KALLELSE Kommunstyrelsen 2016-01-27 Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 29 Tid och plats tisdagen den 2 februari 2016 kl. 13.30 i A-salen Bo Frank ordförande Mårten Västerdal sekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (L) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Sofia Stynsberg (M) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Anna Gustbée (M) Iréne Bladh (M) Lars Edqvist (MP) Lennart Adell Kind (L) Camilla Albinsson (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Emelie Öberg (S) Ola Palmgren (S) Eva-Britt Svensson (V) Håkan Engdahl (SD) Tjänstemän Kommunchefen 1 (3)
KALLELSE Kommunstyrelsen 2016-01-27 Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 2 februari 2016 1. Justering av protokoll 2. Information från den nya kommunpolisen 3. Information om SKL:s rapport Trygghet och säkerhet 2015 4. Information om Sverigeförhandlingen 5. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 6. Redovisning av delegeringsbeslut 7. Redovisning av protokoll 8. Godkännande av finansieringsmodell för införande av tjänstelegitimation och IDfunktion 9. Riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd med handikapporganisationerna, organisation för direktmöte på temat tillgänglighet och tillgänglighetslinjen 10. Redovisning av uppdrag att öka antalet kommunala borgerliga begravningsförrättare 11. Redovisning av uppdrag att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd 12. Medborgarförslag om en servicebuss från resecentrum till centrallasarettets entré 13. Yttrande över förslag till Trafikplan för Växjö stad 14. Skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer - Lennart Adell Kind (FP) 15. Försäljning av del av Växjö 6:44, 6:50, 8:10 2 (3)
KALLELSE Kommunstyrelsen 2016-01-27 16. Lägesrapport gemensam finansiering 2016-2018 17. Anmälan av överenskommelse mellan Växjö kommun och Polismyndigheten rörande trygghet och brottslighet i Växjö kommun 18. Ansökan om medfinansiering för åtgärder av IOGT-NTO huset 19. Ansökan om medfinansiering för ombyggnad av samlingslokalen Tjureda Bygdegårdsförening 20. Bidrag till samlingslokaler 2016 21. Fördelning av statsbidrag avseende ökade kostnader för flyktingmottagandet 22. Fullmakt till chefsjuristen att företräda kommunen angående överklagande av kommunstyrelsens beslut i 435 rörande ny curlinghall 23. Ansökan om fortsatt bidrag till arbetet att utveckla den etiska konsumtionen i Växjö (Fairtrade) 24. Skrivelse om framtida förvaltning av Växjö kommuns skogsinnehav- Cheryl Jones Fur (MP) och Sofia Stynsberg (M) 25. Kommunstyrelsen årsrapport 2015 26. Medborgarförslag om att utreda och bygga ett gemensamhetsboende i Växjö 27. Motion om högskolebehörighet som standard på Växjös kommunala gymnasieskolor- Åsa Karlsson Björkmarker (S) 28. Försäljning av 2069 lägenheter ur Växjöbostäder AB:s bestånd 29. Övrigt 3 (3)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00009 Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunchefen, personal- och förhandlingschefen, kommunstyrelsens ordförande, planeringschefen, verksamhetschef måltidsenheten och områdeschef måltidsenheten har lämnat en redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen gäller för perioden 5 januari 2016 till och med 26 januari 2016. Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 1 (1)
DELEGATIONSLISTA Sida 1(3) Datum 2016-01-26 KLF Kommunledningsförvaltningen Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer 2016-01-25 305381 UPPR Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut om lön, kultur- och fritidsförvaltningen 2016-01-25 305365 UPPR Förordnande som tf kommunchef 2016-02-19 till 2016-02-28 2015-12-17 305360 UPPR Personal- och förhandlingschefens beslut om särskild avtalspension enligt KAP-KL 2016-01-21 305311 UPPR Synpunkter på ansökan om förhandsbesked för bebyggelse inom fastigheten Kårestad 6:6 2016-01-18 305249 UPPR KS ordförandes beslut om att Växjö kommun avstår från yttrande över remiss från Miljö- och energidepartementet av Promemorian En samlad torvprövning (Ds 2015:54) 2016-01-21 305214 UPPR Personal- och förhandlingschefens och ordförande i KSOPs delegationsbeslut om enskilt utvecklingsprogram och avslutande av anställning, omsorgsförvaltningen 2016-01-15 305213 UPPR Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal administratör, A Bohman, 2016-01-18-2016-06-19, kommunledningsförvaltningen 2016-01-12 305174 UPPR Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut om lön, tekniska förvaltningen 2016-01-13 305166 UPPR Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal verksamhetsutvecklare, A Thor, 2016-01-18 - tv, kommunledningsförvaltningen. Johanna Nilsson 2016-00087 Sara Ullman 2016-00066 Johanna Nilsson 2015-00999 Sofie von Elern 2015-00971 Fredrik Pettersson 2015-00867 Johanna Nilsson 2016-00051 Berit Nodmar 2016-00050 Johanna Nilsson 2016-00038 Berit Nodmar 2015-01030
Sida 2(3) Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer 2016-01-08 305164 UPPR Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kommunvägledare, E Rodin, 2016-01-18-2016-06-30, kommunledningsförvaltningen. 2016-01-11 305162 UPPR Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, gruppchef översiktlig planering, R Martinsson, 2016-03-01 - tv, kommunledningsförvaltningen. 2015-12-22 305102 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde L Danielsson 2016-01-01-2016-03-31 Kommunledningsförvaltningen Måltidsenheten. 2015-12-15 305101 UPPR TF Verksamhetschefens delegeringsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde M Henriksson 2016-01-01 TV Kommunledningsförvaltningen måltidsenheten. 2015-12-22 305100 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde L Mustea 2016-01-07-2016-03-31 Kommunledningsförvaltningen måltidsenheten. 2015-11-26 305099 UPPR Områdescheftens delegeringsbeslut anställningsavtal: Kock N Kryezie 2016-01-01-2016-08-21 Kommunledningsförvaltningen måltidsenheten 2016-01-08 305091 UPPR Anställningsavtal, tf förvaltningschef miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, M Levin, 2016-01-01-2016-05-31, kommunledningsförvaltningen 2015-11-25 305066 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, Kock M Ek, 2016-01-01-2016-03-31 Kommunledningsförvaltningen, Anställningsavtal. 2015-12-15 305065 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut anställningsavtal, Kock L Arnesson, 2016-01- 01-2016-06-30 Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten Berit Nodmar 2015-01038 Berit Nodmar 2015-01029 Berit Clarenfjord 2015-01022 Berit Clarenfjord 2015-00973 Berit Clarenfjord 2015-01024 Berit Clarenfjord 2015-00914 Berit Nodmar 2016-00014 Berit Clarenfjord 2015-00908 Berit Clarenfjord 2015-00978
Sida 3(3) Datum Dokid Riktning Avsändare/Mottagare Beskrivning Ansvarig Nummer 2016-01-07 305060 UPPR Länsstyrelsen i Kronobergs län Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut gällande ansökan om kameraövervakning, Växjö kommun- tekniska förvaltningen, Häringesås avfallsanläggning, Växjö 2015-12-17 304993 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde M Curin Alvares 2016-01-01-2016-01-31 Kommunledningsförvaltningen måltidsenheten 2015-12-17 304992 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal Måltidsbiträde B Janestedt Lindqvist 2016-01-01-2016-03-31 Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten. 2015-12-17 304991 UPPR Områdeschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal, Måltidsbiträde: E-L Cleasson 2015-12-28-2016-06-30 Kommunledningsförvaltningen, måltidsenheten. Monica Sandberg 2016-00010 Berit Clarenfjord 2015-00997 Berit Clarenfjord 2015-00995 Berit Clarenfjord 2015-00996
ÄRENDE Dnr KS 2016-00008 2016-01-25 Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från den 11 januari och den 19 januari redovisas för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll från den 19 januari redovisas för kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-11 40 Dnr 2015-00066 Godkännande av finansieringsmodell för införande av tjänstelegitimation och ID-funktion Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner finansieringsmodell för införande av tjänstelegitimation och ID-funktion i enlighet med kommunchefens skrivelse daterad 2015-12-21. Arbetsutskottets beslut Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 13/2015 att uppdra åt kommunchefen att succesivt införa tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen. Legitimation kan användas för inpassering till olika lokaler, IT-system och som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål. Kommunchefen har i enlighet med kommunstyrelsens beslut upprättat riktlinjer för tjänstelegitimation i Växjö kommunkoncern. Beslutsunderlag Implementeringen av riktlinjer för tjänstelegitimation i Växjö kommunkoncern kräver en finansieringsmodell. Kommunchefen har i en skrivelse den 21 december 2015 lämnat förslag på en sådan modell. 1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott 2016-01-19 6 Dnr 2015-00941 Riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd med handikapporganisationerna, organisation för direktmöte på temat tillgänglighet och tillgänglighetslinjen Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts beslut 1. Kommunstyrelsen antar riktlinjerna för representation i kommunens samverkansråd med handikapprörelsen med följande ändringar: Antalet politiska ledamöter i kommunstyrelsens samverkansråd ska vara: 3 ledamöter, varav en ordförande och 3 ersättare. Följande stycken stryks: "Ledamöterna som utses från HSVs medlemsorganisationer bör sitta i styrelsen för sin egen handikapporganisation. En ledamot från handikapprörelsen som sitter i ett samverkansråd bör endast vara ledamot i ett av kommunens samverkansråd." 2. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisation för direktmötet på temat tillgänglighet. Kostnaden för detta temamöte tas från kommunstyrelsens budget. 3. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisationen för tillgänglighetslinjen. 4. Kommunstyrelsen hemställer till nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden att utse ledamöter och ersättare samt att fastställa ett reglemente för sitt gemensamma samverkansråd med handikapprörelsen. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 230/2015 beslutat om en ny organisation för kommunens samverkan med handikapporganisationerna. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskottet har i 159/2016 uppdragit åt kommunchefen att verkställa beslutet. 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott 2016-01-19 Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 12 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunkansliet har tagit fram förslag till riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd med handikapprörelsen samt organisation för direktmötet på temat tillgänglighet och för tillgänglighetslinjen. Förslaget har tagits fram i samråd med ansvariga politiker för tillgänglighetsfrågor samt organisations- och personalutskottets presidium. Yrkanden Per Schöldberg (C): 1. Kommunstyrelsen antar riktlinjerna för representation i kommunens samverkansråd med handikapprörelsen med följande ändringar: - Antalet politiska ledamöter i kommunstyrelsens samverkansråd ska vara: 3 ledamöter, varav en ordförande och 3 ersättare. - Följande stycken stryks: "Ledamöterna som utses från HSVs medlemsorganisationer bör sitta i styrelsen för sin egen handikapporganisation. En ledamot från handikapprörelsen som sitter i ett samverkansråd bör endast vara ledamot i ett av kommunens samverkansråd." 2. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisation för direktmötet på temat tillgänglighet. Kostnaden för detta temamöte tas från kommunstyrelsens budget. 3. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisationen för tillgänglighetslinjen. 4. Kommunstyrelsen hemställer till nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden att utse ledamöter och ersättare samt att fastställa ett reglemente för sitt gemensamma samverkansråd med handikapprörelsen. Beslutsordning Ordförande Schöldberg (C) frågar om yrkandet kan antas och finner att utskottet beslutar i enlighet med yrkandet. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2016-01-12 Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel. 0470-414 93 Kommunstyrelsen Riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd samt organisation för öppet direktmöte på temat tillgänglighet och för tillgänglighetslinjen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar riktlinjerna för representation i kommunens samverkansråd med handikapprörelsen. 2. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisation för direktmötet på temat tillgänglighet. Kostnaden för detta temamöte tas från kommunstyrelsens budget. 3. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av organisationen för tillgänglighetslinjen. 4. Kommunstyrelsen hemställer till nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden att utse ledamöter och ersättare samt att fastställa ett reglemente för sitt gemensamma samverkansråd med handikapprörelsen. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 230/2015 beslutat om en ny organisation för kommunens samverkan med handikapporganisationerna. Kommunfullmäktiges beslut togs därefter upp i organisations- och personalutskottet i 159/2016. Ärendet Kommunkansliet har tagit fram förslag till riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd med handikapprörelsen samt organisation för direktmötet på temat tillgänglighet och för tillgänglighetslinjen. Detta redovisas i bilaga 1. Förslaget har tagits fram i samråd med ansvariga politiker för tillgänglighetsfrågor samt organisations- och personalutskottets presidie. KOMMUNKANSLI Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post helen.karlssonjacobsson@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 Beslutet skickas till För åtgärd Nämnden för arbete och välfärd Omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunchefen (kanslichef, ekonomichef och kommunikationschef) För kännedom Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Monica Skagne kommunchef 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2016-01-12 Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel. 0470-414 93 Förslag till riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd samt organisation för öppna direktmöten med särskilda teman och tillgänglighetslinjen KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen 1 (6) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post helen.karlssonjacobsson@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 Riktlinjer för representation i kommunens samverkansråd Kommunfullmäktige beslutade i 230/2015 att det utöver kommunstyrelsens samverkansråd också ska finnas ett gemensamt samverkansråd för nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. Samverkansråden ska ha som uppdrag att tillsammans utveckla tillgängligheten i vid bemärkelse i Växjö kommun. Uppdraget ska handla om lika villkor och ökat deltagande rörande tillgänglighetsarbetet i Växjö kommun. Samverkansrådens syfte är att uppmärksamma villkoren för personer med funktionsnedsättning inom respektive nämnds ansvarsområde samt vara ett forum för diskussioner, samråd och ömsesidig information mellan handikapprörelsen och ansvarig nämnd. Råden ska medverka till att synpunkter från personer med olika funktionsuppsättningar beaktas i verksamhetsplanering och annan planering. Samverkansrådet fungerar som remissinstans åt berörda nämnder och råden kan i sin tur lyfta frågor till berörda nämnder. Varje förvaltning ansvarar för utformning av tjänsten som sekreterare samt arbetet med handläggning i ärenden som rör det egna samverkansrådet. Till samverkansråden ska det finnas minst en ansvarig tjänsteperson, helst en från varje förvaltning vars nämnd representeras i ett råd. Ledamöter Samverkansråd Kommunstyrelsens samverkansråd Samverkansrådet för nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden Antal politiska ledamöter En ordförande En vice ordförande En ledamot från vardera nämnd Antal representanter för handikapprörelsen 8 ledamöter, 4 ersättare 7 ledamöter, 4 ersättare Ledamöterna utses i början av mandatperioden av ansvarig nämnd och uppdraget upphör vid mandatperiodens slut. 2 (6)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 Ordförandeposten utses från den rådande politiska majoriteten i kommunen och den andra politiskt tillsatta ledamoten representerar oppositionen När det gäller representationen av ledamöter från handikapprörelsen föreslås samverkansråden ha 8 respektive 7 ordinarie ledamöter. 4 ersättare ska väljas till respektive råd. 7 respektive 6 ledamotsplatser och 3 ersättarplatser viks till organisationen HSV (Handikappföreningarna i samverkan med Växjö kommun) och 1 ledamotsplats och en ersättarplats i respektive råd viks till en styrelseledamot i Funkibator. Tillsammans representerar dessa 8 (eller 7) ledamöter alla handikapporganisationer och funktionsnedsättningar och inte den egna personen. Ledamöterna som utses från HSVs medlemsorganisationer bör sitta i styrelsen för sin egen handikapporganisation. En ledamot från handikapprörelsen som sitter i ett samverkansråd bör endast vara ledamot i ett av kommunens samverkansråd. Ersättningar och arvode Reseersättningar och sammanträdesarvoden utgår till samverkansrådens ledamöter efter samma regler som gäller för förtroendevalda i kommunens nämnder och styrelser. Ersättningar kan också utgå vid kallelse till andra sammanträden än handikapprådets ordinarie. För att arvode ska utgå måste berörda nämnder besluta om att ett samverkansråd för handikapporganisationerna ska inrättas, fastställa rådets reglemente och utse ledamöterna. I reglementet ska bland annat ställning och uppgifter samt arbetsformer och ansvarsområden ingå. Den juridiska ideella föreningen Funkibator Funkibator arbetar med utvecklingsfrågor inom området funktionsuppsättning. Föreningen organiserar och samlar en allt större del av Växjöbor som har anknytning till området tillgänglighet och funktionsuppsättning. Föreningen är numera en stor aktör inom Växjö kommun med många medlemmar som ofta inte finns organiserade inom de traditionella handikapporganisationerna. Många av medlemmarna är unga funktionsnedsatta men föreningen fångar också upp föräldrar eller släktingar samt arbetar gränsöverskridande över funktionsnedsättningsområdet. Funkibator har nu blivit en lokal/regional förening som arbetar för en nationell etablering. Växjö kommun ser föreningen som en absolut tillgång och då syftet med omorganisationen är att utveckla och bredda tillgänglighetsarbetet i vid bemärkelse viker man nu en av ledamotsplatserna 3 (6)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 och en ersättarplats i samverkansråden till styrelseledamöter i föreningen Funkibator. Samverkansråd för nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden I detta samverkansråd finns tre nämnder representerade där varje nämnd har en utsedd politisk ledamot från den politiska majoriteten - vilken bör vara nämndsordförande. En nämnd bör dock inneha huvudansvaret med ordförande- och sekreterarskap under en tidsperiod för att vid periodens slut lämna över ansvaret till nästa nämnd. För en kontinuitet i tillgänglighetsarbetet föreslås denna period vara två år. Eftersom överförmyndarnämnden är en betydligt mindre nämnd än de andra två föreslås att huvudansvaret under de två åren pendlar mellan nämnden för arbete och välfärd och omsorgsnämnden. Överförmyndarnämnden föreslås istället utse en politisk ledamot för hela mandatperioden. Till samverkansrådet finns det minst en ansvarig tjänsteperson, dock helst en från varje förvaltning vars nämnd representeras i ett råd. Nämnderna får tillsammans besluta om arvodesansvar tillsammans med reglementet och vilken nämnd som får huvudansvaret för de första två åren. I denna skrivelse framförs en rekommendation men beslutet fattas gemensamt av de berörda nämnderna. Som mall för reglementet kan reglementet för kommunstyrelsens samverkansråd användas. Organisation för direktmöten med särskilda teman Kommunfullmäktige beslutade i 230/2015 att bredda tillgänglighetsarbetet genom att årligen arrangera öppna direktmöten med särskilda teman. Samtliga nämnder ska årligen hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. Förslagsvis hålls det minst ett direktmöte varje år med det särskilda temat tillgänglighet. Detta temamöte följer den modell som kommunens övriga direktmöten använder och som annonseras och är öppna för en bred allmänhet. I samband med detta kan tilläggas att tillgänglighetsfrågorna även kan/bör tas upp på alla andra direktmöten som kommunen genomför, till exempel de som berör ett särskilt geografiskt område. Tillgänglighetsfrågorna är en del av alla verksamheter och bör därför också beaktas i alla olika sammanhang av direktmöten, medborgardialoger och så vidare. 4 (6)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 Organisation för tillgänglighetslinjen Kommunfullmäktige beslutade i 230/2015 att inrätta en tillgänglighetslinje för att snabbt åtgärda konkreta problem. Via den ska alla medborgare lätt kunna kontakta Växjö kommun via internet och telefon för att anmäla till exempel fysiska hinder i gatumiljön eller svårbegripliga kommunala texter. I dag arbetar Växjö kommun efter målet: en väg in. Det innebär att Växjöbon bara behöver komma ihåg ett telefonnummer eller en e-postadress för alla sina frågor: vägen in via Kontaktcenter på 410 00 eller info@vaxjo.se. På www.vaxjo.se/invanare läggs det upp en särskild länk som benämns tillgänglighetslinjen och som går direkt till den e-tjänst där man anmäler direkta fel som uppstått eller lämnar synpunkter eller klagomål. Anmälningar som kommer in via e-tjänsten registreras i kontaktstödet Flexite och skickas vidare till rätt specialist. Denne ska omgående åtgärda ärendet, besvara och återkoppla till frågeställaren och sedan avsluta ärendet så snart det går. I dag kan Växjöbon göra dessa val när de ringer in till Växjö kommun på 410 00: 1. äldreomsorg/funktionsnedsättning 2. socialtjänst/bistånd/överförmyndare 3. utbildning/förskola/skola 4. bygg/miljö/vatten/gator/avlopp 5. fritid/kultur/näringsliv 6. kommunvägledare Om inget knappval görs kommer Växjöbon till en kommunvägledare där hen kan anmäla sitt tillgänglighetsärende. Vägledaren tar emot anmälan eller synpunkten, registrerar den inom kategorin tillgänglighetslinjen i Flexite och skickar det omgående vidare till specialist på berörd förvaltning. Genom att använda det redan inarbetade systemet Flexite för registrering av inkomna ärenden via tillgänglighetslinjen får vi per automatik vissa fördelar: - En naturlig registrering av antal ärende med tydlig rubriksättning och ett flöde till handläggare via redan inarbetat system. - Möjlighet till uppföljning av ärendehantering: vilket typ av ärende har kommit in, hur många, hur lång åtgärdstid, har avslut skett, när återkoppling har skett och så vidare. - Möjlighet att få tillgång till säker statistik. 5 (6)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00941 2015-12-17 - Oberoende av person i mottagandet och registreringen eftersom den sker av kommunvägledare. - Inget ärende glöms bort eller faller mellan stolarna eftersom Flexite genererar automatisk bevakning av obesvarade ärenden. För att förbättra flödet från Kontaktcenter behöver talmanusen ses över så att rätt frågor ställs till medborgaren. Detta gör kommunkansliet tillsammans med kontaktcenter. Kommunikationsenheten ansvarar för att en ingång på webbsidan görs och att tillgänglighetslinjen marknadsförs i alla aktuella kanaler. Ärenden som inkommer via tillgänglighetslinjen har högsta prioritet och ska besvaras och åtgärdas omgående. Samråd I enlighet med verkställighetsuppdraget har organisationen av tillgänglighetslinjen tagits fram i samråd mellan kommunkansliet och kommunikationsenheten. Hela förslaget har tagits fram i samråd med kommunstyrelsens områdesansvariga förtroendevalda för tillgänglighetsfrågorna och ordförande för kommunstyrelsens organisations och personalutskott. 6 (6)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-11 38 Dnr 2015-00620 Redovisning av uppdrag att öka antalet kommunala borgerliga begravningsförrättare Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen gav i 261/2015 kommunchefen i uppdrag att öka antalet kommunala borgerliga begravningsförrättare. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 18 december 2015 lämnat en redovisning av uppdraget. Av den framgår att kommunstyrelsen har för mandatperioden 2015-2018 utsett tre personer som kommunala borgerliga begravningsförrättare, Per-Anders Löthman, Willemo Carlsson och Jaana Vaino. Dessa kan bokas via Kontaktcenter och kostnaden är 950 kronor. På www.vaxjo.se finns information om begravningsförrättarna samt allmän information om begravningar. Sedan november 2010 har endast 12 borgerliga begravningar bokats via kommunen. Under 2015 utfördes ingen begravning av någon av de utsedda förrättarna. Den låga efterfrågan beror sannolikt på att vem som helst kan genomföra en borgerlig begravningsceremoni och att denna service dessutom ofta ingår i begravningsbyråernas tjänster. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kommunen även fortsättningsvis bör tillhandahålla borgerliga begravningsförrättare men att antalet under nuvarande mandatperiod inte behöver utökas. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00620 2015-12-18 Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel. 0470-41234 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag att öka antalet kommunala borgerliga begravningsförrättare Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen gav i 261/2015 kommunchefen i uppdrag att att öka antalet kommunala borgerliga begravningsförrättare. Redovisning av uppdraget Kommunstyrelsen har för mandatperioden 2015-2018 utsett tre personer som kommunala borgerliga begravningsförrättare, Per-Anders Löthman, Willemo Carlsson och Jaana Vaino. Dessa kan bokas via Kontaktcenter och kostnaden är 950 kronor. På www.vaxjo.se finns information om begravningsförrättarna samt allmän information om begravningar. Sedan november 2010 har endast 12 borgerliga begravningar bokats via kommunen. Under 2015 utfördes ingen begravning av någon av de utsedda förrättarna. Den låga efterfrågan beror sannolikt på att vem som helst kan genomföra en borgerlig begravningsceremoni och att denna service dessutom ofta ingår i begravningsbyråernas tjänster. Det är kommunledningsförvaltningens bedömning att kommunen även fortsättningsvis bör tillhandahålla borgerliga begravningsförrättare men att antalet under nuvarande mandatperiod inte behöver utökas. Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-11 37 Dnr 2015-00642 Redovisning av uppdrag att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen uppdrog i 263/2015 till kommunchefen att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 december 2015 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att i dagsläget finns det nio lediga tomter i ett område i norra delen av Åryd. Området är till största del utbyggt och resterande tomter är avstyckade samt anslutna till nödvändig infrastruktur. Längre söderut i samhället och öster om Växjövägen finns det en kommunalägd fastighet, Hemset 1:56, som snarast kommer att styckas av och läggas ut till försäljning som två villatomter. Direkt norr om denna fastighet finns möjlighet till ytterligare tre tomter på kommunalägd mark. Dessa måste dock utredas vidare för att säkerställa markens lämplighet för bostadsbebyggelse. Samtliga av dessa tomter är enligt gällande detaljplan planlagda för bostadsändamål och i stort sätt all nödvändig infrastruktur är utbyggd i området. I fördjupningen av översiktsplanen för Åryd redovisas två områden som lämpliga för ny bostadsbebyggelse i strandnära lägen. Inget av dessa områden ägs av kommunen och det ena ingår i en rik kulturmiljö som bör beaktas och behandlas varsamt och det andra kräver stora investeringar i ny infrastruktur. Båda områdena skulle kräva planläggning. Övriga områden som kommunen har rådighet över och skulle kunna anses vara attraktiva riskerar att vara översvämningsdrabbade. Med bakgrund av ovanstående så anser inte kommunledningsförvaltningen att det finns behov av att planlägga för ytterligare framtagande av bostadsmark i Åryd. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00642 2015-12-14 Rasmus Leo Planeringsarkitekt Tel. 0470-41576 Kommunstyrelsen Uppdrag att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd Bakgrund Martin Edberg (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen yrkat på att arbetet med att hitta attraktiva och byggbara tomter i Åryd ska påskyndas. Kommunstyrelsen har beslutat att besvarar skrivelsen med att uppdra åt kommunchefen att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd. Förvaltningens bedömning I dagsläget finns det nio lediga tomter i ett område i norra delen av Åryd. Området är till största del utbyggt och resterande tomter är avstyckade samt anslutna till nödvändig infrastruktur. Längre söderut i samhället och öster om Växjövägen finns det en kommunalägd fastighet, Hemset 1:56, som snarast kommer att styckas av och läggas ut till försäljning som två villatomter. Direkt norr om denna fastighet finns möjlighet till ytterligare tre tomter på kommunalägd mark. Dessa måste dock utredas vidare för att säkerställa markens lämplighet för bostadsbebyggelse. Samtliga av dessa tomter är enligt gällande detaljplan planlagda för bostadsändamål och i stort sätt all nödvändig infrastruktur är utbyggd i området. I fördjupningen av översiktsplanen för Åryd redovisas två områden som lämpliga för ny bostadsbebyggelse i strandnära lägen. Inget av dessa områden ägs av kommunen och det ena ingår i en rik kulturmiljö som bör beaktas och behandlas varsamt och det andra kräver stora investeringar i ny infrastruktur. Båda områdena skulle kräva planläggning. Övriga områden som kommunen har rådighet över och skulle kunna anses vara attraktiva riskerar att vara översvämningsdrabbade. Med bakgrund av ovanstående så anser inte kommunledningsförvaltningen att det finns behov av att planlägga för ytterligare framtagande av bostadsmark i Åryd. Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post rasmus.leo@vaxjo.se www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 263 Dnr 2015-00360 Skrivelse om att påskynda processen att hitta tomter för bebyggelse i Åryd- Martin Edberg (S) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att uppdra åt kommunchefen att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd. Bakgrund Martin Edberg (S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen yrkat på att arbetet med att hitta attraktiva och byggbara tomter i Åryd ska påskyndas. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 31 maj redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att det i Åryd idag finns nio lediga tomter i norra delen av samhället, på Kyrkekullvägen och Prostvägen. I fördjupningen av översiktsplanen för Åryd redovisas två områden som lämpliga för ny bostadsbebyggelse i strandnära lägen. Utöver detta finns obebyggda områden/tomter inom befintlig bebyggelsestruktur utpekade som möjliga för förtätning. De områden som finns utpekade i strandnära lägen ägs inte av kommunen. I dagsläget bedöms det inte aktuellt att planlägga nya större områden för bostäder. Arbetsutskottet har i 338/2015 föreslagit att kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att uppdra åt kommunchefen att utreda möjliga förtätningsprojekt i Åryd. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (planeringschefen) För kännedom 21 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-08-11 Martin Edberg 22 (84)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-19 48 Dnr 2015-00897 Medborgarförslag om en servicebuss från resecentrum till centrallasarettets entré Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslaget med att det är Region Kronoberg som beslutar om frågor gällande kollektivtrafiken. 2. Kommunstyrelsen förstår problembilden och för framtiden behöver tillgängligheten för hela stationsområdet ses förbättras. Bakgrund Anita Nilsson har i ett medborgarförslag den 24 november 2015 föreslagit att en servicebuss ska gå en gång i halvtimmen från resecentrum till centrallasarettets entré. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande har i en skrivelse den 8 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunstyrelsen i 51/2013 beslutade att dra in servicelinjerna 21, 22 och 23 inom kollektivtrafiken med anledning av det nya linjenätet och den förbättrade turtätheten inom den ordinarie trafiken. Kommunstyrelsen beslutade samtidigt att den nya linje 9 ska angöra lasarettet. Hållplatsen Lasarettet är idag placerad på Södra Järnvägsgatan. I beslutsunderlaget från när kommunstyrelsen beslutade att dra in servicelinjerna 21, 22 och 23 framgår att kommunledningsförvaltningen gjorde bedömningen att det nya linjenätet och den förbättrade turtätheten kunde ersätta servicelinjerna 21, 22 och 23. Täckningsgraden för servicelinjerna var vid indragningen 17 % jämfört med 60 % för övrig stadstrafik vid tillfället. I kostnader innebar detta ett underskott på 1,6 miljoner kr per år. Skulle alla dessa resenärer ha åkt färdtjänst eller sjukresa istället, beräknades kostnaden bli 1,2 miljoner kr per år. Det framgick även att vanliga stadstrafikresenärer med det nya linjenätet och den förbättrade turtätheten, skulle få många andra och förbättrade resmöjligheter. Övriga resenärer skulle få oförändrad rätt och möjlighet att åka färdtjänst och sjukresa genom färdtjänst. Yrkanden Malin Lauber (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-19 1. Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslaget med att det är Region Kronoberg som beslutar om frågor gällande kollektivtrafiken. 2. Kommunstyrelsen förstår problembilden och för framtiden behöver tillgängligheten för hela stationsområdet ses förbättras. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Malin Laubers yrkande. 2 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-12-15 293 Dnr 2015-00019 Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärenden väckta genom medborgarförslag: Medborgarförslag om en servicebuss från resecentrum till centrallasarettets entré överlämnas till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan föregående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckta genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas. Enligt ny rutin ska förslagsställaren tillfrågas om förslaget ska hanteras av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd. Kommunstyrelsens beredning har föreslagit kommunfullmäktige att överlämna beslutanderätten enligt följande: Medborgarförslag om en servicebuss från resecentrum till centrallasarettets entré överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 1 (1)
Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Parkerings problem kring sjukhus! Beskriv ditt förslag Hej! Då det är så svårt att hitta parkering kring sjukhuset i Växjö så har jag ett förslag om att en handikapp vänlig buss går 1 gång i halvtimmen från Buss stationen så kan många äldre som har svårt att gå och handikappade åka kollektivt och sedan få skjuts fram till huvudentrén på sjukhuset. som det är nu får man skjutsa den gamla för att de inte orkar ta sej över bron! men är pigga och behöver inte sjukbil! tack på förhand/ Anita Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn ANITA Efternamn NILSSON C/O Adress Bruhns Väg 3 Postnummer 360 42 Postort BRAÅS Telefon 047430985 Mobiltelefon +46702558246 E-postadress anitanilsson@minpost.nu Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer 1448382415765 Inskickat Blankettid: 1448382415765 Sida 1 av 1 Datum: 2015-11-24 17:35:22
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 54 Dnr 2014-00183 Yttrande över förslag till Trafikplan för Växjö centrum Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen är positiv till Trafikplan för Växjö Centrum och lämnar synpunkter i enlighet med kommunchefens skrivelse den 15 januari 2016 med följande tillägg: Det bör prövas om både in- och utfart till och från Oxtorget kan ske via Sandgärdsgatan. Bakgrund Tekniska nämndens arbetsutskott har skickat Trafikplan Växjö Centrum på remiss till Kommunstyrelsen. Växjö står inför stora utmaningar. Staden står inför en stor befolkningsökning och har höga ambitioner om att vara en grön stad som planerar för långsiktigt hållbara transportslag. För att stå väl rustade inför detta tar Växjö kommun fram ett antal strategiska dokument, bland annat Trafikplan Växjö Centrum. Trafikplan Växjö Centrum ska ta ett helhetsgrepp på trafiken i centrala Växjö. Trafikplanen ska utveckla och ge en mer ingående analys av och motivering till föreslagna åtgärder från tidigare utredningar. Åtgärderna ska bidra till att nå Växjös mål om ett långsiktigt hållbart transportsystem. En tydlig ambition har därmed varit att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 15 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till yttrande över förslaget till Trafikplan för Växjö centrum. Yrkanden Anna Tenje (M): Kommunstyrelsen är positiv till Trafikplan för Växjö Centrum och lämnar synpunkter i enlighet med kommunchefens skrivelse den 15 januari 2016 med följande tillägg: Det bör prövas om både in- och utfart till och från Oxtorget kan ske via Sandgärdsgatan. 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Anna Tenje yrkande. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2014-00183 2016-01-15 Rasmus Leo Planeringsarkitekt Tel. 0470-41576 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikplan Växjö Centrum Förslag till beslut Kommunstyrelsen är positiv till Trafikplan Växjö Centrum och lämnar följande synpunkter. Bakgrund Tekniska nämndens arbetsutskott har skickat Trafikplan Växjö Centrum på remiss till Kommunstyrelsen. Växjö står inför stora utmaningar. Staden står inför en stor befolkningsökning och har höga ambitioner om att vara en grön stad som planerar för långsiktigt hållbara transportslag. För att stå väl rustade inför detta tar Växjö kommun fram ett antal strategiska dokument, bland annat Trafikplan Växjö Centrum. Trafikplan Växjö Centrum ska ta ett helhetsgrepp på trafiken i centrala Växjö. Trafikplanen ska utveckla och ge en mer ingående analys av och motivering till föreslagna åtgärder från tidigare utredningar. Åtgärderna ska bidra till att nå Växjös mål om ett långsiktigt hållbart transportsystem. En tydlig ambition har därmed varit att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Synpunkter Kommunstyrelsen ser positivt på det arbete som presenteras i trafikplanen och kan inget annat än ställa sig helt bakom de strategier som prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik i de centrala delarna av Växjö. Trafikplanen fokuserar på rätt saker och hanterar de problem som försvårar en god trafiksituation i de centrala delarna av Växjö. Att kunna uppnå långsiktigt hållbara transportsystem i en stad som Växjö är av stor vikt och måste ses som en högt prioriterad fråga. Som trafikplanen beskriver så kommer förändringarna kring resecentrum få en stor inverkan på trafiken kring Växjö centrum. Detta bör tydliggöras ytterligare i text och i det kartmaterial som presenteras i planen. Kontakten mellan Oxtorget och Storgatans gågatuområde är viktig för attraktiviteten i centrum och är i dagsläget bristfällig. Det är positivt att dessa två kan kopplas ihop enligt föreslagen åtgärd i trafikplanen. Det är en viktig passage både för parkeringen på Oxtorget och de målpunkter som ligger i Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post rasmus.leo@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2014-00183 2016-01-15 anslutning till den. Det är således viktigt att få den miljön som utformas för fotgängare och cyklister så sammanhängande som möjlig. För att kunna skapa ett attraktivt stråk med mötesplatser, uteserveringar och ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs hela Liedbergsgatan bör utfarten från parkeringen kunna placeras och utformas på annat sätt. Som helhet så är åtgärderna i trafikplanen väl avvägda och kommer bidra till en god helhet där trafiksituationen i Växjö centrum förbättras. Beslutet skickas till För åtgärd Tekniska nämnden För kännedom Planeringschefen Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)
PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden 2014-02-27 20 Trafikplan som innehåller riktlinjer för gatunätet i Växjö stad TN/2014:15 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden ger tekniska chefen i uppdrag att under år 2014 arbeta fram en Trafikplan för Växjö stad innehållande riktlinjer för hur stadens gatunät ska utvecklas och planeras på sikt. Bakgrund Kommunstyrelsen har i beslut KS/2013:735, 376, hemställt åt tekniska nämnden att ta fram förslag till en Trafikplan för Växjö stad innehållande riktlinjer för hur gatunätet ska planeras. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i skrivelse den 16 januari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Växjö stad förtätas kontinuerligt med bostäder och verksamheter samtidigt som nya bostadsområden och stadsdelar tar form. Denna förtätning och expansion innebär inte bara fler invånare utan även mer transporter och en ökad trafikbelastning på trafiknätet. I samband med att olika detaljplaner tas fram är det angeläget att det finns en helhetssyn på hur stadens trafiknät ska fungera. Riktlinjer för nätets funktion och utformning kan därmed ge stöd i den enskilda detaljplanen om vilken hänsyn som krävs för ett väl fungerande trafiknät. Detta är också i samklang med överenskommelsen med trafikverket om "värna vägnätet". Arbetsutskottet i 20/2014 Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Trafikplaneringschefen För kännedom Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 61 Dnr 2015-00503 Skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer - Lennart Adell Kind (L) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med hänvisning till det pågående arbetet med att ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. Där kommer de frågor som Adell Kind tar upp i sin skrivelse att beaktas. Bakgrund Lennart Adell Kind (FP) har inkommit med en skrivelse till Kommunstyrelsen där han föreslår att Växjö kommun förtydligar de regler och policies gällande bidrag, samarbeten och lokaluthyrning med ideella organisationer som finns i Växjö kommun. Adell Kind föreslår också att Växjö kommun ska ställa krav på att dessa organisationer aktivt verkar för demokratiska värderingar och tolerans, för människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, för bekämpande av hinder och diskriminering av HBTQ-personer samt för bekämpande av rasism, antisemitism och diskriminering. Adell Kind skriver att Växjö kommun inte bör ha någon form av samarbete med organisationer/föreningar eller personer som verkar i motsatt riktning mot kraven. Det räcker inte att föreningen intygar om sin inställning i ansökningsblanketten. I skrivelsen föreslås att föreningarna aktivt ska delta i arbetet för alla människors lika rättigheter och de värderingar som skrivelsen anger genom exempelvis nyhetsbrev och predikningar. Kommunstyrelsen har skickat skrivelsen på remiss till nämnden för arbete och välfärd, kultur och fritidsnämnden, omsorgsnämnden samt Växjö Kommunföretag AB. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 januari 2016 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att ett uppdrag om En väg in för föreningar finns från budget 2014 med uppgift att bland annat ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. I dagsläget pågår ett arbete med att ta fram det kommungemensamma reglementet. 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 Det kommunövergripande reglementet kommer att innehålla grundläggande krav för att föreningar ska vara bidragsberättigade hos Växjö kommun. Krav där föreningarna intygar att inställning och arbete för demokratiska rättigheter, integration och jämlikhet inkluderas i föreningarnas verksamhetsplaner eller motsvarande handlingar. I samband med framtagandet utreds också uppföljning och kontroll av reglementets krav, likt vad Adell Kind föreslår i sin skrivelse. Uppföljning och kontroll av reglementets kriterier kan exempelvis ske genom stickprov, där handläggaren slumpmässigt begär in ovan nämnda handlingar för att kontrollera att kraven uppfylls. Reglementet bör utformas på sådant sätt att all typ av föreningsstöd, det vill säga även lokaluthyrning, kan omfattas av kraven. Skrivelsens intentioner om tydligare regler, uppföljning och kontroll av dessa kommer att beaktas i det kommungemensamma reglementet vilket kommer att fattas beslut om i kommunfullmäktige, uppskattningsvis i mars månad 2016. Yrkanden Malin Lauber (S): Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med hänvisning till det pågående arbetet med att ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. Där kommer de frågor som Adell Kind tar upp i sin skrivelse att beaktas. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Malin Laubers yrkande. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00503 2016-01-11 Josefin Eriksson handläggare Tel. 0470-41595 Kommunstyrelsen Svar på skrivelsen om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer - Lennart Adell Kind (FP) Bakgrund Lennart Adell Kind (FP) har inkommit med en skrivelse till Kommunstyrelsen där han föreslår att Växjö kommun förtydligar de regler och policies gällande bidrag, samarbeten och lokaluthyrning med ideella organisationer som finns i Växjö kommun. Adell Kind föreslår också att Växjö kommun ska ställa krav på att dessa organisationer aktivt verkar för demokratiska värderingar och tolerans, för människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, för bekämpande av hinder och diskriminering av HBTQ-personer samt för bekämpande av rasism, antisemitism och diskriminering. Adell Kind skriver att Växjö kommun inte bör ha någon form av samarbete med organisationer/föreningar eller personer som verkar i motsatt riktning mot kraven. Det räcker inte att föreningen intygar om sin inställning i ansökningsblanketten. I skrivelsen föreslås att föreningarna aktivt ska delta i arbetet för alla människors lika rättigheter och de värderingar som skrivelsen anger genom exempelvis nyhetsbrev och predikningar. Kommunstyrelsen har skickat skrivelsen på remiss till nämnden för arbete och välfärd, kultur och fritidsnämnden, omsorgsnämnden samt Växjö Kommunföretag AB. Sammanställning av remissvar Samtliga tillfrågade delar åsikterna i skrivelsen om vikten av mänskliga rättigheter och värderingar. Kultur- och fritidsnämnden och Omsorgsnämnden skriver att befintliga regler inte behöver förtydligas eller kompletteras. Kultur- och fritidsnämnden tillägger att kriterierna som nämns i skrivelsen redan finns i deras regelverk. Kraven i skrivelsen om att föreningar aktivt ska delta i arbetet och verka för att föra ut demokratiska värderingar på det viset skrivelsen beskriver anses vara problematiska av Nämnden för arbete och välfärd. Nämnden för Arbete och Välfärd och Omsorgsnämnden anser även att sådana krav är svåra att konkretisera och följa upp ändamålsenligt. Gällande uthyrning av Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41595 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post josefin.eriksson2@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2015-00503 2016-01-11 kommunens lokaler skriver Växjö Kommunföretag AB att det endast undersöks om det finns organiserad brottslighet kopplad till den blivande hyresgästen eller ekonomiska problem med skatter, moms eller dylikt. Växjö Kommunföretag AB ställer sig tveksamma till att införa den typen av riktlinjer för uthyrning av lokaler till föreningar och organisationer som Adell Kind föreslår i skrivelsen då de anser att det finns begränsade möjligheter för uthyrare att säkerhetsställa den typen av frågeställningar. Nämnden för Arbete och Välfärd, Omsorgsnämnden och Växjö Kommunföretag AB föreslår att om en genomsyn över gemensamma, enhetliga och likabehandlade riktlinjer ska genomföras, bör detta ingå i uppdraget att inrätta ett kommungemensamt reglemente för föreningsbidrag för objektiva och likvärdiga handläggningar kommunövergripande. Ärendet Tre riktningar uppfattas i skrivelsen: 1. förtydligande av krav på demokratiska värden, jämställdhet och integration i regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning som Växjö kommun stödjer organisationer med 2. krav på föreningars aktiva arbete enligt kraven, samt 3. kontroll av att kraven uppfylls Förvaltningarna som idag handlägger föreningsstöd ställer genom sina specifika regelverk krav på att föreningarna har en inriktning i linje med kommunens policy gällande jämställdhet, integration och demokratiska stadgar. Kultur- och fritidsförvaltningen har exempelvis i sitt regelverk för föreningsstöd (avsnittet allmänna bestämmelser) krav på att föreningen vid ansökan kompletterar med värdegrundsdokument och eventuell handlingsplan innehållande en bas för föreningens arbete med glädje och gemenskap, ledarutveckling, likabehandling, mångfald och jämställdhet, bredd/tävling, rent spel, etik, mobbing, trygga möten, diskriminering, alkohol, dopning och droger. Uppdrag om En väg in för föreningar finns från budget 2014 med uppgift att bland annat ta fram ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd. I dagsläget pågår ett arbete med att ta fram det kommungemensamma reglementet. Det kommunövergripande reglementet kommer att innehålla grundläggande krav för att föreningar ska vara bidragsberättigade hos Växjö kommun. Krav där föreningarna intygar att inställning och arbete för demokratiska rättigheter, integration och jämlikhet inkluderas i föreningarnas verksamhetsplaner eller motsvarande handlingar. 2 (3)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00503 2016-01-11 I samband med framtagandet utreds också uppföljning och kontroll av reglementets krav, likt vad Adell Kind föreslår i sin skrivelse. Uppföljning och kontroll av reglementets kriterier kan exempelvis ske genom stickprov, där handläggaren slumpmässigt begär in ovan nämnda handlingar för att kontrollera att kraven uppfylls. Reglementet bör utformas på sådant sätt att all typ av föreningsstöd, det vill säga även lokaluthyrning, kan omfattas av kraven. Skrivelsens intentioner om tydligare regler, uppföljning och kontroll av dessa kommer att beaktas i det kommungemensamma reglementet vilket kommer att fattas beslut om i kommunfullmäktige, uppskattningsvis i mars månad 2016. Beslutet skickas till För åtgärd Utvecklingsenheten För kännedom Kommunledningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Förvaltningen för Arbete och välfärd Kultur- och fritidsförvaltningen Växjö Kommunföretag AB Monica Skagne kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef 3 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: 556602-4641 2015-12-03 166 Dnr 2015-00041 Remiss från kommunstyrelsen av Lennart Adell Kinds (FP) skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer Styrelsens beslut Styrelsen föreslår att man i samband med det uppdrag som kommunchefen fått om att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd, samt att ta fram förslag på ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd, även gör en genomsyn över gemensamma, enhetliga och likabehandlande riktlinjer för Växjö kommuns föreningsbidrag. Växjö Kommunföretag AB ställer sig däremot tveksamma till att införa den typen av riktlinjer för uthyrning av lokaler till föreningar och organisationer som skribenten föreslår. Bakgrund Lennart Adell Kind har i skrivelse till kommunstyrelsen yrkat på att Växjö Kommun förtydligar de regler och policies som finns avseende bidragsgivning, samarbete i projekt, annat samarbete, samt lokaluthyrning med organisationer och i regler och policies ställer krav på att dessa - Aktivt verkar för demokratiska värderingar och tolerans - Aktivt verkar för alla människors lika värde - Aktivt verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män - Aktivt verkar för att bekämpa alla former av hinder och diskriminering av HBTQ-personer - Aktivt verkar för att bekämpa alla former av rasism, antisemitism och diskriminering och fördomar Beslutsunderlag Vice VD har i en skrivelse yttrat sig över ärendet. Samtliga våra kommunala bolag som sysslar med uthyrning av lokaler har i dagsläget inga rutiner som 1(2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: 556602-4641 2015-12-03 hanterar den typen av frågeställningar som tas upp i skrivelsen. I samband med uthyrning undersöks endast att det finns organiserad brottslighet kopplad till den blivande hyresgästen eller ekonomiska problem med skatter, moms eller dylikt. Möjligheten att säkerställa den typen av frågeställningar som lyfts i skrivelsen är begränsade för en uthyrare i våra kommunala bolag. Kommunstyrelsen har gett ett uppdrag till kommunchefen att ge förslag till reglemente, samt inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar av föreningsstöd. Vice VD lämnar i samma skrivelse förslag till beslut. Växjö Kommunföretag AB föreslår att man i samband med det uppdrag som kommunchefen fått om att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar om föreningsstöd, samt att ta fram förslag på ett kommungemensamt reglemente för föreningsstöd, även gör en genomsyn över gemensamma, enhetliga och likabehandlande riktlinjer för Växjö Kommuns föreningsbidrag. Växjö Kommunföretag AB ställer sig däremot tveksamma till att införa den typen av riktlinjer för uthyrning av lokaler till föreningar och organisationer som skribenten föreslår. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2(2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd 2015-09-23 166 Dnr 2015-00134 REMISS av skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer... Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar förvaltningschefens skrivelse daterad 2015-08-26 som sitt yttrande. I skrivelsen framgår bland annat att nämnden delar skrivelsens åsikt om vikten av mänskliga rättigheter och de värderingar som är en del av dem. Däremot anser nämnden att skrivelsens krav på föreningarna att aktiv delta i arbetet och verka för att föra ut demokratiska värderingar på det viset skrivelsen beskriver är problematiska. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse daterad 2015-08-26 redogjort för ärendet och lämnat remissvar. Av svaret framgår bland annat att nämnden delar skrivelsens åsikt om vikten av mänskliga rättigheter och de värderingar som är en del av dem. Däremot anser nämnden att skrivelsens krav på föreningarna att aktiv delta i arbetet och verka för att föra ut demokratiska värderingar på det viset skrivelsen beskriver är problematiska. Arbetsutskottet har i 152/2015 föreslagit att nämnden för arbete och välfärd överlämnar förvaltningschefens tjänsteskrivelse daterad 2015-08-26 som sitt yttrande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 15 (38)
Tjänsteskrivelse Dnr NAV 2015-00134 2015-08-26 Caroline Nordahl utredare Tel. 076-621 65 06 Nämnden för arbete och välfärd REMISS av skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer - Lennart Adell Kind (FP) Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd lämnar följande svar på skrivelsen: Nämnden för arbete och välfärd delar skrivelsens åsikt om vikten av mänskliga rättigheter och de värderingar som är en del av dem. Nämnden för arbete och välfärds bidrag till ideella föreningar beviljas idag till föreningar som är öppna för alla under demokratiska former. Föreningarna bör dessutom ha en inriktning som ligger i linje med kommunens policy gällande principiella frågor såsom jämställdhet, integration samt insatser mot våld och främlingsfientlighet. Då kommunchefen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att ge förslag till reglemente samt inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar av föreningsstöd föreslår nämnden att även en genomsyn över gemensamma, enhetliga och likabehandlande riktlinjer för Växjö kommuns föreningsbidrag ingår i uppdraget. Riktlinjerna skulle till fördel kunna innehålla krav på att föreningarna i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Nämnden anser däremot att skrivelsens krav på föreningarna att aktiv delta i arbetet och verka för att föra ut demokratiska värderingar på det viset skrivelsen beskriver är problematiska. Föreningsengagemanget bygger ofta på ett ideellt arbete. Ideella föreningar inom nämnden för arbete och välfärds ansvarsområde utgör dessutom ett starkt komplement till nämndens arbete. Att ställa krav på att föreningarna, utöver sin grundverksamhet, ska ha ett sådant aktivt arbete inom varje fråga skrivelsen föreslår anser nämnden kan vara svårt för föreningarna att leva upp till. Sådana krav är dessutom svåra för nämnden att konkretisera samt följa upp på ett ändamålsenligt vis. Bakgrund Lennart Adell Kind (FP) har inkommit med en skrivelse där han föreslår att Växjö kommun förtydligar de regler och policies gällande bidrag, samarbeten och lokaluthyrning med ideella organisationer som finns i Växjö kommun. Adell Kind föreslår att Växjö kommun ska ställa krav på dessa organisationer att aktivt verka för demokratiska värderingar och tolerans, för Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post caroline.nordahl@vaxjo.se www.vaxjo.se 1 (3)
Tjänsteskrivelse Dnr NAV 2015-00134 2015-08-26 alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. De ska verka för att bekämpa alla former av hinder och diskriminering av HBTQpersoner samt alla former av rasism, antisemitism och diskriminering och fördomar. Organisationerna ska inte ha någon form av samarbete med andra organisationer eller personer som verkar i motsatt riktning mot kraven. Adell Kind menar i sin skrivelse att Växjö kommun aktivt måste kontrollera att föreningar som erhåller bidrag från kommunen uppfyller kraven. Det räcker inte att föreningen intygar om sin inställning i ansökningsblanketten. Skrivelsen föreslår att föreningarna aktiv ska delta i arbetet för alla människors lika rättigheter och de värderingar som skrivelsen anger. Föreningarna ska aktivt föra ut dessa demokratiska värderingar i olika sammanhang. Exempelvis genom nyhetsbrev och predikningar. Kommunstyrelsen har skickat skrivelsen på remiss till nämnden för arbete och välfärd, kultur och fritidsnämnden, omsorgsnämnden samt VKAB. Svar på remissen ska lämnas senast 2 oktober. Nämnden för arbete och välfärds bidragsgivning Nämnden för arbete och välfärd delar årligen ut två miljoner kronor i bidrag till ideella föreningar. Föreningarna kan få bidrag för stöd i löpande verksamhet, för att genomföra olika projekt eller stöd enligt särskilt avtal. Bidragen fördelas av nämnden för arbete och välfärd två gånger per år. Nämnden ställer vissa krav på föreningar för att erhålla ett bidrag. Förutom att föreningen ska bedriva verksamhet som är till nytta inom nämndens verksamhetsområde ska föreningen bland annat ha stadgar och vald styrelse. Föreningarna ska lämna in årsredovisning och verksamhetsberättelse för senaste verksamhetsåret. Det ska framgå vilken verksamhet som föreningen bedrivit. Med sin bidragsansökan ska föreningarna också lämna in budget samt verksamhetsplan i syfte att visa hur föreningen planerar att använda bidraget. Vidare framkommer av riktlinjerna för nämnden för arbete och välfärds föreningsbidrag att föreningarna bör ha en inriktning som ligger i linje med kommunens policy gällande principiella frågor såsom jämställdhet, integration samt insatser mot våld och främlingsfientlighet. Ytterligare ett krav som ställs på föreningarna är att de ska vara öppna för alla under demokratiska former. Föreningarna som erhåller bidrag blir tilldelade en kontaktpolitiker från nämnden. Kontaktpolitikerna ska varje år delta vid föreningarnas möten och 2 (3)
Tjänsteskrivelse Dnr NAV 2015-00134 2015-08-26 kan på så vis fånga upp olika frågor och problem samt vidarebefordra dem till nämnden. Kommunstyrelsen beslutade 2 juni 2015 i 234 att ge kommunchefen i uppdrag att inrätta en kommungemensam funktion för mottagande av ansökningar av föreningsstöd samt ge förslag till reglemente för föreningsstöd. Utredningen med förslag till beslut ska vara klart i december 2015. Förvaltningen arbete och välfärd välkomnar en sådan genomsyn och ser en möjlighet till att rutiner och riktlinjer kring vissa gemensamma och grundläggande frågor gällande kommunens bidrag till föreningar även skulle kunna inrymmas i kommunstyrelsens uppdrag. Förvaltningen anser att gemensamma, enhetliga och likabehandlande riktlinjer för samtliga föreningar i Växjö kommun som erhåller bidrag, till fördel skulle kunna innehålla krav på att föreningarna i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Föreningarna är ideellt organiserade och en del av det civila samhället. De ger en röst åt, och kan ge service samt producera tjänster till sina medlemmar. Att föreningarna dessutom aktivt ska arbeta enligt skrivelsens förslag utöver sin grundverksamhet ser förvaltningen dock som problematiskt för föreningarna och de resurser som de besitter. Det skulle också vara svårt för nämnden att utarbeta konkreta och rättssäkra krav på ett aktivt arbete enligt förslaget samt följa upp dem på ett ändamålsenligt vis. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Per Sandberg förvaltningschef Caroline Nordahl utredare 3 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-09-21 104 Dnr 2015-00259 Remiss av skrivelse om förtydligande av regler och policys för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande yttrande: Kultur- och fritidsnämnden anser inte att befintliga regler och policys gällande bidragsgivning, samarbete i projekt och annat samarbete samt lokaluthyrning till organisationer behöver förtydligas. I samtliga regler och policys beaktas demokratiska värderingar och tolerans, människors lika värde, jämställdhet med syftet att motverka diskriminering. Till exempel står det i regler för föreningsstöd att: Föreningen ska vara uppbyggd enligt demokratiska principer och verksamheten ska vara öppen för alla. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha likvärdiga förutsättningar att ha en meningsfull och utvecklande fritid oberoende av bakgrund, livsåskådning och läggning. Föreningar ska ha en beslutad, dokumenterad och gällande värdegrund med en tillhörande aktuell handlingsplan för arbetet. Värdegrunden ska utgöra en bas för föreningarnas arbete med bland annat likabehandling, mångfald och jämställdhet, etik och mobbing, diskriminering och trygga möten. Föreningen ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Föreningen ska erbjuda flickor och pojkar likvärdiga förutsättningar till en meningsfull och utvecklande fritid. 14(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-09-21 Reservation Gunilla Seltén (FP) reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Kommunstyrelsen har mottagit en skrivelse från Lennart Adell Kind, gruppledare Folkpartiet Liberalerna, om förtydligande av regler och policys för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer. Förtydligandet gäller demokratiska värderingar och tolerans, människors lika värde, jämställdhet och diskriminering. Kultur- och fritidsnämnden har fått skrivelsen på remiss. Kultur- och fritidsnämnden verkar redan för demokratiska rättigheter och tolerans. I samtliga dokument regler och policys beaktas att verksamheten inte får strida mot svensk lagstiftning eller mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Beslutsunderlag Skrivelse om förtydligande av regler och policys för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer Lennart Adell Kind (FP) Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 2015-09-09 72 Yrkanden Håkan Frizén (V) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige 15(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-09-21 För kännedom Lennart Adell Kind (FP) 16(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-09-09 62 Dnr 2015-00053 Remiss av skrivelse om förtydligande av regler och policies för bidrag, samarbete och lokaluthyrning till organisationer... Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden lämnar följande svar på remissen: Nämnden bedömer att det inom dess eget verksamhetsområde inte finns något behov att komplettera gällande bestämmelser för föreningsstöd med den typ av kriterier som föreslås i skrivelsen. De föreningar som idag beviljas bidrag av nämnden är huvudsakligen pensionärsföreningar som finns representerade i regeringens samarbetskommitté, respektive handikappföreningar som tillhör en riksorganisation som uppbär statsbidrag. Utöver detta förekommer i ett fåtal fall stöd till föreningar som bedriver verksamhet som anses vara värdefull inom nämndens verksamhetsområde, t.ex. Röda Korset respektive Korpen. Nämnden har inga invändningar gentemot de målsättningar för föreningsstödet som anges i skrivelsen, eller att det införs nya bestämmelser för att uppnå dessa. Däremot finner nämnden det sannolikt att krav som ställs på ett aktivt arbete för vissa värderingar utanför föreningarnas kärnverksamhet, skulle vara svåra att följa upp på ett meningsfullt och konsekvent sätt. Om krav på ett aktivt arbete införs, bör detta göras samordnat med uppdraget om att skapa en väg in i kommunen för att söka föreningsbidrag. Sådana krav måste utformas så att de blir förenliga med att ansökningar om föreningsstöd handläggs på ett objektivt och likvärdigt sätt, samt Kommunallagens princip om att inte behandla kommunmedlemmar olika utan sakliga skäl. Slutligen bör kraven inte vara utformade på ett sätt som märkbart försvårar för pensionärs- och handikappföreningar att verka som intresseorganisationer för sina medlemmar. 12(17)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-09-09 Bakgrund I en skrivelse till kommunstyrelsen har Lennart Adell Kind (FP) yrkat att Växjö kommun förtydligar regler och policies för bidragsgivning, samarbete i projekt och annat samarbete samt lokaluthyrning, med föreningar och andra organisationer. Förtydligandet skulle syfta till att ställa krav på att sådana föreningar aktivt arbetar för bl.a. demokratiska värderingar och mot diskriminering. Kommunstyrelsen har översänt skrivelsen till omsorgsnämnden för remiss. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i skrivelse 14 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet har i 43/2015 föreslagit att lämna följande svar på remissen: Nämnden bedömer att det inom dess eget verksamhetsområde inte finns något behov att komplettera gällande bestämmelser för föreningsstöd med den typ av kriterier som föreslås i skrivelsen. De föreningar som idag beviljas bidrag av nämnden är huvudsakligen pensionärsföreningar som finns representerade i regeringens samarbetskommitté, respektive handikappföreningar som tillhör en riksorganisation som uppbär statsbidrag. Utöver detta förekommer i ett fåtal fall stöd till föreningar som bedriver verksamhet som anses vara värdefull inom nämndens verksamhetsområde, t.ex. Röda Korset respektive Korpen. Nämnden har inga invändningar gentemot de målsättningar för föreningsstödet som anges i skrivelsen, eller att det införs nya bestämmelser för att uppnå dessa. Däremot finner nämnden det sannolikt att krav som ställs på ett aktivt arbete för vissa värderingar utanför föreningarnas kärnverksamhet, skulle vara svåra att följa upp på ett meningsfullt och konsekvent sätt. Om krav på ett aktivt arbete införs, bör detta göras samordnat med uppdraget om att skapa en väg in i kommunen för att söka föreningsbidrag. Sådana krav måste utformas så att de blir förenliga med att ansökningar om föreningsstöd handläggs på ett objektivt och likvärdigt sätt, samt Kommunallagens princip om att inte behandla kommunmedlemmar olika utan sakliga skäl. Slutligen bör kraven inte vara utformade på ett sätt som 13(17)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden 2015-09-09 märkbart försvårar för pensionärs- och handikappföreningar att verka som intresseorganisationer för sina medlemmar. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 14(17)
