Välkommen! Grundutbildning samverkan i rehaboch sjukskrivningsprocessen

Transkript

1 Välkommen! Grundutbildning samverkan i rehaboch sjukskrivningsprocessen

2 Välkomna! Inledning och innehåll Övergripande om samverkan och Hälso- och sjukvårdens uppdrag i rehab och sjukskrivningsprocessen Paus Försäkringskassan Lunch Socialtjänsten Arbetsförmedlingen Fika Förstärkt samarbete Sammanfattning och avslut

3 Först några grundläggande begrepp Försäkringsmedicin Sjukskrivningsprocessen Samverkan Sen Hälso- och sjukvårdens uppdrag i rehab- och sjukskrivningsprocessen Funktion för koordinering TRIS

4 Försäkringsmedicin

5 Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde som kombinerar de båda disciplinerna medicin och juridik. Sjukskrivning är den vanligast förekommande försäkringsmedicinska åtgärden inom hälso- och sjukvården, men kunskapsområdet omfattar alla former av försäkringar som har sin grund i sjukdom eller skada.

6

7 Definition Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) antog 2017 följande definition av försäkringsmedicin: Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem. (Nationellt Försäkringsmedicinskt forum)

8 Enklare uttryckt Läran om sambandet mellan sjukdom, försäkring och samhälle

9 Försäkringsmedicin omfattar både kunskapsmoment gällande sjukförsäkringen och dess regler samt hälsooch sjukvårdens roll och ansvar i relation till detta. I detta ingår moment som t.ex. riskfaktorer för lång sjukfrånvaro, arbete som en hälsofaktor, frågor om balans mellan belastning och vila i relation till optimalt tillfrisknande samt teman som patienters delaktighet och motivation i den egna vården. Försäkringsmedicin handlar inte primärt om att fylla i intyg, utan om att hjälpa människor utifrån insikter om att sjukskrivning inte alltid är det mest effektiva sättet. (Samspel för hälsa SOU 2018:80, s. 188)

10 Sjukskrivningsprocessen Förebyggande insatser för personer med risk för sjukskrivning samt aktiviteter och skeenden under tiden en individ är sjukskriven och ska komma åter i arbete. För att individen ska få det stöd som hen behöver, och för att sjukskrivningsprocessen ska vara effektiv, måste processen hänga ihop vilket kräver en god samverkan mellan aktörerna. (definition enligt nationell samordnare för en effektiv sjukskrivningsprocess med människan i centrum, Till delrapporten)

11 Aktivitetsstöd?? Arbetsmarkn adspolitiskt program vilket intyg? Avstämnings möte? Arbetsträning? Sjukpenning i förebyggande syfte? Sjukskrivning vid försörjningsstöd? Gemensam Kartläggning?? LuH till AF?? Kodning??? Arbetsgivarens ansvar?

12 Att vara individ i sjukskrivningsprocessen

13 Samverkan

14 Generell plikt för oss alla att samarbeta och samverka Myndighetsförordningen (2007:515) Hälso- och sjukvårdslagen Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen

15 Samverkan ex. på beskrivning En gränsöverskridande aktivitet där minst två aktörer i sjukskrivningsprocessen, myndigheter eller andra aktörer t.ex. arbetsgivare, möter varandra för att med gemensamma krafter nå ett visst mål. samverkan kring den enskilda individen med syfte att stödja individen åter till hälsa och arbete. strukturell samverkan med syfte att nå samsyn eller överenskommelser mellan aktörerna i processen. Samverkan på strukturell nivå skapar förutsättningar för samverkan kring den enskilda individen. Till delrapporten)

16 Hur man lyckas med samverkan påverkas av ett antal mjuka värden som rör myndighetskulturen. Det krävs förståelse och acceptans för varandras olika uppdrag, lyhördhet, ödmjukhet och insikt om att samverkan kräver att man släpper på prestige och är flexibel. Man måste förstå varandras perspektiv och också kunna se samverkan i ett större samhällsekonomiskt perspektiv

17 .Men förståelse räcker inte. Man måste ha mod att ompröva, göra annorlunda, kompromissa och ibland fatta beslut som inte är ideala för den egna myndigheten. Samverkan bygger på att man utvecklar en gemensam kultur med starkt förtroende och tillit för varandra där ingen har bestämmanderätten över den andra. (Ur rapporten Frivillig samverkan mellan myndigheter några exempel, Publicerad av Statskontoret, )

