxen. Om man jämför med 15 så har svarsalternativet att man får tag på alkohol från en annan vuxen ökat från 14% till %. På frågan F6c. Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig full? 16% utav de svarande som uppger att de dricker alkohol har valt att svara i stort sett varje dag, flera gånger i veckan och en gång i veckan och 6% någon eller några gånger i månaden. I jämförelse över tid och gruppen utrikesfödda är det ingen skillnad. 49% av de som svarat i årskurs 2 får inte dricka alkohol för sina föräldrar. 25% vet inte om det får det för sina föräldrar. Fler killar än tjejer får dricka alkohol för sina föräldrar. På frågan: F8. Har du någon gång använt narkotika? Här har 6% svarat att de har använt narkotika en gång, ett fåtal gånger eller flera gånger. Här är det ingen större skillnad från 15. På vilken eller vilka typer av narkotika som använts har de flesta svarat att de använder hasch. Denna typ av narkotika har ökat medan marijuana(cannabis) har sjunkit, dessutom har användingen av sömnmedel eller lugnande läkemedel ökat lite. När man jämför med årskurs 8 på grundskolan så är även där hasch den mest använda typen av narkotika. I jämförelse mellan kön kan man se att det är fler killar än tjejer som använder eller har använt någon typ utav narkotika. Man kan även se att majoriteten köper narkotika från någon person på orten.

44 5 Trygghet 5.1 ATT KÄNNA SIG TRYGG Att uppnå att alla alltid känner sig trygg i alla sammanshang är en utopi. Trots detta väljer vi att endast redovisa svaret Alltid på frågan om man känner sig trygg på följande ställen, se Fig På denna fråga i enkäten finns svarsalternativen aldrig, sällan, oftast och alltid samt att på frågan gällande trygghet i samband med träning och besök ungdomens hus kan man svara ej aktuellt. I vårt arbete i kommunen jobbar vi med att skapa en trygg och säker kommun och känner då att nöja sig med oftast innebär att vi säger att det är okej att ibland känna sig otrygg. Det vi kan se om vi slår ihop Alltid och Oftast så sker det ingen större skillnad över tid totalt utan där förändringen sker mellan dessa två svarsalternativ. Fig : Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan. Redovisas i % Fig 5.1 Svarsalternativ: Alltid Åk 8 41

45 Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % Fig 5.2 Svarsalternativ: Alltid Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 5.3 Svarsalternativ: Alltid -18 Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan 42

46 Vi kan se att de i årskurs 8 upplever trygghet i högre utsträckning än de i årskurs 2 på gymnasiet utom när det gäller i skolan. Över tid kan vi se att upplevelsen av att alltid känna sig trygg minskar över tid på flera områden. I Fig. 5.3 ser vi hur det skiljer sig mellan olika grupper i åldersgruppen. I Fig. 5.4 visar vi tendensen över tid med svarsalternativ alltid och oftast för årskurs 8. Fig. 5.4: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i %. 1 Fig 5.4 Svarsalternativ: Alltid och oftast Som en följdfråga till denna fråga bad vi de som gett annat svarsalternativ än alltid att berätta vad orsaken/orsakerna är. Sammanfattning på frågan: Om du gett annat svar än alltid på något svarsalternativ på fråga E2. Vad är då orsaken/orsakerna till att du någon gång känt dig otrygg? Återkommande är att allt man läser om som sker i samhället ger en otrygghetskänsla, rädsla för att det ska hända en själv eller hända något på en plats man är på. Det skrivs om rädsla för skolskjutningar och terrordåd. Tjejer beskriver mer oro för sin utsatthet och då framförallt på kvällar i centrum och på kollektivtrafiken. Killar nämner mer rädsla för invandrargäng. 43

47 5.2 BEMÖTANDE, BEHANDLING OCH UPPLEVELSE Fig : När du ser tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % 16 Fig 5.5 Svarsalternativ: Ja Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön. Redovisas i % Fig 5.6 Svarsalternativ: Ja Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Tjej Kille 44