Skrivelse till kommunstyrelsen, Växjö kommun Efter 30 år i Sverige funderar Zeliha Dagli på att på nytt söka asyl här. Anledningen är att det offentliga rummet i den stockholmsförort där hon bor har tagits över av just de krafter hon flydde från. Vi ser idag hur gator och torg i många bostadsområden runt om i Sverige inte längre kan användas fullt ut av alla, inte av kvinnor som klär sig på ett sätt som är fullt normalt i resten av samhället, inte av människor som vill visa sin kärlek till en person av samma kön, inte av judar som 70 år efter Auschwitz befrielse inte ska behöva dölja sin identitet. Som liberal anser jag att mänskliga rättigheter är universella. De ska gälla på Södermalm likaväl som i Teheran, i Braås likaväl som i Brasilien, i Husby likaväl som i Hollywood. Självklart måste de gälla lika för alla människor överallt i Sverige, även om man bor i en utsatt förort eller i ett samhälle i bibelbältet. Tyvärr ser vi runt om i Sverige alltför ofta hur de mörka krafter som inskränker människors frihet och trygghet får sin finansiering genom kommunala och statliga bidrag. Hur bidrag som är avsedda att öka integrationen istället används för att minska integrationen genom torgföra åsikter och levnadsmönster som inte är förenliga med de mänskliga rättigheter som borde gälla alla, även de som har en annan etnisk eller religiös bakgrund än de flesta av oss. Det borde vara varje offentlig bidragsgivares plikt att undersöka dem som får bidrag och kräva att de aktivt verkar för mänskliga rättigheter och de normer och värderingar som är en del av dem, bl.a. mäns och kvinnors lika värde, rätten att älska vem man vill, oavsett kön m.m. Det handlar inte bara om att kryssa i en ruta på en ansökningsblankett eller skriva under ett papper. Kravet måste vara att man är aktiv med att föra ut dessa demokratiska värderingar i olika sammanhang, t.ex. i nyhetsbrev och predikningar, att man aktivt deltar i arbetet för alla människors lika rättigheter och kampen mot rasism och antisemitism. Kravet måste också gälla att man inte samarbetar med eller på andra sätt ger utrymme för andra som för fram antidemokratiska åsikter. Stat och kommun ska också se till att inte samarbeta med dessa mörka krafter på andra sätt, eller upplåta lokaler till dem. Skälet är enkelt. I en situation där mörkret faller över delar av vårt land kan vi inte längre blunda, det är dags att se till att frihet, demokrati och mänskliga rättigheter gäller lika överallt i vårt land. Att alla vi kan känna samma trygghet och möjligheter överallt. Jag yrkar därför att Växjö kommun förtydligar de regler och policies som finns vad avser bidragsgivning, samarbete i projekt och annat samarbete samt lokaluthyrning, med organisationer, och i regler och policies ställer krav på att dessa: - Aktivt verkar för demokratiska värderingar och tolerans - Aktivt verkar för alla människors lika värde - Aktivt verkar för jämställdhet mellan kvinnor och män - Aktivt verkar för att bekämpa alla former av hinder och diskriminering av HBTQpersoner - Aktivt verkar för att bekämpa alla former av rasism, antisemitism och diskriminering och fördomar
- Inte har någon form av samarbete med andra organisationer eller personer som verkar i motsatt riktning mot ovanstående Lennart Adell Kind Gruppledare Folkpartiet Liberalerna Ersättare Kommunstyrelsen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 62 Dnr 2016-00020 Försäljning av del av Växjö 6:44, 6:50, 8:10 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner försäljning av ett område om ca 3 570 kvadratmeter av fastigheten Växjö Växjö 6:44, ett område om ca 14 190 kvadratmeter från Växjö Växjö 6:50 och ett område om ca 940 kvadratmeter från Växjö 8:10. Köpare är Växjö Fastighetsförvaltning AB (Vöfab) och köpeskillingen är fyrahundrasextiosjutusenfemhundra (467 500) kronor jämte övriga villkor, bilaga 1. Bakgrund Växjö Fastighetsförvaltning AB ger fastigheten Växjö Växjö 6:68 (Araby Park Arena) belägen på Araby. Det aktuella försäljningsområdet ligger norr och väster om fastigheten och på detta finns anläggningar för idrottsändamål (fotbollsplan och näridrottsplats). Som ett steg i genomförande av detaljplanen för området försäljs delar av de kommunägda fastigheterna Växjö Växjö 6:44, 6:50 och 8:10 till Växjö fastighetsbolag AB. Växjö kommun har fört en diskussion med Växjö fastighetsförvaltning AB om försäljning av området och parterna har efter förhandling enats om en köpeskilling om fyrahundrasextiosjutusenfemhundra (467 500) kronor. Växjö kommuns förvärv villkoras av att kommunstyrelsen godkänner avtalet genom beslut som vinner laga kraft. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00020 2016-01-29 Madeleine Jeppsson Krell mark- och exploateringsingenjör Tel. 0470-79 63 21 Kommunstyrelsen Försäljning av del av Växjö 6:44, 6:50 och 8:10 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner försäljning av ett område om ca 3 570 kvadratmeter av fastigheten Växjö Växjö 6:44, ett område om ca 14 190 kvadratmeter från Växjö Växjö 6:50 och ett område om ca 940 kvadratmeter från Växjö 8:10. Köpare är Växjö Fastighetsförvaltning AB (Vöfab) och köpeskillingen är fyrahundrasextiosjutusenfemhundra (467 500) kronor jämte övriga villkor, bilaga 1. Bakgrund Växjö Fastighetsförvaltning AB ger fastigheten Växjö Växjö 6:68 (Araby Park Arena) belägen på Araby. Det aktuella försäljningsområdet ligger norr och väster om fastigheten och på detta finns anläggningar för idrottsändamål (fotbollsplan och näridrottsplats). Som ett steg i genomförande av detaljplanen för området försäljs delar av de kommunägda fastigheterna Växjö Växjö 6:44, 6:50 och 8:10 till Växjö fastighetsbolag AB. Kostnaden för kultur och fritidsnämnden baseras på Växjö fastighetsbolags snittränta på köpeskillingen, vilken för närvarande är 3.39%. Är köpeskillingen 467 500 kronor blir hyran ca 15 850 kr/år. Växjö kommun har fört en diskussion med Växjö fastighetsförvaltning AB om försäljning av området och parterna har efter förhandling enats om en köpeskilling om fyrahundrasextiosjutusenfemhundra (467 500) kronor. Växjö kommuns förvärv villkoras av att kommunstyrelsen godkänner avtalet genom beslut som vinner laga kraft. Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-79 63 21 Fax 0470-126 67 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post madeleine.jeppssonkrell@vaxjo.se 1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 63 Dnr 2016-00004 Lägesrapport gemensam finansiering 2016-2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen noterar informationen. Bakgrund Enligt budgetprocessen ska kommunledningsförvaltningen lämna en lägesrapport till kommunstyrelsen angående aktuella skatteprognoser, inkomst- och kostnadsutjämning, statsbidrag mm jämfört med den fastställda budgeten för 2016 och plan 2017-18. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 5 januari 2016 lämnat en lägesrapport angående den gemensamma finansieringen för 2016 2018. Av skrivelsen framgår bland annat att beräkningarna är gjorda med SKL:s och SCB:s prognoser från december och med en befolkningsökning med 1 100 personer/år. Budgetläget har sammantaget försämrats med 23 mkr 2016, 75 mkr 2017 och 106 mkr 2018. Detta under förutsättning att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Åren 2016-17 är det utlagt omvandlingstryck på 1,2 %, motsvarande 50 mkr. En prognos för 2019 med enbart löneantaganden, utan något verksamhetplanerat, ingen utdelning på 75 mkr från de kommunala bolagen och utan ytterligare omvandlingstryck indikerar ett resultat på ca - 48 mkr. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 Håkan Pettersson Budgetchef Tel. 0470-410 34 Kommunstyrelsen Lägesrapport gemensam finansiering 2016-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen Bakgrund Enligt budgetprocessen ska kommunledningsförvaltningen lämna en lägesrapport till kommunstyrelsen angående aktuella skatteprognoser, inkomst- och kostnadsutjämning, statsbidrag mm jämfört med den fastställda budgeten för 2016 och plan 2017-18 Ärendet Beräkningarna nedan är gjorda med SKL:s och SCB:s prognoser från december och med en befolkningsökning med 1 100 personer/år. Budgetläget har sammantaget försämrats med 23 mkr 2016, 75 mkr 2017 och 106 mkr 2018. Detta under förutsättning att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Åren 2016-17 är det utlagt omvandlingstryck på 1,2 %, motsvarande 50 mkr. En prognos för 2019 med enbart löneantaganden, utan något verksamhetplanerat, ingen utdelning på 75 mkr från de kommunala bolagen och utan ytterligare omvandlingstryck indikerar ett resultat på ca - 48 mkr. SAMMANFATTNING, MKR, + = förbättrar budgetsaldot 2016 2017 2018 1. Årets resultat, enligt budget +26 +39 +103 2. Skatteintäkter - 12-46 - 51 3. Kommunalekonomisk utjäm. - 12-30 - 56 4. LSS-utjämning - 1-1 - 1 5. Fastighetsavgift + 2 + 2 -+ 2 ÅRETS RESULTAT + 3-36 - 3 Kommunledningsförvaltningen 1 (7) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post hakan.pettersson@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 1. BUDGET Budget 2016 och plan 2017-18 utgår från regeringens vårproposition från april 2015. I de budgeterade resultaten är det utlagt omvandlingstryck 2016 och 2017 på totalt 50 mkr motsvarande 1,2 procent. Budgeten bygger vidare på utdelning från de kommunala bolagen med 95 mkr 2016 och 75 mkr vardera åren 2017 och 2018. År 2018 är det inte budgeterat något för demografi utan enbart för ökade hyreskostnader för utbildningsnämnden ca 21 mkr. 2. SKATTEINTÄKTER Årlig procentuell förändring av skatteunderlaget 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Växjö kommun budget 2016 3,2 5,3 5,7 5,3 4,7 Fastställda uppräkningsfaktorer okt 2015 5,0 5,3 SKL:s prognos dec 2015 utfall 2014 Växjö 3,54 4,9 5,4 4,4 4,6 4,3 ESV:s prognos nov 2015 3,54 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 Reg. prognos sep 2015 3,54 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 Taxeringsutfallet för inkomståret 2014 och med SKL:s prognos blir skatteintäkterna ca 12 mkr, 46 mkr och 51 mkr lägre åren 2016-18 än budget. Regeringens prognos skulle ge 12 mkr, 17 mkr och 17 mkr i lägre skatteintäkter än budget resp. år. Med ESV:s prognos blir skatteintäkterna ca 5 mkr, 31 mkr och 51 mkr lägre än budget. En tiondels förändring av uppräkningsfaktorn motsvarar ca 3,5 mkr. Med anledning av det osäkra läget gällande befolkningsutvecklingen har SKL beslutat att inte publicera någon ny framåtsyftande skatteunderlagsprognos förrän den 3 mars 2016, då de utgår från att det kommer att finnas en ny befolkningsframskrivning. 3. KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING SCB har beräknat det slutliga utfallet av den kommunalekonomiska utjämningen, mkr. 2016 2017 2018 Inkomstutjämning enl budget 740 787 839 Inkomstutjämning utfall 727 748 771-13 - 39-68 2 (7)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 Strukturbidrag enl budget 9 9 9 Strukturbidrag utfall 0 0 0-9 - 9-9 Regl.bidrag/avgift enl budget -16-40 - 68 Regl.bidrag/avgift utfall - 3-19 - 44 +13 + 21 + 24 Kostnadsutjämning enl budget -133-135 -137 Kostnadsutjämning utfall -136-138 -140-3 - 3-3 SUMMA förändring utfall - 12-30 - 56 Inkomstutjämning Inkomstutjämningsbidrag ges till kommuner och landsting vars skattekraft ligger under 115 procent av medelvärdet för kommunerna. Kommuner med skattekraft över 115 procent betalar en avgift. Växjös beräknade skattekraft är 95,3 %, och kommunen får således ett inkomstutjämningsbidrag. Storleken på bidraget beror dels på kommunens utveckling av skatteunderlaget jämfört med riket och dels på kommunens befolkningsförändring jämfört med riket året innan budgetåret. I budget och plan har kommunen räknat med en befolkningsökning med 1 100 personer/år och att skatteunderlaget ökar lika med riket. Befolkningen i Växjö ökade med 1 141 personer från den 1/11 2014 till 1/11 2015. Inför 2017 års budget görs en ny befolkningsprognos som kan innebära en förändring av beräkningarna. En förändring med 100 personer innebär ca 5 mkr. Med SKL:s skatteprognos och senaste befolkningsprognosen för riket så uppgår inkomstut-jämningsbidraget till 727 mkr, 748 mkr och 771 mkr, vilket är 13 mkr, 39 mkr och 68 mkr lägre än budget åren 2016-18 Den stora differensen av inkomstutjämningen mot budget beror på tre faktorer: 3 (7)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 1 Växjös skatteunderlag ökar mer än rikets år 2014, ca 0,37 procentenheter, vilket motsvarar ca 13 mkr i lägre inkomstutjämning 2016. I stället ökar skatteintäkterna motsvarande. 2 Befolkningsökningen i riket prognostiseras nu att öka betydligt mer än vid budgettillfället och ökar nu mer än Växjö kommun fr.o.m. 2017. Detta innebär att medelskattekraften för riket sjunker. Befolkningsökning % 2016 2017 2018 Växjö kommun 1,27 1,25 1,23 Riket vid budgettillfället 1,12 1,06 0,92 Riket ny prognos 1,04 1,50 1,49 3 Omslutningen av skatteuppräkningen med SKL:s prognos har reducerats mot budget. De olika faktorernas påverkan sammanfattas nedan, mkr: 2016 2017 2018 Punkt 1-13 - 14-15 Punkt 2 + 3-16 - 42 Punkt 3-3 - 9-11 - 13-39 - 68 Strukturbidrag Det särskilda bidraget som infördes 2014 inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som får lägre intäkter till följd av förändringen i inkomstutjämningen tas bort. För Växjö innebär det - 9 mkr. Regleringsbidrag/avgift Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag samt införandebidrag jämförs med de för utjämningsåret anslagna medlen för kommuner respektive landsting. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettot uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. Regleringsbidraget/-avgiften beräknas för kommuner och landsting på totalnivå och var för sig som enhetliga belopp i kronor per invånare. 4 (7)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 SKL har gjort en bedömning av regleringsposten för åren 2016 till 2019. Bedömningen bygger på: SKL:s skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen. Förändringar av anslaget kommunalekonomisk utjämning. Förändringar i utjämningssystemet enligt BP2016. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2015 till 2018 Kronor per invånare 2016 2017 2018 2019 Inkomstutjämning, netto (+) 6 366 6 548 6 749 6 957 Strukturbidrag (+) 107 107 107 107 Införandebidrag (+) 80 26 3 0 Summa inkomster för kommunerna (1) 6 554 6 681 6 859 7 064 Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) 6 518 6 465 6 376 6 308 Differens Regleringspost (2) (1) 34 216 483 755 Källa: SCB och SKL Ovanstående prognos innebär att regleringsavgiften uppgår till -3 mkr 2016, -19,2 mkr 2017 och 43,5 mkr 2018. Införandebidraget överensstämmer med budgeten och uppgår till 5 mkr 2016. Kostnadsutjämning SCB har redovisat definitiva beräkningar av kostnadsutjämningen för bidragsåret 2016. Växjös avgift är beräknad till 136,5 mkr vilket är 3,5 mkr högre än budget. Nedan redovisas avgift (-) och bidrag (+) för de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen, mkr: 2016 2015 Förskola +38,4 +32,8 Grundskola +19,5 +18,8 Gymnasieskola - 3,1 + 0,9 IFO -15,9-12,5 Barn utländsk bakgrund + 1,4 + 1,5 Äldreomsorg -78,8-75,6 Befolkningsförändringar - 8,3-12,5 Bebyggelsestruktur -20,1-20,0 Löner -32,4-31,3 Kollektivtrafik -37,2-34,1 Summa avgift -136,5-133,4 5 (7)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 4. LSS-UTJÄMNING SCB har gjort en beräkning av utfallet för LSS-utjämningen 2016. Beräkningen presenterades i december. Beräkningarna för utjämningsåret 2016 baseras på statistik över antalet LSSinsatser 2014, statistik över antalet beslut om personlig assistans 2014, genomsnittliga kostnader enligt räkenskaps-sammandraget för år 2014, ett personalkostnadsindex beräknat på 2014 års förhållanden samt kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 1 november 2015. Växjö erhåller preliminärt 42,8 mkr i utjämning vilket är 1 mkr lägre än budgeterat. 5. FASTIGHETSAVGIFT SCB har redovisat slutligt utfall av 2014 års fastighetsavgift och en bokslutsprognos för 2015 års fastighetsavgift. Prognosen för 2015 är ca 138 mkr. SCB har även gjort en prognos för 2016 års fastighetsavgift som uppgår till 142 mkr. I budget 2016 och plan 2017-18 har budgeterats intäkt på 140 mkr, 141 mkr och 142 mkr. 6. ÖVRIGT De senaste åren har det genomförts stora premieåterbetalningar av AFA försäkring. Bakgrunden är den reformering som gjordes av sjukförsäkringssystemet 1 juli 2008. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar på skadeår före 2008, vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget. Under flera år har kommuner och landsting kunnat stärka sin ekonomi tack vare dessa återbetalningar. Det finns idag inga indikationer på att de kan komma ytterligare återbetalningar från AFA enligt SKL. 6 (7)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00004 2016-01-05 Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (ekonomichefen) Monica Skagne kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef 7 (7)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 64 Dnr 2016-00045 Anmälan av överenskommelse mellan Växjö kommun och Polismyndigheten rörande trygghet och brottslighet i Växjö kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen noterar anmälan. Bakgrund Kommunstyrelsens ordförande har för Växjö kommuns räkning undertecknat en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten. Målet med överenskommelsen är att kommunen och Polisen tillsammans ska arbeta för att öka tryggheten för de som bor eller vistas i Växjö kommun, samt att minska brottsligheten i kommunen. Avtalet gäller för åren 2016-2017. Överenskommelsen anmäls för kännedom till kommunstyrelsen. 1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 66 Dnr 2016-00007 Ansökan om medfinansiering för åtgärder av IOGT- NTO-huset Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen beviljar IOGT-NTO byggnadsförening bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden om föreningen får bidrag från Boverket. Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler 2016. 2. Bidraget villkoras även av att föreningen beviljas ett lån för de 511 250 kronor som Boverket betalar ut efter projektet är genomfört. Bakgrund IOGT-NTO byggnadsförening ansökte i en skrivelse 2015-12-30 om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras renovering av IOGT-NTO huset. Totalkostnaden för projektet uppgår till 1 022 500 kronor och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär 306 750 kronor, söks från Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Boverket betalar ut sin del först när projektet är avslutat och därför önska föreningen ett lån av kommunen. Ställningstagande i denna fråga kommer i ett särskilt beslut. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00007 2016-01-14 Jan Karlman ekonom Tel. 0470-415 28 Kommunstyrelsen Ansökan om medfinansiering för åtgärder av IOGT-NTO huset Förslag till beslut Kommunstyrelse beviljar IOGT-NTO byggnadsförening bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden om föreningen får bidrag från Boverket. Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler 2016. Bakgrund IOGT-NTO byggnadsförening ansökte i en skrivelse 2015-12-30 om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras renovering av IOGT-NTO huset. Totalkostnaden för projektet uppgår till 1 022 500 kronor och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär 306 750 kronor, söks från Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Boverket betalar ut sin del först när projektet är avslutat och därför önska föreningen ett lån av kommunen. Ställningstagande i denna fråga kommer i ett särskilt beslut. Monica Skagne kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post jan.karlman@vaxjo.se www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 67 Dnr 2015-01037 Ansökan om medfinansiering för ombyggnad av samlingslokalen Tjureda Bygdegårdsförening Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beviljar Tjureda byggnadsförening bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden om föreningen får bidrag från Boverket. Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler 2016. Bakgrund Tjureda byggnadsförening ansökte i en skrivelse 2015-11-18 om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras avloppsprojekt i Tjureda Bygdegård. Totalkostnaden för projektet uppgår till 83 000 kronor och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär 24 900 kronor, söks från Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2015-01037 2016-01-14 Jan Karlman Ekonom Tel. 0470-415 28 Kommunstyrelsen Ansökan om medfinansiering för ombyggnad av samlingslokalen Tjureda Bygdegårdsförening Förslag till beslut Kommunstyrelse beviljar Tjureda byggnadsförening bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden om föreningen får bidrag från Boverket. Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler 2016. Bakgrund Tjureda byggnadsförening ansökte i en skrivelse 2015-11-18 om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras avloppsprojekt i Tjureda Bygdegård. Totalkostnaden för projektet uppgår till 83 000 kronor och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär 24 900 kronor, söks från Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Monica Skagne Kommunchef Ingemar Waldemarsson Ekonomichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post jan.karlman@vaxjo.se www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 68 Dnr 2016-00042 Bidrag till samlingslokaler 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att fördela bidrag på totalt 2 711 000 kronor för 2016 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag. Bakgrund Kommunstyrelsen har en budget för 2016 på 2 982 000 kronor att fördela till föreningar som driver samlingslokaler i Växjö kommun. Efter förslag till utdelning återstår 271 000 kronor av budgeten för eventuella ansökningar av investeringsbidrag. Möjlighet finns även för föreningarna att söka bidrag hos Boverket eller kommunalt lån. Det kommunala lånet har en ram om 3 000 000 kronor för att användas till utlåning till föreningsdrivna samlingslokaler för investeringar. Dessa ska då avse värmekonvertering, tillgänglighet/handikappanpassning, miljöaspekter samt renovering och underhåll av byggnader. Nästan hela ramen på 3 000 000 är utlånad. Utlåning sker på marknadsmässiga villkor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00042 2016-01-14 Jan Karlman ekonom Tel. 0470-415 28 Kommunstyrelsen Bidrag till samlingslokaler 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fördela bidrag på totalt 2 711 000 kronor för 2016 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag. Bakgrund Kommunstyrelsen har en budget för 2016 på 2 982 000 kronor att fördela till föreningar som driver samlingslokaler i Växjö kommun. Efter förslag till utdelning återstår 271 000 kronor av budgeten för eventuella ansökningar av investeringsbidrag. Möjlighet finns även för föreningarna att söka bidrag hos Boverket eller kommunalt lån. Det kommunala lånet har en ram om 3 000 000 kronor för att användas till utlåning till föreningsdrivna samlingslokaler för investeringar. Dessa ska då avse värmekonvertering, tillgänglighet/handikappanpassning, miljöaspekter samt renovering och underhåll av byggnader. Nästan hela ramen på 3 000 000 är utlånad. Utlåning sker på marknadsmässiga villkor. Monica Skagne kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post jan.karlman@vaxjo.se www.vaxjo.se
DRIFTBIDRAG TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER 2015 Sammanställning över fördelning av bidrag 2016-01-27 Nr Ansökan från Bidrag 2010 Bidrag 2011 Bidrag 2012 Bidrag 2013 Bidrag 2014 Bidrag 2015 Ansökt Förslag till belopp 2016 KS2015 1 Lammhults Byggnadsförening 575 000 568 000 0 0 93 750 270 000 300 000 300 000 2 Aneboda Bygdegårdsförening 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 3 Asa Bygdegårdsförening 40 000 50 000 55 000 60 000 60 000 60 000 75 000 65 000 4 Logen 3169 Vårblomman, Drev 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 5 Bergslunds Bygdegårdsför. Berg 125 000 125 000 125 000 125 000 125 000 125 000 130 000 125 000 6 Tolgs föreningslokal ek. för. 340 000 340 000 340 000 340 000 340 000 340 000 360 000 340 000 7 Hyra lokal Nöbbele 2012-2013 0 0 0 100 000 0 0 0 0 8 Stiftelsen Braåsgården 430 000 500 000 500 000 500 000 450 000 450 000 757 000 450 000 9 Logen 4289 Norrsken, Braås 1 000 2 000 2 000 3 000 3 000 3 000 8 000 3 000 10 Tjureda Bygdegårdsförening 65 000 65 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 70 000 11 Kalvsvik ekonomisk förening 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 12 Brittatorps Andelsbyggnadsförening 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 45 000 55 000 45 000 13 Byggnadsföreningen Ör- Ormesberga 10 000 13 000 13 000 13 000 100 000 80 000 100 000 80 000 14 Rottne Byggnadsförening 300 000 310 000 310 000 310 000 310 000 310 000 400 000 310 000 15 IOGT-NTO Byggnadsförening 130 000 140 000 140 000 140 000 140 000 140 000 160 000 140 000 16 Gemla Folkpark 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 17 Hemmesjö Byggnadsförening, Risinge 90 000 90 000 95 000 95 000 95 000 95 000 105 000 95 000 18 Tegnaby Bygdegårdsförening 50 000 60 000 60 000 60 000 60 000 60 000 75 000 60 000 19 Byggnadsföreningen Videsborg, Vederslöv 60 000 65 000 65 000 65 000 65 000 65 000 75 000 65 000 20 Tävelsås Byggnadsförening 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000 120 000 100 000 100 000 21 Byggnadsförening Näckrosen, Ingelstad 90 000 90 000 90 000 90 000 90 000 90 000 90 000 90 000 22 Kalvsviks Bygdegårdsförening 150 000 150 000 150 000 150 000 150 000 75 000 150 000 80 000 23 Nöbbele Bygdegårdsförening 80 000 80 000 5 000 5 000 80 000 80 000 80 000 80 000 24 Bygdegårdsföreningen Loke upa, Jät 80 000 80 000 80 000 80 000 80 000 80 000 90 000 80 000 25 Åryd föreningsråd fd folkets hus 50 000 50 000 65 000 65 000 65 000 65 000 66 900 65 000 26 Kårestads byalag 10 000 10 000 10 000 10 000 12 000 12 000 12 000 27 Växjö MHF-avd 5 000 5 000 5 000 10 000 5 000 28 Attsjö Byalag 20 000 5 000 SUMMA: 2 877 000 2 999 000 2 386 000 2 497 000 2 602 750 2 686 000 3 334 900 2 711 000 Kommentar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 69 Dnr 2016-00005 Fördelning av statsbidrag avseende ökade kostnader för flyktingmottagandet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen, 58,9 mkr, och statsbidraget för ensamkommande flyktingbarn, ca 40 mkr, läggs samman på ett gemensamt balanskonto hos kommunstyrelsen att fördelas till nämnder och styrelser 2016 och 2017, sammanlagt ca 99 mkr. Kommunstyrelsen beslutar att fördela statsbidrag med anledning av flyktingsituationen på sammanlagt 51,0 mkr 2016 enligt följande: Kulturoch fritidsnämnden 3,7 mkr, kommunstyrelsen 8,0 mkr (varav 3,0 mkr avser måltidsenheten och 3 mkr integrations- och mångfaldsberedningen), överförmyndarnämnden 0,9 mkr, omsorgsnämnden 0,2 mkr, nämnden för arbete och välfärd 18,4 mkr samt utbildningsnämnden 19,8 mkr. Bakgrund Regeringen föreslog i en extra ändringsbudget 2015 att ge kommunsektorn 9,8 miljarder kronor i form av tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Därav har Växjö kommun tilldelats 58,9 mkr som utbetalades i december 2015. Enligt regeringen får pengarna nyttjas även under 2016. Rådet för kommunal redovisning har i ett yttrande sagt att inkomsten bör periodiseras mellan 2015 och 2016. Vid fördelningen av medel har regeringen utgått från befolkningen den 31 december 2014 samt asylsökande per den 1 november 2015 och nyanlända under januari till september 2015. Fördelningen mellan barn och vuxna i relation till kommunens befolkningstal har beaktats. Nämnden för arbete och välfärd har på ett så kallat balanskonto statsbidrag för ensamkommande barn/ungdomar på sammanlagt 20 mkr från 2013 och 2014. Ytterligare statsbidrag för 2015 beräknas till ca 20 mkr, d.v.s. sammanlagt ca 40 mkr. Orsaken är att kommunen har fått dygnsersättning från Migrationsverket även om avtalade platser inte nyttjats. Dessutom har kommunen hittat billigare lösningar än erhållen dygnsersättning. Kommunens revisorers biträde PWC menar att hela summan, ca 40 mkr, ska intäktsföras 2015 eftersom det avser dygnsersättningar. Från och med 2016 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 inför nämnden för arbete och välfärd en ny fördelningsmodell som innebär att statsbidragen fördelas ut i verksamheten. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. I skrivelse redogör kommunchefen för hanteringen av statsbidragen och redogör för förslaget till fördelningen av statsbidragen för år 2016. Yrkanden Malin Lauber (S): 1. Kommunstyrelsen beslutar att det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen, 58,9 mkr, och statsbidraget för ensamkommande flyktingbarn, ca 40 mkr, läggs samman på ett gemensamt balanskonto hos kommunstyrelsen att fördelas till nämnder och styrelser 2016 och 2017, sammanlagt ca 99 mkr. 2. Kommunstyrelsen beslutar att fördela statsbidrag med anledning av flyktingsituationen på sammanlagt 51,0 mkr 2016 enligt följande: Kulturoch fritidsnämnden 3,7 mkr, kommunstyrelsen 10,2 mkr (varav 3,0 mkr avser måltidsenheten, 3 mkr integrations- och mångfaldsberedningen och 2,2 mkr som istället för att fördelas till nämnden för arbete och välfärd för åldern 0-19 år fördelas till kommunstyrelsen), överförmyndarnämnden 0,9 mkr, omsorgsnämnden 0,2 mkr, nämnden för arbete och välfärd 16,2 mkr samt utbildningsnämnden 19,8 mkr. Per Schöldberg (C): 1. Kommunstyrelsen beslutar att det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen, 58,9 mkr, och statsbidraget för ensamkommande flyktingbarn, ca 40 mkr, läggs samman på ett gemensamt balanskonto hos kommunstyrelsen att fördelas till nämnder och styrelser 2016 och 2017, sammanlagt ca 99 mkr. 2. Kommunstyrelsen beslutar att fördela statsbidrag med anledning av flyktingsituationen på sammanlagt 51,0 mkr 2016 enligt följande: Kulturoch fritidsnämnden 3,7 mkr, kommunstyrelsen 8,0 mkr (varav 3,0 mkr avser måltidsenheten och 3 mkr integrations- och mångfaldsberedningen), överförmyndarnämnden 0,9 mkr, omsorgsnämnden 0,2 mkr, nämnden för arbete och välfärd 18,4 mkr samt utbildningsnämnden 19,8 mkr. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-27 Håkan Pettersson Budgetchef Tel. 0470-410 34 Kommunstyrelsen Fördelning av statsbidrag avseende ökade kostnader för flyktingmottagandet "[Skriv text här]" Bakgrund Komplettering till kommunchefens skrivelse ärende KS 2016-00005, Fördelning av statsbidrag avseende ökade kostnader för flyktingmottagandet. Ärendet KSAU begärde 2016-01-26 ytterligare uppgifter i ärendet Kultur- och fritidsnämnden: 3,7 mkr 3,7 mkr anslås till kultur- och fritidsnämnden för att täcka följande kostnadsökningar i anledning av den ökade flyktingströmmen. Bibliotek Tallgården, Braås och Lammhult samt centralbiblioteket Ökade öppettider Tallgården och förstärkning i Braås. 