Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare och TRIS-representanter

09.00-09.10 Välkomna! Inledning och innehåll 09.10 10.30 Grundkunskap TRIS och Sjukvårdens uppdrag i rehab- och sjukskrivningsprocessen 10.30 12.00 Läkarens dilemma dr Anna-Sophia Von Celsing 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Försäkringskassan 13.30 14.00 Socialtjänsten 14.00 14.30 Arbetsförmedlingen 14.30 15.00 Fika 15.00 15.50 TRIS i praktiken konkreta exempel från verkligheten 15.50 16.00 Sammanfattning och avslut

Lite grundkunskap TRIS

TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklats sedan 2002, Ingående parter: Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten). Sammantaget 300-400 medarbetare. Viktigaste beståndsdelen våra TRIS-team (36) Bemannas med 315 personer idag

TRIS är ingen rehabiliteringsinsats utan en struktur för rehabiliteringssamverkan i Sörmland

Varför TRIS? - Vi har alla olika uppdrag inom rehabområdet Sjukvården Försäkringskassan Socialtjänsten Arbetsförmedlingen

Vi får inte glömma individens ansvar Lämna information Delta i planering Aktivt medverka i sin rehabilitering

Rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt Syfte?

För vem? Personer som på grund av sjukdom/upplevd ohälsa behöver stöd från flera parter för att kunna behålla sitt arbete, återgå i arbete eller söka arbete

TRIS-team Vårdens rehabiliteringsteam Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet Arbetsförmedling Försäkringskassan Socialtjänst Förstärks med

Två samverkanssprår i TRIS Dialogerna i TRIS-teamen Direktkontakt mellan ex. rehabkoordinator och handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Socialtjänsten Allt klassas som TRIS

TRIS-TEAM ÄR EN TYP AV FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT FORUM SAMVERKAN OCH FÖRSÄKRINGS- MEDICIN GÅR HAND I HAND

Exempel på frågeställningar inom försäkringsmedicin Hur förhåller jag mig för att på bästa sätt ta tillvara patientens resurser trots sjukdom? Hur bemöter jag bäst patienter med en självupplevd ohälsa utan påvisbar medicinsk orsak? Vem i vårdkedjan eller i patientens omgivning är bäst lämpad när det gäller att vara ett stöd i rehabiliteringen? Hur fyller jag i medicinska underlag till Försäkringskassan, privata försäkringsbolag och andra myndigheter? Hur kommunicerar jag med övriga aktörer i samband med rehabilitering, exempelvis TRIS-team, arbetsgivarkontakter, företagshälsovård? Källa: www.forsakringskassan.se

Om vi inte hade TRIS Så kan det blir så här för individen

För läkare och annan vårdpersonal

Arbetsmarknadens krav??? Aktivitetsstöd?? Etableringen, intyg från 8:e dagen??? Arbetsträning? Sjukpenning i förebyggande syfte? Sjukskrivning vid försörjningsstöd? Gemensam Kartläggning?? LuH till AF?? Kodning??? Arbetsgivarens ansvar?

För handläggare

Vad finns det för möjligheter på Arbetsförmedlingen? Kan jag få stöd från sjukvården när jag arbetstränar? Om det är ok för dig så stämmer jag av med din läkare och så tar jag kontakt med Arbetsförmedlingen. Individ Försäkringskassan

Personen du söker är upptagen. Tala in ett meddelande efter tonen. Försäkringskassan Läkare

TRIS-PROCESSEN

TRIS känt som arbetssätt i den egna organisationen Former för individ/patientmöten Struktur för vårdplanering (sjukvården) Bedöma samverkansbehov Informera om TRIS som möjlighet Göra individen delaktig i sin rehabprocess Inhämta samtycke Formulera frågeställning till TRIS-mötet Anmälan av ärende till rehabkoordinator Förberedelse inför mötet TRIS-PROCESSEN

Vad finns det för möjligheter på Arbetsförmedlingen? Kan det vara aktuellt med en SIP? Avstämningsmöte Sjukskrivningsförebygg ande möte Individen kommer inte kunna återgå i sitt ordinarie arbete, planering mot annat arbete? Vad kan vara en lämplig fortsatt planering mot arbete? Prognos gällande upptrappning Kan individen få stöd från sjukvården när jag arbetstränar? Finns det förutsättningar att utöka arbetstiden Prognos för att inleda insatser mot Arbetsförmedlingen? Hur går det med utredning på mottagning?