48 Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Redovisas i % Fig 5.7 Svarsalternativ: Ja Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Åk 8 Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Någon har hotat mig När vi tittat på denna fråga måste vi komma ihåg att 4% kanske inte låter så mycket men att dessa 4% av totalgruppen motsvarar 15 individer. På dessa frågor har det även funnits svarsalternativet vill inte svara och på dessa fyra frågor är det mellan 3-5% som valt detta alternativ. Vad som är orsaken till att man inte velat svara vet vi inte. I gruppen från särskolan ligger man lite högre i varje påstående. Gruppen utrikesfödda skiljer sig ganska mycket. De ligger över % högre i att blivit utsatt för misshandel. Denna grupp har också fler som inte vill svara. Fig : Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % Fig 5.8 Svarsalternativ: Nej Nej Åk 8 Nej 45

49 Jämförelse årskurs 2 totalt, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig 5.9 Svarsalternativ: Under en längre period och enstaka gånger 25 Tjej 15 Kille Utrikesfödd 5 Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Särskolan Över tid kan vi se att i årskurs 8 så är det fler som blivit utsatta men i årskurs 2 har det ökat med de som upplever att de inte blivit utsatta för mobbing, trakasserier eller blivit utfryst. Under en längre period av utsatthet så ligger killar högre än tjejer. De på särskolan upplever störst utsatthet för mobbning, trakasserier och att vara utfryst. De som svarat att de blivit utsatta för mobbing, trakasserier eller utfrysta fick en följdfråga på vart de blev detta. Dessa alternativ kunde de välja mellan samt kryssa i flera alternativ: I skolan På internet/i mobilen På stan eller i centrum Annat På väg till eller ifrån skolan Hemma I någon annans hem På träning eller annan organiserad fritidsaktivitet På fritidsgård, ungdomens hus eller liknande På buss, tåg eller liknande Skolan är den i särklass vanligaste platsen där man blivit utsatt följt av nätet/mobilen. Killar anser sig mer utsatta än tjejer på de flesta områden, förutom i skolan där man ligger lika. För gruppen utrikesfödda är det på internet/mobilen som utsattheten är störst och detta följs sedan av skolan och på stan i centrum. Hemmet ligger mycket högre som en plats för utsatthet än gruppen totalt. 46

50 Fig Har du under de senaste sex månaderna, upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så du har mått dåligt? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet över tid. Redovisas i % Fig 5. Svarsalternativ: Nej Nej Åk 8 Nej Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisasi % Fig 5.11 Svarsalternativ: Flera gånger till någon gång Ja, flera gånger Ja, någon gång Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Över tid kan vi se en ökning över de som ansett sig blivit orättvist behandlad. När det handlar om flera gånger ser vi ingen större skillnad men på svaret någon gång skiljer det sig mellan grupper där killar upplever i lägst utsträckning att de blivit orättvist behandlad. På följdfrågan av vem eller vilka man blivit orättvist behandlad av är det i huvudsak och i klar majoritet dessa: 1. Andra elever/ungdomar 2. Annan person 3. Personal inom skolan 4. Familj/släkt 5. Personal inom sjukvården 6. Personal inom polis/rättsväsendet 47

51 Vidare fick man svara på av vilken/vilka orsaker man tror man blivit orättvist behandlad. 1. Vet ej 2. Annan orsak 3. Utseendet 4. Kön 5. Ålder 6. Etnisk tillhörighet 7. Funktionsnedsättning I sista figuren kan vi se i vilken utsträckning ungdomarna vet vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Fig 5.12: Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? Jämförelse årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet totala gruppen, över tid och kön. Redovisas i % Fig 5.12: Svarsalternativ: Ja Åk 8-15 Åk Total Tjej Kille Vi kan se en ökning sedan 15 att ungdomar har mer kunskap om vart de kan vända sig om de blir illa behandlade eller mår dåligt. Det gäller dock inte killar i årskurs 2. Tjejer i allmänhet har större kunskap om var de ska vända sig när det gäller dessa frågor, speciellt tjejer på gymnasiet. Tittar vi på gruppen utrikesfödda vet de i lägre utsträckning vart de kan vända sig om de blir dåligt behandlade eller mår dåligt. 48

