Försurningssituationen i rinnande vatten

Försurningssituationen i rinnande vatten Västra Götaland Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2002:21

Förord Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten hösten 2001. Undersökningen som redovisas omfattade 220 slumpvis utvalda vattendrag i länet. Rapporten som tagits fram inom ramen för Länsstyrelsens miljömålsprojekt utgör ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet. Utvärderingen har gjorts av Medins sjö- och Åbiologi på uppdrag av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västra Götaland Lennart Olsson Fredrik Nilsson

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metoder... 5 Provtagning och analys... 5 Urval... 5 Beräkningar... 6 Påverkan av kalkning... 6 Bedömning av försurningspåverkan... 6 Resultat... 7 Avrinning... 7 Bredd... 8 Kalkningspåverkan... 8 ph-värden... 9 Sulfat... 10 Alkalinitet...11 Oorganiskt aluminium... 12 Bedömning av påverkansgrad... 13 Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå... 13 ph-värden... 14 Oorganiskt aluminium... 16 Alkalinitet... 17 Försurning och kalkning... 19 Diskussion... 23 Beräkning av förindustriell alkalinitet... 23 Tidpunkten för provtagningen... 24 Kartunderlag vid slumpurval... 24 Jämförelse med riksinventeringen... 25 Framtidsprognos... 25 Framtida uppföljning... 26 Slutsatser... 28 Referenser... 29 2

Sammanfattning Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten 2001. Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till det nationella miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara drabbad av antropogen (onaturlig) försurning år 2010. Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden. I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan onaturligt sura med låga ph-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, 12 135 km, var således ca 1 300 km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det surstötar vid högvatten eller efter torrperioder som är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga ph-värden och aluminiumhalter under surstötar. De provtagna vattendragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade. Den nuvarande försurningssituationen i länets vattendrag kommer knappast att förändras under innevarande decennium. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men ph-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I måttligt sura vatten uppstår troligen inga större förändringar av ph-nivåerna under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa havssaltepisoder kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande ph-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken. Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år 2010. Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten. 3

Inledning Regeringens miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta (Regeringskansliet 2001). Arbetet skall vägledas av 15 miljökvalitetsmål som beskrivs i regeringens proposition Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130). Propositionen antogs av riksdagen den 23 november 2001. Miljömålet Bara naturlig försurning innebär bl a att de försurande effekterna av syranedfall inte skall överskrida vad sjöar och vattendrag tål. Ett av delmålen är: år 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten 2001. Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara onaturligt sura år 2010. Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av målet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden. 4

Metoder Provtagning och analys Provtagningen av de 220 lokalerna genomfördes 5-20 november 2001. Vattenproven togs på ett djup av 0,3 m. I samband med provtagningen bestämdes vattendragsbredden och vattenhastigheten på lokalerna (bilaga 1) samt vattentemperaturen (bilaga 2). Bredden uppskattades med ögonmått och hastigheten i en fyrgradig skala (0=stillastående, 1=lugnflytande, 2=strömmande, 3=forsande). Vattenproven analyserades av ITM (Institutet för tillämpad miljöanalys) med avseende på färg (FARG-NK), konduktivitet (KOND-25), ph, aciditet (AC-NPQ), alkalinitet (ALK-NPQ), klorid (CL-DJQ), sulfat (SO4-DJQ), natrium (NA-NFQ), kalium (K-NFQ), kalcium (CA-NFQ), magnesium (MG-NFQ), syralösligt aluminium (AL-NS), totalt monomert aluminium (AL-NAD), stabilt monomert aluminium (ALS-NAJ) och labilt monomert aluminium (ALL-NAJ). Den sistnämnda parametern kallas genomgående oorganiskt aluminium i rapporten. Analysresultaten redovisas i bilaga 2. Urval Urvalet gjordes på röda kartan (skala 1:250 000) för att undvika provtagning av vattendrag som regelbundet torkar ut. Dessutom är längden vattendrag på röda kartan beräknad för Västra Götalands län. Provtagningslokalernas läge bestämdes via ett slumpurval av 220 provtagningssträckor i länet. En provtagningssträcka definieras som den sträcka rinnande vatten som avgränsas av mynningarna av första uppströms belägna tillflöde respektive första nedströms belägna tillflöde på röda kartan. Provtagningssträckorna valdes genom slumpurval av koordinatpunkter inom en rektangel som avgränsas av koordinatlinjerna 6339 och 6575 respektive 1230 och 1437 i rikets nät. Koordinatpunkten angav en provtagningssträcka om den fanns i länet och maximalt 1 km från ett rinnande vatten på röda kartan. Om flera punkter angav samma provtagningssträcka valdes endast den första. Fanns flera rinnande vatten inom en radie av 1 km valdes den närmaste. Totalt behövdes 684 koordinatpunkter för att identifiera 220 provtagningssträckor. Inom provtagningssträckan förlades provtagningen i första hand till den vattendragspunkt som låg närmast den utslumpade koordinatpunkten. I ca 60% av fallen flyttades dock provtagningspunkten inom den definierade provtagningssträckan till närmaste bilväg för att underlätta provtagningen. Knappt hälften flyttades uppströms och övriga nedströms. De som flyttades i förhållande till koordinatpunkten redovisas i bilaga 1. 5