18 Sjukvårdens uppdrag i sjukskrivningsprocessen Arbeta utifrån prioriteringsordningen = sjukast först Medicinskt förebygga, utreda, behandla och följa upp Försäkringsmedicinska bedömningar Utfärda intyg när relevant och medicinskt motiverat Erbjuda relevanta rehabiliteringsinsatser Upprätta rehabplan tillsammans med patienten Tidigt och aktivt

19 Skada eller nytta? Sjukskrivning? I grund och botten handlar sjukfrånvaro och sjukskrivning om ett övervägande mellan nytta och risker, som måste beaktas tillsammans med patienten. Huvudfokus för vården är nytta utifrån hälsa och välbefinnande, medan det för patienten även kan finnas andra önskvärda sidoeffekter. Nej Ja (Från: )

20 Sjukskrivning kraftfull åtgärd

21 Sjukersättning och aktivitetsersättning är också kraftfulla åtgärder Är alla möjligheter till behandling och rehabilitering uttömda? Är nedsättningen av arbetsförmågan permanent? Vilken är den medicinska nyttan med en aktivitets-/ sjukersättning kontra de hälsomässiga och ekonomiska aspekterna? Reflektera över: När en person ber om ett läkarutlåtande för ansökan om ersättning värderar du möjligheterna till ersättnings nytta och risker eller skriver du ett intyg utan denna dialog med patienten? Från:

22 Intyg - Från God och Nära Vård En primärvårdsreform SOU 2018:39 Det finns en mängd rättsliga regleringar som innefattar behov av att en medicinsk bedömning görs av hälso- och sjukvården. Det finns ett fåtal rättsliga regleringar som innebär en skyldighet för enskild vårdpersonal att på begäran av vissa särskilt angivna myndigheter eller patienten själv att utfärda ett visst intyg. Det rör sig om intyg som lagstiftaren ansett att vården måste prioritera med hänsyn till att behovet av medicinska bedömningar som andra samhällsaktörer har i dessa fall bedöms vara akut. Det behövs t.ex. beslutsunderlag innan ett barn, personer med missbruk eller beroende eller en psykiskt sjuk person kan omhändertas. Ett körkort för en person med missbruk eller beroende kan behöva återkallas snabbt för att undvika trafikolyckor. En påföljdsbedömning måste kunna göras i en rättegång utifrån den misstänktes behov av vård. Patienten har alltid rätt att få ut viss information från sin patientjournal.

23 HSLF-FS 2018:54

24 Vi behöver samverka i intygsfrågan SKL har kommit fram till att det utfärdas mellan intyg per år av hälso- och sjukvården till ett uppskattat värde motsvarar ungefär timmar eller standardbesök i primärvården Strukturerad samverkan och dialog ger bättre förutsättningar att hamna rätt och inte slösa med resurser, felaktigt leda in individen på sjukspåret, få felaktiga förväntningar på varandra och skicka individen som budbärare med uppdrag från annan part HoS har större möjlighet att enkelt kommunicera bedömningar som är gjorda till aktuell myndighet mindre administration och mer fokus på resurser Sammanfattningsvis: Blankettsamverkan är inte bra för någon

25 Ny lag från Funktion för koordinering i hälso- och sjukvården Intern samordning Personligt stöd Extern samverkan

26 Vad säger lagrådsremissen 1 Landstinget ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till eller inträda i arbetslivet. 2 Koordineringsinsatser ska ges inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer för att främja och den enskilde patientens återgång till eller inträde till arbetslivet. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.

27 Sjukskrivna patienter, Särskilt behov av individuellt stöd Vården gör bedömningen av vilka patienter som ska ges koordineringsinsatser Ersättningsformen är inte intressant kan vara försörjningsstöd, aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning Intyg ska finnas som ordinerar sjukskrivning Inte koordinering i förebyggande syfte

28 Vad menas med personligt stöd? Samtalsstöd - motivera för delaktighet i den vård som krävs för att få eller återfå arbetsförmågan. Hjälpa individen att hitta lösningar och på egen hand klara att genomföra vårdinsatserna Kontaktperson i vården avseende rehab- och sjukskrivningsprocessen. Kontaktpersonen har inte rollen som ombud. Ska inte guida i guida i sjukförsäkringsfrågor. Inte bredare kartläggning av patientens hela livssituation och behov och insatser som andra aktörer har ansvar för. Huvudregel = Försäkringskassans ansvar att kartlägga behov av rehabilitering på arbetsplatsen, på det sociala området eller andra delar och verka för att de tas om hand. Försäkringskassans ansvar att tillgodose behov av motivation och stöd gällande sådana insatser