Checklista för TRIS-mötet, finns i era mappar. TRIS-mötet är också ett forum för informationsutbyte mellan organisationerna TRIS-PROCESSEN

Efter Återkoppling och vidare planering med individen TRIS-PROCESSEN

Rekommendation, planering finns Rätt part har tagit bollen och håller i den fortsatta planeringen med individen. Ett ärende kan när som lyftas igen på TRIS. Säkerställ innan att samtycket fortfarande gäller. TRIS-PROCESSEN

Avgörande för att TRIS ska fungera Frågeställningar, Förberedda Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet. Representation från alla parter Rutiner, fasta mötestider etc. Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen. Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och inom den egna verksamheten. (Utvecklingsdagar) TRIS-PROCESSEN

TRIS ger en snabbare väg till fortsatt planering Snabbare kontaktvägar Kortare handläggningstider Smidigare flöden Bättre kunskap om varandra uppdrag och roller som ger ökat förtroende i samarbetet. TRIS-PROCESSEN

www.trissormland.se TRIS-PROCESSEN

Sjukvårdens uppdrag Verka för en välfungerande sjukskrivningsprocess Tidigt och aktivt Medicinskt förebygga, utreda, behandla och följa upp. Sjukast först. Lagstyrda intyg först. Erbjuda relevanta rehabiliteringsinsatser. Upprätta rehabplan tillsammans med patienten. TRIS-PROCESSEN

Treenighet Rehabkoordinator Stödjer Sakkunnig läkare Stödjer Sjukskrivningsprocessen Stödjer Verksamhetschef Ansvarig

Rehabkoordinatorns uppdrag Samordna vårdens del av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Arbeta mot arbetsgivare och myndighetssamverkan (TRIS) Vara stöd till individen TRIS-PROCESSEN

TRIS-PROCESSEN

Case Tidiga insatser Arbetsgivare Patientbesök med läkare ont knä, fötter, lätt gonartros Tungt arbete. Ingen sjukskrivning Kontakt Rehabkoordinator, kartläggning av arbetssituation, hinder möjligheter Samtycke till kontakt med AG Telefonsamtal till AG med patienten i rummet Ytterligare anpassning ej möjliga MEN AG föreslår byte av arbetsuppgifter Läkarintyg krävs till AG inför rehabutredning på arbetsplatsen Kontakt med FHV rekommenderas då av VC. Godkänns av AG TRIS-PROCESSEN

Ex. sjukskrivningsförebyggande möte Anisa, kvinna på SFI med diffus smärta, koncentrationsvårighet er, många korta frånvarotillfällen Frågeställningar: Finns medicinska hinder att delta i undervisningen trots smärta? Finns redan kontakt med vården? Anmäls till TRIS TRIS-möte sjukgymnastkontakt, behandling pågår, har träffat läkare 1 gång som inte ser någon orsak till sjukskrivning. Beslut om att ReKo bokar sjukskrivningsförebyggande möte tillsammans med Anisa, SFI-lärare, och sjukgymnast+ tolk Sjukskrivningsförebyggande möte; diskussion om hinder och förmågor, ev. anpassningar, egenvård osv. Resultat: Gemensam plan Ingen sjukskrivning anpassningar på skolan Vinst: Alla hör samma sak, erfarenheter delas, undviker medikaliserande/ undviker att Anisa plockas bort från ett hälsofrämjande sammanhang

TRIS-PROCESSEN

Bikupa utifrån filmen Hur hade man kunnat göra istället handläggare på AF, FK, Soc, läkaren. Vad hade ni gjort när individen kom till er? TRIS-PROCESSEN

Viktiga faktorer i rollen som Reko Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som gentemot samarbetspartners Vara flexibel i uppdraget som rehabkoordinator och uppdragets utformning Att vara lyhörd och öppen för teamarbete Att vara synlig ute på egna enheten TRIS-PROCESSEN

Försäkringsmedicin Läkarintyget och DFA - kedjan Anna-Sophia von Celsing Ortoped / Rehaböverläkare, Med Dr Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för allmänmedicin och Försäkringsmedicinska klinisk epidemiologi, Uppsala kommittén universitet Sörmland TRIS-utbildning

Vi ska prata om Vad händer när man blir sjuk? Läkarens beslutsunderlag Intygets väg Läkarintyget Frågor A-S v Celsing

KOMMUNEN Försörjningsstöd Helena Ekman Rehabkoordinator Bet.vetare Lotta Jansson Sjukgymnast SLUSSEN Rehabteamet VKL 2003 Linda Luks, AF Lena Löfgren, AF Susanne Karlsson, FK Lena Eriksson Arbetsförmedlingen Anna-Sophia v Celsing Ortoped/Rehaböverläkare Viktoria Zander Sjukgymnast Pirjo Teckenberg Försäkringskassan Thomas Persson Sjukgymnast Mats Henningson Beteendevetare

Försäkringsmedicin Kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.