Beräkningar Alkalinitetens (och aciditetens) förändring till följd av antropogent svavelnedfall beräknas enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder. Dessa baseras på Bernes (1991) ekvation för beräkning av förindustriell alkalinitet (alk 0 ): alk 0 = alk + (1-F)(SO4* - SO4* 0 ), där F=0,8 arctan (4,3(alk+0,2)); SO4* = SO4 0,103 Cl; SO4* 0 = 0,005 + 0,05 BC*. Den statistiska säkerheten i relativa frekvenser anges som konfidensintervall (95 %) beräknade från de relativa frekvensernas standardavvikelse multiplicerat med 1,96 (normalapproximation). Påverkan av kalkning De vattendrag som var påverkade av kalkningar i uppströms belägna ytvatten eller våtmarker har identifierats via länsstyrelsens kalkningsregister. Lokaler där uppströmskalkning inte utförts under de senaste fem åren har betecknats som opåverkade av kalkning. För övriga har kalkningspåverkan definierats som stark eller svag. Lokaler med stark påverkan har generellt en vattenkemi som är kraftigt påverkad av kalkning. De är belägna inom eller strax nedströms åtgärdsområden för kalkning. På lokaler med svag påverkan bedöms vattenkemin endast i liten utsträckning ha förändrats av kalkning. De är genomgående belägna långt nedströms kalkade vatten. Bedömning av försurningspåverkan De två begreppen onaturlig surhet och försurningskänsliga vatten används i rapporten. De bör därför närmare definieras. Med onaturligt sura (antropogent försurade) vattendrag avses lokaler där vattnet är så surt att faunan sannolikt är negativt påverkad med avseende på art- eller individantal. Surheten skall ha uppkommit genom mänsklig (antropogen) påverkan. Med försurningskänsliga vattendrag menas förutom onaturligt sura lokaler även vattendrag som är starkt påverkade av kalkning. I denna rapport bedöms vatten som uppvisar ph-värden under 6,3 eller halter av oorganiskt Al över 50 µg/l vara onaturligt sura. För ph gäller då att alkaliniteten dessutom uppvisar en betydande avvikelse från beräknat förindustriellt värde. När alkaliniteten understiger 75% av beräknat förindustriellt värde bedöms den vara betydligt förändrad. Alkaliniteten har dessutom använts som ett mått på risken för faunapåverkan i vattendragen under högvattenföring. 6

Resultat Avrinning Under provtagningsperioden i november 2001 var avrinningen i Västra Götalands län något lägre än medelvärdet för åren 1980-2001 (figur 1). Avrinningen var dessutom betydligt lägre än månadsmedelvärdet för november. 40 Nov 2001 Nov 1980-2001 1980-2001 Avrinning (l/(sxkm2)) 30 20 10 0 Nossan Ösan Töftedalsån Figur 1. Medelavrinningen i Nossan (2213 Eggvena), Ösan (1639 Törnestorp) och Töftedalsån (2215 Krokfors kvarn). Stationerna avvattnar avrinningsområden på 332, 167 respektive 116 km 2. Andelen sjöyta inom de tre avrinningsområdena är 3 %, 0,3 % respektive 3,5 %. 7

Bredd De provtagna vattendragen hade en bredd på 0,5-125 m förutom en lokal i Göta älv som var 300 m bred. Medianbredden var 2,5 m. Merparten var 1-5 m breda (figur 2). Endast 7 % var bredare än 10 m. De vattendrag som var opåverkade av kalkning hade en medianbredd på 2 m. Vid kalkningspåverkade lokaler var medianbredden 2,5 m. Bredd (m) >100 25-100 11-20 6-10 3,5-5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 5 10 15 20 Andel lokaler (%) Figur 2. Vattendragsbredd på 220 provtagna lokaler. Kalkningspåverkan Av de 220 provtagna vattendragen var 69 påverkade av kalkningsåtgärder i avrinningsområdet. Av dessa bedömdes 44 vara starkt påverkade av kalkning med avseende på syra-baskemi medan 25 var svagt påverkade. I de förstnämnda var medianbredden 2 m. I de sistnämnda var den 7 m. I fyra av de kalkningspåverkade lokalerna noterades ph-värden på 6,2 eller lägre. Det var bäck från sjön Löv (nr 48), bäck från Hallsjön (nr 49) på Halleberg, Hiån (nr 92) i den övre delen av Torestorpsån samt bäck från St Bodasjön (nr 197). Samtliga bedömdes vara starkt påverkade av kalkning. I bäckarna från Hallsjön och St Bodasjön uppmättes dessutom höga halter av oorganiskt aluminium, mer än 50 µg/l. 8

ph-värden De provtagna vattendragen hade ph-värden på 4,3-8,3 (figur 3). Medianvärdet var 6,9. I 34 lokaler var ph-värdet lägre än 6,3. I de vatten som var opåverkade av kalkning uppvisade ph ett tydligt positivt samband med vattendragsbredden (figur 4). Små vattendrag var generellt surare än större vattendrag. I kalkningspåverkade vatten fanns däremot inget tydligt samband mellan ph och bredd. Vattendrag med phvärden under 6,3 var generellt små och okalkade. De var 0,5-4 m breda förutom tre som var 5-7 m breda. I Lafsån (nr 177) och Musån (nr 162) var ph-värdena avvikande låga i relation till vattendragsbredden. Lokalerna var fem respektive sju meter breda och uppvisade ph-värden på 5,1 respektive 5,3. I Forentorpabäcken (nr 6) och Slafsan (nr 76) noterades ph över åtta. De båda vattendragen avvattnar kalkrika marker i tillrinningsområdet till Hornborgasjön. 30 Antal lokaler 20 10 0 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 ph Figur 3. ph-värden i 220 vattendrag. 9 Ingen kalkning Kalkning uppströms 8 7 ph 6 5 4 0 1 10 100 1000 Bredd (m) Figur 4. Sambandet mellan phvärde och vattendragsbredd på kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lokaler. 9

Sulfat Sulfathalterna uppgick till 0,018-2,6 mekv/l med ett medianvärde på 0,13 mekv/l (figur 5). Sex lokaler uppvisade halter under 0,05 mekv/l. I flertalet vattendrag med låga sulfathalter registrerades också höga färgtal. Detta beror på riklig förekomst av myrmarker i avrinningsområdet där sulfat kan fastläggas i form av sulfider. Sulfat kommer naturligt från havet med vindar och nederbörd. Sulfathalter utan påverkan från havssalt benämns icke-marina halter och beräknas utifrån vattnets kloridhalt. De icke-marina sulfathalterna uppvisar ett starkt samband med icke-marina baskatjoner (figur 6). Sambandet orsakas av att sulfat även härrör från mineralvittring i berg och jord. I lågalkalina vatten bidrar atmosfäriskt svavelnedfall vanligen till en stor andel av sulfathalterna. Det antropogena bidraget till dagens sulfathalter i länets vattendrag kan uppskattas till 0,04-0,07 mekv/l (figur 6). I flertalet av länets vattendrag med sulfathalter under 0,15 mekv/l utgör således sulfat från industriella utsläpp drygt hälften av de uppmätta halterna. Sulfat (mekv/l) >0,8 0,7-0,8 0,6-0,7 0,5-0,6 0,4-0,5 0,3-0,4 0,2-0,3 0,1-0,2 <0,1 0 20 40 60 80 Antal lokaler Figur 5. Sulfathalter i 220 vattendrag. Sulfat* (mekv(l) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Förindustriellt samband 0 0 1 2 3 BC* (mekv/l) Figur 6. Sambandet mellan ickemarina baskatjonhalter (BC*) och icke-marina sulfathalter (sulfat*) i 151 okalkade vattendrag. Linjen markerar det beräknade förindustriella haltsambandet: sulfat* = 0,005 + 0,05BC* (Naturvårdsverket 1999). Ett samband som endast gäller vattendrag opåverkade av sedimentär berggrund (Wilander 1994). Sambandet gäller därför inte högalkalina vatten i de östra delarna av Västra Götalands län. 10