52 6 Arbete Det finns fyra frågor om arbete i enkäten år. Frågorna är, har du något extra jobb just nu och hade du något sommarjobb i somras, hur man fick sitt sommarjobb och kan du tänka dig att starta eget företag. 6.1 ATT JOBBA OCH VILJA JOBBA Fig : Har du något extrajobb just nu? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid, kön och utrikesfödd. Redovisas i % Fig Tjej Kille Utrikesfödd Ja Nej, men jag vill ha ett extrajobb Nej, jag vill inte ha något extra jobb Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan totala gruppen över tid. Redovisas i % Fig Ja Åk 8 Ja 49

53 Det är fler 18 än 15 som har ett extrajobb. Utrikesfödda har i högre utsträckning extrajobb och är också den gruppen som vill ha ett extrajobb om de inte har det redan. Fig : Hade du något sommarjobb i somras? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen över tid, kön och utrikesfödd. Redovisas i % Fig Tjej Kille Utrikesfödd Ja Nej, men jag sökte utan att lyckas Nej, jag sökte inte något sommarjobb Jämförelse årskurs 2 och årskurs 8 på grundskolan totala gruppen över tid. Redovisas i % Fig Ja Åk 8 Ja Antalet som hade sommarjobb har minskat sedan 15 samtidigt som fler sökte utan att lyckas. Gruppen utrikesfödda sticker ut här med att de i lägre utsträckning hade sommarjobb och i högre utsträckning sökte men inte fick något. Majoriteten fick sommarjobbet genom kommunen, 45%. 35% fick det genom att själv kontakta arbetsplatsen och 18% genom någon i familjen.

54 6.1 ATT STARTA EGET Fig. 6.5 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % 7 Fig Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Jag har redan startat ett Ja Nej Vet inte Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % 58 Fig 6.7 Svarsalternativ: Ja Gruppen utrikesfödda kan i större utsträckning tänka sig att starta eget och killar kan tänka sig i högre utsträckning än tjejer att starta eget. Sedan 9 har antalet som kan tänka sig att starta eget minskat. 51

55 7 Framtid 7.1 TROR OCH VILL EFTER GYMNASIET Fig ,2: Tror du att du kommer läsa vidare efter gymnasiet, direkt eller senare? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i % Fig Ja, jag kommer läsa vidare Nej, jag kommer inte läsa vidare Vet inte Över tid ser vi att de som tror de ska läsa vidare har minskat samtidigt som de som tror att de inte ska läsa vidare har ökat. Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd och särskolan. Redovisas i % Fig Ja, jag kommer läsa vidare Nej, jag kommer inte läsa vidare Vet inte Tjej Kille Utrikesfödd Särskolan Tjejer och utrikesfödda tror i högre utsträckning att de kommer läsa vidare på högskola, universitet, Komvux eller folkhögskola. Killar och de på särskolan tror i högre utsträckning att de inte kommer läsa vidare eller så vet de inte. 52

56 Fig. 7.3 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Jämförelse årskurs 2 över tid. Redovisas i %. Fig Studera i Sverige Studera utomlands Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten Jobba någon annanstans i Sverige Jobba utomlands Resa Vet ej *Svarsalternativ Annat, Studera på Komvux, Studera på folkhögskola redovisas inte över tid då de inte är någon skillnad. Att jobba i kommunen, resa och vet ej är det som ökat över tid. Studera utomlands, jobba någon annanstans i Sverige och utomlands har minskat. Fig. 7.4 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön. Redovisas i % Fig 7.4 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Vet ej Annat Resa Jobba utomlands Kille Tjej Jobba någon annanstans i Sverige Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten Studera på folkhögskola Studera på komvux Studera utomlands Studera på högskola/universitet i Sverige 53