29 Vad betyder intern samordning? OBS! Inte extern koordinering endast koordinera insatser för vård och behandling Samordning av olika insatser inom HoS som kan ha betydelse för en sjukskriven patients möjlighet att återgå eller inträda i arbetslivet Främja samsyn kring patienten och arbeta mot samma mål och enligt samma plan avseende arbetsförmåga och arbetsåtergång

30 Vad avses med extern samverkan aktörer? Samverkansskyldigheten är inte ett samordningsuppdrag Ex. på extern samverkan: Informera AG om när det kan vara lämpligt att ta kontakt med patienten Få utförligare info om vilka arbetsuppgifter patienten har Att informera AG om anpassningsskyldigheter etc ingår ej i koordineringsinsatser

31 Skyldighet lämna impuls om samordning 3 Om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken ska landstinget informera Försäkringskassan om det. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det. Nytt är att HoS får en skyldighet att informera Försäkringskassan om man ser att det kan finnas rehabiliteringsbehov annat än medicinska som behöver utredas vidare. Ingen omfattande utredning för att identifiera samordningsbehov men sådant som upptäcks ska föras vidare till Försäkringskassan Hur lämna impuls? Ge impuls via läkarintyg eller telefonkontakt, via Webcert när den frågan är löst

32 Här kommer ett tips om mötesformen Tidigt flerpartsmöte

33 Tidigare Sjukskrivningsförebyggande möte Ägs" av sjukvården och är ett verktyg inom ramen för funktion för koordinering i Hälso- och sjukvården. Deltar patient som är eller riskerar att bli sjukskriven, rehabkoordinator och/eller annan lämplig profession från vårdenheten samt ytterligare part såsom arbetsgivare, Arbetsförmedling eller socialtjänsten. Syftet är att tidigt initiera och planera en eventuell rehabiliteringsprocess där individens resurser tas tillvara, exempelvis genom anpassning av arbetssituation, arbetsmarknadsåtgärd eller liknande. Detta för att förhindra eller förkorta sjukskrivningsperioden. Mer information om olika mötesformer - Samverkanswebben Region Sörmland

34 Hur tar jag initiativ till ett Tidigt flerpartsmöte? Sjukvården Socialtjänsten Arbetsförmedlingen

35 Tidig Rehabilitering I Samverkan Struktur för kommunikation Samverkan och försäkringsmedicin går hand i hand TRIS-team som Försäkringsmedicinskt forum

36 Rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt Personer som på grund av sjukdom/upplevd ohälsa behöver stöd från flera parter för att kunna behålla sitt arbete/vara kvar i aktivitet, återgå i arbete eller söka arbete. Syfte och för vem? Stödet behöver inte vara sjukskrivning

37 TRIS-team Minimum = rehabkoordinator, representant från Socialtjänst och Arbetsförmedlingen. Möten: Fysiskt, via telefon eller digitalt, på bestämda tider och med föranmälda ärenden. Även forum för generell informationsöverföring och kunskapsutbyte Samtycke och frågeställning innan

38 Personen du söker är upptagen. Tala in ett meddelande efter tonen. Försäkringskassan Läkare

39 SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN OCH REHABKOORDINERING I PRAKTIKEN Caroline Andersson, rehabkoordinator på VC Oxelösund och representant i Försäkringsmedicinska kommittén

40

41 Försäkringskassan

42 Utbildning samverkan 22 maj 2019 Försäkringskassan Anna-Lena Johnsson och Erika Engdahl Wevel Samverkansansvariga SF Sörmland Sid 42

43 Försäkringskassans uppdrag Bedöma arbetsförmågans nedsättning på grund av sjukdom, och rätten till ersättning. Vid behov, samordna andra aktörers insatser, för att individen ska återfå arbetsförmåga Sid 43

44 Vilka ersättningar finns? osjukpenning osjukersättning oaktivitetsersättning oförebyggande sjukpenning orehabiliteringsersättning Sid 44