Alkalinitet I de provtagna vattendragen var alkaliniteten (aciditeten) -0,08-5,9 mekv/l (figur 7). Medianvärdet var 0,28 mekv/l. I 24 lokaler var alkaliniteten 0,05 mekv/l eller lägre. Alkalinteten uppvisade ett negativt samband med vattendragsbredden i de vatten som var opåverkade av kalkning (figur 8). Detta beror på de höga alkaliniteter som uppträder i många mindre vattendrag i anslutning till Falbygdens kalkberggrund. I kalkningspåverkade lokaler fanns däremot inget sådant samband. Vattendrag med värden över 1 mekv/l var generellt små och samtliga var okalkade. De var upp till 5 m breda förutom fyra som var 7-15 m breda. Stora vattendrag med hög alkalinitet var bl a Sjöråsån (nr 62), Ätran vid Blidsberg (nr 132) och Afsån (nr 176). Dessa lokaler var 10-15 m breda och uppvisade värden på 1,9, 1,6 respektive 1,2 mekv/l. I 13 vattendrag uppmättes aciditet (negativ alkalinitet). De var opåverkade av kalkning och huvudsakligen små med bredder på 0,5-1,5 m. Den högsta aciditeten, 0,083 mekv/l, registrerades i en liten bäck belägen 5 km NO om Åmål (nr 148). Alkalinitet (mekv/l) >1 0,91-1 0,81-0,9 0,71-0,8 0,61-0,7 0,51-0,6 0,41-0,5 0,31-0,4 0,21-0,3 0,11-0,2 0-0,1 <0 0 20 40 60 Antal lokaler Figur 7. Alkalinitet (aciditet) i 220 vattendrag. 6 5 Ingen kalkning Kalkning uppströms Alkalinitet (mekv/l) 4 3 2 1 0-1 0 1 10 100 1000 Bredd (m) Figur 8. Sambandet mellan alkalinitet (aciditet) och vattendragsbredd på kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=149) lokaler. 11

Oorganiskt aluminium Halter av oorganiskt aluminium upp till 168 µg/l registrerades (figur 9). Medianhalten var 9 µg/l. Halterna av oorganiskt Al uppvisade ett tydligt negativt samband med ph (figur 10). I 25 lokaler var halterna över 50 µg/l. De hade ph-värden under 6,5 och var generellt små och okalkade. Endast två var kalkningspåverkade (nr 49, 197). I två vattendrag, nr 134 och 153, var halterna av oorganiskt Al avvikande låga i förhållande till ph-värdena (figur 10). De uppvisade höga färgtal, 450 respektive 220, och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medförde att vattendragen bedömdes vara naturligt sura (se avsnitt Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå). Anmärkningsvärt är att lokalen med den högsta halten, 168 µg/ l (nr 148), också hade låga sulfathalter och hög färg samt bedömdes vara naturligt sur. Oorganiskt Al (µg/l) >80 70-80 60-70 50-60 40-50 30-40 20-30 10-20 3-10 <3 0 20 40 60 80 Antal vattendrag Figur 9. Halter av oorganiskt aluminium (labilt monomert Al) i 220 vattendrag. 200 Ingen kalkning Kalkning uppströms Oorganiskt Al (µg/l) 150 100 50 0 4 5 6 7 8 9 ph Figur 10. Sambandet mellan oorganiskt aluminium (labilt monomert Al) och ph i kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lokaler. 12

Bedömning av påverkansgrad Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå Svavelnedfall från industriella utsläpp har reducerat alkaliniteten i många jonsvaga vatten under de senaste hundra åren. Den uppmätta alkalinitetens avvikelse anger den andel som återstår av ett beräknat förindustriellt värde. Förindustriell alkalinitet kan inte beräknas på kalkningspåverkade vatten. Av 151 vattendrag opåverkade av kalkning hade 19 en alkalinitet som var mindre än 75% av den beräknade förindustriella alkaliniteten (figur 11). Detta betecknas som en betydande avvikelse. För resterande 132 lokaler beräknas avvikelsen från det förindustriella värdet vara obetydlig. Den nuvarande alkalinitetens förändring uppvisar ett starkt samband med uppmätt alkalinitet. Ju lägre alkalinitet desto större avvikelse från det förindustriella värdet (figur 12). Fyra lokaler uppvisar dock en obetydlig förändring trots att aciditet (negativ alkalinitet) registrerades i vattnet. De fyra vattendragen (nr 42, 134, 148, 153) avvattnar en stor andel myrmarker samt karakteriseras av höga färgtal, 100-450, och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medför att vattendragen bedöms vara huvudsakligen naturligt sura. En surhet som främst orsakas av organiska syror i mark och vatten. 150 132 Antal vattendrag 100 50 0 2 1 5 <0,1 Extrem 0,1-0,25 Mycket stor 0,25-0,5 Stor 11 0,5-0,75 Måttlig Avvikelse från förindustriellt alkalinitet >0,75 Obetydlig Figur 11. Den uppmätta alkalinitetens/aciditetens avvikelse i förhållande till beräknad förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. Ett värde på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. 13