Vad händer när man blir sjuk? Anställd Sjukanmälan t arbetsgivaren Arbetsgivaren Anmäler t FK inom 1 v Karensdag Sjuklön Läkarintyg Sjukpenning 1 2 8 14 90 180 365 Sjukpenning Arbetslös Sjukanmälan till FK A-S v Celsing Rehabkedjan

Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbetsuppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** 0 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.

Dag 1 Karens Sjukanmälan Läkarintyg elektroniskt Dag 8 Läkarintyg Dag 15 Sjukpenning Mina sidor Ansökan om sjukpenning Försäkringskassan Finns obligatoriska uppgifter? Bedömer rätt till sjukpenning Fastställer dag i rehabkedjan Behövs komplettering/förtydligande? LUH? Fördjupad utredning. Avstämningsmöte? Kortare sjukfall Förväntas bli frisk av sig själv. Förväntad åter i arbete efter medicinsk rehab, sjukfall ca 2 månader. Gravida. Ex ICD-10 J diagnos (Luftvägsinfektion) Längre sjukfall Komplexa sjukfall där medicinsk rehab och samverkan med myndigheter krävs för att komma tillbaka i arbete eller kunna vara arbetssökande Ex ICD-10 F och M diagnoser (Psykiska o rörelseorganens sjukdomar) och när får patienten pengar??

Läkarens dubbla uppdrag Medicinskt Ställa diagnos Behandla Rehabilitera Försäkringsmedicinskt Bedöma arbetsförmåga Utfärda medicinska underlag Intyg o utlåtanden Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos A-S v Celsing

Rätt till sjukpenning vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom Försäkringskassan - beslutar

Skada eller nytta? Anamnes Status Röntgen Lab Läkarens dilemma Behandling Sjukskrivning? Nej Ja

Sjukskrivning = Behandling

Symtom, prognos, behandling Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Rehabiliteringsinformation Försäkringsmedicinsk information Vägledning om sjukskrivning i olika situationer

Läkarintyget

Viktigaste rutorna! Koden ska avse huvuddiagnosen och anges med så många positioner som möjligt, dock minst tre. Vid psykiska diagnoser anges minst fyra. Andra diagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext. D Ange vilken/vilka sjukdomar som medför nedsättning av arbetsförmågan. Denna information kan bara utelämnas om intyget gäller avstängning pga smitta. I de fall det är en åtgärd som gett nedsatt arbetsförmåga, t ex kirurgiskt ingrepp, anges det i klartext utöver huvuddiagnosen Beskriv kortfattat patientens egen berättelse om sjukdomen och dess konsekvenser. Ev journalinformation är också av intresse. Det kan till exempel handla om sjukdomens utveckling, insjuknandedatum, behandling, inläggningsdatum, datum för operation eller hemgång. Informationen ska endast röra de sjukdomar som redovisas i fält 2. Beskriv observerade funktionsnedsättningar och deras omfattning. Observationerna kan Förlängning ha gjorts av av dig en själv sjukskrivning eller någon ska annan. enl de Gör övergripande en objektiv priciperna i Socialstyrelsens beskrivning av funktionsnedsättningen Försäkringsmedicinska där det beslutsstöd framgår att baseras den har på konstaterats en ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning och genom F iakttagelser, aktivitetsbegränsning undersökningsfynd eller samt undersökningsresultat. värdering av behandling och sjukdomsförlopp. Det innebär att bedömningen i Uppgifter i form av grader, huvudsak mått ska och baseras värden på lämnas din egen i förekommande undersökning fall. och endast i undantagsfall på telefonkontakt eller Observationerna ska journaluppgifter. relatera till den/de Flera diagnoser alternativ som kan anges väljas i fält 2. Beskriv tydligt hur sjukdomen begränsar patientens oförmåga och hur omfattande konsekvenserna är. Aktivitetsgränsningar i rörelseorganen ska beskrivas så att det framgår vad patienten inte kan göra, ex om patienten har förflyttningssvårigheter, nedsatt tolerans för sittande eller framåtböjd kroppsställning eller inte klarar Lyft eller A långvarig statisk belastning av någon kroppsdel. Begränsningen kan också graderas i t ex gångsträcka, med eller utan hjälpmedel, eller hur länge sittande eller stående tolereras. Vid psykiska problem kan aktivitetsbegränsningen Innebära att patienten har mer eller mindre svårt att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav eller att förstå och uttrycka sig i tal och skrift.