400 tkr. Tallgården anskaffning två datorer, Lammhult en dator samt Braås två datorer. Vidare ökade krav på den publika miljön stadsbiblioteket såsom utökat antal datorer. 150 tkr. Inköp av språkkurser, lexikon, böcker på lätt svenska, körkortsboken på olika språk, spel etc. 50 tkr. Araby Park Arena Två heltidstjänster fritidsledare och 2,5 fritidspedagoger. 2 000 tkr. Material 200 tkr. Teleborgshallen 2,5 fritidsledare. 1 000 tkr Material 200 tkr. Kommunstyrelsen, måltidsenheten: 3,0 mkr Måltidsenheten kommer att leverera ett stort antal matportioner till utbildningsförvaltningen januari juli 2016 i anledning av den ökade flyktingströmmen. Dessa portioner kommer inte att faktureras eftersom systemet med köp sälj införs först från och med den 1 augusti 2016. Från detta da- Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post hakan.pettersson@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-27 tum kommer utbildningsförvaltningen att faktureras för faktiskt levererade portioner. Under 2015 mottog utbildningsförvaltningen ca 500 barn/ungdomar som kom som flyktingar. Under 2016 förväntas ytterligare flyktingar. I måltidsenhetens budget för 2016 finns det inte medräknat någon volymökning för den ökade flyktingströmmen. Därför föreslås enheten få ett budgettillskott på 3,0 mkr för att täcka merkostnader för levererade matportioner avseende perioden januari till juli 2016. Överförmyndarnämnden: 0,9 mkr Den stora ökningen av antalet asylsökande ensamkammande barn/ungdomar påverkar nämndens verksamhet. Bedömningen är att det behövs en handläggartjänst per 100 barn/ungdomar. För närvarande har nämnden tillsyn av cirka 350 barn vilket alltså innebär behov av 3,5 handläggare. Sedan 1 december finansieras två handläggartjänster av nämnden för arbete och välfärd, via den statliga ersättning de får för utredning, men det är alltså för få tjänster sett till antalet barn som nämnden har tillsyn över. Ytterligare ensamkommande barn/ungdomar innebär behov av fler handläggare. 75 av barnen kommer från andra kommuner. Den kommun där barnet har anvisats får statlig ersättning för att utreda familjehem/hvb och sedan hittar de ett sådant i Växjö kommun. Ansvaret för god man faller då på Växjö men ansvaret inom socialtjänsten ligger kvar på den anvisade kommunen. För dessa barn finns det ingen ersättning vad gäller handläggningskostnaden vilket i dagsläget motsvarar 75 % tjänst. Växjö får från Migrationsverket återsöka det arvode och omkostnadsersättning som kommunen betalar till god man. Kommunen ersätts inte för kostnaden för utbildning av gode män för ensamkommande barn/ungdomar. Under hösten har behovet av gode män för ensamkommande ökat dramatiskt och stora resurser måste läggas på att bland annat ge gode männen utbildning för sitt uppdrag, vilket är en lagstadgad skyldighet från 1 januari 2015. Det finns i dagsläget ingen ersättning att få från staten när det gäller gode män för ensamkommande barn. Sammantaget är kostnadsökningen för hela 2016 jämfört med budget ytterst svårbedömd eftersom det är helt beroende av hur många nya ensamkommande asylsökande barn/ungdomar kommunen får ta emot. Föreliggande förslag, 0,9 mkr, innebär i stort sett täckning för dagens kostnadsnivå. 2 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-27 Integrations- och mångfaldsberedningen: 3,0 mkr Vad gäller tillskottet till integrations- och mångfaldsberedningen så är det ett politiskt ställningstagande. Regeringens underlag av antal asylsökande och nyanlända efter viktning Antal Procent Vuxna 1148 44,8 65 år 10 0,4 0-19 1405 54,8 2563 100 Summa att fördela, mkr 2016 2017 51 48 Avgår: Kultur-och fritidsnämnd -3,7-3,7 Måltidsenheten KS -3 Integrations- och mångfladsberedningen KS -3-3 Överförmyndarnämnden -0,9-0,9 Återstår att fördela 40,4 40,4 Fördelning efter kommunens princip, mkr ON NAV KS UN Vuxna 18,1 16,2 2 65 år 0,2 0,2 0-19 år 22,1 2,2 19,8 Summa 40,4 0,2 18,4 2 19,8 "[Skriv text här]" "[Skriv text här]" 3 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-27 Monica Skagne Kommunchef Ingemar Waldemarsson Ekonomichef 4 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-13 Håkan Pettersson Budgetchef Tel. 0470-410 34 Kommunstyrelsen Fördelning av statsbidrag avseende ökade kostnader för flyktingmottagandet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen, 58,9 mkr, och statsbidraget för ensamkommande flyktingbarn, ca 40 mkr, läggs samman på ett gemensamt balanskonto hos kommunstyrelsen att fördelas till nämnder och styrelser 2016 och 2017, sammanlagt ca 99 mkr. Kommunstyrelsen beslutar att fördela statsbidrag med anledning av flyktingsituationen på sammanlagt 51,0 mkr 2016 enligt följande: Kultur- och fritidsnämnden 3,7 mkr, kommunstyrelsen 8,0 mkr (varav 3,0 mkr avser måltidsenheten och 3 mkr integrations- och mångfaldsberedningen), överförmyndarnämnden 0,9 mkr, omsorgsnämnden 0,2 mkr, nämnden för arbete och välfärd 18,4 mkr samt utbildningsnämnden 19,8 mkr. Bakgrund Regeringen föreslog i en extra ändringsbudget 2015 att ge kommunsektorn 9,8 miljarder kronor i form av tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Därav har Växjö kommun tilldelats 58,9 mkr som utbetalades i december 2015. Enligt regeringen får pengarna nyttjas även under 2016. Rådet för kommunal redovisning har i ett yttrande sagt att inkomsten bör periodiseras mellan 2015 och 2016. Vid fördelningen av medel har regeringen utgått från befolkningen den 31 december 2014 samt asylsökande per den 1 november 2015 och nyanlända under januari till september 2015. Fördelningen mellan barn och vuxna i relation till kommunens befolkningstal har beaktats. Nämnden för arbete och välfärd har på ett så kallat balanskonto statsbidrag för ensamkommande barn/ungdomar på sammanlagt 20 mkr från 2013 och 2014. Ytterligare statsbidrag för 2015 beräknas till ca 20 mkr, d.v.s. sammanlagt ca 40 mkr. Orsaken är att kommunen har fått dygnsersättning från Migrationsverket även om avtalade platser inte nyttjats. Dessutom har kommunen hittat billigare lösningar än erhållen dygnsersättning. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post hakan.pettersson@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-13 Kommunens revisorers biträde PWC menar att hela summan, ca 40 mkr, ska intäktsföras 2015 eftersom det avser dygnsersättningar. Från och med 2016 inför nämnden för arbete och välfärd en ny fördelningsmodell som innebär att statsbidragen fördelas ut i verksamheten. Ärendet Förslag hantering av statsbidragen Det råder stor osäkerhet om kostnader för flyktingar de kommande åren. Därför behöver kommunen en buffert och handlingsutrymme för detta ändamål. Enligt en artikel i Dagens Samhälle, nr 44 2015, funderar flera kommuner på att fördela ut det tillfälliga statsbidraget över flera år för att skapa vettiga långsiktiga insatser. Frågan har diskuterats på en kommunalrådsberedning. Det råder samstämmighet runt ett förslag som innebär att det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen, 58,9 mkr, och statsbidraget för ensamkommande flyktingbarn, ca 40 mkr, läggs samman på ett gemensamt balanskonto hos kommunstyrelsen, sammanlagt ca 99 mkr. Kommunstyrelsen har sedan att under 2016 och 2017 fördela pengarna till berörda nämnder och styrelser enligt samma principer som fördelning av etableringsschablonen. Hänsyn ska även tas till utfall 2015 samt till behov. Enligt fullmäktiges fastställda ekonomistyrningsprinciper gäller följande: Beträffande tillkommande specialdestinerade statsbidrag utöver budget ska kommunstyrelsen lämna sitt godkännande, innan dessa får användas till ökade kostnader. Båda statsbidragen kan anses falla in under denna regel. Det finns ingen återredovisningsskyldighet till staten när det gäller statsbidrag för ensamkommande barn/ungdomar respektive tillfälligt stöd i anledning av flyktingsituationen. Förslaget har i denna del diskuterats med revisionschefen. Förslag fördelning av statsbidragen 2016 Som underlag för förslag till fördelning av statsbidragen används samma uppgifter för antal asylsökande och nyanlända som regeringen använt vid sin fördelning av statsbidraget med anledning av flyktingsituationen samt den fördelningsprincip som kommunledningen fastställt (samma modell som fördelning av schablonersättningen för flyktingmottagande). Sammanlagt finns det preliminärt 99 mkr att fördela 2016 2017 varav 51 mkr föreslås för 2016 enligt nedanstående sammanställning. 2 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-13 3,7 mkr anslås till kultur-och fritidsnämnden för ökat öppethållande av bibliotek samt personalförstärkning vid Teleborgshallen och Araby Park Arena. 3,0 mkr anslås till måltidsenheten för ökat antal matportioner för tiden jan-juli 2016. Till överförmyndarnämnden anslås 0,9 mkr för gode män och utbildningskostnader. Beloppen har tagits fram tillsammans med berörd verksamhet. Dessutom har medtagits 3,0 mkr till integrations- och mångfaldsberedningen. Därefter återstår 40,4 mkr för 2016 som fördelas enligt samma modell som fördelning av schablonersättningen för flyktingmottagande. Det innebär 0,2 mkr till omsorgsnämnden, 18,4 mkr till nämnden för arbete och välfärd, 2,0 mkr till kommunstyrelsen samt 19,8 mkr till utbildningsnämnden. Regeringens underlag av antal asylsökande och nyanlända efter viktning Antal Procent Vuxna 1148 44,8 65 år 10 0,4 0-19 1405 54,8 2563 100 Summa att fördela, mkr 2016 2017 51 48 Avgår: Kultur-och fritidsnämnd -3,7-3,7 Måltidsenheten KS -3 Integrations- och mångfladsberedningen KS -3-3 Överförmyndarnämnden -0,9-0,9 Återstår att fördela 40,4 40,4 Fördelning efter kommunens princip, mkr ON NAV KS UN Vuxna 18,1 16,2 2 65 år 0,2 0,2 0-19 år 22,1 2,2 19,8 Summa 40,4 0,2 18,4 2 19,8 3 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00005 2016-01-13 Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef ekonomichef För kännedom Nämnd för arbete och välfärd, utbildningsnämnd, kultur-och fritidsnämnd, kommunstyrelse, överförmyndarnämnd och omsorgsnämnd Monica Skagne Kommunchef Ingemar Waldemarsson Ekonomichef 4 (4)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-09-15 186 Dnr 2015-00438 Fördelning av schablonersättning för flyktingmottagande Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för arbete och välfärd 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Reservation Ledamöterna för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. 48 (80)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-09-15 Bakgrund Kommuner som tar emot flyktingar erhåller en grundschablon per person som omfattas av ersättningsförordningen, 83 100 kr/barn och vuxen upp till 64 år. För personer över 65 år erhåller kommunen 52 000 kr. Migrationsverket ger ingen vägledning i hur schablonersättningen ska fördelas mellan olika nämnder/verksamheter utan det är upp till varje kommun. Idag utgår all schablonersättningen till nämnden för arbete och välfärd. Nämnden för arbete och välfärd har avtal med utbildningsförvaltningen som stipulerar att följande belopp betalas ut till utbildningsförvaltningen för barn och ungdomar som är inskrivna i utbildningsförvaltningens verksamhet: 24 000 kr/barn upp till 16 år 20 000 kr/ungdom 17-19 år Antal som fick uppehållstillstånd under året 2014 var 516; 203 i åldersgruppen 0-19 år och 313 i åldern 20-64 år. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 2 juni 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att vid en utblick för att undersöka hur andra kommuner i samma storlek och med motsvarande flyktingmottagande fördelar schablonersättningen görs följande iakttagelser: Fördelning av schablonersättningen bedöms vara effektivast utifrån en åldersindelning. Schablonersättning bör gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. Fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. Kommunstyrelsen har i 299/2015 föreslagit kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning 49 (80)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-09-15 av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden, 10 % nämnden för arbete och välfärd 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd, 10 % läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Yrkanden Oliver Rosengren (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Edberg (S) med instämmande av Ann-Christin Eriksson (V) och Malin Lauber (S): 1. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättning ska gå via kommunstyrelsen och fördelas till nämnderna därifrån. 2. Kommunfullmäktige beslutar att fördelningen till nämnderna sker utifrån antal individer i åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. 3. Kommunfullmäktige beslutar att respektive nämnd ansvarar för att återsöka medel för de kostnader som nämnden har rätt till för personer som ansökt om asyl i Sverige och nyanlända personer med uppehållstillstånd. 4. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas över en tidsperiod på maximalt 24 månader + ankomstår. 5. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen ska användas till insatser som gynnar arbete och självförsörjning på lång sikt. 50 (80)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-09-15 6. Kommunfullmäktige beslutar att schablonersättningen fördelas enligt följande: 0-19 år 90 % utbildningsnämnden 20-64 år 90 % nämnden för arbete och välfärd 64 + år 50 % omsorgsnämnden, 40 % nämnden för arbete och välfärd 10 % av schablonersättningen totalt läggs i en central pott som hanteras av kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordförande Benny Johansson (M) ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Nämnden för arbete och välfärd Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden För kännedom Kommunchefen (ekonomichefen, utvecklingschefen) 51 (80)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 70 Dnr 2015-01005 Fullmakt till chefsjuristen att företräda kommunen angående överklagande av kommunstyrelsens beslut i 435/2015 rörande ny curlinghall Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen bemyndigar chefsjuristen att med stöd av sin fullmakt företräda Växjö kommun i ärendet utan att kommunstyrelsen har sett några yttranden på förhand. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 435/2015 att inte ge lån eller stå som garant för krediter till Växjö Curling Clubs investering i ny curlinghall. Växjö Curling Club har överklagat beslutet till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har den 13 januari 2016 underrättat Växjö kommun om möjligheten att yttra sig i ärendet. Förvaltningsrätten önskar ett yttrande från kommunen senast 11 februari 2016. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen har i 106/2012 beslutat om en generell fullmakt som ger rätt till chefsjuristen att vid domstolar och övriga myndigheter för Växjö kommuns talan, bevaka de mål och ärenden som angår kommunen samt motta stämning och annan delgivning för kommunens räkning. Kommunstyrelsen kan för att underlätta handläggningen nu aktivera denna fullmakt i rubricerat ärende 1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 71 Dnr 2016-00039 Ansökan om fortsatt bidrag till arbetet att utveckla den etiska konsumtionen i Växjö (Fairtrade) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen beviljar Styrgruppen för Fairtrade City Växjö ett verksamhetsbidrag på 30 000 kronor för 2016. 2. Styrgruppen ska i början av 2017 redovisa hur de beviljade medlen har använts Bakgrund Styrgruppen för Fairtrade Växjö har i skrivelse daterad 1 januari 2016 ansökt om ett verksamhetsbidrag på 30 000 kronor för 2016. Enligt ansökan vill Växjö Fairtrade City under 2016 fortsätta jobba med inriktningen om att etisk konsumtion är en viktig del i den hållbara utvecklingen där individens egna val och möjligheter att påverka lyfts fram. Samarbetet med kommunens upphandlingsenhet men också med planeringskontorets miljögrupp för att informera om fair trade och arbetet med att göra Växjö till en kommun som aktivt arbetar för att konsumera etiskt och hållbart i framtiden. Fair trade, klimatarbetet och hållbar utveckling går hand i hand. I ansökan redogör styrgruppen även för hur 2015 års bidrag på 30 000 kronor har använts. Beslutsunderlag I kommunstyrelsens internbudget för 2016 finns 30 000 kronor avsatta för detta ändamål. 1 (1)
2016-01-13 Kommunstyrelsen i Växjö kommun Ansökan om fortsatt bidrag till arbetet för att utveckla den etiska konsumtionen i Växjö Växjö blev en Fairtrade City i oktober 2008 och har omdiplomerats varje år sedan dess. Konkret innebär det att Växjö har ökat den etiska konsumtionen och jobbat aktivt med informationsarbete kring varför man ska ställa krav om etisk produktion på de varor man handlar. För varje omdiplomering måste vi visa på att Växjö ökat sin etiska konsumtion och efter 6 år ökar kraven på Växjö som en Fairtrade City. Allt arbete kring att informera och arbeta med att öka den etiska konsumtionen i kommunen sker ideellt eller inom ramen för medlemmarnas vanliga arbete. För att kunna uppfylla uppdraget och genomföra bra och informativ informations- och utbildningsverksamheter kring fair trade och etisk konsumtion behövs verksamhetsmedel. Pengarna används bl.a. till trycksaker, tillstånd för evenemang, produkter och annonsering. Växjö kommun ökar i antalet invånare, staden växer och antalet butiker och arbetsplatser blir allt fler. För att kunna leva upp till de krav som ställs för omdiplomering och för att nå ut till hela kommunen måste informationsarbetet hela tiden breddas och förnyas. Växjö Fairtrade City arbetar brett och söker hela tiden nya samarbetspartners då man är noga med att hålla sig oberoende av aktörer, handlare eller varumärke. Växjö Fairtrade City ansöker nu om 30 000 kronor i verksamhetsmedel för kommande 12 månader, beräknad tidsperiod februari 2016 februari 2017. Växjö Fairtrade City vill under 2016 fortsätta jobba med inriktningen om att etisk konsumtion är en viktig del i den hållbara utvecklingen där individens egna val och möjligheter att påverka lyfts fram. Samarbetet med kommunens upphandlingsenhet men också med planeringskontorets miljögrupp för att informera om fair trade och arbetet med att göra Växjö till en kommun som aktivt arbetar för att konsumera etiskt och hållbart i framtiden. Fair trade, klimatarbetet och hållbar utveckling går hand i hand. Bilaga 1 Målsättningar och handlingsplan 2016 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse för 2015 Bilaga 3 Ekonomisk redovisning för år 2015 OBS! Verksamhetsbidraget för 2015 kom styrgruppen tillhanda i slutet av februari 2015vilket innebär att en viss summa pengar finns kvar för att hålla arbetet igång fram till slutet av februari 2016.
2016-01-01 Styrgruppen för Fairtrade City Växjö genom: Jesaia Lowejko Studiefrämjandet Småland-Gotland Lena Jidne Vision Syd
2015-01-13 Bilaga 1 Målsättning och verksamhetsplan för styrgruppen Fairtrade City Växjö VÄXJÖ Målgrupper 2016 Medborgare i Växjö kommun Region Kronoberg Växjö kommun Skolor i Växjö kommun, såväl privata som kommunala Företag i Växjö kommun Butiker i Växjö kommun Konditorier och caféer i Växjö kommun Övergripande målsättning Strategier och handlingsplan 2016 Utbudet och konsumtionen av etiska produkter i Växjö kommun ökar. Arbetet märks i försäljningsstatistik med en tydlig ökning i utbud och försäljning av Fairtrademärkta produkter i Växjö kommun. Kännedomen om etiskt producerade varor i kommunen ökar. I arbetet engagerar Fairtrade City kommuninvånare, skolor, företag, organisationer och föreningar. Fairtrade City Växjö informerar och utmanar företag i kommunen om etisk konsumtion genom samarbete med Växjö kommuns näringslivskontor och Mat-mässan. Samarbete med lokala handlare i samband med evenemang som planeras. Fairtrade City Växjö syns genom annonsering samt närvaro och engagemang i andra evenemang i kommunen, t.ex. Kulturnatten, Earth Week, World Fairtrade Day, Matmässan, Stadsodlingsfestivalen, Fokusveckor et cetera. Fairtrade City Växjö genomför ett antal specifika evenemang under året: t.ex. föreläsningar och workshops på temat hållbar utveckling och Fairtrade gentemot olika målgrupper med mera. Samarbete med Ljungby Fairtrade City om att nå offentliga aktörer. Samarbetet med biblioteken i Växjö kommun för att nå yngre läsare fortsätter under året. En djungelsagostunder är redan inplanerad och fler initiativ kommer att tas. Stödja skolor som vill jobba aktivt med Fairtrade, t.ex. genom tävlingar, utdelning av arbetsmaterial och/eller särskilda skolspel. Följa upp arbetet med etisk upphandling/fairtrade inom Region
Kronoberg. Arbetet påbörjat under hösten 2015. Fortsatt arbete med att knyta redan utbildade Fairtrade-ambassadörer till styrgruppen. Växjö kommuns etiska inköp ökar. Styrgruppen stöttar Växjö kommun i arbetet med att uppnå den egna målsättningen och att ta fram en ny målsättning och handlingsplan för 2017 och framåt. Växjö kommun omdiplomeras som en Fairtrade City 2016 Växjö Fairtrade City lämnar in en mindre omdiplomeringsansökan i februari 2016, enligt instruktioner från Fairtrade Sverige. I februari 2017 ska det lämnas in en omfattande omdiplomeringsansökan vilket kräver mer arbete av styrgruppen under 2016. Förberedelserna inför detta görs löpande under 2016.
2016-01-13 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse 2015, Växjö Fairtrade City Under 2015 har styrgruppen sammanträtt 10 gånger. 2015 har styrgruppen fortsatt på den inslagna vägen att i olika informationsinsatser och arbete vidgat begreppet etisk konsumtion genom att tala om och visa på hållbarhet och påverkansmöjligheterna för den enskilda människan. Etisk konsumtion, att värna om miljön och att prata om hållbarhet går hand i hand och samarbete är vägen fram. Under året har därför Växjö Fairtrade City valt att delta i redan etablerade evenemang och man har sökt nya samarbetsformer med andra grupper i Växjö. Vidare har styrgruppen under året också arbetat med att uppdatera och förnya den informationsfolder som man använder för att sprida information om att Växjö är en Fairtrade City. Detta ligger i linje med ett vidgat arbetssätt och synsätt. Marknadsföringen och annonseringen av Växjö Fairtrade Citys evenemang och annan information om Fairtrade-märkta produkter, butiker osv. har skett via sociala forum såsom facebook och instagram. Kulturnatten 31 januari 2015 På Växjös kulturnatt fanns Växjö Fairtrade City med bland utställarna i IOGT-NTOs hus vid Vattentorget. Till detta evenemang samarbetade vi med två lokala dagligvaruhandlare som sponsrade oss med provsmakningsprodukter. Vårt informations- och provsmakningsbord var uppskattat och vi nådde många nya människor men också en hel del som redan kände till Fairtrade-märkningen och begreppet. För dessa kunde vi dock presentera flera nya produkter och berätta mer om var man kan hitta varorna. Mycket folk strömmade förbi under eftermiddagen och kvällen, vårt bord var bemannat mellan klockan 14-21. Styrgruppen samarbetade även med Café Fontaine på nedervåningen som (alltid) serverar fairtrade kaffe. Till denna dag hade även bakat en fairtrade-kaka som såldes under hela dagen. Bordet vid kulturnatten 31 januari 2015 1
Alla Hjärtans Dag 14 februari 2015 Styrgruppen för Fairtrade City Växjö organiserade den 14 februari en alla hjärtans dagmorotsmobb. Syftet är att gynna företag i Växjö som tar socialt ansvar men också att väcka efterfrågan hos de butiker som inte har etiskt märkta rosor. Deltagarna gick runt bland Växjös centrumbutiker för att kontrollera utbudet. Tyvärr konstaterades att endast en enda renodlad blomsterbutik i Växjö centrum eller på torget kunde erbjuda Fairtrade-märkta rosor: Interflora Asta Blommor. Här såldes de underbart vackra Red Naomi. Styrgruppen konstaterade också att dagligvaruhandeln är betydligt bättre på att köp in och marknadsföra etiskt märkta blommor, t.ex. både Coop och ICA är väldigt bra på detta och har nästan varje dag Fairtrademärkta blommor till försäljning. Vi undersöker utbudet av Fairtrade-märkta rosor i Växjö centrum 14 februari 2016 Samma dag publicerades en insändare i Smålandsposten som styrgruppen undertecknat. Insändaren läggs som Bilaga A till verksamhetsberättelsen. Earth Week 2015 Den 23, 25 och 26 mars anordnade Växjö Fairtrade City tre evenemang inom ramen för Earth Week Växjö för att belysa ämnet hållbarhet och rättvis handel. Den 23 mars höll prästen och ekoteologen Magnus P. Wåhlin föreläsningen En annan värld är möjlig! Fairtrade gör skillnad! mellan kl. 18.00 20.30 i Konstlabb. Syftet var att informera om Fairtrade och hållbar utveckling och visa på att människans handlingar idag gör skillnad för framtiden. 15 personer deltog, det var blandade åldrar men främst 26-45 år. Magnus är en duktig, bra och engagerad föreläsare och evenemanget var uppskattat, lärorikt och omtyckt av de som var där. Det serverades fika till självkostnadspris som Café REKOmmenderas hade ordnat fikat (kladdkaka). Magnus presenterade både teori och statistik och hade avsatt tid för diskussioner och reflektioner från åhörarna. 2
Fikabordet vid föreläsningen den 23 mars 2015, självklart helt Fairtrade-märkt. Informationsmaterial delades ut till åhörarna. Den 25 mars höll Lotta Svensson från Naturskyddsföreningen en workshops om Sy, re-use and Re-design på Konstlabb, kl. 17. 30 20.00. Självkostnadspris 50 kronor för materialet och symaskin. Syftet är att visa på återanvändning istället för att köpa nytt och på detta sätt bidra till långsiktig hållbarhet. Till denna workshop kom endast 6 personer men de som var där var å andra sidan väldigt nöjda. Även kursledaren var nöjd. Styrgruppen konstaterar att det är svårt att nå folk när evenemangen ligger parallellt med varandra. Man får kanske inte ha en stor förväntan utan nöja sig med en förhoppning om att de som kommer är intresserade och att det blir bra ändå. Själva arrangemanget var dock mycket bra. Syworkshopen den 25 mars 2015 3
Symposiet Medskapa Framtiden med Jesaia Lowejko är en workshop om tillståndet i världen och hur vi kan påverka vår framtid. Denna hölls den 26 mars kl. 17.00-21.00, även detta i Konstlabb. En Fairtrade-märkt och ekologisk smörgås serverades till självkostnadspris, även detta i samarbete med Café REKOmmenderas. Workshopen handlar om att få människor att förstå varför beteendeförändring är så viktigt nu. Syftet är att väcka medvetenheten kring västvärldens sätt att leva, (drömvärlden) att väcka medvetenhet om hur det ser ut idag och bakomliggande orsaker till varför världen fungerar som den gör. Workshopen har utarbetats av en organisation som heter The Pachamama Alliance (http://www.pachamama.org/). Workshopen består av både filmklipp, övningar och diskussioner. 16 personer deltog. Workshopen var mycket uppskattad av besökarna och fick många positiva kommentarer efteråt. Ledaren själv säger att han tycker mycket om att hålla detta symposium eftersom det märks att deltagarna för en ny förståelse för ämnet och gör en stor skillnad i engagemanget för en hållbar värld. Därför känner även Växjö FAirtrade City att detta är något som är väl värt att lägga engagemang, tid och kraft på. Bilder från Symposiet den 26 mars, Medskapa Framtiden Annonseringen till de tre evenemangen inom ramen för Earth Week Växjö gjordes genom Earth Weeks program som spreds i många olika nätverk, samt via Växjö Fairtrade Citys facebook-konto och på webben. Styrgruppen konstaterar att det är svårt att nå människor när så pass många evenemang ligger parallellt med varandra som de gör under Earth Week. På fredagen den 27 och lördagen den 28 mars hade Växjö Fairtrade City också en monter i Earth Week-utställningen i Konstlabb. Där stod vi tillsammans med många andra utställare. Hade produkter från Världsbutiken Karibu till försäljning. Bra flöde hela tiden men kanske lite svårt att nå fram med just vår information: det var så mycket att ta in överallt. Vidare höll en av oss en kort 5-minuters presentation i Stadsbiblioteket om Vad Fairtrade är för någonting. En av våra medlemmar gick dessutom genom Växjö centrum iklädd banandräkten vilket förstås genererar en hel del uppmärksamhet. Totalt nådde vi cirka 40-60 personer i åldrarna 20-60 på mässan. De allra flesta av dessa visste var fair trade var och var positiva till vår information. 4
Vidare under lördagen höll Växjö Fairtrade City även en chokladprovning på buss nr 3 den 27 mars där två personer från styrgruppen åkte buss. En av dem hade banandräkten på sig. Det blev en resa tur och retur från Resecentrum till Grand Samarkand och sedan vidare till Teleborg. Genom eventet nådde ungefär 20personer, från barnfamiljer till pensionärer. Alla uppskattade initiativet, chokladen och en liten provsmakningslappen med information om vad man ska tänka på när man provsmakar choklad. Sammanfattningsvis höll Växjö Fairtrade City evenemang nästan alla dagar, förutom en, under Earth Week-veckans totalt sex evenemangsdagar. World Fairtrade Day och Pridetåg genom Växjö centrum Den 9 maj inföll World Fairtrade Day samma dag som Pridetåget gick genom Växjö centrum. Växjö FAirtrade City kombinerade dessa båda evenemang genom att hålla ett ambulerande kafé med att bjuda på kaffe från en kaffekossa och mandelchoklad till ekipagen som samlats på Norrtullskolans parkering. Växjö Fairtrade City deltog även i själva tåget genom att tre personer iklädda banandräkt gick i tåget genom hela Växjö centrum. Syftet med aktiviteten var att skapa uppmärksamhet kring och göra Fairtrade-märkningen synlig vid ett annat offentligt evenemang. Vi ville genom detta visa att Fairtrade och Växjö Fairtrade City stöttar mångfald och allas lika värde. Vi skapar en positiv marknadsföring genom att erbjuda gratis kaffe och tilltugg. En debattartikel med anledning av World Fairtrade Day publicerades i Lokaltidningen Växjö den 13 maj 2015. MAT2015 På Matmässan 10-11 september 2015 visade Växjö Fairtrade City återigen att man är en del av matstaden Växjö. Den 10 september hölls ett seminarium med prästen, ekotelogoen och skribenten Magnus P. Wåhlin i Konserthuset. Syftet med seminariet var att sprida information om och uppmärksamma fair trade och etisk konsumtion mer specifikt till målgruppen branschfolk som var målgruppen för seminarierna den 10 mars. Seminariet var ett strategiskt steg för att nå just branschfolk och inte bara allmänheten som Växjö Fairtrade City når genom många andra evenemang. Beskrivning: Fairtrade ett sätt att förändra världen och att ta ansvar. Växjö är en Fairtrade City. Att ta ett större etiskt ansvar behöver inte vara så svårt. Varken som privatperson eller näringsidkare. Fairtrade erbjuder över 2000 produkter som är producerade med hänsyn till människors behov av säkerhet, trygghet och rimliga löner. Många anser att det är rimligt att betala några kronor mer för en schysst vara. Ändå utgör Fairtrade en mycket liten del av konsumtionen i Sverige. Här spelar caféer, restauranger och offentlig måltidsverksamhet en stor roll. Fler behöver bli ambassadörer för Fairtrade. För detta behövs kunskap om hur Fairtrade fungerar. Seminariet beskriver nyttan med Fairtrade och varför rättvis handel behöver öka. 5
65 människor deltog, bland annat tjänstepersoner från Region Kronoberg, Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun. Ett 40-tal elever från skolklasser på Teknikum, Katedral, Sankt Sigfrids folkhögskola och Internationella skolan var där tillsammans med sina lärare. Ett konkret resultat från seminariet var en anmälan till ambassadörsutbildningen och en lärare som sökte samarbete och stöttning i sin kommande kurs om globala frågor. Inbjudan spreds via den officiella hemsidan för MAT2015 och annonsering och marknadsföring ombesörjdes av mässans ledning som också tog emot anmälningarna. Växjö Fairtrade City gjorde ett facebook-event på sin sida som spreds vidare i sociala medier. http://www.matsmaland.se/seminarier-fredag-11-september/ På lördagen den 11 september hade Växjö FAirtrade City ett bord i mattältet på Stortorget. Det var placerat intill Växjö kommun Europas Grönaste Stad och Måltidsenhetens provsmakningsbord. Vi nådde inte så många genom detta informationsbord och överväger därför vårt deltagande där inför 2016. Det är väldigt trångt numera i mattältet vilket gör att ett informationsbord lätt försvinner i mängden om man inte har något att bjuda på eller gör något annat uppseendeväckande. Stadsodlingsfestival i Växjö Helgen efter matmässan, den 19 september, var det stadsodlingsfestival i Växjö där Växjö Fairtrade City hade ett gemensamt bord med föreningen Världsbutiken Karibu och Café REKOmmenderas. Alldeles intill stod även Naturskyddsföreningen. Genom att delta på dessa evenemang visar vi att Växjö Fairtrade city engagerar sig för bra mat och hållbar utveckling samt träffar många nya människor. Ett konkret resultat av detta deltagande var att vi träffade på en ny Fairtrade-ambassadör som ville engagera sig i styrgruppen. Ambassadörsutbildning Den 3 och 4 oktober genomfördes en ambassadörsutbildning i Växjö med 12 deltagare. Utbildningen genomfördes i samarbeta med Sensus. Instruktör var Manel Rodrick, hon är diplomerad instruktör hos Fairtrade Sverige. Växjö Fairtrade City stod för hela kostnaden av utbildningen vilket möjligen gjorde att fler genomförde den. Många yngre personer deltog vilket förstås är roligt. I utbildningen ingår till exempel filmvisning och presentation av fakta tillsammans med mycket gruppdiskussioner. Växjö Fairtrade City siktar på att fånga upp de utbildade ambassadörerna så att de kan fortsätta sitt engagemang i frågan och stötta styrgruppen vid bemanning av aktiviteter. I december publiceras en efterlysning via Växjö Fairtrade Citys facebook-konto där vi söker efter ambassadörer. Vi planerar en återträff i januari-februari 2016. 6