Avvikelse från förindustriell alkalinitet 1,25 1 0,75 0,5 0,25 0-0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Alkalinitet (mekv/l) Figur 12. Samband mellan alkalinitet/aciditet och dess beräknade avvikelse från förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. ph-värden Vattnets ph-värde utgör ett ofta tillämpat mått på i vilken utsträckning vattenanknuten fauna är negativt påverkad av surt vatten. Generellt gäller att skador börjar uppträda när ph understiger 6,0 (se t ex Degerman & Lingdell 1993, Herrmann m fl 1993, Degerman m fl 1994). Några arter, bl a lax, torde emellertid påverkas redan vid ph-värden under 6,3 (Fiskeriverket 1999, Naturvårdsverket 2002). I denna rapport bedöms vatten med ph-värden på 6,2 eller lägre vara så sura att förekomsten eller reproduktionen av känslig fauna med stor sannolikhet är påverkad. Det motsvarar ett försurningstillstånd som i Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder betecknas som surt eller mycket surt. I 34 lokaler (15 %) var ph-värdet 6,2 eller lägre (figur 13). Fyra lokaler var starkt påverkade av kalkning (figur 14) medan tolv bedöms vara naturligt sura då alkaliniteten beräknas vara obetydligt förändrad av svavelnedfall (figur 15). Vid provtagningstillfället var således 22 lokaler (10%) så försurade av atmosfäriskt svavelnedfall att faunan i vattendragen kan antas ha tagit skada. De kan därför betecknas som onaturligt sura. De var generellt små. Medianbredden var 1,5 m. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 22 ±8,8 lokaler (10 ±4 %). 14

9 8 7 ph 6 5 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil Figur 13. ph-värden i 220 vattendrag. Gränsen för sura till mycket sura vatten (ph 6,2) har markerats. 120 100 Stark påverkan Svag påverkan Antal vattendrag 80 60 40 20 0 40 25 4 0 ph 6,2 ph >6,2 Figur 14. Påverkansgrad av kalkning i 69 kalkningspåverkade vattendrag uppdelat på två phklasser: sura vatten ( 6,2) respektive övriga (>6,2). Antal vattendrag 140 120 100 80 60 40 20 0 Betydlig förändring Obetydlig förändring 119 18 12 2 ph 6,2 ph >6,2 Figur 15. Alkalinitetens förändring till följd av försurande svavelnedfall i 151 okalkade vattendrag uppdelat på två ph-klasser: sura vatten ( 6,2) respektive övriga (>6,2). Graden av förändring har bedömts utifrån alkalinitetens avvikelse från förindustriell alkalinitet. Betydlig förändring innebär att kvoten mellan nuvarande alkalinitet och ursprunglig är mindre än 0,75. 15

Oorganiskt aluminium Halten av oorganiskt aluminium är ett alternativt mått på i vilken utsträckning ett vatten är onaturligt påverkade av antropogena syratillskott. I denna rapport har den halt som bedöms utgöra en kritisk gräns för fisk använts för att belysa i vilken utsträckning faunan i länets vattendrag kan vara drabbad. Enligt Lydersen & Löfgren (2000) kan negativa effekter på fiskfaunan i nordiska ytvatten förväntas när halten överstiger intervallet 20-80 µg/l. För lax och mört bedöms den kritiska gränsen vara 20 µg/l. För abborre och öring 80 µg/l. Naturvårdsverket (2002) har satt den kritiska gränsen för lax och mört till 30 µg/l och för abborre och öring till 50 µg/l. I denna rapport bedöms halter över 50 µg/l ge upphov till negativa effekter på faunan i länets vattendrag. Halter överstigande detta värde kan på goda grunder även anses härröra från antropogen försurning av mark och vatten. 200 150 Al (µg/l) 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil Figur 16. Halter av oorganiskt aluminium i 220 vattendrag. Den kritiska gränsen (50 µg/l) har markerats. 150 128 Ingen kalkning Kalkning uppströms Antal vattendrag 100 50 0 67 23 <50 >50 Oorganiskt Al (µg/l) 2 Figur 17. Kalkningspåverkan i vattendrag med för akvatisk fauna ogynnsamma halter av oorganiskt Al (>50 µg/l) respektive i övriga lokaler (<50 µg/l). 16

I 25 vattendrag (11 %) var halterna av oorganiskt Al högre än 50 µg/l (figur 16) och bedöms därmed vara onaturligt sura. De var generellt små med en medianbredd på 1,5 m. ph-värdena var 4,8-6,2 förutom i ett fall där 6,4 registrerades. Två lokaler var påverkade av kalkning (figur 17). I fyra av de 25 vattendragen bedömdes alkalinitetens förändring från förindustriellt värde vara obetydlig (nr 83, 148, 153, 188). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 25 ±9,2 lokaler (11,4 ±4,2 %). Alkalinitet Vid provtagningstillfället var avrinningen förhållandevis låg, endast drygt hälften av medelvärdet för åren 1980-2001 (figur 1). Detta medför att resultaten med avseende på ph-värden och oorganiskt Al inte förmår att avspegla den situation som föreligger när vattendragen är som mest sura. Syra-baskemin i rinnande vatten samvarierar starkt med fluktuationer i vattenföringen. Normalt uppstår surstötar vid högflöden eller i samband med kraftiga regn efter torrperioder. Alkaliniteten, som mäter vattnets buffertförmåga mot sura tillskott, kan användas för att uppskatta i vad mån ett vattendrag riskerar att drabbas av skadligt låga ph-värden under högvattenföring. I två tidsserievattendrag, Lillån och Svedån, var alkaliniteten i november 2001 ca 0,1 mekv/l högre än de minimivärden som har registrerats under senare år (figur 18, 19). Denna skillnad kan användas för att påvisa vilka av de 220 vattendragen i denna undersökning som riskerar att drabbas av surt vatten vid högflöden. Lillån och Svedån är belägna strax utanför Västra Götalands länsgräns och bedöms vara relativt representativa för mindre till medelstora sjöfattiga vattendrag i sydvästra Sverige. De indikerar att vattendrag med en alkalinitet under 0,15 mekv/l i november 2001 kan komma att uppvisa värden under 0,05 mekv/l under sura episoder. En alkalinitet under 0,05 mekv/l medför att ph-värden och halter av oorganiskt Al tenderar att understiga 6,0 respektive överstiga 50 µg/l. 0,2 Alkalinitet (mekv/l) 0,1 0-0,1 1998 1999 2000 2001 Figur 18. Månatlig alkalinitet/aciditet i Lillån (Oskarsström) åren 1998-2001. Värdet i november 2001 är markerat. Lillån är ett tillflöde till Nissan i Hallands län med ett avrinningsområde på 24 km 2 och en sjöandel på 1 %. 17