Exempel rörelseorgan Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Lyfta armarna ovan axelhöjd Gå med eller utan hjälpmedel Lyfta, sitta, gå Stå framåtböjd Utföra finmotoriskt arbete med händerna Exempel psyk Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring o andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar, svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött

Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete på vårdavdelning för strokeskadade

Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält. www.socialstyrelsen.se OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!

DFA - kedjan Diagnos Fält 2 Funktionsnedsättning Fält 4 Aktivitetsbegränsning Fält 5 A-S v Celsing

Dag0 Dag365 Dag730 Dag1095 Registrerade ersättningsdagar från FK, AF och försörjningsstöd % 120 Högriskgruppen Andelar Grupp A 1a andelar (n=170) 100 80 60 40 sjukpenning E1 E2 E3 E4 E5 Totalt 20 0 A-kassa sjukersättning aktivitetsstöd försörjningsstöd

Dag0 Dag365 Dag730 Dag1095 Registrerade ersättningsdagar från FK, AF och försörjningsstöd Andelar Grupp B % 100 90 80 70 60 50 40 sjukpenning E1 E2 E3 E4 E5 Totalt 30 20 10 0 A-kassa sjukersättning försörjningsstöd aktivitetsstöd

Dag0 Dag365 Dag730 Dag1095 Registrerade ersättningsdagar från FK, AF och försörjningsstöd Andelar Grupp C % 100 90 80 70 60 50 40 E1 E2 E3 E4 E5 Totalt 30 20 sjukpenning A-kassa 10 0 aktivitetsstöd sjukersättning försörjningsstöd

Slutsatser Viktigaste determinanter för längre tid till arbetsåtergång var psykisk diagnos, tidigare antal sjukskrivningsdagar och ålder Datorbaserad skattning av tid till arbetsåtergång (86-89% korrekt) predicerar ca 10 % bättre än klinisk skattning (73-76% korrekt). Ett verktyg, nomogram, för skattning av tid till arbetsåtergång inom 28, 90 och 180 dagar, baserat på de tre mest signifikanta determinanterna, har utvecklats. Multidisciplinär intervention gav inte snabbare arbetsåtergång än sedvanlig rehabilitering frånsett första 14 dagarna. Genomgång av 12 interventionsstudier visar motstridiga resultat avseende arbetsåtergång. Patienternas och rehabiliteringsteamets skattning av chans att vara tillbaka i arbete inom 6 månader har stor samstämmighet. Det fanns en könsskillnad där männen skattade sin chans till arbetsåtergång lägre än Rehabiliteringsteamet.

Friskfaktorer Gott ledarskap, stödjande, rättvist Kontroll i arbetet Balans arbete belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans arbete - fritid Eva Vingård. Arbete, psykisk ohälsa o sjukskrivn

Försäkringskassan

Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit sjuka. Inget behov av samordnade insatser eller stöd. Inget behov av kontakt med FK. Kunder som är tillfälligt sjuka och kommer att gå tillbaka i sitt vanliga arbete. Inget behov av samordnade insatser. Kunder med behov av personlig kontakt, samordnade insatser och stöd för att återgå i arbete så snart som möjligt/hitta en hållbar lösning. Testet Rätt info rätt insats våren 2014

Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan Arbetet Arbetsmarknaden Aktiviteter Bedömning Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Juni 2014

Nollplacerade Nollplacerad vad menar vi? En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kan därför inte få sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenninggrundan de inkomst = 0 Juni 2014

Sjukdom och rehabilitering Förebyggande sjukpenning Sjukpenning (efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar) Rehabiliteringsersättning Aktivitetsersättning Sjukersättning Juni 2014