Fairtrade Fokus-veckor i oktober I samband med Fairtrade Fokusveckorna i oktober hade Fairtrade City en foto- och informationsutställning på Växjö stadsbibliotek som följde årets tema från Fairtrade Sverige Fairtrade i kundvagnen och Hejdå fattigdom. Eftersom biblioteket har ett stort programutbud i övrigt dessa veckor uppskattar styrgruppen att utställningen sågs av många besökare. Stadsbiblioteket har, enligt egen uppskattning, runt 1000 besökare/vecka. Utställningen på Växjö stadsbibliotek v. 42-43 (en vecka senare än själva fokusveckorna). Öppen föreläsning På måndagkvällen den 12 oktober höll Catja Kaloudis från Fairtrade Sverige en öppen föreläsning om årets Fairtrade-rapport, Det börjar med Fairtrade. Föreläsningen var ett samarrangemang av Växjö Fairtrade Citys medlemsorganisationer: Växjö kommun, Café REKOmmenderas, Studiefrämjandet Småland-Gotland, Röda korsets ungdomsförbund (Studenter För Rättvis Handel), Vision, Världsbutiken Karibu och Equmeniakyrkan. Syftet med föreläsningen var att sprida budskapet om Fairtrade och etisk konsumtion och sätta in det i ett mer konkret och globalt sammanhang, gentemot klimatarbetet och hur vi arbetar med hållbar utveckling. Vad kan jag göra som konsument i Sverige, gör det någon skillnad vad jag handlar? Annonsering skedde genom alla medlemsorganisationer och vidare ut genom dem på deras webbsidor samt några korta rader i Magazinet- Växjö kommuns informationsblad. Det spreds också via ett facebook-event och Växjö FTCs egna webbsida. På föreläsningen deltog 14 varav 4-5 från Växjö Fairtrade City. Däremot var det flera av deltagare som inte hört eller kunde något om Fairtrade sedan tidigare och därmed nådde vi syftet. Växjö Fairtrade City hade även med blommor och choklad på plats och delade ut broschyrer och rapporten. 7
Föreläsningar, information och klimat- och rättvisemärkt mingel i kommunhuset På eftermiddagen den 13 oktober kom Catja Kaloudis till Växjö kommunhus och höll då en 15 minuters presentation om Fairtrade för de förtroendevalda i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott som har hand om frågan om etisk konsumtion. Vid detta sammanträde deltar även kommunchefen. Catja visade även filmen Cámbio del Climático som klimatexperten Per Holmgren varit med och tagit fram. Efter sammanträdet följde en stunds mingel 14.00 ca 14.20 med kortare tal i kommunhusets reception. Syftet och målet för denna aktivitet var att lyfta Fairtrade-rapporten och därigenom också presentera en ny vinkling för arbetet med fair trade/rättvis handel. Genom att koppla Fairtrade-märkningen/rättvis handel till miljöarbetet och den hållbara utvecklingen stärker vi Fairtrade-arbetet i Växjö. Målgrupp för mingel och föreläsning var kommunala tjänstemän och besökare tillsammans med deltagare från inbjudna organisationer och företag i Växjö Kanslichef Carina Elmefall inledde och hälsade först välkommen. Cheryl Jones Fur (MP) från kommunstyrelsens miljöberedning talade därefter kort om miljöberedningens tankar om Växjö Europas Grönaste Stad och dess klimat- & miljöarbete (politiska visioner) kopplat till rättvis handel. Kl. 14.30 ca 16.00 föreläste sedan Catja Kaloudis om årets Fairtrade-rapport, Det börjar med Fairtrade. Föreläsningen på kommunhuset var ett samarrangemang av Växjö Fairtrade City och miljökontoret. Genom föreläsningen kunde vi sätta in Fairtrade i ett större perspektiv som är kopplat till Växjö kommuns (Europas Grönaste stads) miljöarbete och vägen mot hållbar utveckling. Föreläsningens syfte för målgruppen: de som har lyssnat får veta mer om Fairtrade och om miljöarbetet/hållbar utveckling och får en större medvetenhet om frågan. 10 deltagare på minglet varav endast enstaka kom från annan organisation än Växjö kommun. En journalist var där och intervjuade oss (Växjöbladet Kronobergaren) så det genererade lite extra uppmärksamhet efteråt. Till föreläsningen kom ytterligare två tjänstemän från upphandlingsenheten tillsammans med två tjänstemän (miljösamordnare) från Region Kronoberg. Den nya diplomeringen Fair Region nämndes och kan eventuellt bli aktuellt för Region Kronoberg. 8
Bilder från Catja Kaloudis besök i Växjö kommunhus 13 oktober 2015 Djungelsagostunder Den 14 oktober var det premiär för en djungelsagostund på Teleborgs bibliotek. Växjö Fairtrde City samarbetade här med bibliotekspersonalen och den lokala handlaren på ICA Supermarket Teleborg för att genomföra en djungelsagostund för de allra minsta läsarna (och deras föräldrar). Först höll bibliotekspersonalen en sagostund på temat djungel varefter bananen delade ut bananer till barnen och bjöd på kaffe och provsmakning av olika produkter för föräldrarna. Sagostunden var mycket uppskattat av både barn och föräldrar. Dock var där endast tre barn med sina föräldrar men upplägget är nu genomfört och testat och kan med fördel göras om vid senare tillfälle. 9
Djungelsagostund på Teleborgs bibliotek 14 oktober 2015 Samma upplägg med djungelsagostund genomfördes på Stadsbiblioteket den 15 oktober. Där deltog 10 barn tillsammans med sina föräldrar. Det var även här mycket uppskattat av både barn och föräldrar och många bra samtal följde efteråt. Detta är ett enkelt och roligt sätt att nå det minsta barnen/konsumenterna. Det är lätt att uppmärksamma dem på Fairtrade-märkningen och de kan då koppla ihop det till något positivt. Ryktet har spridit sig om våra uppskattade djungelsagostunder så vi har redan två tillfällen inbokade i januari: på Hovshaga och Rottne bibliotek. Fairtrade Challenge den stora fikautmaningen Den 15 oktober 2015 var det den stora fikadagen Fairtrade Challenge där vi tävlar om att samla så många som möjligt till fikapauser runt om i Sverige. Syftet är att på ett enkelt och roligt sätt uppmärksamma vilken skillnad det gör när vi väljer Fairtrade-märkta produkter. I ett pressmeddelande veckan efter lyfter Fairtrade Sverige fram Växjö kommun: Fairtrade Sverige lyfte fram Kronobergs län i ett pressmeddelande: 10 000 fikadeltagare totalt i länet och Växjö kommun hade flest deltagare/capita. Växjö kommun hamnade på en 25:e plats nationellt med 7892 deltagare på 49 pauser. Det blir 9.07 % fikadeltagare/invånare. Växjö kommun Annonsering om dagen hade gjorts via Växjö kommuns intranät och även via den publika sidan www.vaxjo.se och facebook och instagram. 10
Fairtrade Challenge inom ramen för Växjö Fairtrade Citys organisation: * Erikshjälpen tillsammans med Equmeniakyrkan hade öppet hela dagen i Erikshjälpens kafé. Cirka 150 fikande. Hädanefter kommer Erikshjälpen enbart att ha Fairtradekaffe. * FTC-fika på Vidingehems styrelsemöte. * Öppet kafé på Campus (Studenter För Rättvis Handel): Cirka 100 fikadeltagare, mycket uppskattat. * Obemannat kaffebord i kommunhusets reception mellan kl. 9 13.30. * Kommunens Café Björnen serverade Fairtrade-märkt kaffe och te hela dagen och kladdkaka fanns att köpa. Totalt kokades 400 koppar kaffe och 32 bitar kladdkaka såldes. Totalt antal deltagare 430 stycken (mot förra årets 300). * Kyrkkaffe 18/10 med extra fokus på Fairtrade. Visade några nya produkter för barnfamiljerna, mer infomaterial utlagt och informerade om lite fakta från "Det börjar med Fairtrade." Cirka 60 fikande. Ingick alltså inte i fikautmaningen men blev en del av Fairtrade Fokus i Växjö. Inför fikautmaningen hade ett mejlutskick gjorts genom företagsadresserna, detta i samarbete med Växjö kommuns näringslivskontor. Vidare arbetade alla styrgruppsmedlemmar hårt för att sprida informationen vidare i sina nätverk. Annonsering på Växjö kommuns intranät. Nationell statistik: Totalt registrerades 630 000 fikadeltagare i Sverige under 11 000 fikapauser. De sista månaderna på året går åt till att planera verksamheten inför 2016. Till exempel ser vi över material för marknadsföring: en ny banandräkt köps in och ett par roll-ups förnyas. Styrgruppen ser fram emot arbetet under nästa år med tillförsikt och hoppas på förstärkning i arbetet genom fler Fairtradeambassadörer. 11
Resultaträkning År: 2015 - Period: December - Projekt: 23848 Fairtrade - Kst: 23 Småland-Gotland Konto Utfall ack 2015 December 3202 Projektbidrag 31 011 Summa Övriga bidrag 31 011 Summa Intäkter 31 011 4011 Studiematerial -126 4012 Övr. materialkostnader -1 225 4021 Kompetensutveckling -7 704 4030 Verksamhetsstöd -6 106 4032 Övrig verksamhetskostnad -6 486 Summa 40 Inköp av varor och material -21 647 Summa Material och externa verksamhetstjänster -21 647 5013 Hyra verksamhetslokaler -1 600 Summa 50 Lokalkostnader -1 600 Summa Lokaler, inventarier, fastighet -1 600 5810 Biljetter, resor -97 Summa 58 Resekostnader -97 Summa Resekostnader -97 5910 Annonser 0 Summa 59 Reklam och PR 0 Summa Marknadsföring 0 7016 Lön arvode verksamhet -3 000 Summa 70 Löner till kollektivanställda -3 000 7510 Lagstadgade sociala avgifter -943 Summa 75 Sociala och andra avgifter enligt lag och avta -943 Summa Personalkostnader -3 943 Summa Kostnader -27 287 Summa Resultat före avskrivningar 3 724 Summa Verksamhetsresultat 3 724 Summa Resultat före bokslutsdispositioner 3 724 Summa Resultaträkning 3 724
Fairtrade City Växjö Ekonomisk redovisning 2015 Mandelchoklad till Växjö Pride/WFTD 9 maj -400 Föreläsning Magnus Wåhlin, 23 mars Earth Week -3000 Föreläsning Magnus Wåhlin, 10 sept. Mat2015-3000 Förlängning annons Resecentrum sep 15 aug 16-4500 Catja Kaloudis, Fairtrade Sverige 12 13 oktober -4000 Ambassadörsutbildning 3 4 oktober -7000 Inköp av banandräkt i vuxenstorlek -800 Köp av ekonomitjänst från Studiefrämjandet -3950 Intäkter vid fika, Earth Week: 625
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 72 Dnr 2016-00046 Skrivelse om framtida förvaltning av Växjö kommuns skogsinnehav- Cheryl Jones Fur (MP) och Sofia Stynsberg (M) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen hemställer åt tekniska nämnden att genomföra en utredning om framtida förvaltning av kommunens skogsinnehav. Utredningen ska vara klar 31 mars 2016 och ska klarlägga följande punkter: a. Redogöra för behovet av eventuell revidering av gällande skogsbruksplan och skogspolicy. b. Skogsinnehavets struktur och skötselbehov samt därtill kopplad övergripande kostnads- och intäktsbudget. c. Hur kommunen uppnår en bättre och mer effektiv skötsel av rekreationsskogar och stadsnära skogar och därtill kopplad kostnadsbudget. 2. Utredningsresultatet ska användas som underlag i arbetet med att ta fram en ny finansieringsmodell för kommunens skogsförvaltning. Bakgrund Sofia Stynsberg (M) och Cheryl Jones Fur (MP) har i en skrivelse som inkom till kommunkansliet den 14 januari 2016 föreslagit att tekniska nämnden ska genomföra en utredning om framtida förvaltning av kommunens skogsinnehav. Målet är att utredningen ska ligga till grund för en ny finansieringsmodell för kommunens skogsförvaltning. 1 (1)
Utredning avseende framtida förvaltning av kommunens skogsinnehav Sedan de stora stormarna Gudrun och Per rasade under 2005 och 2007 har kommunens skogsförvaltning finansierats med de intäkter som följde av den omfattande virkesförsäljning som genomfördes efter stormarna. Det egna kapitalet uppgick vid bokslut 2014 till 15,2 mkr. Verksamheten har under de senaste åren disponerat i genomsnitt 4 mkr per år i eget kapital. Kommunstyrelsen behöver snart ta ställning till hur framtida finansiering av kommunens samlade skogsförvaltning ska ske, när intäkterna från Gudrun - pengar är slut. Upplägget nu är att Tekniska nämnden utför skogsförvaltning på uppdrag av kommunstyrelsen som har beslutanderätt i frågan om förvaltningens inriktning och ambitionsnivå samt därtill kopplad finansiering. Tekniska nämnden har stor kunskap och lång erfarenhet av skogsförvaltning som skulle vara bra att ha med inför kommunstyrelsens kommande beslut om finansieringen. Mot bakgrund av detta föreslår vi 1. Att kommunstyrelsen hemställer åt Tekniska nämnden att genomföra en utredning om framtida förvaltning av kommunens skogsinnehav. Utredningen ska vara klar 31 mars 2016 och ska klarlägga följande punkter: a. Redogöra för behovet av eventuell revidering av gällande skogsbruksplan och skogspolicy b. Skogsinnehavets struktur och skötselbehov samt därtill kopplad övergripande kostnads- och intäktsbudget c. Hur kommunen uppnår en bättre och mer effektiv skötsel av rekreationsskogar och stadsnära skogar och därtill kopplad kostnadsbudget. 2. Att utredningsresultatet används som underlag i arbetet med att ta fram en ny finansieringsmodell för kommunens skogsförvaltning. Cheryl Jones Fur (MP) Sofia Stynsberg (M)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00064 2016-01-26 Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel. 0470-410 43 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen årsrapport 2015 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelsens årsrapport 2015. 2. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapportering av 2015 års internkontroll. Bakgrund Målet att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Kommunstyrelsens sammanlagda verksamheter lämnar ett underskott på -3,0 mkr. Underskottet härleds till måltidsenheten, övriga verksamheter inom kommunledningsförvaltningen går med överskott. Då besparingskrav på 5 mkr inom måltidsenheten finns i budget samt att IT-enheten har minskat ITkostnader med mer än 6 mkr anser vi måluppfyllelsen som god. Kostnadsminskningen med 6 mkr inom IT har skett genom fokus på stordrift och effektiviseringar och har fördelats med automatik ut till förvaltningar och bolag genom sänkt SLA. Denna besparing på 6 mkr visas därför inte i kommunstyrelsens utfall och budget. Politisk verksamhet har ett underskott på 0,4 mkr. Inom externa utgifter och bidrag finns ett överskott på 3,2 mkr. Avvikelserna är ett överskott för anslaget till Växjö Teater samt inom särskild kollektivtrafik. Kommunledningsförvaltningens, exklusive måltidsenheten, sammanlagda resultat blev +3,5 mkr inkl förändring av semesterlöneskulden. Måltidsenheten har ett resultat på -4,2 mkr. Inräknat besparingskravet på 5 mkr hamnar utfallet på -9,2 mkr totalt. Den största avvikelsen ligger på transporter som avviker från budget med 3,3 mkr. Om jämförelse görs med transportkostnader för 2013 och 2014 års utfall ligger kostnaderna i paritet med tidigare utfall (2015: 10 561, 2014: 9 862, 2013: 9 665). Detta tyder på att den avsatta budget och gjorda ramjusteringar 2015 för transportkostnader varit för låg baserat på verkliga kostnader. Den näst största avvikelsen ligger på livsmedelskostnaderna som överskrider budget med 1,0 mkr vilket främst beror på ökat elevantal. Dessutom har livsmedelskostnader för fläskkött, fisk Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post petra.grankvist@vaxjo.se www.vaxjo.se
ÄRENDE Dnr KS 2016-00064 2016-01-26 och ekologiska varor ökat pga. höjda priser. Avvikelser finns även på intäktssidan där de förväntade intäkterna från omsorgen minskat. I budgeten minskades måltidenhetens kostnader med 5 mkr med anledning av förväntade effektivitetsvinster. Flera aktiviteter för ökad samordning har inletts under året men effekterna av dessa kommer först längre fram. Bristen på styrning, uppföljning och ledning pga. organisationsstrukturen har medfört ökade livsmedelskostnader. Genom kommande omorganisation förväntas en förbättring av detta. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om 22,7 mkr att balansera årets avvikelser med. Kommunstyrelsens årsrapport 2015 bifogas. Beslutet skickas till För kännedom förvaltningsekonom Monica Skagne kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom 2 (2)
ÅRSRAPPORT 2015 för kommunstyrelsen 2015 Årsrapport 2015 KS 1 (59)
Årsrapport 2015 Kommunstyrelsen Innehåll Innehåll... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Ekonomisk redovisning... 4 3. Personalredovisning... 11 4. Arbete och företag... 18 5. Barn och utbildning... 26 6. Bygga och bo... 29 7. Demokrati och mångfald... 35 8. Miljö, energi och trafik... 40 9. Stöd och omsorg... 45 10. Trygghet och säkerhet... 47 11. Uppleva och göra... 50 12. Verksamhetsuppföljning... 52 Bilaga 1: Intern kontroll... 54 Bilaga 2: Hyres- leasingavtal... 56 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 57 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 57 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 58 Årsrapport 2015 KS 2 (59)
1. Sammanfattning Kommunstyrelsen bedriver sin verksamhet för att nå styrelsens verksamhetsmål och bidra till fullmäktiges övergripande målsättningar som angetts i 2015 års budget. Följande symboler används för att visa slutsatsen av måluppfyllelsen: Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. (Målet är uppfyllt) Måluppfyllelsen bedöms som god. (Målet är delvis uppfyllt) Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. (Oförändrad måluppfyllelse) Måluppfyllelsen bedöms som ej godtagbar. (Målet är ej uppfyllt). Målet att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Kommunstyrelsens sammanlagda verksamheter lämnar ett underskott på -3,0 mkr. Underskottet härleds till måltidsenheten, övriga verksamheter inom kommunledningsförvaltningen går med överskott. Då besparingskrav på 5 mkr inom måltidsenheten finns i budget samt att IT-enheten har minskat IT-kostnader med mer än 6 mkr anser vi måluppfyllelsen som god. Kostnadsminskningen med 6 mkr inom IT har skett genom fokus på stordrift och effektiviseringar och har fördelats med automatik ut till förvaltningar och bolag genom sänkt SLA. Denna besparing på 6 mkr visas därför inte i kommunstyrelsens utfall och budget. Politisk verksamhet har ett underskott på 0,4 mkr. Inom externa utgifter och bidrag finns ett överskott på 3,2 mkr. Avvikelserna är ett överskott för anslaget till Växjö Teater samt inom särskild kollektivtrafik. Kommunledningsförvaltningens, exklusive måltidsenheten, sammanlagda resultat blev +3,5 mkr inkl förändring av semesterlöneskulden. Måltidsenheten har ett resultat på -4,2 mkr. Inräknat besparingskravet på 5 mkr hamnar utfallet på -9,2 mkr totalt. Den största avvikelsen ligger på transporter som avviker från budget med 3,3 mkr. Om jämförelse görs med transportkostnader för 2013 och 2014 års utfall ligger kostnaderna i paritet med tidigare utfall (2015: 10 561, 2014: 9 862, 2013: 9 665). Detta tyder på att den avsatta budget och gjorda ramjusteringar 2015 för transportkostnader varit för låg baserat på verkliga kostnader. Den näst största avvikelsen ligger på livsmedelskostnaderna som överskrider budget med 1,0 mkr vilket främst beror på ökat elevantal. Dessutom har livsmedelskostnader för fläskkött, fisk och ekologiska varor ökat pga. höjda priser. Avvikelser finns även på intäktssidan där de förväntade intäkterna från omsorgen minskat. I budgeten minskades måltidenhetens kostnader med 5 mkr med anledning av förväntade effektivitetsvinster. Flera aktiviteter för ökad samordning har inletts under året men effekterna av dessa kommer först längre fram. Bristen på styrning, uppföljning och ledning pga. organisationsstrukturen har medfört ökade livsmedelskostnader. Genom kommande omorganisation förväntas en förbättring av detta. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om 22,7 mkr att balansera årets avvikelser med. ------------------------------------------- Monica Skagne Årsrapport 2015 KS 3 (59)
2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun har ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete för att öka effektivitet, kvalitet och koncernsamordning till nytta för medborgarna. Kommunstyrelsen ska i ett vidare perspektiv ha kunskap om de utmaningar och förändringar som påverkar verksamheten och identifiera kunskap- och kompetensbehov. Kommunstyrelsen ska säkerställa god koncernsamordning och goda resultat i ett helhetsperspektiv. Måltidsenheten i Växjö kommun ska ha en effektiv produktion, erbjuda hög och likvärdig kvalitet och säker livsmedelshantering. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING EFFEKTIVITET Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska bedriva sin Se nedan under driftsredovisning verksamhet inom tilldelad budgetram. och analys av utfall. Analys och kommentar: Målet att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Kommunstyrelsens sammanlagda verksamheter lämnar ett underskott på -3,0 mkr. Underskottet härleds till måltidsenheten, övriga verksamheter inom kommunledningsförvaltningen går med överskott. Då besparingskrav på 5 mkr inom måltidsenheten finns i budget samt att IT-enheten har minskat IT-kostnader med mer än 6 mkr anser vi måluppfyllelsen som god. Kostnadsminskningen med 6 mkr inom IT har skett genom fokus på stordrift och effektiviseringar och har fördelats med automatik ut till förvaltningar och bolag genom sänkt SLA. Denna besparing på 6 mkr visas därför inte i kommunstyrelsens utfall och budget. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun har ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete för att öka effektivitet kvalitet och koncernsamordning till nytta för medborgarna. 27 utbildade leancoacher 12 utredningar genomförda Processmetodik framtagen Forskningsavtal med Lnu Årsrapport 2015 KS 4 (59)
Analys och kommentar: Ett koncernövergripande arbete med processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling har påbörjats. Syftet är att sätta mottagarens behov i fokus och säkerställa leveransen till mottagaren över ansvars- och organisationsgränser. Förväntade effekter är effektiva arbetsflöden och säkerställd kvalitet. En metodik för processorientering är framtagen men ännu inte implementerad. Processutveckling har en nära koppling till och stödjs av Leanarbetet. Leancoacherna har till uppgift att driva förbättringsarbetet på sin arbetsplats och/eller förvaltning. Som exempel kan nämnas omsorgsförvaltningen som arbetar med Lean för att öka tiden hos brukarna. Utredningar som genomförts under året och som syftar till ökad effektivitet är bland annat: köpsälj matorganisationen, organisationsförändring socialpsykiatrin, entreprenadsättning inom tekniska förvaltningen, konsumentrådgivning, en väg in föreningsbidrag, yrkesinriktad SFI mfl. Forskningsavtal som undertecknats med Linnéuniversitetet ska stödja forskning som skapar nytta, bidrar till kunskapsutveckling och tillväxt i regionen. Arbetet med processorientering, förbättringsarbete enligt Lean samt forskningsinsatser och utredningar som görs bedöms leda till att målet om att öka effektivitet och koncernsamordning till nytta för medborgarna är uppnått. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska i ett vidare perspektiv ha kunskap om de utmaningar och Koncerngemensam omvärldsanalys inte genomförd förändringar som påverkar verksamheten och identifiera kunskap- och kompetensbehov Analys och kommentar: En revisionsrapport som granskar den långsiktiga ekonomiska planeringen konstaterar att Växjö kommun inte har någon dokumenterad koncernövergripande omvärldsanalys som beskriver externa och interna faktorer som påverkar verksamheterna och kommunens ekonomiska utveckling. Bedömningen är att kommunens beslutsunderlag hade förbättrats om en koncernövergripande omvärldsanalys fanns på plats och att avsaknaden av sådan försvårar möjligheterna till en ändamålsenlig analys och planering. En omvärldsanalys för att identifiera vilka förändringar påverkar Växjö kommuns förutsättningar att utvecklas som en växande kommun och är en bra plats att leva och bo på, mot år 2030, genomförs första kvartalet 2016. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska säkerställa god koncernsamordning och goda resultat i ett helhetsperspektiv. Metodik för En implementering påbörjad Koncerngemensam värdegrund framtagen Uppföljning av styrsystem genomförd Analys och kommentar: En koncerngemensam värdegrund har tagits fram av strategigruppen i syfte att skapa gemensam kultur, gemensam riktning och stärka ledarskapet, för att gemensamma resultat ska uppnås. Implementering bland kommunens chefer och medarbetare startar 2016. Det finns ett antal övergripande styrdokument som också ska implementeras; mångfald, miljö, folkhälsa, service Årsrapport 2015 KS 5 (59)
och bemötande. Att skapa En implementering av de övergripande styrdokumenten skapar helhetssyn, bättre måluppfyllelse och ska göra det lätt att göra rätt. Utvecklingsenheten har genomfört en uppföljning av Växjö kommuns styrsystem och ändamålsenligheten i arbetssättet. Förbättringar har genomförts i mallar och information för att åstadkomma tydligare uppföljning. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Måltidsenheten i Växjö kommun ska ha en effektiv produktion, erbjuda hög och likvärdig kvalitet och säker livsmedelshantering. Måltidsenheten uppvisar ett utfall på -4,2 mkr (inkl. 5 mkr besparing hamnar utfallet på -9,2). Ett arbete med att erbjuda hög och likvärdig kvalitet har påbörjats. Analys och kommentar: Måltidsenheten ska utformas med köp- och säljsystem med fokus på nöjda kunder och bra priser. Investeringar ska genomföras i syfte att skapa effektiv matproduktion. Måltidsenheten ska kännetecknas av en hög professionalitet. Ett måltidspolitiskt program har tagits fram som gäller för hela den kommunala verksamheten. Det innebär att styrningen gäller all den måltidsservice Växjö kommun ger till barn, elever och omsorgstagare, till personal och andra matgäster. 2.2 ANALYS AV UTFALL 201512 Driftredovisning, tkr Verksamhet Bokslut 2015 Nettobudget Budgetavvikelse Intäkt Kostnad Netto 2015 2015 2014 Kommunstyrelse 745 11 330 10 585 10 145-440 -639 Summa politisk verksamhet 745 11 330 10 585 10 145-440 -639 Medlemsavgift SKL, mfl 184 2 203 2 019 1 951-68 -1 204 Samlingslokaler 0 3 299 3 299 3 423 124-7 Växjö teater AB 0 0 0 1 900 1 900 1 900 Växjö Flygplats 0 4 200 4 200 4 200 0 0 Kollektivtrafik 443 304-139 0 139-2 544 Särskild kollektivtrafik 2 838 20 154 17 316 18 412 1 096 476 Summa externa utgifter och bidrag 3 465 30 160 26 695 29 886 3 191-1 379 Kommunkansli, ÖFN kansli 930 7 803 6 873 7 406 533-86 Externa bidrag mm 470 7 941 7 471 8 019 548 2 443 Enskilt utv program 0 1 342 1 342 1 999 657 681 Gemensam administration mm 20 589 92 528 71 939 73 711 1 772-901 Kommunförsäkr, IT 100 597 122 386 21 789 24 572 2 783 1 812 Vaktm, tryck, kontaktcent, lokalför. 4 312 22 738 18 426 18 789 363-406 Summa KLF gem servicefunktion 126 898 254 738 127 840 134 496 6 656 3 543 Fysisk planering 5 497 15 320 9 823 8 083-1 740-159 Mark & exploatering 16 479 8 161-8 318-8 306 12 1 505 Arenastaden 0 29 500 29 500 27 506-1 994-1 994 Klimatåtg, stadsförnyelse 0 3 169 3 169 4 300 1 131 2 633 Näringsliv, landsbygd, evenem. 865 14 233 13 368 12 491-877 -432 Turistverksamhet 0 3 957 3 957 3 954-3 -422 Samhällsskydd 2 921 3 839 918 1 215 297 301 Summa KLF fysisk plan, näringsliv Måltidsenheten 25 762 59 395 78 179 203 726 52 417 144 331 49 243 135 085-3 174-9 246 1 432 0 Årsrapport 2015 KS 6 (59)
Summa KLF måltidsenhet 59 395 203 726 144 331 135 085-9 246 0 SUMMA 216 265 578 133 361 868 358 855-3 013 2 957 Fastighetsförsäljning SUMMA TOTALT 216 265 578 133 361 868 358 855-3 013 2 957 Verksamheten som avser politisk verksamhet har ett underskott på 0,4 mkr. Några av orsakerna är högre IT-kostnader än budget beroende på att läsplattor köpts in till nämnden under året. Även kostnader för resor är högre än budget. Några av resorna har varit en studieresa till Toronto inom trähusbyggande, projektresa till Palestina, klimatmötet i Paris, en ICLEI-konferens i Seoul. Växjö kommun har också deltagit mer aktivt i UBC (Union of Baltic Cities), vilket resulterat i fler resor inom Europa och för fler personer under året. Dessutom gjorde Växjö kommun en ganska stor satsning på att profilera sig under Almedalsveckan. Inom externa utgifter och bidrag finns ett överskott på 3,2 mkr. Avvikelserna är ett överskott för anslaget till Växjö Teater. För särskild kollektivtrafik finns ett överskott på 1,1 mkr. Kostnader för framförallt de rörliga administrationskostnaderna har minskat. En orsak till detta är att personalkostnaderna blivit lägre på grund av bland annat sjukskrivningar. Detsamma gäller kostnaderna för tillståndsgivning som också har minskat något. Lägre personalkostnader leder till lägre kostnad per tillstånd. Kostnaden för resorna ligger i stort sett oförändrat sedan förra året. Kommunledningsförvaltningens, exklusive måltidsenheten, sammanlagda resultat blev +3,5 mkr inkl förändring av semesterlöneskulden. Inom anslagen för stadsförnyelse och klimatåtgärder finns ett överskott på 1,1 mkr. Under året har de sista investeringsprojekten aktiverats och från nästa år belastas samtliga projekt med kapitalkostnader. Inom anslaget för e-arkiv hamnade överskottet på 1,3 mkr. Kommunalförbundet Sydarkivera bildades i år och en osäkerhet har funnits kring bla organisationernas andel av kostnaderna. Kommande år ökar medlemsavgiften och anslaget förväntas förbrukas. Anslaget för enskilt utvecklingsprogram för omställning inom personalkontoret utnyttjades inte fullt under året och har ett överskott på 0,7 mkr. Inom IT-enheten finns ett överskott på 1,2 mkr, vilket beror på volymökningar, förbättrad styrning och ansvarsfördelning mellan förvaltningar/bolag och IT, senarelagda investeringar samt mindre utnyttjande av konsulter jämfört mot budget. Genom fokus på stordrift och effektiviseringar sedan flera år har IT-kostnaderna kunnat minska med mer än 6 mkr i koncernen under 2015. Nytt PC-avtal har gett ca 30 % lägre hårdvarukostnad. Kostnadsminskningarna sker med automatik ut till förvaltningar och bolag genom sänkt SLA. Under året har arbetet med koncernövergripande processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling påbörjats. Förväntade effekter är effektiva arbetsflöden och säkerställd kvalitet. Processutveckling har en nära koppling till och stödjs av Leanarbetet. Underskottet för Arenastaden hamnade på -2 mkr vilket avser en extra utbetalning till Östers IF enligt kommunstyrelsens beslut. Kostnaderna för projektarbetet med höghastighetsbanan har letts av planeringskontoret och har medfört ett underskott inom deras verksamhet. Måltidsenheten har ett resultat på -4,2 mkr. Inräknat besparingskravet på 5 mkr hamnar utfallet på -9,2 mkr totalt. Den största avvikelsen ligger på transporter som avviker från budget med 3,3 mkr. Om jämförelse görs med transportkostnader för 2013 och 2014 års utfall ligger kostnaderna i paritet med tidigare utfall (2015: 10 561, 2014: 9 862, 2013: 9 665). Detta tyder på att den avsatta budget och gjorda ramjusteringar 2015 för transportkostnader varit för låg baserat på Årsrapport 2015 KS 7 (59)
verkliga kostnader. Den näst största avvikelsen ligger på livsmedelskostnaderna som överskrider budget med 1,0 mkr vilket främst beror på ökat elevantal. Dessutom har livsmedelskostnader för fläskkött, fisk och ekologiska varor ökat pga. höjda priser. Avvikelser finns även på intäktssidan där de förväntade intäkterna från omsorgen minskat. I budgeten minskades måltidenhetens kostnader med 5 mkr med anledning av förväntade effektivitetsvinster. Flera aktiviteter för ökad samordning har inletts under året men effekterna av dessa kommer först längre fram. Bristen på styrning, uppföljning och ledning pga. organisationsstrukturen har medfört ökade livsmedelskostnader. Genom kommande omorganisation förväntas en förbättring av detta. Några engångsbelopp för fastighetsköp/försäljning eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts inom kommunstyrelsens ansvarsområde under året. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om 22,7 mkr att balansera årets avvikelser med. Kommunstyrelsens bokslut per kontor, enhet och verksamhet återfinns i bilagan under 12.6. Investeringredovisning, tkr Projekt Bokslut 2015 Nettobudget Budgetavvikelse Inkomst Utgift Netto 2015 2015 2014 Skattefinansierat 308 22 607 22 299 12 500-9 799-2 974 Exploateringsverksamhet 75 656 114 032 38 376-32 170-70 546 203 Fastighetsförvärv/försäljning 8 063 4 679-3 384 0 3 384-214 SUMMA 84 027 141 318 57 291-19 670-76 961-2 985 Inom skattefinansierade investeringar finns inventarier, införandet av nytt ekonomisystem, inköp av läsplattor till nämnden, serviceportalens datorer och skrivare samt övriga IT-investeringar. Under året har samtliga investeringar för klimatåtgärder och stadsförnyelse blivit aktiverade med kapitalkostnader och den totala investeringsbudgeten uppgår till 40,7 mkr. Exploateringsverksamheten innefattar flera investeringsprojekt, vilka ska vara självfinansierade. Intäkterna kommer i regel i slutet av investeringsperioden. Några av de större investeringsprojekten under 2015 är; Projekt (mkr) Inkomst Utgift Netto Kommentar Vikaholm -15,8 43,0 27,2 Försäljning fastigheter, anläggningsarbete mm Bredvik 0 15,9 15,9 Anläggningsarbete Välle Broar/Limnologen -0,8 10,4 9,6 Anläggningsarbete Stationsområdet -33,3 12,2-21,1 Anslutningsavgifter, exploateringsintäkter mm Kvarter Skärvet -2,7 10,0 7,3 Anläggningsarbete Bäckaslöv 0 3,8 3,8 Anläggningsarbete Byggnationen av Vikaholm pågår och under året såldes 16 villatomter och ytterligare 15 villatomter samt två storkvarter var ute till försäljning under december. På Bredvik pågår projektering av gator, vatten och avlopp och tunnel under väg 23 samt byggnation av Pär Lagerkvists skola. Projektering av vatten och avlopp samt allmän platsmark färdigställdes för Hovshaga centrum och en markanvisningstävling har genomförts. Markanvisningar har även gjorts på bl.a. Arenastaden, Vikaholm, kvarter Skärvet samt Limnologen Syd. Årsrapport 2015 KS 8 (59)