Av de 220 provtagna lokalerna uppvisade 53 vattendrag (24 %) en alkalinitet mindre än 0,15 mekv/l (figur 20). En tredjedel av lokalerna var påverkade av kalkning (figur 21). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 53 ±12,4 lokaler (24,1 ±5,6 %). 0,3 Alkalinitet (mekv/l) 0,2 0,1 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 19. Månatlig alkalinitet i Svedån åren 1995-2001. Värdet i november 2001 är markerat. Svedån är ett tillflöde till Vättern i Jönköpings län med ett avrinningsområde på 43 km 2 och en sjöandel på 4 %. Svedån är svagt kalkningspåverkad. 2 Alkalinitet (mekv/l) 1,5 1 0,5 0-0,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil Figur 20. Alkalinitet i 220 vattendrag. Andel lokaler med alkalinitet under 0,15 mekv/l har markerats. 150 Ingen kalkning Kalkning uppströms 115 Antal vattendrag 100 50 0 52 36 17 <0,15 0,15 Alkalinitet (mekv/l) Figur 21. Kalkningspåverkan i vattendrag med riskabelt låg alkalinitet (<0,15 mekv/l) respektive i övriga lokaler ( 0,15 mekv/l). 18

Försurning och kalkning Onaturligt sura vattendrag och lokaler som var starkt påverkade av kalkning kan betecknas som försurningskänsliga. De bedöms vara beroende kontinuerliga kalkningar för att faunan inte skall skadas av surt nedfall. Förutom de 22 lokalerna med onaturligt låga ph-värden uppvisade 40 lokaler phvärden över 6,2 samtidigt som de var starkt påverkade av kalkning (figur 15). Detta innebär att 62 vattendrag (28%) var eller kan antas ha varit betydligt påverkade av antropogen försurning (figur 22). De är genomgående små med en medianbredd på 2 m. Den geografiska fördelningen av de onaturligt sura och kalkade lokalerna är inte slumpartad (figur 24). Vattendragen är företrädesvis belägna i en bred korridor från nordvästra Dalsland och norra Bohuslän ner till Sjuhäradsbygden i den sydvästra delen av länet. Därutöver förekommer några i anslutning till Tivedenområdet i gränstrakterna mot Örebro län. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 62 ±13,1 lokaler (28,2 ±6 %). Ingen kalkning Kalkning uppströms 200 Antal vattendrag 150 100 50 0 Stor känslighet Liten känslighet Figur 22. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta ph-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället samt kalkningspåverkan. Vattendrag med stor försurningskänslighet utgörs av onaturligt sura och okalkade lokaler (ph 6,2; n=18) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). De mindre känsliga omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler med ph >6,2 (n=25) samt okalkade lokaler som var naturligt sura (ph 6,2) eller hade ph över 6,2 (n=133). 19

I 25 lokaler var halterna av oorganiskt aluminium över 50 µg/l. Av de vattendrag som uppvisade halter under 50 µg/l var 42 starkt påverkade av kalkning. Således kan 67 lokaler (30 %) antas vara känsliga för surt nedfall (figur 23). I huvudsak är det samma lokaler som bedömdes vara försurningskänsliga på grundval av låga ph-värden och kalkningspåverkan (figur 25). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 67 ±13,4 lokaler (30,5 ±6,1 %). I 53 lokaler var alkaliniteten lägre än 0,15 mekv/l. Av de övriga var 30 vattendrag starkt påverkade av kalkning. Detta innebär att 83 lokaler (38 %) är kalkade eller riskerar försurningspåverkan vid surstötar. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 83 ±14,1 lokaler (37,7 ±6,4 %). Ingen kalkning Kalkning uppströms 200 Antal vattendrag 150 100 50 0 Stor känslighet Liten känslighet Figur 23. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta halter av oorganiskt Al. Vattendrag med stor känslighet utgörs av okalkade lokaler med halter över 50 µg/l (n=23) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). Vattendrag med liten känslighet omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler (n=25) och okalkade lokaler (n=128) med halter under 50 µg/l. 20

Figur 24. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av ph-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället. Vattendragen är indelade i onaturligt sura (ph 6,2; n=22), starkt kalkningspåverkade (n=40) och opåverkade lokaler (n=158). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag (ph>6,2) samt naturligt sura lokaler (ph 6,2). 21

Figur 25. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av halter av oorganiskt aluminium. Vattendragen är indelade i lokaler med höga halter ( 50 µg/l; n=25), starkt kalkningspåverkade lokaler (<50 µg/l; n=42) och opåverkade lokaler (n=153). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag med förhållandevis låga halter (<50 µg/l). 22

Diskussion Beräkning av förindustriell alkalinitet Bedömningsgrundernas modell (Naturvårdsverket 1999) för beräkning av alkalinitetens avvikelse har betydelse för tolkningen av resultaten i denna undersökning. Modellen bedöms inte ge tillförlitliga skattningar av förindustriell alkalinitet. I Kvarnebäcken i Dalsland har alkalinitens avvikelse från förindustriellt värde beräknats för vattenprov tagna under åren 1996-2001. Under åren 1996-98 var avvikelsen 0,05-0,2 medan den under åren 1999-2001 var 0,2-0,5 (figur 26). Denna förändring beror inte på ökad alkalinitet i vattendraget. Istället är det den förindustriella alkaliniteten som visar en sjunkande trend. I november 2001 beräknades alkalinitetens avvikelse till 0,3 och den förindustriella alkaliniteten till 0,005 mekv/ l. I november 1997 var motsvarande värden 0,1 respektive 0,03 mekv/l. Det faktum att den beräknade förindustriella alkaliniteten minskar med tiden, till följd av 0,8 Alk/acid Alk/acid förind. Avvikelse 0,6 0,4 0,2 0-0,2 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 26. Alkalinitet, beräknad förindustriell alkalinitet och alkalinitetens avvikelse från förindustriellt värde i Kvarnebäcken 1996-2001. Alkalinitet och förindustriell alkalinitet anges i mekv/l. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. Kvarnebäcken är belägen i Dalsland och har ett avrinningsområde på 7 km 2. 23