57 Mellan kön skiljer det sig en del. Tjejer utmärker sig när det gäller resande och killar när det gäller att jobba hemma i kommunen. Gruppen utrikesfödda och de på särskolan skiljer sig då betydligt fler helst vill jobba direkt och det är även fler i dessa grupper som vill läsa på Komvux. I gruppen på särskolan är det väldigt få som vill läsa vidare på högskola/universitet. Fig. 7.5 Vad vill du helst göra direkt efter gymnasiet och vad tror du att du kommer göra? Jämförelse årskurs 2. Redovisas i % Studer a på högsko la/univ ersitet i Sverige Studer a utomla nds Fig 7.5 Studer a på komvu x Studer a på folkhö gskola Jobba här i komm unen eller i en komm un i närh Jobba någon annans tans i Sverige Jobba utomla nds Resa Vill helst Tror att jag kommer göra Annat Vad man helst vill göra och vad man tror man kommer göra skiljer sig åt i totalgruppen. I gruppen utrikesfödda tror man att man i högre grad kommer läsa vidare oavsett nivå, jobba här i kommunen eller i en närliggande kommun samt jobba utomlands. Gruppen från särskolan har en vilja att jobba i den egna hemkommunen eller någon annanstans i Sverige. De flesta tror också att det blir verklighet. De utmärker sig även när det gäller att läsa på Komvux, där 17% av dem tror att de kommer att läsa där. 54

58 7.2 BO ELLER INTE BO I ÖRNSKÖLDSVIK? Fig. 7.6 Tror du att du kommer flytta från kommunen där du bor? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön, utrikesfödd, särskolan och övriga LUPP-kommuner. Redovisas i % Riket Särskola Utrikesfödd Kille Tjej Fig 7.6 Svarsalternativ: Ja Tjejer tror i större utsträckning att de kommer att flytta. Fig. 7.7 Av vilken anledning tror du att du kommer att flytta från kommunen? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen och kön. Redovisas i %. 7 6 Fig 7.7 Tjej Kille Största anledningen till varför man tror att man flyttar från kommunen är arbete och studier, det gäller både killar och tjejer i alla ålderskategorier. Bland tjejerna har de också betydelse att få komma närmare till en större stad/ort. 55

59 Gruppen utrikesfödda sticker ut och tror de kommer flytta från kommunen pga. familj och släkt samt att de inte kan vara den de vill vara här i kommunen. Fig. 7.7 Av vilken anledning tror du att du kommer att flytta från kommunen? Jämförelse årskurs 2, årskurs 8 på grundskolan och unga vuxna. Redovisas i %. 7 Fig Åk 8 Unga vuxna I Fig. 7.8 ser vi jämförelser över åldersgrupper. Vi kan se att olika värden förändras över ålder. De som svarat annat på denna fråga har fått lämna öppna svar om vad annan orsak är till varför de tror de kommer flytta. Här kommer en kort sammanfattning av dessa öppna svar: Känner mig redo och det skulle vara kul med något nytt, nystart, spännande. För mina fritidsintressens skull. Hockeyn. Tråkig stad, finns för lite att göra, lämna all skit. Jobb och bostäder. Värnplikt 56