45 Sjukpenning Kravet för att få t.ex. sjukpenning - nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenninggrundande inkomst Sjukpenning kan beviljas i fyra nivåer: en fjärdedel, halv, tre fjärdedelar eller hel. Sid 45

46 Hur många får sjukpenning eller inte? 97 % får ansökan om sjukpenning beviljad initialt (2018) 94,5 % beviljas fortsatt sjukpenning under pågående sjukskrivning (2018) personer fick sjukpenning någon gång under år procent kvinnor och 36 procent män Sid 46

47 Rehabiliteringskedjan När har du rätt till ersättning? De första 90 dagarna om du inte kan utföra dina ordinarie eller anpassade arbetsuppgifter Efter 90 dagar om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller ett annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda Efter 180 dagar om du inte kan utföra arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Två undantag efter 180 dagar oskäligt och särskilda skäl

48 Rehabiliteringskedjan Arbeta deltid Andra arbetstider Utföra delar av arbetet Andra arbetsuppgift er under en begränsad tid Anpassad arbetsmiljö Möjlighet till fortsatt arbete hos arbetsgivaren Möte med Arbetsförmedli ngen Möjlighet att vara tjänstledig för att söka och pröva annat arbete Möjlighet till annat arbete hos arbetsgivaren Tillvarata förmågor Kompetensutvec kling Byte av Möjliggöra arbete en väg tillbaka till ett hållbart arbetsliv FK utreder och bedömer: 1. rätten till ersättning 2. förutsättningar för återgång i arbete

49 Sjukpenninggrundande inkomst 0 kr När man inte är kvalificerad för sjukpenninggrundande inkomst - nollplacerad Ansökan om samordning av rehabiliteringsinsatser Viljeinriktning - att individer som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom och saknar sjukpenninggrundande inkomst får möjlighet till rehabilitering. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och SKL Sid 49

50 Vem kan få aktivitetsersättning? Förutsättningar enligt Socialförsäkringsbalken: Försäkrad Inte kan arbeta heltid på något arbete på arbetsmarknaden på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år. Behöver längre tid för att bli klar med skolan på grund av en funktionsnedsättning. Sid 50

51 Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Förutsättningar: Mellan 19 och 29 år Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Rehabiliteringsmöjligheter behöver inte vara uttömda Sid 51

52 Vem kan få sjukersättning? Förutsättningar enligt Socialförsäkringsbalken: Försäkrad Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning Nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel för all överskådlig framtid Alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms uttömda. Sid 52

53 DFA - Vad menar Försäkringskassan? Verktyget D-F-A kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Angiven diagnos ska leda till aktuell funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Information om läkarintyg Sid 53

54 Försäkringskassan samordningsuppdrag Utreda individens rehabiliteringsbehov samt samordna den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid behov Ex. när samordning kan bli aktuellt: När vi ser att en planering för återgång i arbete inte finns När vi bedömer att den plan som finns inte kommer att vara ett stöd för återgång i arbete Försäkringskassan har inga egna insatser eller aktiviteter Sid 54

55 Vilka verktyg har Försäkringskassan? Telefonutredning Avstämningsmöte Gemensam kartläggning AFU aktivitetsförmågebedömning Sid 55

56 Avstämningsmöte och arbetsgivarens rehabiliteringsplan - Hur hänger det ihop? Avstämningsmöte kan vara aktuellt först efter att arbetsgivaren gjort en rehabiliteringsplan tillsammans med individen och Försäkringskassan efterfrågat och hämtat in planen. Avstämningsmöte kan även vara aktuellt om arbetsgivaren inte tagit fram en rehabiliteringsplanen trots att Försäkringskassan bedömt att de är skyldiga att göra det. Syftet med mötet är att individen ska få en hållbar planering för återgång i arbete. Avstämningsmöte kan vara aktuellt om det finns brister i rehabiliteringsplanen som arbetsgivaren inte åtgärdat trots att Försäkringskassan påtalat dem. Syftet med mötet är att indivden ska få en hållbar planering för återgång i arbete. Avstämningsmöte kan vara aktuellt om nödvändiga revideringar i rehabiliteringsplanen inte genomförts trots att Försäkringskassan påtalat det. Syftet med mötet är att individen ska få en hållbar planering för återgång i arbete. Sid 56

57 Arbetslivsinriktad rehabilitering När arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom För insatser som kommer antingen: 1. förkorta sjukdomstiden, eller 2. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan Exempel: insatser hos arbetsgivaren, gemensam kartläggning, arbetsträning Sid 57