Samordningsuppdraget Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna. Juni 2014

Samordningsuppdraget I 30 kap. 8-11 SFB Samordningsuppdraget.. innebär att FK ska utreda om det finns behov av rehabilitering för att individen ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. En viktig avgränsning är att FK inte ska rehabilitera, utan samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärderna genomför dessa. Juni 2014

Socialtjänsten

Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer

Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

Riksnorm Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hygien och hälsa Förbrukningsvaror Tidning, telefon och TV-licens

Kostnader utöver riksnorm Boende El Hemförsäkring Arbetsresor/bussresor Fackavgift/A-kassa

Livsföring i övrigt Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon Hemutrustning Umgängeskostnader

Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Stå till arbetsmarknadens förfogande - studera - praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet - aktivt arbetssökande Vid sjukdom gäller - läkarintyg - delta i rehabilitering eller utredning

Konsekvensen av att vara nollplacerad Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för en person med SGI Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma utsträckning Risk för att individen hamnar mellan stolarna.

Socialtjänstens skyldighet att samverka 3 kap. 5 SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776).

Socialtjänstens uppdrag inom TRIS Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen

Typ av ärenden som vi aktualiserar till Sjukskrivna TRIS Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen

Arbetsförmedlingen

Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft Bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt Prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden

Prioriterade grupper Personer som är utrikesfödda Personer med låg eller ingen utbildning Personer som är över 55 år Personer med funktionsnedsättning

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsförmedlingen har i uppdrag att genom olika insatser rusta personer att få, återfå eller utveckla sin arbetsförmåga för att bli så självgående som möjligt Målet är att kunden ska finna, få och behålla ett arbete Målgruppen för arbetslivsinriktad rehabilitering är arbetssökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller ohälsa. Dessa personer ska ha tillgång till Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster, metoder och arbetsmarknadspolitiska program

Krav för att kunna ta del av Arbetsförmedlingens insatser och program inom arbetslivsinriktad rehabilitering Vara arbetslös eller riskera arbetslöshet Vilja och kunna arbeta till någon del

Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Individen, Af, FK är överens att behov och förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering finns Att det är möjligt att nå målet arbete/utbildning inom ett år Genom deltagande i arbetsförberedande och/eller arbetslivsinriktade insatser

Anpassa din arbetssituation Möjliggöra för personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön, för att klara av att arbeta, studera, delta i arbetsmarknadspolitiska program.

Särskilda insatser och program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen Bidrag för personligt biträde Lönebidrag för utveckling i anställning, för anställning, för trygghet i anställning, lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall Individuellt pedagogiskt stöd vid utbildning (Ej igång än) Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skyddat arbete vid Samhall Psykosocialt anpassningsstöd Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS

Amanda Arbetsförmedlingen och TRIS Utredande samtal Arbetsträning utifrån psykologens rekommendation Lång arbetsträning på samma kontor Resultat klarar 30 tim/v, förmår inte att utöka Lönebidrag för trygghet i anställning Kontakt med arbetspsykolog, AG, coachande samtal, Arbetsträning på kontor Anpassning av arbetssituation arbetsterapeut Lönebidrag för utveckling i anställning TRIS-möte förutsättningar, rimlig nivå? TRIS-möte stöd stresshantering Ny stol TRIS-möte kvarstår funktionsnedsättning

TRIS Under samtliga delar av processen inom arbetslivsinriktad rehabilitering kan frågetecken kring förmågan uppstå och TRIS kan då vara en lämplig väg för att klara ut dessa.

Exempel - Försäkringskassan Om vi hade använt våra verktyg Hur hade det kunnat blivit istället?

Exempel Socialtjänsten och TRIS Sjukskriven, ryggskada. Mår psykiskt dåligt. Ingen sjukpenninggrundande inkomst. Önskar arbeta men ser inte möjligheter p g a ohälsa TRIS-samtycke. Frågeställning: Aktuellt med samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering? TRIS-möte. Inga medicinska hinder för arbetslivsinriktad rehabilitering Återkoppling TRISmötet. Ansökan om samordning. Möte Försäkringskassan och Soc Gemensam Kartläggning Förstärkt samarbete AF/FK. Aktivitetsstöd Arbetsträning biltvätt. Upptrappning arbetstid Efter 6 månader finns en ledig tjänst som erbjuds Mohamed