60 7.3 VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT BO I ÖRNSKÖLDSVIK Fig. 7.9: När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det/de alternativ som du tycker passar bäst in med din kommun? Jämförelse årskurs 2 totala gruppen, kön och utrikesfödd. Redovisas i % 8 Fig Tjej Kille Utrikesfödd Det bästa med att bo i Örnsköldsvik: Familj/släkt Kompisar/partner Närheten till naturen Bra miljö för barn att växa upp i Fritidsintressen Gruppen utrikesfödda skiljer sig lite från totalgruppen. För dem är möjligheten till arbete det som ligger högst samt att de ligger högre när det gäller bostadssituationen än gruppen i övrigt. Mellan tjejer och killar skiljer det också en del inom vissa områden. Familj och släkt är viktigare för tjejer men möjlighet till arbete viktigare för killar. Jämför vi över åldersgrupper så kan vi se att det förändras lite över vad man anser som det bästa med att bo i Örnsköldsvik. 57

61 Fig. 7. När du tänker på hur det är att bo i din kommun, markera det/de alternativ som du tycker är det bästa med din kommun? Jämförelse årskurs 2, årskurs 8 på grundskolan och unga vuxna. Redovisas i % Fig 7. Åk 8 Unga vuxna Stycket om framtiden avslutas med två frågor: 1. Får du gifta dig med vem du vill? 2. Hur ser du på framtiden? På frågan om du får gifta dig men vem du vill ser vi en liten minskning från 15 med de som anser sig få gifta sig med vem de vill. Vi ser en skillnad mellan totalgruppen i årskurs 2 på gymnasiet och gruppen utrikesfödda: Jag får gifta mig med vem jag vill 89% Utrikesfödd 54% Ja men bara om personen har 1% Utrikesfödd 5% samma religiösa, etniska eller kulturella bakgrund Ja, men bara om personen 4% Utrikesfödd 8% är av ett annat kön än mig Nej 1% Utrikesfödd 11% Vet ej 5% Utrikesfödd 22% När det gäller att se mycket eller ganska positivt på framtiden har det tyvärr minskat från 94% 15 till 88% 18. Ingen större skillnad med gruppen utrikesfödda. Tjejer och gruppen från särskolan är mer positiva. 58

62 8 Jämförelse LUPP-kommuner Det är en skillnad mellan Örnsköldsvik och totalsammanställningen på i vilken grad man är orolig för sina föräldrars ekonomi. Det är färre i Örnsköldsvik som är oroliga och som har fått avstått något på grund av att familjen inte har råd. När det gäller nöjdheten med livet i sin helhet är årskurs 2:orna i Örnsköldsvik lite mindre nöjd än de från övriga LUPP-kommuner. FRITID Årskurs 2:or på gymnasiet från övriga LUPP-kommuner håller i högre utsträckning på med kulturella uttryck samt konsumerar kulturevenemang i högre utsträckning än samma målgrupp i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks ungdomar möts i högre utsträckning utomhus och på galleria/köpcentrum. Jämfört med övriga LUPP-kommuner är årskurs 2:or i Örnsköldsvik medlemmar i en förening i högre utsträckning men man saknar aktiviteter att göra på sin fritid i större utsträckning. SKOLAN När det handlar om ifall man trivs med stämningen på sin skola så ligger Örnsköldsvik några procent högre än övriga LUPP-kommuner. Rasism, sexuella trakasserier och mobbing förekomer i stort i samma utsträckning men det som är påtagligt är att det är flera procent mer i Örnsköldsvik som inte vet om det förekommer på deras skola. När det handlar om elevers upplevelser av att det förekommer våld på skolan ligger Örnsköldsvik någon % under övriga LUPP-kommuner men det är % fler i Örnsköldsvik som inte vet om det förekommer. När det handlar om bemötande och agerande så ligger Örnsköldsvik någon procent bättre till. I Örnsköldsvik har % fler i årskurs 2 på gymnasiet fått veta vad de har inflytande över och sak kunna påverka i skolan jämfört med övriga LUPP-kommuner. I Örnsköldsvik tycker man marginellt mer om sina lärare men ligger marginellt lägre än övriga LUPP-kommuner när det gäller vad man tycker om skolmiljön, maten, biblioteket, undervisningen, möjligheten till extra hjälp och elevhälsan. 59