reducerade sulfathalter i vattendragen, medför sannolikt att modellen och därmed denna undersökning överskattar andelen naturligt sura vatten. I november 2001 beräknades endast 60 % av vattendragen med ph-värden under 6,3 vara onaturligt sura (se figur 15). Detta bedöms vara en underskattning av den antropogena försurningens verkliga omfattning i länets vattendrag. Modellen baseras på de höga sulfathalter som uppmättes på 1970-talet och är inte anpassad för den nuvarande situationen med avtagande svavelnedfall. Dessutom tar den inte hänsyn till försurande bidrag från förhöjda nitrathalter eller skogsbruksuttag. Tidpunkten för provtagningen Den tidpunkt vid vilken provtagningen gjordes har betydelse för resultatet. Vid provtagningstillfället i november 2001 var avrinningen låg, såväl för månaden som i jämförelse med medelvärdet under 1980-2001. Den låga vattenföringen medför att försurningssituationen underskattas om den bedöms utifrån uppmätta ph-värden eller halter av oorganiskt Al. Alkaliniteten kan emellertid användas för att uppskatta hur stor andel av vattendragen som riskerar att mer eller mindre regelbundet drabbas av surt vatten. I denna rapport har de vattenkemiska variationerna i två tidsserievattendrag använts för att beräkna hur stor andel som kan vara drabbade vid sura episoder. Genom att jämföra tidserievattendragets alkalinitet vid provtagningstillfället med de lägsta uppmätta värdena under en flerårsperiod kan ett gränsvärde för surstötsrisk bestämmas. Gränsvärdet relateras till de länsomfattande resultaten för att ge en bild av situationen när den är som sämst. Metoden kan också användas för att jämföra resultaten från två olika synoptiska provtagningar inom samma region. De normgivande tidserievattendragen bör ha en variation i alkalinitet som innebär att de endast periodvis är sura. De skall inte vara kroniskt sura utan snarare uppvisa alkalinitetsvärden som tidvis sjunker ned mot eller strax under nollalkalinitet. Metoden har naturligtvis brister. Alla rinnande vatten uppvisar inte lika stora variationer som de två tidsserievattendragen. Rinnande vatten med hög sjöandel i avrinningsområdet har generellt mindre fluktuationer än sjöfattiga eller starkt kalkningspåverkade vattendrag. Dessutom tillkommer en osäkerhet i vad mån de riskutsatta lokalerna är påverkade av antropogen eller naturlig surhet (se föregående avsnitt). Kartunderlag vid slumpurval Vid urvalet av provpunkterna användes röda kartan i digital form som underlag. Samtliga vattendrag som anges på röda kartan har troligen normalt en kontinuerlig vattenföring. Eftersom röda kartan är i skala 1:250 000 saknas dock de minsta 24

bäckarna vilket i sin tur innebär att de minsta bäckarna inte kommer med vid urvalet. Bäckar med en bredd under 1,5 m var underrepresenterade i denna undersökning (jmf figur 2). I flertalet av dessa uppstår årliga uttorkningar men många av dem har stabila flöden och förutsättningar att hysa en rik och varierad fauna. Underrepresentation av små bäckar medför att denna undersökning underskattar andelen onaturligt sura vattendrag med kontinuerliga flöden. Underskattningen är sannolikt inte obetydlig eftersom det främst är små vattendrag som är drabbade av den antropogena försurningen. Jämförelse med riksinventeringen Vid den s k riksinventeringen senhösten 2000 undersöktes de vattenkemiska förhållandena i 67 vattendrag i Västra Götalands län. Vid riksinventeringen var ph-värdena genomgående något högre än i denna undersökning. 21% uppvisade ph-värden på 6,5 eller lägre medan 6% av lokalerna hade ph-värden på 6,2 eller lägre. I denna undersökning var motsvarande andelar 24% respektive 15%. Skillnaderna i resultat bedöms huvudsakligen bero på olika urvalsmetoder. Vid riksinventeringen skedde slumpurvalet på ett avrinningsområdesregister med avrinningsområden i storleken 15-250 km 2. I de utvalda avrinningsområdena förlades provtagningen till vattensystemets utloppspunkt. Denna metod bedöms inte ge ett representativt storleksmässigt urval. Metoden torde medföra att medelstora till stora vattendrag väljs på bekostnad av små. Eftersom större vattendrag är mindre försurningspåverkade än små medför det att provtagningen inte ger en korrekt bild av försurningens omfattning. Alkaliniteten i tidsserievattendragen (se figur 18 och 19) var dessutom något lägre vid riksinventeringen än vid provtagningen i november 2001. Om försurningssituationen varit likvärdig vid de båda undersökningarna hade troligen skillnaderna i resultat varit ännu större. Framtidsprognos Svavelnedfallet i Sverige kulminerade i mitten 1970-talet. Sedan dess har det kraftigt reducerats. I Västra Götalands län har depositionen i skogsmarker halverats under 1990-talet (Westling & Lövblad 2000). Som en följd av minskad deposition sjunker sulfathalterna i sjöar och vattendrag (Wilander 2000). De sjunkande sulfathalterna har väckt förhoppningar om stigande ph-värden i försurade ytvatten och en återhämtning i skadade ekosystem. Vattenkemiska data från landets tidsseriesjöar tyder dock på att återhämtningen dröjer och att den kommer att ta lång tid. För närvarande är det endast i starkt sura vatten som en tydlig återhämtning kan skönjas i form av långsamt stigande halter av ANC (Acid Neutralizing Capacity). I 18 av landets sura tidsserie- 25