Detaljplanen för Bäckaslöv har påbörjats. Området kommer att innehålla bostäder, verksamheter samt ändamålslokaler. Även detaljplanen för Telestadshöjden har startat och uppdrag om planläggning av Hagaviksområdet har givits. Detaljplanen för Torparängen antogs av byggnadsnämnden under december men har överklagats. Exploateringen av Södra Stationsområdet är inne i en intensiv fas med byggnation av World Trade Center och bostäder på södra sidan. Stort fokus har lagts på kommunikationsarbetet kring stationsområdet och en ny informationsplats har invigts. Kommunikationsinsatserna i övriga stadsutvecklingsprojekten har stärkts. Den totala avvikelsen inom exploateringsbudgeten är ca 70 mkr. De stora avvikelserna finns i projekten Skärvet och Vikaholm. I kvarteret Skärvet är avvikelsen ca 51 mkr och beror på att intäkter på 51,4 mkr för försäljningarna till Skanska, Växjöbostäder och Vöfab kommer i början på 2016 istället för slutet av 2015. Området Vikaholm visar på ökade kostnader med 18 mkr som i stort beror på tidigarelagda investeringar för byggnation av villagata, färdigställande av gångbanor och stensättningar samt iordningställande av dagvattendammar och naturmark. För andra exploateringsprojekt som Bredvik och Limnologen Syd finns vissa avvikelser som i stort beror på tidsmässiga förskjutningar. Viss fastighetsförvärv och fastighetsförsäljning har skett under året. Köpeskilling avseende del av fastigheten Växjö 6:2 samt Släden 1 har erhållits från Vöfab. Fastighetsförvärv består bl.a. av markköp av fastigheten Öjaby 4:3 samt Bergkvara 6:1 samt 6:2 för verksamhetsändamål. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister Kommunstyrelsen har inga osäkra fordringar eller tvister. 2.3 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Marknad/verksamhet Måltider Måltider till privata skolor/förskolor Lunch i cafeteria/matsal till personal Lunch i cafeteria till externa Särskilda beställningar måltider Omfattning 2015, tkr 1 050 1 200 1 750 225 Kommentar Försäljning måltidsservice till extern privata entreprenader. Försäljning av måltider behandlas i särskilt ärende hos KS. Försäljning av tjänster utbildning 58 Enstaka utbildningstillfällen inom kommunkoncern Försäljning av konsultationer personal 1493 Del av arkivtjänst, assistenttjänst åt Sydarkivera. Del av sekreterartjänst, arkivtjänst, ekonomitjänst, personaladm inom kommunkoncern. Del av informatörtjänst.tjänst fackliga förtroendeuppdrag. Försäljning av tjänster juridik 1 192 Tjänst säljs inom kommunkoncern Arkitekt planhandläggning 317 Projektsamordning inom kommunkoncern IT tjänster och support 12 099 Koncernintern försäljning IT tjänster och support 4 760 Avtal med Lessebo och Tingsryd kommuner Årsrapport 2015 KS 9 (59)
Företagshälsovård 663 Avtal företagshälsovård Värends räddningstjänst genom upphandling. Del av företagsläkartjänst Gymkort, gym 130 Till anställda 2.4 FRAMTID Strategigruppens koncernövergripande arbete med processtyrning, värdegrundsarbete och processbaserad verksamhetsutveckling fortsätter under 2016. Årsrapport 2015 KS 10 (59)
3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska ha en position som topp 20 vad gäller låg sjukfrånvaro i procent av arbetad tid, bland landets kommuner. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Andelen män inom vården ska öka. Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska samordna och leda arbetet med att marknadsföra Växjö kommunkoncern som konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen. Kommunstyrelsen ska verka för ett tydligt ledarskap för att nå uppsatta mål. Ledarskapet på alla nivåer ska stärkas. Det nyskapade rekryteringscentret ska bidra till ökad mångfald vid nyrekrytering av bl.a. chefer och deltagare i ledarutvecklingsprogram. Växjö kommun ska verka för tryggare anställningar och förbättrade anställningsvillkor, särskilt för de kvinnodominerande yrkesgrupperna inom omsorg och barnomsorg. Växjö kommuns anställda ska spegla befolkningssammansättningen. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Andelen anställda utan sjukfrånvaro har minskat med 4,8% till 36,1%. Kvinnor + 3,9 procentenheter till 42,6%. Män -8,5 procentenheter till 35,0 % Totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid är 4,83%. För kvinnor 5,46% och för män 3,03%. Långtidssjukfrånvaron (60 dgr och mer) står för 1,86 % av ordinarie arbetstid och 38,44% av den totala sjukfrånvaron. Analys och kommentar: Kommunledningsförvaltningen (KLF) har i och med måltidsenhetens tillkomst mer än Årsrapport 2015 KS 11 (59)
fördubblat antalet anställda. Organisationsförändringen medför att relevanta jämförelser mellan bokslut 2014 och 2015 är svåra att genomföra. Värt att notera är att andelen kvinnor som inte haft någon sjukfrånvaro under mätperioden, 2014-11-01 2015-10-31 nu är 42,6 % samtidigt som männen under samma period endast når 35 %. Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid har inte tidigare tagits fram på förvaltningsnivå. Växjö kommun som helhet redovisade 5,06 % 2014 och i den jämförelsen har kommunledningsförvaltningen en lägre sjukfrånvaro. Avseende sjukfrånvarodagar per snittanställd och år, se tabell 3.4, har sjukfrånvaron inom kommunledningsförvaltningen ökat med 7,2 dagar till 16,5. Jämfört med Växjö kommun som helhet, är utfallet för KLF 4,4 dagar lägre än snittet som nu är 20,9 sjukfrånvarodagar per snittanställd och år. Tendensen i samhället i stort är stigande sjuktal. Kommunledningsförvaltningen är inget undantag från denna tendens. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommun ska ha en position som topp 20 vad gäller låg sjukfrånvaro i procent av arbetad tid, bland landets kommuner. Analys och kommentar: Redovisningen av sjukfrånvaro i procent av arbetad tid redovisas per kommun i Kolada i mitten av februari. Om möjligt redovisas resultatet i Årsredovisningen under Växjö kommun som arbetsgivare. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Resultatet för HME Hållbart medarbetarengagemang blev 74 för kommunledningsförvaltningen, ett något lägre resultat jämfört med HME 78 föregående år. Analys och kommentar: Att jämföra de båda årens resultat är inte relevant eftersom förvaltningens personalstyrka fördubblats genom måltidsorganisationens tillkomst. Vissa antaganden kan ändå göras, området Motivation har minskat från 79 till 73. Hela förvaltningen befann sig vid tiden för enkäten i en förändringsprocess med ny ledning och ändrad ledningsstruktur. Svarsfrekvensen var 82 % jämfört med 95 % 2014. Ett rimligt antagande är att den låga svarsfrekvensen beror på att måltidspersonalen inte har den tillgång till datorer som den administrativa personalen inom förvaltningen har. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen män inom vården ska öka. Andelen män inom vården var 11 % 2015 vilket är oförändrat jämfört med 2014. Årsrapport 2015 KS 12 (59)
Analys och kommentar: Kommunledningsförvaltningen genom personalkontoret medverkar i vård- och omsorgscollege på såväl regional som lokal nivå. Personalkontoret ingår i presidiet för regional styrgrupp och representanter finns också från omsorgen i regional- och lokal styrgrupp som arbetar med gemensamma marknadsföringsåtgärder via sociala medier, informationsfilm samt kontakter med elever för att öka andelen män inom vården. Diskussion är inledd med arbetsförmedlingen om riktad utbildning för män. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Av 20 anställda på nya chefsuppdrag inom KLF är 17 chefer rekryterade internt. Analys och kommentar: Förvaltningen har gjort flera internrekryteringar under detta år, några från andra förvaltningar men flera av förvaltningens egna anställda har också getts möjlighet till utveckling på nya befattningar och i chefsroller. Av de 20 nya cheferna avser 13 chefer till måltidsorganisationen. Bedömningen är att den interna rörligheten på KLF är hög. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö Se tabell nedan kommun ska minska. Löneskillnader mellan män och kvinnor 2014-2015 (kvinnors lön i procent av männens) 2014 2015 Växjö kommun totalt 91 % 92 % Ej chefer 93 % 95 % Chefer exkl förvaltningschefer 98 % 99 % Förvaltningschefer 88 % 109 % Analys och kommentar: Växjö kommun genomför årliga lönekartläggningar där löneskillnader mellan män och kvinnor granskas i enlighet med diskrimineringslagen avseende lika respektive likvärdiga befattningstyper. Dessa granskningar görs för Växjö kommun som helhet. Lönekartläggningarna visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar. Införandet av arbetsvärderingen har tydliggjort vilka befattningsgrupper som är likvärdiga och har utmynnat i en tydligare styrning av lönebildningen. Detta har gett resultat och kommer fortsätta att påverka lönebildningen i Växjö kommun. Kommunledningsförvaltningen berörs av Växjö kommuns handlingsplan för jämställda löner då personalgrupper inom måltidsenheten är föremål för insatser. Årsrapport 2015 KS 13 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska samordna och leda arbetet med att marknadsföra Växjö kommunkoncern som konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen. Förvaltningen exkl måltidsenheten har tagit emot 22 praktikanter från universitet, YH-utbildningar och genom Arbete och välfärd. 8 prao-elever har tagits emot Analys och kommentar: Kommunledningsförvaltningen har under året inte upplevt någon brist på kompetenta sökande till annonserade tjänster. Vad gäller vikariat, speciellt till kock och måltidsbiträde, finns en tendens till färre sökande som uppfyller kraven. Förvaltningen tar emot ett stort antal studerandepraktikanter varje år. Genom att erbjuda bra praktikplatser med god handledning bidrar det till att sprida bilden av Växjö kommun som en bra och attraktiv arbetsgivare. Personalkontoret i samarbete med förvaltningarna deltar på jobbmässor, arbetsmarknadsdagar etc. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska verka för ett tydligt I medarbetarundersökningen var ledarskap för att nå uppsatta mål. resultatet för Ledarskap 77 vid Ledarskapet på alla nivåer ska stärkas. KLF. 2014 var motsvarande siffra 80. Analys och kommentar: Inte heller dessa nyckeltal är fullt jämförbara mellan åren 2014 och 2015 beroende på omorganisationen av måltidsverksamheten. Resultatet motsvarar det genomsnittliga resultatet i kommunen som helhet. Chefens dag genomfördes den 5 juni för alla chefer i Växjö kommunkoncern, där nytillträdda kommunchefen talade om ledarskapets betydelse för organisationen. En ny ledningsstruktur har införts. Framtagande av processbeskrivningar pågår. Arbete med att ta fram en ny värdegrund för Växjö kommun pågår. Flera olika chefsutbildningar med deltagare från förvaltningen har hållits inom olika områden som till exempel Ny som chef, Arbetsmiljö, Rehabilitering samt Lönebildning. Omgång 7 av kommunens förberedande ledarprogram, som pågått under 1,5 år, avslutades i juni. Tre av deltagarna arbetar inom kommunledningsförvaltningen. Hösten 2015 genomfördes urval till kommande års förberedande ledarprogram, som även denna gång genomförs tillsammans med Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner. Från Växjö kommun kommer 16 deltagare. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Det nyskapade rekryteringscentret ska bidra till ökad mångfald vid nyrekrytering av bl.a. chefer och deltagare i ledarutvecklingsprogram. 48 genomförda rekryteringar Årsrapport 2015 KS 14 (59)
Analys och kommentar: Rekryteringscenter använder sig av kompetensbaserad rekrytering, en metod för att säkerställa att den sökandes kompetens är den främsta faktorn vid rekrytering. Kompetensbaserad rekrytering handlar främst om att tydligt definiera vilken kompetens som efterfrågas och att sedan behålla denna definition genom hela processen från behovsanalys/kravprofil, via urvalsarbetet med intervjuer och referenstagning fram till den slutliga utvärderingen. Att behandla alla kandidater lika och att fokusera strikt på de efterfrågade och bedömningsbara kompetenserna gör att man kommer ifrån det subjektiva tyckandet och det bidrar därmed till ökad mångfald. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommun ska verka för tryggare Vid förvaltningen har den genomsnittliga sysselsättningsgraden anställningar och förbättrade anställningsvillkor, särskilt för de minskat från 98,2 till 94,2 %, för kvinnodominerade yrkesgrupperna inom kvinnor 92,8 % och män 98,8 %. omsorg och barnomsorg. Andelen kvinnor med heltidsanställning är 69,5 % och för män 95,8 %. Analys och kommentar: Den stora minskningen av den genomsnittliga sysselsättningsgraden och andelen anställda med heltidsanställning är helt att hänföra till måltidsenheten. Inom måltidsenheten styrs möjligheten att erbjuda heltidstjänster av verksamhetens behov. På skolor och förskolor är arbetsbelastningen högst under förmiddag och lunch. En arbetsgrupp med representanter från kommunledningsförvaltningen, arbete och välfärd, omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen är bildad för att arbeta med gemensamma frågor runt rekrytering av vikarier, däribland de med timanställning. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommuns anställda ska spegla befolkningssammansättningen. Den totala andelen anställda med utländsk bakgrund vid förvaltningen är 18,6 %, kvinnor 20 % och män 14,4 %. Föregående år var andelen 9,9 %. Analys och kommentar: Att andelen anställda med utländsk bakgrund (personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) har ökat till det dubbla har sin förklaring i måltidsenhetens tillkomst. Inom yrkeskategorin köks- och måltidsarbete har 27,5 % utländsk bakgrund. Detta kan jämföras med gruppen handläggar- och administratörsarbete där 10,3 % har utländsk bakgrund (jmf avser alla anställda i koncernen). 3.2 MEDARBETARENKÄTEN I handlingsplanen efter 2014 var ett av målen att minska den negativa stressen. En stressfaktor som identifierats var upplevelsen av dåligt planerade och genomförda möten. En arbetsgrupp Årsrapport 2015 KS 15 (59)
fick i uppdrag att ta fram en checklista med goda råd för effektiva möten. Den finns nu på Insidan/Personalinfo KLF. En annan åtgärd var att arbeta för ett professionellt förhållningssätt när nya större uppdrag ges med fokus på ökad samverkan mellan kontor och enheter. Under försommaren tillträdde ny kommunchef. I och med ändrad ledningsstruktur har arbetet fokuserat på processer, ny strategi och ny värdegrund för Växjö kommun. Övriga mål som rör arbetsplatsernas måluppföljning och att utveckla arbetsplatsträffarna är kopplade till den kommunövergripande handlingsplanen och de åtgärder som vidtas enligt den. Till exempel pågår arbete med att utveckla verksamhetsplanerna vid de olika kontoren och enheterna. 3.3 FRAMTID Vi lever i ett allt mer heterogent samhälle. Förmågan att ta tillvara etnisk och kulturell kompetens kommer att vara allt viktigare. Kompetensförsörjningen kommer att vara en utmaning många år framöver inom bland annat måltidsorganisationen. Att må bra och ha en god hälsa prioriteras högt. Upplevelsen av stress ökar i samhället tillsammans med valmöjligheter och individualitet, samtidigt prioriteras att må bra och att ha en god hälsa. De ökade krav som en växande befolkning medför på organisationen, måste noggrant följas och anpassningar göras. Administrativa rutiner och funktioner som tidigare varit centrala är nu en del av medarbetarens vardag. Det ger en rörelse där medarbetaren blir en allt mer betydelsefull värdebärare för arbetsgivaren och där kommunikationen mellan medarbetare och arbetsgivare blir viktigare och underlättas av nya medier. Årsrapport 2015 KS 16 (59)
3.4 NYCKELTAL Klf Totalt Kvinnor Män Boksl 14 Boksl 15 Boksl 14 Boksl 15 Boksl 14 Boksl 15 Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda 210 488 278 121 370 249 89 118 29 omräknade heltider 206 460 254 118 343 225 88 117 28 Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 94,3% 75,8% -18,5% 91,7% 69,5% -22,3% 97,8% 95,8% -2,0% Genomsnittlig ssgr 98,2% 94,2% -3,9% 97,5% 92,8% -4,7% 99,2% 98,8% -0,4% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 14 36 22 6 25 19 8 11 3 30-39 51 89 38 31 61 30 20 28 8 40-49 62 134 72 37 99 62 25 35 10 50-59 49 153 104 28 127 99 21 26 5 60-34 76 42 19 58 39 15 18 3 Medelålder 46,3 47,3 1,0 46,4 48,0 1,6 46,2 45,1-1,0 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 9,0% 10,5% 1,5% 6,0% 12,4% 6,4% 12,1% 7,9% -4,2% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr 702 2 119 1 417 367 1 702 1 335 335 417 82-59 dgr 114 1 030 916 114 954 840 0 76 76 60- dgr 1 114 4 799 3 685 735 3 798 3 063 379 1 001 622 Totalt antal dagar 1 930 7 948 6 018 1 216 6 453 5 238 714 1 494 781 Sjukdagar/snittanställd 9,4 16,5 7,2 10,4 17,6 7,2 8,1 13,1 5,0 Ej sjukfrånvarande 40,9% 36,1% -4,8% 38,8% 42,6% 3,9% 43,6% 35,0% -8,5% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 1 106 1 075-31 378 708 330 728 366-362 Belopp 341 435 165 049-176 386 95 506 65 967-29 539 245 929 99 081-146 848 Kommentar till nyckeltal Kommunledningsförvaltningen har i och med måltidsenhetens tillkomst mer än fördubblat antalet anställda. Jämförelser mellan bokslut 2014 och 2015 blir därför inte relevanta. Organisationsförändringen har medfört att andelen kvinnor i förvaltningen nu utgör 76 procent mot tidigare 56 procent. Av anställda kockar och måltidsbiträden är drygt 90 procent kvinnor. Årsrapport 2015 KS 17 (59)
4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) Ökad bredbandstäckning, från dagens ca 65 till 90 procent 2018 med kapacitet om minst 100 Mbit/sekund Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska aktivt stödja det befintliga näringslivet så att det ges förutsättningar att växa och utvecklas samt locka nya företag till regionen. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med den gemensamma plattformen för platsvarumärket Europas grönaste stad. Kommunstyrelsen ska uppmuntra internationella samarbeten. Det internationella arbetet ska skapa mervärden i form av höjd kompetens, verksamhetsutveckling och tillväxt. Kommunstyrelsen ska bidra till utvecklingsfrågor och visionsarbete på landsbygden och i de mindre tätorterna. Kommunstyrelsen ska vara en drivande kraft och motor i samarbetet mellan kommunerna för en framgångsrik regional utveckling. Kommunstyrelsen ska samordna arbetet i nätverket Expansiva Växjö. Kommunstyrelsen ska främja turism och besöksnäringen för att skapa fler jobb och stärka regionens dragningskraft. 4.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Antal företag ska öka Nettotillväxten av företag under jan dec är 306 företag. Analys och kommentar: Växjö kommun har genom de starka klustren inom IT, logistik och e-handel attraherat nya företag till kommunen. Det har tillkommit 715 företag (nystartade och inflyttade) i Växjö kommun. Samtidigt har det försvunnit 409 företag (upphörda och utflyttade). Nettotillväxten blir 306 företag som har tillkommit under perioden jan dec, vilket är nästan dubbelt så många som för ett år sedan. Årsrapport 2015 KS 18 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Sysselsättningen ska öka Andelen förvärvsarbetande (20-64 år) i Växjö 2014: 77,3% 2013: 77,5 % Analys och kommentar: Andelen förvärvsarbetande i större städer är 77,6 % av befolkningen år 2014. Arbetslösheten i Växjö var år 2015 7,2 % (avser statistik från mars månad). Arbetsmarknaden för inrikes födda är stark, speciellt stark är den för inrikes födda kvinnor. Länets arbetsgivare ser mycket positivt på den närmsta framtiden och förväntar sig ökad efterfrågan på varor och tjänster. Enligt Arbetsförmedlingens nya prognos beräknas därför sysselsättningen i länet öka med 800 personer under 2016. Samtidigt bedöms antalet inskrivna arbetslösa öka med cirka 100 personer. Det beror på att antalet personer som ställer sig till arbetsmarknadens förfogande växer snabbare än sysselsättningsökningen. Det är framför allt gruppen utrikes födda som ökar, som en följd av högt flyktingmottagande. Generellt sett tar det längre tid för den nyanlända arbetskraften att bli fast etablerad på arbetsmarknaden. Vi får en allt mer segregerad arbetsmarknad. Andelen personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att öka, gäller främst utrikesfödda från utomeuropeiska länder. Denna grupp står för den största delen av ökningen av arbetslösheten de senaste åren. SKL har tagit fram modellen Framgångsrik lokal integration som visar hur väl det lokala integrationsarbetet lyckas i relation till de förutsättningar som finns i kommunen. Modellen jämför den förväntade andelen förvärvsarbetande 1 i flyktinggruppen skyddsbehövande och deras anhöriga, med den faktiska andelen förvärvsarbetande. Växjö har i mätningen en negativ avvikelse på -4,8 procentenheter mellan det förväntade värdet och det faktiska värdet. Jämfört med liknande större städer ligger Växjö på plats 20 av 29 kommuner vad gäller avvikelsemåttet, där plats 29 har den mest negativa avvikelsen. Det är en utmaning för arbetsförmedlingen, kommunerna, näringslivet och migrationsverket att försöka förhindra att människor hamnar i ett varaktigt utanförskap. Ökade insatser mot målgruppen utrikesfödda bör därför prioriteras. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen etablerade på arbetsmarknaden med fyra års vistelsetid i Sverige skall öka 2008 2012 var 31,78 % i arbete 2009 2013 var 33,38 % i arbete (16-64 år) Analys och kommentar: Av de flyktingar som kom till Sverige 2008 har 31,78 % av de som var 16-64 år kommit ut i arbete efter fyra års vistelsetid i Sverige. Av de flyktingar som kom till Sverige 2009 har 33,38 1 Kommunerna får en förväntad förvärvsfrekvens baserad på flyktinggruppens sammansättning och den lokala arbetsmarknaden. Den tar hänsyn till vistelsetiden i Sverige, utbildningsnivån och arbetslöshetsnivån i kommunen (tre faktorer som påverkar individernas möjligheter till etablering och skiljer sig mycket mellan kommunerna). Årsrapport 2015 KS 19 (59)
% kommit ut i arbete efter fyra års vistelsetid i Sverige. Etableringen på arbetsmarknaden har blivit bättre. Arbetsförmedlingen i samverkan med näringslivskontoret har under hösten kartlagt nyanländas kompetens inom bristyrken varav 30 ingenjörer och över 50 personer med pedagogisk utbildning och lärarerfarenhet har identifierats. Kompetensbanken gällande pedagogerna är överlämnad till utbildningsförvaltningen. Flera yrkesgrupper har kartlagts för att för att se om de passar företagens behov av arbetskraft. IT företagare samordnar speeddating gällande ingenjörskompetenserna för att matcha den mot lämpliga företag som behöver anställa. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Tillväxten ska öka (BRP) 2012 var det 31,075 miljarder. 2013 var det 32,007 miljarder. BRP har ökat med 932 miljoner Analys och kommentar: BNP för Sverige 2012 var 3 684, 800 miljarder kr. 2013 var den 3 769, 909 miljarder, en ökning med 2,25 %. Den procentuella ökningen för Växjö kommun var 2,9 % under samma tid. BNP växer med nära 4 procent per år 2015 och 2016. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Ökad bredbandstäckning från dagens från dagens 65 % till 90 % 2018 med kapacitet om minst 100 Mbit/sekund. Andelen som har tillgång till fibernät var 2014 som är de senaste siffrorna 66,5 % av befolkningen enligt Post och Telestyrelsen. Målet 90 % bredbandstäckning år 2018 uppnås inte med nuvarande takt. Analys och kommentar: Andelen i Växjö kommun som har tillgång till minst 10 Mbit/s är 100 % enligt Post och Telestyrelsen. En utredning om hur mycket det kommer att kosta att bygga ut bredbandstäckningen från dagens 65 % till 90 % har gjorts av Wexnet. Kostnaderna för stamnätutbyggnad har reviderats och landar nu på ca 68 miljoner. Arbetet med beslutsunderlag för investering i stamnätet håller på att göras. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommun skall ha en myndighetsutövning med hög kvalitet. Växjö kommuns Nöjd kund index (NKI) har minskat från 65 till 63 Analys och kommentar: Inom kommunens fem områden för myndighetsutövningar: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö och hälsoskydd samt serveringstillstånd har Växjö kommuns Nöjd kund index (NKI) jämfört med 2013 minskat från 65 till 63. (Riksgenomsnittet är 68). Jämfört med Årsrapport 2015 KS 20 (59)
2013 har NKI värdena för tre av fyra myndighets områden minskat, enbart bygglov ligger över riksgenomsnittet. För att förbättra kommunens service och myndighets utövning gentemot företag kommer utbildningsinsatser att genomföras för kommunens handläggare som har företagskontakter. Varje nämnd bör dessutom göra egna skräddarsydda insatser för att förbättra service och myndighetsutövningen. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska aktivt stödja det befintliga näringslivet så att det ges förutsättningar att växa och utvecklas samt locka nya företag till regionen. Växjö kommun är på 17 plats när Svenskt Näringsliv rankar näringslivsklimatet i landets 291 kommuner. Analys och kommentar: I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet hamnar Växjö på 17:e plats av landets 291 kommuner. Växjö hamnar etta i kategorin Större kommuner. År 2014 låg Växjö på plats 24. Under vecka 19 och 49 har näringslivskontoret tillsammans med politikerna från kommunstyrelsens arbetsutskott gjort 57 företagsbesök. En utmaning är att kompetensbristen som företagen redovisar inom ingenjörer, IT personal och inom många praktiska yrken ökar. Här måste utbildningsanordnarna, Linneuniversitetet, arbetsförmedlingen och kommunen tillsammans med företagen hjälpas åt att komma tillrätta med kompetensbristen. Antalet förfrågningar kring mark och lokaler har varit fortsatt hög under 2015. Starka branscher som kräver hög servicenivå är IT, tillverkning, e-handel, logistik och besöksnäring. Behovet av ny verksamhetsmark har ökat i synnerhet för logistik. En inventering av tillgänglig verksamhetsmark och tänkbara platser för utveckling av framtida verksamhetsområden har gjorts. Två fastigheter har förvärvats och ytterligare förvärv planeras. Planläggning har initierats kring flygplatsen. Processen ifrån förvärv och planläggning till utbyggnad av nya verksamhetsområden behöver väsentligt snabbas upp för att nå 150 hektar tillgänglig planlagd verksamhetsmark. En kartläggning av de sociala företagens behov har gjorts. Partnerskapsavtal med sociala företag håller på att utredas. Mackens företagsskola har kartlagts. Under 2010 2012 har det varit 30 deltagare. 10 företag har startats, 4 har fått anställningar, 3 har gått vidare till övrigt (utbildning mm.), 13 av deltagarna är kvar i ekonomiskt bistånd. Under 2013 2014 har det varit 34 deltagare. 15 företag har startats, 2 har fått anställning, 10 har gått vidare till övrigt och 7 är kvar i ekonomiskt bistånd. Ett antal företag från andra delar av landet har varit i kontakt med kommunen för att etablera sina verksamheter i Växjö. Även några internationella etableringar har landat in eller är under bearbetning. Ett proaktivt arbetssätt genom en aktiv prospektsbearbetning där Växjö positioneras och marknadsförs samt att vi drar nytta av våra nätverk, kontakter och företagsingångar medför att Växjö är framgångsrik när det gäller att locka till sig nya företag. Växjö kommun har varit drivande i arbetet med om att ombilda Kreditgarantiföreningen Kronoberg till en Mikrofond. Årsrapport 2015 KS 21 (59)
Stort fokus ligger på att stödja redan befintliga företag för att de skall växa och utvecklas på bästa sätt och därmed skapa nya arbetstillfällen. En ny omgång av Tillväxtledarutbildning och Internationaliseringsprogram har anordnats i samarbete med Almi för att bygga en långsiktig hållbar tillväxt i företagen. Föreningen Sustainable Småland har under våren utvecklat ett eget energicertifikat och genomfört en första diplomering. Ytterligare 10-talet projektidéer på hållbarhetsområdet utvecklas just nu. Föreningen expanderar och har fått fem nya medlemmar. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska leda arbetet med den gemensamma plattformen för platsvarumärket Europas grönaste stad. Påverkan nationellt i Almedalen Film Växjö Europas grönaste stad Europas grönaste kokbok Digital julkalender om Europas grönaste stad Analys och kommentar: För att driva våra kärnfrågor i Europas grönaste stad och nå målen i vårt miljöarbete krävs även påverkan på fler nivåer än den lokala. En del i det arbete var att ta Växjö till Almedalen i juli, där många personer med påverkansmöjligheter i landet samlas på en och samma plats. En ny film om Växjö Europas grönaste stad är framtagen för alla i Växjö att använda. Den har fått mycket positivt mottagande både internt och externt. Den 25 mars lanserades Växjös smakfullaste tävling. Grunden är att sprida information om Europas grönaste stad med koppling matlandethuvudstaden, där invånare i kommunen och professionella kockar bidragit med sitt recept i det som blev Växjös grönaste kokbok. Kokboken lanserades under MAT-mässan i september. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen skall uppmuntra internationella samarbeten. Det internationella arbetet ska skapa mervärden i form av höjd kompetens, verksamhetsutveckling och tillväxt. 8 projektansökningar genomförda 3 projekt beviljade, 1 projekt ännu ej svar, 5 pågående projekt Analys och kommentar: Beviljade ansökningar; BikeLab, Hållbar energiledning i Kula, Nis, Varvarin, socialt entreprenörskap Kosovo. Trifocal cirkulär ekonomi ännu inte fått svar. Pågående projekt; Green Vietnam - utveckling avfallsplan och kommunikationskampanj. READY - Resource Efficient Cities Implementing Advanced smart city solutions CENSE20202 - kunskapsutbyte circulär ekonomi CitiZen - kunskapsutbyte kring mobilitet och urbana transporter Social entreprenörskap med Vushtrri kommun i Kosovo för kunskapsutveckling Kommunstyrelsen undersöker samarbetsmöjligheterna med Kanada när det gäller trähusbyggandet. Kommunstyrelsen har under våren tagit emot Kinas generalkonsul som var Årsrapport 2015 KS 22 (59)
intresserad av hur vi arbetar inom äldreomsorgen. Etableringsdiskussioner fortsätter med kinesiska och filippinska intressenter. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska bidra till utvecklingsfrågor och visionsarbete på landsbygden och i de mindre tätorterna. Centrumförnyelse i Ingelstad Under jan-dec har 39 bygglov för villor och ett bygglov för 12 lägenheter beviljats utanför Växjö stad. Analys och kommentar: Kommunen är aktiv i de utvecklingsarbeten som pågår i Braås, Lammhult, Ingelstad, Gemla, och Rottne. Processen med centrumförnyelse i Ingelstad har fortsatt under hela hösten. Ett uppstartsmöte har hållits med Lammhults samhällsförening för att starta upp centrumförnyelseprocess i Lammhult till våren 2016. Arbetet med att förbättra mobiltäckningen har fortsatt under hösten. Kommunerna i Kronoberg har bjudit in mobiloperatörerna till ett gemensamt möte kring mobiltäckningen i Kronoberg. Växjö kommun har sedan följt upp detta med enskilda möten med respektive bolag för att få kännedom om deras utvecklingsplaner. Diskussionerna kommer att fortsätta under våren. Även bredbandstäckningen har varit ett område som är prioriterat, där ett beslutsunderlag för investeringar i stamnätet håller på att göras. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska vara en drivande kraft och motor i samarbetet mellan kommunerna för en framgångsrik regional utveckling Samarbete har skett kring konceptet med MAT för fler företag. Med gemensamma utbildningar och etableringar. Analys och kommentar: Småland Business Region som bygger på att 8 kommunerna i länet samarbetar agerar nu för att Region Kronoberg skall ta ansvar för kompetensfrågorna. Dessutom diskuteras nu ytterligare satsningar på nyföretagande för att stimulera medverkan till förnyelse av näringslivet i regionen. Samarbete sker i konkreta etableringsärenden. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska samordna arbetet i nätverket Expansiva Växjö. 13 träffar med beslutsfattare och påverkare har genomförts i utvecklings-, och processgruppen. 4 frukostmöten är genomförda Analys och kommentar: Nätverket Expansiva Växjö har genomfört fyra frukostmöte under året under teman som entreprenörskap (i samarbete med Ung Företagsamhet), teknik och framtidsjobb, höghastighetsbanan och digitaliseringsrevolutionen. Ett återkommande ämne under året i processgruppen och gemensam utmaning för dess medlemmar är positionering av Växjö som plats och effektivisering och konkretisering av platsvarumärkesarbetet. Årsrapport 2015 KS 23 (59)