63 När det handlar om vad man vill ha inflytande över så skiljer det marginellt på alla områden som nämns. Lika är det när det gäller om man upplever att man kan vara med och bestämma. Det som skiljer sig tydligast är skolmiljön utomhus som övriga LUPP-kommuner vill påverka mer, men också upplever att de kan vara med och påverka. INFLYTANDE Jämför vi Örnsköldsvik med övriga LUPP-kommuner 18 så ligger vi lägre i hur intresserad man är av politik, samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i världen. När det handlar om vad man kan tänka sig att göra så är största skillnaden när det handlar om att gilla/dela saker via sociala medier och diskutera samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet. Här ligger Örnsköldsvik flera % under övriga Lupp-kommuner. I Örnsköldsvik vill man i lägre utsträckning vara med och påverka sin kommun. Årskurs 2:or i Örnsköldsvik har lite större förtroende för politiker och vuxna i allmänhet jämfört mede samma målgrupp i övriga LUPP-kommuner. HÄLSA Unga i Örnsköldsvik bedömer sin hälsa de senaste 6 mån lite sämre än övriga luppkommuner. Örnsköldsviks ungdomar har lite mer ont i huvudet och ont i magen medan de från övriga luppkommuner upplever mer nedstämdhet/deppighet. Årskurs 2:or i Örnsköldsvik hoppar i lägre utsträckning över måltider än de från övriga luppkommuner. När det gäller lunchen är det 5% färre i Örnsköldsvik som hoppar över lunchen flera gånger i veckan till i stort sett varje dag. Unga i Örnsköldsvik tränar mer frekvent än de från övriga LUPP-kommuner. TRYGGHET När det handlar om trygghet så upplever unga i Örnsköldsvik en tryggare tillvaro när de vistas i stan och i centrum samt på buss, tåg eller liknande än övriga LUPP-kommuner. Färre ungdomar i Örnsköldsvik upplever att de blivit orättvist behandlad under de senaste sex månaderna än unga i övriga LUPP-kommuner. Av vilka orsaker man blivit orättvist behandlad för så är det fler i Örnsköldsvik som upplever att det beror på utseendet och funktionsnedsättning än i andra kommuner. I övriga LUPPkommuner där man har ett sämre resultat än Örnsköldsvik har man en upplevelse av att orsakerna beror på ålder och kön. 6

64 ARBETE 7% fler i Örnsköldsvik hade sommarjobb i en jämförelse med övriga LUPP-kommuner och det var färre här som sökte utan att lyckas få något. % fler fick jobbet via kommunen i Örnsköldsvik än resten av luppkommunerna 18. Fler i Örnsköldsvik är osäkra på om de kan tänka sig att starta eget. FRAMTIDEN Utifrån ett Örnsköldsviksperspektiv är det ingen större skillnad i jämförelse med andra LUPPkommuner i ungdomars uppfattning när det gäller vad man helst vill göra efter gymnasiet. I övriga Sverige tror man dock i större omfattning att man kommer att läsa vidare någon gång i framtiden efter gymnasiet. Att fortsätta studera anser Örnsköldsviks ungdomar är en större orsak till flytt från Örnsköldsvik i jämförelse med övriga ungdomar i Sverige. Att kunna fortsätta studera eller arbeta i sin hemkommun anser ungdomar i riket vara det bästa med att bo i sin hemkommun. Att ha den möjligheten upplever Örnsköldsviks ungdomar mer begränsad i förhållande till riket i stort. 61

65 62

66 Örnsköldsviks kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och Fritidsavdelningen Kultur och ungdomsenheten Frågor och funderingar kring rapporten, kontakta: Namn: Camilla Larsson, Demokratisamordnare Telefon: E-post: Adress: Örnsköldsvik Rapporterna finns på: Rapporten producerad av: Text: Camilla Larsson, Linnea Thunell och Jan Lindström Layout: Linnea Thunell Örnsköldsvik Version 1. 63