sjöar fanns ett tydligt samband mellan minskade sulfathalter och förhöjda halter av ANC (Wilander 2000). I den starkt sura Stora Tresticklan, belägen i Upperudsälvens vattensystem i Dalsland, har ANC årligen stigit med 1 µekv/l sedan mitten av 1980- talet (Torstensson m fl 2000). Förbättringen är således mycket långsam. Med nuvarande takt tar det 100 år innan ph-värdet överstiger 6,0. Bilden är likartad i fem starkt sura tidsserievattendrag i sydvästra Sverige. I fyra av dessa har halterna av ANC årligen ökat med 1-2 µekv/l sedan mitten av 1980-talet (Westling m fl 2001). Till skillnad mot starkt sura vatten uppvisar de måttligt sura inte lika positiva trender. Här ger inte nedgången i sulfathalter en entydig uppgång i halterna av ANC. Endast i hälften av landets tidsseriesjöar ökar ANC (Wilander 2000). Av fem tidsseriesjöar med alkalinitet i Upperudsälvens vattensystem tenderade ANC att öka i tre och minska i två (Torstensson m fl 2000). I måttligt sura vatten återverkar de sjunkande sulfathalterna endast på halten av baskatjoner i så måtto att båda reduceras i samma utsträckning. Att döma av det ovan beskrivna scenariot kommer den nuvarande försurningssituationen i länets vattendrag knappast att förändras under det kommande decenniet. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men ph-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I mindre sura och måttligt sura vatten kommer troligen inga större förändringar av ph-nivåerna att uppstå under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa havssaltepisoder kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande ph-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken. Framtida uppföljning Vid en uppföljning av denna undersökning bör särskilt tre aspekter ägnas en viss eftertanke. Det gäller val av provtagningstidpunkt, parameter vid försurningsbedömningen samt kartunderlag för slumpurvalet. Provtagningstidpunkten har som tidigare nämnts stor betydelse för de resultat som erhålls. Ju bättre syra-baskemin är vid provtagningen, till följd av gynnsamma klimat- och vattenföringsförhållanden, desto osäkrare blir det vattenkemiska underlaget för att bedöma den situation som råder vid sura episoder. Detta innebär att en undersökning av försurningspåverkan bör förläggas till den tid på året då sannolikheten för surstötar i rinnande vatten är som störst. I Västra Götalands län bedöms den lämpligaste tidsperioden vara under månaderna januari och februari. Detta för att 26

vattenföringen då brukar vara som högst. Under åren 1990-2001 uppmättes 64 % av de högsta månadsmedelflödena i Töftedalsån, Nossan och Ösan under dessa två månader. Januari månad hade flest maxflöden med 36 % av de högsta månadsmedelvärdena. Valet av vattenkemisk parameter för att bedöma onaturlig surhet är inte självklar. I denna rapport har såväl ph som halt av oorganiskt Al använts vid bedömningen och båda parametrarna gav likvärdiga resultat. Det är dock inte osannolikt att de två parametrarna ger olika resultat vid en förnyad undersökning. De nuvarande bedömningsgrunderna för antropogen försurning (Naturvårdsverket 1999) bedöms ge mycket tvivelaktiga resultat (se avsnitt Beräkning av förindustriell alkalinitet). Till dess att bättre modeller har utvecklats får halten av oorganiskt Al anses vara det bästa kriteriet för mänsklig syrapåverkan. I denna undersökning gjordes urvalet av provlokaler med röda kartan som underlag. Följden blev att de minsta bäckarna blev underrepresenterade i urvalet. Gröna kartan bedöms vara ett bättre underlag för att undvika denna typ av skeva urval. Om undersökningen endast skall omfatta kontinuerligt vattenförande bäckar kan de uttorkningsbenägna bortsållas genom att man sätter en gräns för avrinningsområdets storlek i provtagningspunkten. En gräns för storleken på avvattnad areal bör då även beakta andel sjöyta inom avrinningsområdet. Denna sållningsprocedur bedöms inte vara särskilt tidskrävande. Endast i ett begränsat antal utslumpade punkter behöver en beräkning av avrinningsområdets storlek och sjöandel göras. 27

Slutsatser I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan onaturligt sura med låga ph-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, 12 135 km, var således ca 1 300 km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det surstötar vid högvatten eller efter torrperioder som är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga ph-värden och aluminiumhalter under surstötar. De provtagna vattendragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade. Utöver onaturligt sura vattendrag var 18 % av lokalerna starkt påverkade av kalkning. Detta medför att 29% (±6%) var försurningskänsliga vid provtagningstillfället. Den låga vattenföringen vid provtagningstillfället medför dock att försurningssituationen underskattas. Av länets vattendrag på röda kartan beräknas 38 % (±6 %) vara i riskzonen för skadliga surstötar om de inte kalkas. Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år 2010. Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten. 28

Referenser Bernes, C. 1991. Försurning och kalkning av svenska vatten. Monitor 12, Naturvårdsverket. Brakke, D. F., Henriksen, A. & S. A. Norton. 1989. A variable F-faktor to explan charges in base cation concentrations as a funktion of strong acid deposition. Verh. Internat. Verein. Limnol. 24:146-149. Degerman, E. & P-E. Lingdell. 1993. phisces fisk som indikator för lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, nr 3, 1993. Fiskeriverket. Degerman, E., Fernholm, B. & P-E. Lingdell. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, rapport 4345. Fiskeriverket. 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Herrmann, J., Degerman, E., Gerhardt, A., Johansson, C., Lingdell, P-E. & I. P. Muniz. 1993. Acid-stress effekts on stram biology. Ambio 22 (no 5): 298-307. Lydersen, E. & S. Löfgren. 2000. Vad händer när kalkade sjöar återförsuras? En kunskapsöversikt och riskanalys. Naturvårdsverket, rapport 5074. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Regeringskansliet. 2001. Sammanfattning av regeringens proposition 2000/01:130. Miljödepartementet. Naturvårdsverket. 2002. Kalkning av sjöar och vattendrag handbok 2002:X. Naturvårdsverket (under tryckning). Torstensson, H., Abrahamsson, I. & A. Jarlman. 2000. Upperudsälven 1981-1998 Förändringar av vattenkvalitet och belastningar inom avrinningsområdet samt analysresultat från 1999. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:37. Westling, O. & G. Lövblad. 2000. Depositionsutvecklingen i Sverige. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport 5028. Westling, O., Löfgren, S. & C. Akselsson. 2001. Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland. Wilander, A. 1994. Estimation of backgrund sulphate concentrations in natural surface waters in Sweden. Water, Air, and Soil Pollut. 75: 371-387. Wilander, A. 2000. Återhämtning i svenska vatten och skogsmark. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport 5028. 29