I nätverket finns också aktiva utvecklingsgrupper för byggande och logistik. Teman har bl.a. varit citylogistik, miljöklassningssystem och lokaler. Samverkansprojektet mellan citybutiker och Linnéstudenter är uppskattat och ger nya idéer till butikerna. 1090 personer har varit delaktiga på träffarna, plus 167 elever/studenter som vid olika tillfällen varit inbjudna. Utöver detta har en hemvändarhelg anordnats i Växjö i maj för våra medlemmar ute i landet. En träff i Stockholm i samarbete med nätverket Made in Småland där 150 utflyttade växjöbor deltog. En träff har också genomförts i Öresund, med Malmö Opera som värd. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska främja turism och besöksnäringen för att skapa fler jobb och stärka regionens dragningskraft. Utveckling av destination Åsnen Antalet besökare på MAT mässan var 55 000 varav 2000 var på seminarierna. Analys och kommentar: Arbetet med att utveckla destinationerna Huseby, Åsnen och Sydostleden har fortsatt. Vi ser nu att besöksnäringen är en av de branscher som växer snabbast. Enligt simpleranalysen har besöksnäringen växt med 46 % vilket innebär 63 företag och ett nettotillskott av ca: 500 arbetstillfällen. En stark koppling finns här till evenemang, konferenser och möten där den stora ökningen främst kan tillskrivas det strategiska arbetet som Växjö o Co gör i samverkan med kommunen. Satsningen på mat och fokusen kring Växjö som Matlandethuvudstaden är en annan framgångsfaktor för besöksnäringen. 4.2 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet MKR Recall, skanning, elektroniska fakturor 0,6 Turistbyrån 2,0 Posthantering 1,2 Färdtjänst, riksfärdtjänst, RIAK 17,3 Installation IT (Atea) 1,9 Matentreprenad 0,3 SUMMA 23,3 Som entreprenad redovisas kostnader för extern producent om det finns avtal eller överenskommelse om att bedriva viss verksamhet eller delverksamhet av större omfattning, att kommunen har ett huvudansvar för att tjänsten erbjuds kommuninvånarna och att verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi. Totalt sett har kommunstyrelsen entreprenadkostnader på 23,3 mkr. Inom särskild kollektivtrafiken finns kostnader på 17,3 mkr. Turistbyråverksamheten bedrivs av Växjö & Co och har under 2015 fått uppdragsersättning på 2 mkr. Installation, utleverans och på-platsensupport av datorer sker av Atea. Ytterligare verksamheter som bedrivs i entreprenadform är Årsrapport 2015 KS 24 (59)
bland annat elektronisk fakturahantering, skanning av fakturor, viss matentreprenad och posthantering genom PostNord. 4.2 FRAMTID Den ekonomiska utvecklingen är stark, företagen är fortsatt optimistiska och bland sektorerna i näringslivet bidrog tillverkningsindustri, bygg- och anläggningsverksamhet och detaljhandel till uppgången. Finanspolitiken blir expansiv både 2016 och 2017 när kostnader för flyktingmottagandet lånefinansieras. Företagens anställningsplaner gör att sysselsättningen beräknas att öka och arbetslösheten därmed kommer att minska. Det visar Konjunkturinstitutets prognos i december. Den stora mängden nyanlända flyktingar påverkar utbudet av arbetskraft först när de har fått uppehållstillstånd. Arbetslösheten beräknas stiga efter 2017 eftersom det tar lång tid för de nyanlända att finna ett jobb och komma ut på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetslösheten är hög kommer arbetsgivarna att få allt svårare att finna rätt arbetskraft. Det är därför en utmaning för arbetsförmedlingen, kommunerna, näringslivet och migrationsverket att försöka förhindra att människor hamnar i ett varaktigt utanförskap. Ökade insatser mot målgruppen utrikesfödda bör därför prioriteras. Sverige och Växjö behöver ta tillvara de nya svenskarnas kompetenser. BNP växer med nära 4 procent per år 2015 och 2016. Den ekonomiska politiken är mycket expansiv vilket ger extra skjuts åt konjunkturen. Bland annat medför den stora flyktinginvandringen på kort sikt kraftigt ökade offentliga utgifter. Det låga ränteläget driver också på den inhemska efterfrågan, samtidigt som det bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk export där regionen med mycket export är en vinnare i sammanhanget. Årsrapport 2015 KS 25 (59)
5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska bidra till att stärka Växjös roll som utbildningsstad. Kommunstyrelsen ska öka kunskapen om Europas grönaste stad bland kommunens barn och ungdomar. Maten i förskola och skola ska bidra till goda resultat. Måltidsenheten ska tillhandahålla mat som smakar gott, är en del av förskolan och skolans helhet och serveras i en trivsam miljö. Maten ska vara säker och näringsriktig. Kommunstyrelsen ska följa upp barn och ungdomars levnadsvillkor i Växjö kommun. 5.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska bidra till att stärka Växjös roll som utbildningsstad. Satsningar görs på att använda tekniska hjälpmedel i skolan genom digitala verktyg till eleverna. Analys och kommentar: IT-enheten samverkar kontinuerligt med utbildningsförvaltningen för att skapa gemensam plan kring utveckling av digitala verktyg. IT-enheten har under året tagit en aktiv roll i utbildningsförvaltningens behovsanalys som fortsätter under början på nästa år. Under året har det gjorts en förtätning av det trådlösa nätet på alla högstadier. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska öka kunskapen om Digital julkalender om Europas Europas grönaste stad bland kommunens grönaste stad inriktning F-åk 3 barn och ungdomar. Analys och kommentar: Barn är en viktig målgrupp som framtida förvaltare av Europa grönaste stad. En digital julkalender, som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen har tagits fram och lanserats för pedagogisk personal i de utpekade årskullarna. Kalendern har även varit tillgänglig för allmänheten. Årsrapport 2015 KS 26 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Maten i förskola och skola ska bidra till goda resultat. Måltidsenheten ska tillhandahålla mat som smakar gott, är en del av förskolan och skolans helhet och Mätningar saknas på förskola och grundskola. Gymnasieskola uppvisar lägre resultat jämfört med snittresultatet från 2010-2015. serveras i en trivsam miljö. Maten ska vara säker och näringsriktig. Analys och kommentar: Måltidsenheten lagar och serverar maten så nära måltidsgästen och i tiden som det är möjligt med dagens köksstruktur. Planeringen för att öka valbarheten i utbudet av rätter har påbörjats och kommer succesivt att börja införas under 2016 i de kök där det är möjligt och där utrymmet i matsalarna möjliggör detta. Ett arbete pågår också för att maten i större utsträckning ska lagas från grunden med ett minimum av tillsatser. Detta arbete har påbörjats bland annat genom samordnade matsedlar, som innebär att måltiderna komponeras och sätts samman så att rätterna i större utsträckning lagas från grunden. Med de samordnade matsedlarna blir det möjligt att uppnå de nationella riktlinjerna för energi- och näringsintag för målgrupperna. Under 2015 har ingen enkät genomförts på förskolan eller grundskolan, detta planeras av utbildningsförvaltningen under 2016. På gymnasiet genomfördes en enkät i Åk 2 under mars/april 2015. I enkäten till gymnasieeleverna ställs två frågor som berör måltidsenheten: Servicen kring måltiderna fungerar bra Skolmaten är bra Resultat 2015: Resultat genomsnitt 2015 Resultat snitt 2010-2015 Servicen kring måltiderna 4,08 4,16 fungerar bra Skolmaten är bra 3,23 3,26 Resultatet på båda dessa frågor visar en lägre kundnöjdhet jämfört med föregående år. Främst har nöjdheten på Teknikum sjunkit, nöjdast med skolmaten är eleverna på Katedralskolan. På Teknikum har eleverna under höstterminen 2015 börjat betygsätta måltiderna med hjälp av en app. Resultatet har kommunicerats med måltidsenheten och har haft en direkt påverkan på matsedeln för vårterminen 2016. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska följa upp barn och ungdomars levnadsvillkor i Växjö kommun. LUPP-undersökning genomförd Analys och kommentar: Strategierna för folkhälsoarbete är genomförda efter antaget styrdokument Länsgemensam folkhälsopolicy där barn och ungas uppväxtvillkor samt alkohol, narkotika, doping och tobak är prioriterade målområden för folkhälsoarbete. Årsrapport 2015 KS 27 (59)
Folkhälsorapport 2015: Skolbarns hälsovanor visar att ungas levnadsvanor i stort fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel 13- och 15-åriga flickor som uppger att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat bland 13-åringarna, som tillhör den första årskullen inom den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, och det kan ha betydelse. Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Andra tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan är den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Vilka faktorer som ligger bakom den sämre psykiska hälsan hos dagens unga jämfört med unga under 1980- och 1990-talen kräver dock fördjupade analyser. Bland unga i riket, i åldern 16 24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990- talet (källa Folkhälsmyndigheten 2014 Folkhälsa i Sverige Årsrapport 2014). De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. De senaste åren har däremot sjukhusinläggningarna för självskadebeteende minskat bland de unga kvinnorna, efter tidigare kraftiga ökningar. Självmorden har också ökat något, vilket är tydligare bland de unga männen än bland kvinnorna. 5.2 FRAMTID Måltidsenheten är en relativt ny organisation som kommer att omorganiseras under 2016. Syftet med omorganisationen är främst att förtydliga ansvar och skapa en organisation som klarar möta barn, elever och omsorgstaganas behov och önskemål angående maten och matupplevelsen, men också att tillhandahålla säker och näringsriktig mat. Kommunfullmäktige kommer också under 2016 besluta om riktlinjer för köksstrukturen i kommunen, detta beslut kommer sannolikt innebära en förändrad köksstruktur i kommunen. Årsrapport 2015 KS 28 (59)
6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation per invånare. Växjö kommun ska skapa förutsättningar för att minst 3000 nya bostäder byggs fram till 2019. Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka. Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. År 2015 ska 25 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. Verksamhetsmål Stadsplaneringen ska vara långsiktigt hållbar. Segregationen i Växjö kommun ska minska. Invånarna i Växjö har tillgång till väl fungerande nyttolokaler och anläggningar för kommunal service i närheten av sina bostäder. 6.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige Enligt senaste bostadsprognosen när det gäller nybyggnation/invånare. Växjö blir antalet färdigställda bostäder kommun ska skapa förutsättningar för att under 2015, 466 st. Målet på 3000 minst 3000 nya bostäder byggs fram till nya bostäder fram till 2019 uppnås 2019. inte med nuvarande byggnationstakt. Analys och kommentar: Växjö kommun har en fortsatt hög takt i planläggningen och under året har 12 detaljplaner vunnit laga kraft, vilket möjliggör grovt uppskattat 600 bostäder. Detta tillsammans med gällande detaljplaner gör att det finns en mycket god planberedskap. I befintliga detaljplaner finns i dagsläget ca 2700 möjliga bostäder som inte är påbörjade samt ytterligare ca 2100 bostäder som är på gång genom givna bygglov eller avtal. Samtidigt är det viktigt att detaljplanerna är aktuella och motsvarar det behov som marknaden efterfrågar. Enligt senaste bostadsprognosen blir antalet färdigställda bostäder under 2015, 466 st. Vid årsskiftet finns även markanvisnings- och exploateringsavtal skrivna som möjliggör 1972 bostäder vilket är en ökning från året innan. Årsrapport 2015 KS 29 (59)
Det är en fortsatt stor aktivitet inom nybyggnadsområdet. Antalet inkomna bygglovsärenden har ökat med cirka 25 % för 2015 jämfört med tidigare år och även byggloven för större projekt har ökat i motsvarande grad. Orsaken till ökningen kan bero på flera saker bl.a. marknadsläget men även förändringar i Rot avdrag mm. En stor ökning ses även på antalet förhandsbesked på landsbygden jämfört mot 2014. Framförallt har sökande gått vidare med gamla förhandsbesked som under 2015 har blivit till bygglov. I december stod 455 personer i den kommunala tomtkön, vilket kan jämföras med 398 personer vid samma tidpunkt föregående år. Alla i tomtkön som lämnat in intresseanmälan har fått möjlighet att köpa en tomt. Under året har 22 kommunala villatomter sålts i Växjö kommun, 16 tomter på Vikaholm, en tomt i Ingelstad, en tomt i Åryd samt fyra tomter i Öpestorp/Öja. För att öka andelen villatomter har en planändring påbörjats på Vikaholm som ändrar del av detaljplanen från flerbostadshus till villatomter, denna detaljplan antas vinna laga kraft i början på 2016. Likaså har planarbetet för Hovsdal som till största delen utgörs av villatomter återupptagits. I fyra av de sex kommundelcentrarna finns detaljplaner som möjliggör villabebyggelse, i de två övriga orterna, Gemla och Ingelstad, pågår planläggning. Tillgången på tomter i de mindre orterna är god och i december fanns 43 tomter till försäljning. Byggnationen har ökat de senaste åren och förutsättningar för att minst 3000 nya bostäder byggs fram till 2019 finns, men takten i byggandet behöver öka ytterligare för att nå målet om antalet bostäder. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Antalet invånare ska öka. Befolkningen Befolkningsökningen i kommunen utanför Växjö stad ska öka. är 1150 personer för år 2015, varav orterna utanför Växjö står för 263 personer. Analys och kommentar: De senaste siffrorna från KIR (2015-12-30) har befolkningen ökat med 1150 personer till 88120 invånare. Befolkningsökningen är den största sedan 2007. Ökningen består till största delen av positivt födelsenetto och positivt invandringsnetto. Befolkningen utanför Växjö stad har ökat med 263 invånare under perioden 1 jan-31dec 2014. Arbetet med att få fler studenter att folkbokföra sig i kommunen har förbättrats och utökats sedan avtalet mellan studentkåren och Växjö kommun tecknades. 440 studenter har skrivit sig i kommunen, vilket är 22 fler än 2014. Kommunens befolkningsprognos för 2015 har uppnåtts och måluppfyllelsen är mycket god. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen medborgare som upplever att Växjö kommun ligger på plats 15 kommunen är en attraktiv plats att leva och av 290 kommuner i tidskriften bo på ska vara högre än jämförbara städer. Fokus kommunranking Här är det bäst att bo 2015 och på plats 6 i gruppen stadskommuner. Analys och kommentar: Växjö kommun ligger på plats 15 av 290 kommuner i tidskriften Fokus kommunranking Här är det bäst att bo 2015. Året innan låg Växjö kommun på plats 19 och 2013 på plats 14. Växjö kommun har förbättrat sig några placeringar på rankingen och ligger på plats 6 i gruppen Årsrapport 2015 KS 30 (59)
stadskommuner. Framför Växjö ligger endast Uppsala, Örebro, Jönköping, Linköping och Västerås. Några områden som Växjö kommun ligger högt eller relativt högt inom är att vara äldre (18), att vara ung (26), att ha familj (76) och att arbeta (10). Lägst ranking har Växjö kommun på variablerna ungdomsarbetslöshet (220), arbetslöshet (184) och andel förvärvsarbetande (184). Undersökningen om hur det är att bo och leva i Växjö kommun (SCB:s Nöjd-Region-Index) genomförs vartannat år. Senaste undersökningen var 2014 och indexet låg då på 64. Växjö ligger över genomsnittet för kommuner i samma storleksklass när det gäller flera områden, till exempel arbetsmöjligheter, kommunikationer och fritidsmöjligheter men under snittet vad det gäller bostäder. För att stärka Växjö som en attraktiv stad och för att få ett samlat grepp över stadens estetiska utveckling har ett stadsutvecklingsråd tillsatts. Rådet ska involveras i kommunens olika visionsoch programarbeten. För att ytterligare stärka Växjö som en attraktiv tillväxtmotor i den sydöstra delen av Sverige är en dragning av höghastighetsbanan med stationsläge i Växjö Västra av största vikt. Under året har Växjö lett arbetet med höghastighetsbanan inom ramen för nätverket Höghastighetsbanan. Ett inriktningsbeslut avseende dragningen väntas av Sverigeförhandlarna i början av 2016. Ringsberg och Kristineberg är ett centralt beläget område i Växjö med stor utvecklingspotential. En kommunövergripande arbetsgrupp har tillsatts för syftet är att utveckla området till ett kulturcentrum. Måluppfyllelsen bedöms som god. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats År 2015 ska 25 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 procent av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. De kommunala bolagen har färdigställt nio större byggprojekt varav fyra uppfyller träbyggnadsstrategin, vilket innebär 44 %. Analys och kommentar: Träbaserat byggande är en integrerad del i projektering och beställning av nybyggnation. Fyra av de kommunala bolagens nio färdigställda projekt, d.v.s. 44 %, uppfyller kraven enligt träbyggnadsstrategin. Dessa fyra är Växjöbostäders projekt Vallen och Passet vid Teleborgsskogen samt Vidingehems projekt i Ingelstad och Braås. Förutom bostäder pågår även byggnation av förskolan på Bredvik med träbaserat byggande. Målet för 2015 har uppnåtts. Förutom de kommunala projekten så har arbetet med externa aktörer inom Välle Broar fortsatt. Markanvisningsavtal har skrivits för två kvarter på Limnologen syd och bygglovet för kvarter Pelarsalen kommer att antas i januari 2016. Årsrapport 2015 KS 31 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Stadsplaneringen ska vara långsiktigt Riktlinjer för markanvisningar, hållbar. optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun har antagits. Strategiska markförvärv har genomförts och ytterligare markförhandlingar pågår. Kvalitetsprogram har används vid försäljning av mark på Vikaholm. Analys och kommentar: För att skapa en långsiktigt hållbar stadsutveckling måste kommunen arbeta med det tre perspektiven i hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk. Kommunfullmäktige har under 2015 antagit Riktlinjer för markanvisningar, optioner och exploateringsavtal i Växjö kommun. I dessa riktlinjer anges att bl.a. kriterier för mångfald i boendet, miljö, konkurrens och mångfald på marknaden samt gestaltning ska utgöra beslutsunderlag vid markanvisningstävlingar. Dessa kriterier främjar en hållbar stadsutveckling. För att stadsplaneringen på lång sikt ska vara hållbar krävs även att kommunen har god framförhållning avseende markförvärv. Genom en god planberedskap och en aktiv markpolitik kan kommunen tillgodose behovet av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål. Kommunens markinnehav i kombination med det kommunala planmonopolet är viktiga komponenter i kommunens arbete för en hållbar stads- och tätortsutveckling. Planeringskontoret har ett antal pågående förhandlingar med markägare i syfte att förvärva mer mark. Under 2015 har ett antal privata fastigheter köpts in för att bl.a. säkerställa framtida verksamhetsmark i Öjaby samt på Bredvik. Vid försäljning av tomtmark på Vikaholm används ett kvalitetsprogram för att tydligare definiera kraven avseende hållbarhetsfrågorna inom området. Mycket görs inom hållbarhetsområdet och måluppfyllelsen bedöms som god. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Segregationen i Växjö kommun ska minska. Boendesegrationsindex 2013 38,2 2014 38,4 Analys och kommentar: Det urbana utvecklingsarbetet i Araby erhöll december 2014 10,2 miljoner från staten i så kallade prestationsbaserade stimulansmedel. I ett öppet ansökningsförfarande har offentliga verksamheter och ideella föreningar bjudits in för att söka medel för insatser som främjar integration och stadsdelsutveckling i Araby, Braås, Lammhult och Teleborg. Det var ett stort antal ansökningar som kom in till integration-och mångfaldsberedningen och projekten rangordnades utifrån kriterierna i ansökningsförandet; snabb etablering, insatser som leder till full sysselsättning samt lika förutsättningar för barn och unga. Under 2015 har följande projekt beviljats medel; ungdomsarena Växjösommar, ambassadörsprojekt Värends räddningstjänst, Mackens upplevelsepresenter, Yalla Växjö, Årsrapport 2015 KS 32 (59)
brobryggarna, Företagarna i Växjö, landningsbanan och insatser för att söka projektmedel från bland annat EU. Vilka effekter de olika projekten har är för tidigt att säga eftersom de flesta påbörjades i sommar. Ungdomsarena Växjösommar har avslutats och projektet har varit lyckat. De aktörer som är aktiva på Araby är samstämmiga gällande det faktum att kommunens intensifierade och samordnade insatser under sommaren har lett till ökad trygghet och att den förstärkning som har gjorts genom urbana utvecklingsmedel har varit en förutsättning för att nå resultat. Att arbeta med trygghetsskapande insatser är ett långsiktigt arbete och resultat av ett enskilt projekt är svåra att mäta. Dock kan det konstateras att en ökad professionell vuxennärvaro under sommaren och loven ger ett omedelbart resultat för de barn och unga som kommunen kommer i kontakt med, samt förväntas generera effekter kopplade till barnens fortsatta skolgång. Ett bostadsförsörjningsprogram håller på att tas fram där segregationsfrågan vidare kommer att behandlas. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Invånarna i Växjö har tillgång till välfungerande nyttolokaler och anläggningar för kommunal service i närhet av sina bostäder. I Växjö har varje invånare i snitt tillgång till knappt 5 m2 hyrda ändamålslokaler. Denna storlek är i paritet med jämförda kommuner. Analys och kommentar: Befolkningsökningen är hög och utgörs till största delen av ett positivt födelsenetto och positivt invandringsnetto. En stark befolkningstillväxt ställer stora krav på kommunen att parallellt med en hög bostadsproduktion även tillskapa erforderliga ändamålslokaler såsom förskola, skola och idrottshallar mm. En lokalförsörjningsgrupp inom planeringskontoret har i uppgift att samordna behovet av ändamålslokaler. Ett lokalförsörjningsprogram för åren 2015 2023 har tagits fram under året för att tydligt lyfta dessa frågor. Jämförda kommuner har i snitt knappt 5 m2 hyrda ändamålslokaler per invånare. Växjö kommun ligger i paritet med detta. Måluppfyllelsen bedöms som god. Lokalförsörjningsgruppen har under året tagit fram ett lokalförsörjningsprogram som sträcker sig fram till 2023, för att ha framförhållning i arbetet med att möta upp det behov av ändamålslokaler som en växande kommun kräver. 6.2 FRAMTID En fortsatt stark befolkningsutveckling i Växjö och var stadens nya invånare bosätter sig har stor inverkan på utbyggnaden av bland annat bostadsområden, skolor, förskolor och äldreomsorg. Bostadsutbudet behöver i högre grad motsvara behovet och utvecklas på ett sådant sätt att fler Växjöbor kan efterfråga bostäderna. Vi står inför utmaningar om att planera för nya stadsutvecklingsprojekt och bygga bostäder, verksamheter och ändamålslokaler samtidigt som framkomligheten ska fungera och kraven på Europas grönaste stad ska tillgodoses. Att staden utvecklas attraktivt och hållbart blir allt viktigare för att attrahera människor och skapa en ökad tillväxt. Idrott, kultur och attraktiva boendemiljöer är exempel på faktorer som är viktiga för stadens långsiktiga utveckling och attraktionskraft. Årsrapport 2015 KS 33 (59)
Dagens flyktingsituation ställer och kommer att ställa stora krav på många olika delar av kommunens verksamhet, bl.a. att få fram boenden och bostäder i olika former. Att möta detta behov med ökad nyproduktion då betalningsförmågan inte alltid matchar boendekostnaden är svårt. Årsrapport 2015 KS 34 (59)
7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Medborgarna ska möta en kommun en kommunikation i alla sina kontakter med kommunens olika verksamheter. Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Det ska vara enkelt för medborgare att utföra ärenden och skicka in ansökningar till Växjö kommun på tidpunkter då det passar individen. Det ska bli enklare för förtroendevalda att arbeta och kommunicera digitalt. Tjänstemän ska arbeta mer standardiserat och effektivt till gagn för medborgarnas rättsäkerhet och förväntningar kring återkoppling. Betydelsen av god service och bemötande är en självklarhet för alla medarbetare. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska säkra och se till att alla medborgare får en rättvis och god kommunal service samt ett gott bemötande. Tillgång till makt och inflytande ska ske på lika villkor. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Ny sökmotor för extern webb Gillare Facebook: 3250 st (1265 st) Följare Twitter: 4062 st (3309 st) Följare Instagram: 2891 st (1633 st) Antal hanterade kontakter, kontaktcenter: 321 429 st (305 854 st) Totalt antal visningar MyNewsdesk: 40 311 st (23 390 st) (Största delen av ökningen beror på Växjö Lakers SM-guld) Antal besökare kommunens webbplats: 326 240 st varav - Invånare 281 836 st - Näringsliv 26 823 st Årsrapport 2015 KS 35 (59)
- E-tjänster och blanketter 17 581 st Antal besökare platsstartsidan: 120 451 st Växapp 2015: Antal sidvisningar 88 746 Antal besökare 29 572 Varav unika besökare 13 777 Analys och kommentar: En ny sökmotor är lanserad för kommunens webbplats. Denna underlättar tillgängligheten till den kommunala informationen exempelvis genom att föreslå ord så den som har svårt får hjälp. Klarspråksarbetet på kommunens webbplats har fortsatt. En ny lösning för tillfälliga och riktade kampanjer har tagits fram för kommunens huvudwebb. Växapp har lanserats med ny struktur, lättare överblick och tydligare layout. Nya kanaler som podcast är även det en anpassning mot målgrupp. Unginformationen har anpassats efter SKL:s riktlinjer för information via webb om PRIO- Information till unga om psykisk ohälsa (och vuxna, gäller även huvudwebben). Utvärderingsarbetet från SKL gav Växapp högsta betyg för detta. Växapp har varit en webbapplikation som endast fungerat via datorskärm. Under december gjordes hela sidan om till responsiv, då undersökningar visar att ungdomarna i allt större utsträckning söker sin information via mobil och/eller läsplatta. Detta kan vara en förklaring till de sjunkande siffrorna för sidan. Kommunen blir allt mer skicklig i att planera sin kommunikation, vilket gynnar tydlighet och tillgänglighet till våra medborgare. Det arbetssättet sprids. Goda exempel är stadsutvecklingsprojekten, med det kommunikativa flaggskeppet Stationsområdet i spetsen, som har lyckats skapa närhet och delaktighet i målgrupperna genom at bland annat prova nya kanaler. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Medborgarna ska möta en kommun en kommunikation i alla sina kontakter med kommunens olika verksamheter. Arbetet med att ta fram en kommunikationspolicy har pausats för att dockas in i det övergripande arbetet med styrdokumentet. Riktlinjer för sociala medier Medieriktlinjer Analys och kommentar: Arbetet med att ta fram en kommunikationspolicy beräknas återupptas under vintern 2016. Däremot har riktlinjer för sociala medier tagits fram liksom utveckling av medieriktlinjerna. Även den grafiska profilen har uppdaterats. Fortsatt samordning sker av kommunikatörernas arbete inom förvaltningsorganisationen för att säkra helhet. Samarbete sker även med bolagskommunikatörerna. Årsrapport 2015 KS 36 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. KKiK bemötande 77 % (70 %) Arbetet med att ta fram Riktlinjer för service och bemötande har pausats för att dockas in i det övergripande nya strukturarbetet. Analys och kommentar: Siffrorna för bemötande har ökat i årets SKL-undersökning och grundar sig i att kontaktcenter tar allt fler frågor och dess personal är speciellt utbildade i bemötande och de utvärderas kontinuerligt på både grupp och individnivå. En gemensam samtalsstruktur gör att det inte spelar någon roll vem medborgarna hamnar hos utan säkerställer samma höga service. Samtidigt får varje medborgare ett gott och professionellt bemötande. För att utvecklas och bli bättre ska varje kommunvägledare ha medlyssning en gång per månad. Arbetet med att ta fram Riktlinjer för service och bemötande beräknas återupptas i februari 2016. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Det ska vara enkelt för medborgare att utföra ärenden och skicka in ansökningar till Växjö kommun på tidpunkter då det passar individen. Fem nya e-tjänster lanserades under året och förbättrade versioner av några befintliga har gjorts. 49 % av alla medborgarförslag är inkomna via e-tjänst. Analys och kommentarer: De e-tjänster som lanserats under året har gjort skillnad på Växjö kommuns digitala utbud och medborgarens möjlighet till service. Statistik visar att både e-tjänster och Mina sidor används men ingen ny mätning har gjorts kring medborgarens upplevelse av tillgänglighet. Drygt 10.000 personer har valt att använda Växjö kommuns e-tjänster under året. Växjö kommun har medvetet inte fört något större informationskampanj kring e-tjänster och Mina sidor i avvaktan på att utbudet ska bli något större. Lanseringstakten av nya e-tjänster har varit lägre än planerat både på grund av teknisk komplexitet och att det varit problem hos leverantören. Antal aktiva e-tjänster på kommungemensamma e-tjänsteplattformen är tio stycken. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Det ska bli enklare för förtroendevalda att 100 % av nämnderna och bolagen arbeta och kommunicera digitalt. har digitala sammanträden som underlättar att kommunicera digitalt. Analys och kommentar: Läsplattor har distribuerats till samtliga förtroendevalda under maj månad. Instruktioner har delats ut om användande och efter behov har utbildning anordnats för att de förtroendevalda ska kunna ta del av de digitala handlingarna på ett effektivt sätt. Införandet har till viss del försvårats av tekniska problem under hösten. Samtliga nämnder och bolagen distribuerar nu handlingar till de förtroendevalda digitalt. Inom kommunkoncernen har vi i dagsläget olika lösningar för att distribuera handlingarna. För att underlätta för de förtroendevalda bör en enhetlig distributionslösning eftersträvas. Årsrapport 2015 KS 37 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Tjänstepersoner ska arbeta mer standardiserat och effektivt till gagn för medborgarnas rättssäkerhet och förväntningar kring återkoppling. 270 handläggare är användare i Ciceron Andel anslutna till sammanhållen ärendehantering, 81 % av nämnderna och bolagen. Analys och kommentar: De flesta nämnderna men ett fåtal av bolagen är anslutna till sammanhållen ärendehantering. Antalet handläggare som använder systemet har ökat under året. Antal användare i Ciceron har under året ökat med ytterligare 70 handläggare. Via Mina sidor kan medborgare följa ärendet för sitt medborgarförslag. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Betydelsen av god service och bemötande är en självklarhet för alla medarbetare. 5 av 8 förvaltningar använder kontaktcenter Totalt registrerade frågor 2015: 15579 st Besvarade förvaltning: 9062 st Besvarade KC: 6517 st Förfallna frågor inom uppställda mål: 121 st (sept-dec) Analys och kommentar: Under 2015 har Växjö kommun lagt till ytterligare tre förvaltningar i kontaktcenterprocessen. Sammanlagt använder nu fem av åtta förvaltningar kontaktcenter. För att effektivisera arbetet har en tydlig införandeprocess tagits fram. Extra information har gått ut för att säkra att alla använder sig av rätt e-postsignatur. Inför varje ledighet har ytterligare information skett för att säkra att medarbetarna hänvisar sig både vad det gäller telefoni, e-post men även i kontaktstödet Flexite. För att klara målet att svara på fler frågor i första kontakten har kontaktcenter stärkts upp med nya kommunvägledare med viktig kunskap från förvaltningarna. Kommunens kontaktcenter har också utökat sin språkkompetens. En medarbetare pratar arabiska och en praktikant från Framtid Kronoberg har stärkt upp med somaliska och arabiska. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras. God webbinformation: 85 % (85%) Tillgänglighet: 88,7 % (82 %) Servicegrad: 70,8 % (68 %) Analys och kommentar: Resultatet visar att arbete med kommunens kontaktcenter går åt rätt håll. Fokus under året har varit en snabbare införandetakt för förvaltningar i kommunens kontaktcenter. Detta har skett med befintlig personal, vilket egentligen borde ha lett till försämrade siffror. Årsrapport 2015 KS 38 (59)