58 Socialtjänsten

59 Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer

60 Ekonomiskt bistånd (Försörjningsstöd, socialbidrag) 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

61 Två uppdrag Hjälpa och stötta människor att komma till egen försörjning. Utreda och pröva rätten till ekonomiskt bistånd

62 Förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd Folkbokföring Stå till arbetsmarknadens förfogande - söka arbete - praktik/arbetsträning - studera Sjukdom/ohälsa

63 Kan behovet tillgodoses på annat sätt? Inkomster och tillgångar Aktörer som kan tillgodose försörjningsbehov Försörjningsskyldighet

64 Ekonomiskt bistånd består av olika delar

65 Riksnormen för Försörjningsstöd Personliga kostnader kr/mån Ensamstående Sammanboende 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år år år år Livsmedel Kläder/skor Fritid/lek Hygien Försäkr Barn Summa Gemensamma hushållskostnader kr/mån 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7 personer Förbrukningsvaror Dagstidningar, telefon, tv, mobil Summa

66 Kostnader utöver riksnorm Boende El Hemförsäkring Arbetsresor/bussresor Fackavgift/A-kassa

67 Livsföring i övrigt Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon Hemutrustning Umgängeskostnader med barn

68 Socialtjänstens skyldighet att samverka 3 kap. 5 SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776).

69 Socialtjänstens uppdrag inom TRIS Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen

70 Typ av ärenden som vi aktualiserar till Sjukskrivna TRIS Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen

71 Samordnad individuell plan (SIP) Lagstadgat i socialtjänstlagen 2 kap. 7 och i hälso- och sjukvårdslagen 6 kap. 4 Syfte med SIP Samtycke Mer info om SIP på SKLs webbplats

72 Konsekvensen av att vara sjuk och nollklassad Ingen automatisk kontakt med Försäkringskassan på samma sätt som för en person med SGI Får inte sitt behov av arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodosett genom Arbetsförmedlingen, i samma utsträckning Risk för att individen hamnar mellan stolarna eller bollas mellan parterna

73 Arbetsförmedlingen

74 Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft Prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden Bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt

75 Arbetsförmedlingen är inne i ett omfattande förnyelsearbete. Det innebär bland annat en förändring i hur vi möter våra kunder. Många kunder vill göra ärenden själva i självservice eller via telefon, chatt och videomöten och därför utvecklar vi våra tjänster för detta. Samtidigt fokuserar vi på bokade möten för att kunna förbättra vårt stöd. Den 1 juli 2019 går Arbetsförmedlingen också in i en ny organisation.

76 Ny organisation från 1 juli Arbetsförmedlingen Direkt Verksamhetsområde arbetsgivare Verksamhetsområde arbetssökande

77 Arbetsförmedlingens erbjudande till arbetsgivare Rekrytera medarbetare Hitta rätt kompetens, lämpliga kandidater och få en bild av dina vägval när du ska anställa nya medarbetare. Vi erbjuder till exempel Sveriges största cv-databas och digitala verktyg för snabbintervjuer. Ställa om Vi ger dig stöd när du planerar att minska antalet anställda och/eller förändra inriktningen på din verksamhet. Se kraften Du kan få kunskap och stöd om du vill ge en potentiell medarbetare som står lite längre från arbetsmarknaden en chans.

78 Arbetsförmedlingens erbjudande till arbetssökande Hitta jobb Här hittar du tjänsterna och kunskapen som ger dig rätt stöd när du söker jobb, till exempel Platsbanken och yrkesguider. Förbättra förutsättningarna Du kan få stöd för att utveckla och bredda din kompetens, vilket ökar möjligheterna till nytt jobb. Här ryms såväl möjligheter till praktik och karriärvägledning som webbinarier. Byta spår Både du som har ett jobb och du som är arbetslös kan få hjälp att kartlägga din kompetens och planera stegen till ett nytt jobb. Här hittar du till exempel Yrkeskompassen och Hitta utbildning. Starta eget Funderar du på att starta eget kan du få stöd hos oss. Lär dig mer om till exempel regelverk och företagsformer.