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.1 Utslumpade koordinater ID Provtagningskoordinater Vattendragsnamn Flyttad Kalkningspåverkan V-bredd V-hast. x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3) 6562554 1281564 1 6562638 1282170 x X 2,5 3 6547992 1288439 2 6547509 1287351 Rämnesälven x X 2,5 1 6533396 1408529 3 6532648 1407953 Kullån x X 3 3 6423790 1379247 4 6423768 1379372 x X 0,8 2 6524966 1246189 5 6523250 1244290 x X 1,5 1 6460940 1366357 6 6460273 1366515 Forentorpabäcken x X 1 3 6502707 1386425 7 6506261 1386644 Tidan x X 20 2 6501158 1294379 8 6501064 1296044 x X 1,5 2 6494159 1242555 9 6494101 1242624 x X 1,5 1 6432458 1318094 10 6433081 1320522 Säveån x X 15 2 6431262 1362462 11 6432461 1362160 x X 1 1 6403963 1360410 12 6404342 1360766 x X 1,5 2 6440204 1384013 13 6440523 1383771 x X 3 2 6437068 1279736 14 6437387 1280032 Solbergsån x X 1,5 2 6481405 1293285 15 6482234 1294743 x X 2,5 1 6514304 1308984 16 6514349 1307438 Holmsån x X 8 1 6560295 1279575 17 6560136 1278822 x X 1 2 6406030 1363903 18 6406517 1363648 Ätran x X 0,5 2 6509378 1304825 19 6509314 1305181 x X 3,5 1 6391196 1295529 20 6392106 1294790 x X 2 3 6475596 1347139 21 6475659 1346689 Flian x X 3,5 3 6523494 1401494 22 6523067 1401770 Sågbäcken x X 2,5 1 6486976 1257212 23 6487238 1256444 x X 2 1 6407518 1342944 24 6406230 1343394 Gänglebäcken x X 1,5 2 6401921 1365429 25 6402206 1365631 x X 1,5 2 6422241 1278032 26 6422331 1278381 Hållsdammsbäcken x X 3 2 6451066 1389488 27 6452850 1389643 x X 2 1 6453493 1392322 28 6452561 1392190 Tidan x X 7 1 6483033 1238030 29 6483049 1238171 x X 2,5 1 6388633 1364968 30 6388954 1364891 Hjärtaredsbäcken x X 3 2 6498610 1290839 31 6498619 1291303 Hakerudsälven x X 3 2 6390386 1356021 32 6391121 1357153 Getavadaån x X 3 2 6394222 1284075 33 6394006 1283468 Nordån x X 1,8 2 6528619 1243346 34 6528296 1243420 x X 2 2 6560631 1280502 35 6560747 1280465 x X 0,5 2 6531016 1400903 36 6530209 1399115 x X 1,5 2 6519655 1241510 37 6519299 1240808 Tanumsån x X 4 2 6400477 1341525 38 6399858 1342304 Sågbäcken x X 1,5 3 6444035 1269537 39 6444136 1268306 x X 1,5 2 6357388 1320388 40 6357798 1320720 Knapasjöå x X 2 2 6483215 1360753 41 6483190 1361938 x X 1,5 2 6548179 1245512 42 6549249 1246279 x X 1,5 2 6565151 1297640 43 6565863 1296806 x X 1 2 6422362 1284477 44 6422292 1284931 x X 1 1 6442462 1380198 45 6441818 1379580 Bäckingabäcken x X 1,5 2 6359650 1347013 46 6359632 1347174 Kalvån x X 5 2

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.2 Utslumpade koordinater ID Provtagningskoordinater Vattendragsnamn Flyttad Kalkningspåverkan V-bredd V-hast. x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3) 6419934 1279880 47 6421585 1280811 x X 1,5 3 6521100 1265691 48 6521425 1265937 x X 1 2 6476888 1302457 49 6477748 1303101 x X 2 2 6550345 1273372 50 6550595 1272746 x X 2 2 6537318 1243606 51 6536235 1243022 Hämmensån x X 5 2 6514779 1260545 52 6515092 1260903 x X 1,5 1 6439015 1284313 53 6439058 1283904 Göta älv x X 300 1 6531815 1245551 54 6530829 1245047 x X 2,5 1 6478253 1261627 55 6476799 1262465 x X 2 2 6403665 1274103 56 6403687 1274146 x X 1,5 2 6546023 1301206 57 6545850 1300750 x X 1 2 6470258 1317892 58 6470081 1318308 Mjölån x X 2,5 2 6386800 1308165 59 6386706 1308989 x X 2 2 6428079 1264406 60 6426813 1265439 Grannebyån x X 1,5 2 6442174 1381682 61 6441819 1381500 x X 3 2 6499172 1365173 62 6499352 1365386 Sjöråsån x X 10 2 6390136 1274203 63 6390711 1274738 x X 2 2 6439524 1327251 64 6439649 1328010 x X 0,5 2 6398457 1331706 65 6397871 1332265 x X 1 2 6476537 1380193 66 6476565 1377800 x X 2,5 2 6507151 1376432 67 6506924 1376426 x X 3 1 6481463 1382891 68 6483210 1383790 Rånnån x X 3 2 6494440 1382680 69 6493749 1382047 Kräftån x X 5 2 6480235 1358448 70 6480495 1358672 Märskabäcken x X 4 1 6512788 1286402 71 6513678 1286432 Svingån x X 3 3 6530032 1414032 72 6528420 1413358 Håhulteån x X 4 2 6483562 1246647 73 6485313 1247306 Broälven x X 4,5 1 6345807 1334057 74 6346594 1333328 x X 1,5 1 6378297 1343381 75 6377763 1343084 x X 2,5 2 6452746 1374759 76 6452652 1375117 Slafsan x X 3 2 6508098 1249806 77 6506962 1249010 Storälven x X 1 1 6559191 1298214 78 6559468 1297880 x X 0,5 2 6476694 1283355 79 6476394 1283956 Risån x X 5 3 6489397 1416633 80 6489668 1417102 x X 1 2 6445213 1274595 81 6446310 1272761 x X 3 2 6462275 1273404 82 6461631 1272905 x X 2 2 6456992 1311278 83 6455999 1310750 Lillån x X 1,5 2 6433174 1274871 84 6432546 1275625 Vallerån x X 2 2 6377812 1309475 85 6378366 1309564 Skrålabäcken x X 2 2 6396322 1367280 86 6397443 1367912 Jälmån x X 7 1 6431021 1359467 87 6430429 1359473 x X 1 2 6347249 1334672 88 6347927 1335711 x X 1,5 0 6544438 1308413 89 6544503 1308438 Knarrbyån x X 6 1 6399396 1347231 90 6399437 1347695 Lergeån x X 5 2 6445839 1283808 91 6446001 1284003 Göta älv x X 100 2 6366472 1329070 92 6366355 1328529 Hiån x X 3,5 2