79 Allt fler av våra tjänster erbjuder vi nu digitalt. Det innebär att man inte automatiskt behöver gå till Arbetsförmedlingen för att få hjälp av oss. Vi möter våra kunder på följande sätt: 1. Digital självservice tjänster du själv gör via mobil eller dator 2. Service via telefon, chatt eller videomöte, ibland som bokade möten 3. Möte på kontor bokade möten på våra kontor eller hos våra arbetsgivarkunder Digitalt när det går, fysiskt när det behövs!

80 Kanal Självservice Yrkesguiden Göra Intresseguide Självskatta kompetenser Gå igenom Att välja yrke

81 Vem kan få personlig service? Personer med låg eller ingen utbildning Personer med funktionsnedsättning Som bedöms vara i behov av ett fördjupat stöd

82 Personlig service Medicinska underlag Ta reda på mina kompetenser och förutsättningar för arbete Samtal med arbetsförmedlare Samtal med specialist Stödsamtal med psykolog Arbetsträning Anpassa min arbetsplats

83 Insatser och program för personer med funktionsnedsättning Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen Bidrag för personligt biträde Lönebidrag för utveckling i anställning, för anställning, för trygghet i anställning, lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall Skyddat arbete vid Samhall Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Psykosocialt anpassningsstöd Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS

84 Läkarintyg, Förfrågan & Medicinskt utlåtande

85 Nytt läkarintyg Ny regler från 1 januari 2019 för deltagare i program Arbetsförmedlingen ska ta emot läkarintyg för deltagare i program som är sjukfrånvarande längre än 7 kalenderdagar Arbetsförmedlingen tar över läkarintygshanteringen från Försäkringskassan

86 Om läkarintyget Arbetsförmedlingen har tagit fram ett nytt läkarintyg som avser deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Läkarintyget har tagits fram av Arbetsförmedlingen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Hälso- och sjukvården samt olika interna representanter Läkarintyget är utformat för att vi ska få rätt information från hälso- och sjukvården som kan vara som ett stöd i anpassning för deltagare i program Bedömningsgrunden för programdeltagare är annorlunda än för andra. Läkaren ska bedöma om programdeltagare kan delta i aktiviteter i sitt program och inte arbetsförmåga Läkarintyget tillsammans med sjukanmälan blir en tidig signal för att anpassa och skriva ut ur programmet om vi inte kan göra anpassning

87 Syftet med nytt läkarintyg Både heltids- och deltidssjuka deltagare ska styrka sin rätt till ersättning efter sjunde sjukfrånvarodagen Stöd i anpassningsarbetet för heltidsoch deltidssjuka

88 Ny förfrågan & medicinskt utlåtande Från den 1 februari 2019 kommer det en ny förfrågan och ett nytt medicinskt utlåtande till vården Arbetsförmedlingen inför en ny förfrågan till hälso-och sjukvården Nytt formulär för medicinskt utlåtande

89 Om medicinska utlåtandet Arbetsförmedlingens egna blankett ersätter Försäkringskassans blankett Lämpligare frågor för att kunna ge rätt stöd till arbetssökande Arbetsförmedlingen godkänner att andra professioner än läkare utfärdar utlåtandet Utlåtandet tillsammans med mer information till vården finns på:

90 Processbeskrivning Arbetssökande uppger någon form av ohälsa eller sjukdom Fråga: Har du medicinskt underlag Fråga: Får jag ta del av det? ja nej Fråga: har du redan en etablerat vårdkontakt? ja nej Fyll i förfrågan och samtycke Uppmana sökande att kontakta vården Tipsa om Skicka via e- brev till vårdenheten Vårdenhet får följebrev/ förfrågan Vårdenheten svarar/ansvarar för profession Vården skickar utlåtande till handläggare o fakturan till skanningscentralen Motta utlåtandet Skanna till Elin

91 Förstärkt samarbete Af/FK

92 Identifiera personer till samarbetet Af/FK Kommunen, ansökan om samordning Impulser från vården via läkarintyget

93 Gemensam kartläggning Förberedelser på FK Genomförande Gemensam planering

94 Aktiva insatser FK samordnar Af utför

95 Arbetsförmedlingens erbjudande inom det förstärkta samarbetet Kartläggning/Vägledning Samtal/tester Delmål: ringa in lämpligt yrke Söka arbetsträningsplats Samtal/hemuppgifter Delmål: hitta lämplig arbetsträningsplats Arbetsplatsförlagda aktiviteter Arbetsträning Initialt 10 tim/v med upptrappning/utveckling Slutmål: Arbetsförmågan klargjord