Trenden visar på att kommunens kontaktcenter registrerar fler frågor och besvarar dem på plats utan att skicka vidare till förvaltning. Det sker dagliga mätningar i kommunens kontaktcenter och återrapporteras till berörd förvaltning med jämna intervaller. Tack vare det nya hänvisningssystemet Trio kan kommunen numera ta del av statistik som gör det möjligt att möta köerna på ett effektivare sätt med rätt bemanning vid rätt tidpunkt under dagen. Dessa åtgärder bidrar till att minska kötiderna. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska säkra och se till att alla medborgare får en rättvis och god kommunal service samt ett gott bemötande. Tillgång till makt och inflytande ska ske på Teckentolkning av fullmäktiges möte har genomförts, 100 % av de tillfrågade i utvärdering var nöjda med att mötet hade teckentolkats. lika villkor. Analys och kommentarer: För en god tillgänglighet och insyn över kommunal verksamhet finns tillgång till diarium på kommunens hemsida och fullmäktigemöten sänds över webb, tv och radio. 7 av 10 nämnder publicerar sina diarier på kommunens webbplats. På fullmäktiges sammanträde i april genomfördes teckenspråkstolkning av sammanträdet på prov. Beslut har tagits om att fullmäktig ska teckentolkas två gånger per år. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att delta i den nationella tillgänglighetsdatabasen (TD 2.0) 7.2 FRAMTID Kommunikationsforskning visar att kommunikationsarbete skapar mest värde med fokus på att för intern kommunikation rusta närmaste chef i dess kommunikation och för externt kommunikation rusta medarbetaren som möter våra intressenter. Växjö kommun är en stor arbetsplats med många kontaktytor. Kommunikationsarbete behöver därför framåt arbeta fram verktyg för det kommunikativa chefskapet och medarbetarskapet för att underlätta att göra rätt och styra helheten. Samtliga nämnder samt Växjö kommunföretag AB arbetar i samma plattform för distribution av handlingar till de förtroendevalda. Det underlättar och skapar effektivitet. I ett framtida scenario kan det vara lämpligt att även bolagen ansluter för att skapa ett kommunkoncerngemensamt arbetssätt. Effektiviteten och igenkänningsfaktorn kan också öka om fler ansluter till det sammanhållna ärendehanteringssystemet. Mallar, standardiserade processer och förbättrade beslutsunderlag ger vinster för verksamheten. Utvecklande av verktyg pågår för att steg för steg övergå till en helt digital ärendeprocess, från att ett ärende startar till avslut och arkivering. Handläggarpaket för utbildning och strävan efter en enhetlig handläggarprocess i kommunkoncernen kommer genomföras. Under 2016 kommer arbetet med att inventera lokaler och föra in uppgifter i den nationella tillgänglighetsdatabasen att påbörjas. Det innebär större möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få information om hur tillgängligheten ser ut på platser de vill besöka och det ger kommunkoncernen en bättre bild av hur tillgängligheten i kommunen ser ut. Stort förarbete har gjorts för flera e-tjänster och Mina sidor och detta ökar möjligheterna att kunna lansera ett antal nya nyttiga e-tjänster. Detta bedöms kunna göra stor skillnad på Växjö kommuns digitala utbud och medborgarens upplevelser av tillgänglighet och enkelhet i förehavande med Växjö kommun. Årsrapport 2015 KS 39 (59)
8. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedel vara minst 80 procent av de totala livsmedelsinköpen senast år 2020. Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst 25 procent senast år 2020. Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler, ska vara uppnått senast 2020. Växjö kommun som koncern ska ha upprättat en kemikalieplan senast år 2016. Den hårdgjorda ytan på Västra marks verksamhetsområde ska minska med minst 600 m2 mellan år 2013 och 2020. I Växjö stad ska andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar öka till 95 procent senast år 2020. Växjö kommun ska ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år 2016. Det ska finnas ett sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön samt Toftasjön senast år 2020. Överallt i Växjö kommun ska årsmedelvärdet av kvävedioxid understiga 15 µg/m3 luft. I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen per invånare minska med 65 procent mellan år 1993 och 2020. Växjö kommun ska vara fossilbränslefri senast år 2030. Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 2020. I Växjö kommun ska energianvändningen per invånare minska med 20 procent mellan år 2008 och 2020. I Växjö kommun ska biltrafiken minska till högst 630 mil per invånare och senast år 2020. Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent med kollektivtrafiken senast år 2020. 8.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats De kommunala kökens andel certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedelsinköp ska vara minst 50 % år 2015 Resultat 2015 var 48,3 % ekologisk och/eller närproducerad andel. 40,1 % av livsmedelsinköpen var ekologiska och 17,8 % av inköpen var närproducerade Årsrapport 2015 KS 40 (59)
Kommuninvånarnas andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedelsinköp ska vara minst 7 % år 2015 Senast tillgängliga utfall (2014) visade ett spann på 4-11 % Resultat för 2015 finns ännu inte tillgängligt Analys och kommentar: Måltidsenheten lagar mat från grunden av ekologiska och närproducerade råvaror där det är ekonomiskt rimligt och finns upphandlade råvaror. Planeringen för KRAV-certifiering av kommunala kök har påbörjats. Det summerade resultatet för ekologiskt och/eller närproducerat i de kommunala köken 2015 uppgick till 48 % (40 % ekologiskt och 18 % närproducerat). Närmare 10 % av inköpen var både ekologiska och närproducerade. 2014 2015 Ekologiskt 39,46 % 40,12 % Närproducerat 17,86 % 17,78 % Ekologiskt och närproducerat 10,83 % 9,57 % Ekologiskt och/eller närproducerat 46,5 % 48,3 % Även om ingen siffra finns framtagen för 2015 när det gäller invånarnas inköp av ekologiska livsmedel är det mycket som tyder på att intresset för ekologisk mat ökar i samhället. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunkoncernen ska inte Arbetet med kemikalieplanen har upphandla/köpa produkter/tjänster som aktualiserat frågan innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. År 2015 ska inventeringen ha påbörjats. Kommunkoncernen ska upprätta en kemikalieplan senast år 2016 Utkast till kemikalieplan har arbetats fram Analys och kommentar: Kommunen har ännu ingen fullständig bild över vad inköpta produkter innehåller för typer av kemikalier. I några fall har koncernen börjat titta på alternativ. Under året har det arbetats intensivt med att ta fram ett utkast till en kemikalieplan som ska kunna antas under 2016. Med den som underlag kommer det också bli enklare att använda nya rutiner i takt som nya upphandlingar och inköp genomförs. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Den hårdgjorda ytan på Västra marks Senast tillgängliga utfall (2013) var verksamhetsområde ska minska 1 627 963 m 2. Resultat för 2015 är ännu inte uppmätt, men bedöms vara oförändrad. Utredning om anläggande av så kallade raingardens har påbörjats Årsrapport 2015 KS 41 (59)
Analys och kommentar: Västra Mark är utpekat som en stadsdel där det är angeläget att minska den hårdgjorda ytan, för att på så vis bidra till minskad miljöbelastning som kan uppstå genom bland annat dagvatten. Till 2020 är målsättningen att minska den hårdgjorda ytan med 600 m 2 jämfört med det senaste uppmätta värdet från 2013. Trenden fram till och med 2013 var att den hårdgjorda ytan istället ökade, men under 2015 bedöms den hårdgjorda ytan vara oförändrad. Under 2015 startade en utredning om anläggande av raingardens som kan ta hand om dagvatten och bidra till ökad grönska. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen invånare i Växjö stad som har Senast tillgängliga utfall (2014) var högst 300 m till ett tillgängligt park- eller 90,5 %. naturområde större än en hektar ska vara Resultat för 2015 ännu inte minst 91 % år 2015 framtaget. Kommunkoncernen ska ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år 2016. Det ska finna ett sammanhängande rörelsestråk runt Växjösjöarna. Målet för 2015 är att enbart ha 12 000 m kvar att åtgärda Arbetet med riktlinjerna påbörjades under 2015 Senast tillgängliga utfall (2014) var 15 114 m återstående stråk. Stråk finns runt Växjösjön, Trummen och Södra Bergundasjön. Arbete pågår med Norra Bergundasjön Analys och kommentar: Även om det ännu inte finns ett resultat för år 2015 på hur stor andel av Växjös invånare som har nära till naturen, visar trenden mellan 2013 och 2014 på en ökning från 90 % till 90,5 %. Det bedöms att målet om att ha arbetat fram riktlinjer om förskolors och skolors gröna närmiljö senast år 2016 kommer att nås, då arbetet sattes igång under 2015. Sammanhängande stråk finns redan runt Växjösjön, Trummen och Södra Bergundasjön. En utveckling av stråket runt Norra Bergundasjön påbörjades i samband med stadsutvecklingsprojektet Bredvik under 2015. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Årsmedelvärdet av kvävedioxid ska vara Senast tillgängliga utfall (2014) var lägre än 15 µg/m 3 luft. 13,2 µg/m 3 luft. Resultat för 2015 finns inte framtaget Analys och kommentar: Växjö kommuns mål om halterna av kvävedioxid är mer ambitiöst än det nationella miljömålet. Mätningar görs årligen och under hela perioden 2008-2014 har årsmedelvärdet understigit 15 µg/m 3 luft alla år utom 2013. Även om Växjö har en god luftkvalitet med avseende på kvävedioxid nu, kan det försämras beroende på hur utvecklingen ser ut när det gäller tätare byggnation, färre grönytor och ökat antal dieselfordon. Årsrapport 2015 KS 42 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Koldioxidutsläppen per invånare ska minska Senaste utfall (2014) var en med minst 55 % till år 2015 jämfört med minskning med 48 %. 1993. Resultat för 2015 finns ännu inte tillgängligt. Kommunkoncernens koldioxidutsläpp ska minska. Senaste utfall (2014) för kommunstyrelsen var 1 334 ton. Resultat för 2015 finns ännu inte tillgängligt för kommunstyrelsen Analys och kommentar: Statistiken för koldioxidutsläppen i hela kommunen blir inte tillgängligt förrän under hösten. Resultatet för 2014 visar en utsläppsminskning på 48 % (att jämföra med målet 49 %). Igångsättningen av VEABs nya kraftvärmeblock tyder allt på att målet för 2015 kommer att uppnås. Mycket snart väntas även utsläppen från energisektorn att i princip vara fri från fossila koldioxidutsläpp. Utsläppen i transportsektorn minskar också, men inte alls lika kraftigt. Earth Week genomfördes för andra året i rad, en kraftsamling för klimat och miljö under tio dagar, med femtio aktiviteter och trettiofem arrangörer. Earth Week är ett bra sätt att nå invånare, företagare, studenter och elever. Linneuniversitetet, Sustainable Småland och Växjö kommun satte under Earth Week press på Sveriges regering och Europas kommuner genom att presentera en Växjödeklaration som uppmanar till handling för en fossilbränslefri framtid. Växjödeklarationen var samtidigt avstampet inför klimattoppmötet i Paris, COP21, som genomfördes i slutet av året och där kommunen fick stor synlighet. Kommunstyrelsens koldioxidutsläpp var 1 334 ton år 2014, en minskning med ca 100 ton jämfört med 2013. Målet på 300 ton missades därmed. Förklaringen är att målet utgick från att stadsbussarna använder biogas, men närmare 1 200 ton av utsläppen har sitt ursprung i stadsbussarnas användning av naturgas då det rått brist på biogas. Under 2015 ska merparten av denna naturgas ha bytts ut mot biogas, vilket medför en rejäl minskning. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Energianvändningen per invånare ska Senaste utfall (2014) var 12 % minska med minst 10 % jämfört med 2008. Resultat för 2015 finns ännu inte tillgängligt Analys och kommentar: Redan år 2014 hade en minskning med 12 % av energianvändningen per invånare uppnåtts. 2015 års mål har alltså uppnåtts i förtid. Överlag verkar det vara såväl tillförseln av energi för att producera fjärrvärme och el, som användningen av fjärrvärme och el, som har bidragit till de stora minskningarna. Årsrapport 2015 KS 43 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Biltrafiken i Växjö kommun ska minska till Senaste utfall (2014) var 660 mil maximalt 650 mil per invånare år 2015 per invånare Resultat för 2015 finns ännu inte tillgängligt. Andelen av kommuninvånarnas resor som sker till fots, med cykel eller med kollektivtrafik ska öka Senaste utfall (2014) var att 57 % av resorna utfördes med andra färdsätt än bil. Resultat för 2015 finns inte tillgängligt. Analys och kommentar: År 2014 var biltrafikarbetet 660 mil per invånare. Det är en svag ökning jämfört med de två tidigare åren, men samtidigt lägre än perioden 2008-2011. Samtidigt visar statistiken att körsträckan per bil minskar, vilket skulle kunna tyda på att invånarna fördelar sin körning på flera bilar. Uppföljningen av fördelningen på val av resesätt görs i samband med sällan förekommande större resvaneundersökningar och däremellan med frågor i medborgarenkäten. De båda undersökningarna blir inte helt jämförbara med varandra, och det är egentligen inte förrän efter nästa medborgarenkät 2016 som en slutsats kan dras. Siffror från 2015 visar såväl på ökad biltrafik som på ökad kollektivtrafik, men det är inte klart vad detta får för påverkan på andelen som reser på olika sätt. 8.2 FRAMTID Miljö- och klimatfrågorna får allt större uppmärksamhet globalt, inte minst för att vi verkligen börjar se effekter av höjda halter av klimatgaser i atmosfären. I klimatmötet i Paris, COP21, lyckades nationerna enas om ett gemensamt avtal, som ska begränsa klimatpåverkan. Sveriges regering har beslutat att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer och Växjö har gått ställt sig bakom regerings initiativ Fossilfritt Sverige. Samtidigt som klimatfrågan hamnat i strålkastarljuset, kommer allt mer signaler om att även andra miljöfrågor är kritiska. Den biologiska mångfalden minskar drastiskt i världen, allt fler kemikalier sprids på ett okontrollerat sätt och fosfor överutnyttjas, för att nämna några exempel. Den ökade globala medvetenheten förstärker slutsatsen att Växjös befintliga miljöarbete är angeläget. Växjö kan och bör fortsätta verka som en inspiratör och förebild för andra kommuner runt om i världen. För att Växjö ska vara en trovärdig sådan krävs att klimat- och miljöhänsyn verkligen tas i varje enskilt beslut. Årsrapport 2015 KS 44 (59)
9. Stöd och omsorg Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska främja social sammanhållning i ett interkulturellt samhälle. Användning av teknik som stöd för omsorgstagare och stöd för effektiva och säkra processer ska fortsätta utvecklas. Maten ska bidra till en god omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Måltidsenheten ska tillhandahålla mat som smakar gott, är en del av omsorgsverksamhetens helhet och serveras i en trivsam miljö. Maten ska vara säker och näringsriktig. 9.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska främja social Ett nytt mångfaldsprogram för sammanhållning i ett interkulturellt 2015-2025 har tagits fram. samhälle. Analys och kommentar: Arbetet med revideringen av Växjö kommunkoncernens mångfaldsprogram har genomförts. Kommunfullmäktige antog det nya mångfaldsprogrammet i december. Mångfaldsporgrammet är ett politiskt styrande dokument som ska implementeras i hela kommunkoncernen. Utgångspunkten i det nya mångfaldsprogrammet är att beskriva hur vi ska uppnå en sammanhållande kommun och skapa långsiktigt och systematiskt arbete med individen i fokus. Ett Växjö där alla växjöbor växer, utvecklas, älskar och lever utifrån sina egna önskemål och individuella förutsättningar som inte begränsas eller hindras av andras föreställningar om individens tillhörighet och bakgrund. Mångfaldsprogrammet är ett stöd för att motverka diskriminering i kommunens alla processer samt ett stöd för att uppfylla kommunens skyldigheter och ansvar i dessa frågor. Mångfaldsprogrammet är en viktig pusselbit i arbetet för ett hållbart Växjö, och är utgångspunkten för ett långsiktigt och systematiskt arbete i kommunen. Det uppmärksammar föreställningar om kön samt social, etnisk och religiös bakgrund, som begränsar den enskildes utveckling och leder till försämrade livschanser. Implementeringsplan för mångfaldsprogrammet kommer tas fram i syfte att förvekliga de mål och ambitioner som finns i programmet. Förutsättningar har skapats för att kunna främja sammanhållning i ett interkulturellt samhälle. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Årsrapport 2015 KS 45 (59)
Användning av teknik ska bidra till effektivare och säkrare stöd för omsorgstagare IT-enheten stödjer omsorgens satsning på teknik inom sin verksamhet. Pilot för mobil hemtjänst, pilot för digital vårdplanering samt trådlöst gästnät är några exempel Analys och kommentar: Samverkan sker kontinuerligt med omsorgsförvaltningen under året för att skapa gemensam plan. Flera nya tekniska lösningar utvecklas i samverkan. IT-enheten har under året haft en strategisk planering tillsammans med ledningen för omsorgsförvaltningen för att säkerställa att rätt teknik utvecklas utifrån omsorgens prioriterade behov. IT-enheten har varit delaktiga i design och uppstart av en pilot för mobil hemtjänst. Under året har IT-enheten även varit med och startat ett projekt kring digital vårdplanering tillsammans med omsorgsförvaltningen och Region Kronoberg. Tjänsten trådlöst gästnät, vilket varit efterfrågat av omsorgsförvaltningen, kan nu erbjudas. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Maten ska bidra till en god omsorg om äldre Måltids-nöjd-kundindex och funktionsnedsatta. Måltidsenheten ska Tycker att maten smakar bra; 66 tillhandahålla mat som smakar gott, är en (snitt Sverige 76) del av omsorgsverksamhetens helhet och Upplever måltiderna som en trevlig serveras i en trivsam miljö. Maten ska vara stund; 62 (snitt Sverige 69) säker och näringsriktig. Analys och kommentar: Måltidsenheten lagar och serverar maten så nära måltidsgästen och i tiden som det är möjligt med dagens köksstruktur. Två rätter erbjuds från måltidsenheten till både middag och kvällsmat dagligen. Sedan 1 januari 2015 erbjuds alla som har matdistribution två rätter att välja emellan till middag. Älgvägens kök, som lagar en stor del av måltiderna till omsorgens verksamhet, har under 2015 utvecklat och ökat matlagning från grunden. Matsedeln som används inom omsorgen är näringsberäknad. Växjös resultat angående maten (Från den nationella undersökningen Så tycker de om äldreomsorgen ) är klart lägre än riksgenomsnittet varför det är viktigt att fortsätta arbeta med att utveckla maten och måltidsupplevelsen för äldre och funktionsnedsatta i kommunen. En närmare analys av resultatet på de olika enheterna visar att resultaten ofta följs åt, om måltiderna upplevs som en trevlig stund tycker man att maten smakar bättre. 9.2 FRAMTID Måltidsenheten är en relativt ny organisation som kommer att omorganiseras under 2016. Syftet med omorganisationen är främst att förtydliga ansvar och skapa en organisation som klarar möta barn, elever och omsorgstagarnas behov och önskemål angående maten och matupplevelsen, men också att tillhandahålla säker och näringsriktig mat. Kommunfullmäktige kommer också under 2016 besluta om riktlinjer för köksstrukturen i kommunen, detta beslut kommer sannolikt innebära en förändrad köksstruktur i kommunen. Under 2016 kommer att projekt att genomföras tillsammans med omsorgsförvaltningen som fokuserar på att utveckla matupplevelsen hos omsorgstagare. Årsrapport 2015 KS 46 (59)
10. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska verka för att kommunala verksamheter ökar sin vardagssäkerhet. Kommunstyrelsen ska öka kommunens robusthet vid svåra påfrestningar och kriser. 10.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Andelen medborgare som känner sig trygga Trygghetsmätning sker i december ska öka. 2015. Resultat i februari 2016. Analys och kommentar: I SKL:s öppna jämförelser avseende trygghet och säkerhet mäts årligen utvecklingen för personskador, bränder i byggnad, våldsbrott och stöld- och tillgreppsbrott. Rapporten visar svag förbättring för samtliga variabler och sammantaget klättrade Växjö 14 placeringar i kommunrankingen och ligger nu på plats 196. Den trygghetsundersökning som genomförts omfattar hela Växjö kommun och även om Araby nu hamnat i fokus så är det viktigt att behålla helhetsperspektivet. I trygghetsundersökningar mäts i första hand oro att utsättas för brott av olika slag. Därför är polisens insatser och resurser, samt kommunens samverkan med dem, avgörande faktorer för utvecklingen inom målområdet. Inrättandet av en kommunpolis som skedde i slutet av 2015 bör vara en framgångsfaktor för det fortsatta arbetet. Polismyndigheten har nyligen utpekat Araby som ett av 14 områden i Sverige där särskilda polisresurser ska tillföras. En särskild polissatsning, med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten, skulle startas under 2015 men är uppskjuten till februari 2016. Under våren 2015 skedde ett antal anlagda bränder i kommunen, sommaren som följde var ovanligt lugn men den sociala oron blev åter tydlig under hösten. På annandag jul blev det oroligheter och våldsamt upplopp i Araby och polisen fick kalla på förstärkning från Kalmar, Skåne och Blekinge. Polisen blev beskjutna av fyrverkerier och stenar kastades. Oroligheterna pågick under två nätter och lugnade sedan ner sig. Årsrapport 2015 KS 47 (59)
Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska verka för att Projektet tjänstelegitimation är kommunala verksamheter ökar sin genomfört. vardagssäkerhet. Analys och kommentar: Under året drevs ett projekt för att kunna producera tjänstelegitimationer i egen regi. I det korta perspektivet tillgodoses nu behovet för framförallt omsorgens personal att kunna arbeta i sina verksamhetssystem. I det längre perspektivet möjliggör tjänstelegitimationen betydande säkerhetshöjningar inom IT-området samt säkerhet och trygghet gentemot kommunmedborgarna då personalen kan legitimera sig på ett enhetligt och säkert sätt. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska öka kommunens robusthet vid svåra påfrestningar och kriser. Under 2015 antogs ny risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Analys och kommentar: Resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) förväntas komma under 2016. Ett av besluten som följde av RSA:n är att alla förvaltningar och bolag ska ta fram krishanteringsplaner. Arbete och välfärd används som pilot i detta arbete och utbildning har genomförts i förvaltningens ledningsgrupp. Under hösten ökade flyktingströmmen till Sverige och det ställdes krav/önskemål på kommunen att ordna evakueringsplatser åt Migrationsverket. Detta krävde snabba beslut och flexibla lösningar vilket också prövade delar av kommunens krishanteringsförmåga. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att en kommunal handlingsplan mot våldsbejakande extremism ska tas fram. Sammantaget kan inga effekter konstaterats ännu av genomförda insatser, bedömningen är därför att måluppfyllelsen är oförändrad. 10.2 SÄKERHETSÅTGÄRDER UNDER ÅRET Åtgärd Budget Utfall Kommentar Tjänstelegitimation 632.000 Kommunledningsförvaltningen har under 2015 skapat förutsättningar för egen produktion av tjänstelegitimationer för hela koncernen. 10.3 FRAMTID Händelser nationellt och internationellt har påverkat målområdet under 2015 och de förväntas påverka under flera år framöver. Kriget i Syrien och situationen i Afghanistan med flera länder gjorde att flyktingströmmarna ökade kraftigt under hösten. Lokalt påverkade det genom en hög belastning på socialtjänst, överförmyndarnämnd och skola. Länsstyrelsen inrättade stab och ställde in flera planerade aktiviteter rörande krishanteringsarbete. Polisen fick omprioritera sina resurser inom regionen och fick skjuta på planerade åtgärder, bland annat den utlovade Årsrapport 2015 KS 48 (59)
Arabysatsningen. På flera håll i Sverige, bland annat i Ljungby, sattes fastigheter som var planerade som evakueringsboende för flyktingar, i brand. Kommunen fick sätta in extra bevakning på tilltänkta objekt. I oktober drabbades en skola i Trollhättan av ett vansinnesdåd och detta aktualiserade behov av att ta fram lokala handlingsplaner för dödligt våld i skolan. I november inträffade ett terrordåd i Paris och kort därefter bedömdes även Sverige ha en ökad risk för terrordåd (från en 3:a till en 4:a på en femgradig skala). Allt oftare inträffar allvarliga händelser på helger och nätter där kommunen behöver agera. Diskussion om inrättande av tjänsteman i beredskap på ledningsnivå pågår. På grund av det förändrade säkerhetsläget internationellt har Försvarsmakten fått nya direktiv kring Sveriges beredskap. Detta kommer att medföra nya uppgifter på kommunal nivå åren framöver. Årsrapport 2015 KS 49 (59)
11. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål Utbudet av evenemang och antalet besökare ska öka. Kommunstyrelsen ska främja folkhälsan genom implementering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn i enlighet med de prioriterade målområdena; Barn- och ungas uppväxtvillkor samt Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Växjö kommun ska följa den länsgemensamma folkhälsopolicyn med målet god och jämlik hälsa för alla. 11.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbudet av evenemang och antalet besökare ska öka. 2014 var det 57 evenemang 2015 var det 72 evenemang Analys och kommentar: Antalet evenemang har ökat. Jämfört antal uthyrda hotellrum mellan 2014-2015 fram till oktober månad så har det hyrts ut nästan 3000 fler rum 2015 jämfört med 2014. Ett strategiskt arbete med den nya mötes och evenemang strategin har inneburit en rejäl uppväxling på alla nivåer för besöksnäringen. Genom utnämningen Årets Matlandhuvudstad 2015 har Växjö kommun skapat en nationell mötesplats och väckt intresse för närodlande matproducenter dit konsumenterna kan komma under Mat2015. Ett stort antal aktiviteter har genomförts under året. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Kommunstyrelsen ska främja folkhälsan genom implementering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn i enlighet med de prioriterade målområdena; Barn- och ungas uppväxtvillkor samt Tobak, alkohol, dopning och spel. Växjö kommun ska följa den länsgemensamma folkhälsopolicyn med målet god och jämlik hälsa för alla. Länsgemensam folkhälsopolicy har implementerats Analys och kommentar: Insatser för genomförande av Länsgemensam folkhälsopolicy i Kronobergs Län, målområde barn och ungas uppväxtvillkor har sammanställts. Årsrapport 2015 KS 50 (59)
Folkhälsan i Växjö kommun är relativt oförändrad. Folkhälsan i Växjö kommun har ett gott utgångsläge med hög beräknad medellivslängd och en hög andel av befolkningen som uppger att de upplever god eller mycket god hälsa. I Växjö kommun uppger en ökande andel av befolkningen att de upplever god eller mycket god hälsa samtidigt som den beräknade medellivslängden ökar. Att en ökande andel av befolkningen har högskoleutbildning kan vara en viktig faktor till en växande andel av befolkningen har bra hälsa. Ohälsotal för män och kvinnor 2012-2014, en försämring över tid. Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Ohälsotalet Växjö (dagar/invånare/år) Män Kvinnor 19,2 23,6 18,6 23,1 18,5 23,0 11.2 FRAMTID Med bakgrund av insamlade data finns det anledning att särskilt uppmärksamma några områden med betydelse för folkhälsan: Psykisk ohälsa; Bland unga i riket, i åldern 16 24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest. I Kronobergs län har andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa ökat. I Växjö kommun ökar andelen kvinnor som söker kontakt med sjukvården och andelen kvinnor som får behandling av sömn- och lugnande medel ökar mera än i riket. En ökande andel kvinnor uppger i enkätsvar nedsatt psykiskt välbefinnande. Alkoholskador; Antalet vårdade för alkoholrelaterade sjukdomar har ökar för både män och kvinnor. Fallolyckor; Antalet fallolyckor ökar över 65 års ålder bland den ökande äldre befolkningen, särskilt i åldersgrupperna 65-69 år och över 85 år. Ungdomsarbetslöshet; Arbetslöshet påverkar hälsan. Arbetet med att stödja ungdomar till arbete eller studier är viktigt också för folkhälsan. Årsrapport 2015 KS 51 (59)
12. Verksamhetsuppföljning Under året har Växjö lett arbetet med höghastighetsbanan inom ramen för nätverket Höghastighetsbanan. Ett inriktningsbeslut avseende dragningen väntas av Sverigeförhandlarna i början av 2016. Beslut har tagits om att upprätta en gemensam översiktsplan för Alvesta och Växjö kommuner. Huvudsyftet är att redovisa översiktliga strategier, inriktningar och strukturer för den fysiska planeringen samt att starta och lägga grunden för en långsiktig process som leder till att de två kommunernas utvecklingspotentialer tas tillvara. En fördjupning av översiktsplanen för Ingelstad är under framtagande och har varit på utställning och med ett förväntat antagande under våren 2016. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Lammhult har påbörjats under hösten. Grönstrukturprogram är under framtagande för kommunens sex kommundelscentrar. Arbetet delfinansieras med statliga medel, Lokala naturvårdsprojekt (LONA). Under året har planeringskontoret lett arbetet i projektet Att genomföra översiktsplanen. Projektet är delfinansierat av Boverket. Slutredovisning sker i början på 2016. Lokalförsörjningsgruppen har under året tagit fram ett lokalförsörjningsprogram som sträcker sig fram till 2023, för att ha framförhållning i arbetet med att möta upp det behov av ändamålslokaler som en växande kommun kräver. Under 2015 har planeringskontoret startat upp arbetet med Seniorernas hus på Hovslund. Projektet skall vara klart efter sommaren 2016. Arbetet med ett nytt bostadsförsörjningsprogram har påbörjats. Detta ska användas som ett strategiskt planeringsdokument men även för att prioritera viktiga insatsområden för bostadsförsörjningen. Förändringar i Plan- och bygglagen och Miljöbalken avseende nya bullerregler trädde i kraft 1 jan 2015. Detta öppnar upp möjligheten att framöver bygga fler bostäder i områden där det hittills inte varit möjligt. EU-projektet READY (ett projekt med bland annat innovativ energieffektivisering av lägenheter i Araby i samverkan med Århus och Kaunas) har startat under våren. Den första fasen innebär framtagande av tekniska specifikationer för de innovativa delarna i projektet. Ett ettårigt Vinnovafinansierat projekt med målet att utveckla konceptet för Växjö Återbruksby har genomförts. Under projektet har konceptet för återbruksbyn utvecklats och en projektplan för implementering tagits fram. I juni tog kommunfullmäktige beslutet att finansiera primär infrastruktur och byggnader i återbruksbyn från och med 2016 års budget. Anläggningen beräknas stå klar under andra halvan av 2017 och ansvaret för återbruksbyn läggs på tekniska nämnden. Under året har arbetet med en VA-plan framförallt fokuserat på att fastställa prioriteringsordning på hussamlingar på landsbygden där det idag är bristfälliga VA-lösningar, samt framtagandet av Årsrapport 2015 KS 52 (59)
handlingsplaner för områden som berörs av framtida exploatering. En VA-policy, som del av VA-planen, beslutades under hösten. Planeringskontoret har tillsammans med tekniska förvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret och stadsbyggnadskontoret sammanställt ett yttrande över Vattenmyndighets remiss om åtgärdsprogram, förvaltningsplan m m och därmed bidragit till att föra en konstruktiv debatt tillsammans med SKL och Svenskt vatten. Planeringskontoret har förberett och fått gehör för en ny finansieringsmodell för Mörrumsåns vattenråd vilket kommer bidra till ett mer välfungerande och mer solidariskt finansierat kansli. Kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt för att vi ska komma allt närmare de övergripande målen för miljö, energi och trafik. En viktig del i arbetet är att Växjös medborgare och näringsliv känner engagemang för frågorna och vill vara med i det gemensamma arbetet för en allt mer hållbar kommun. Earth Week genomfördes för andra året i rad, en kraftsamling för klimat och miljö under tio dagar, med femtio aktiviteter och trettiofem arrangörer. Earth Week är ett bra sätt att nå invånare, företagare, studenter och elever. Kommunen arrangerade tillsammans med Sustainable Småland en konferens med rubrik Fossilbränslefritt Växjö 2030. Kommunen arrangerade också, tillsammans med Världsnaturfonden, en eftermiddag där elever i Växjö fick presentera och diskutera sina visioner för Växjö 2030. Kommunen arrangerade också en tvådagars Earth Week-mässa för Växjös medborgare med talartorg och fyrtio utställare. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Linneuniversitetet, Sustainable Småland och Växjö kommun satte under Earth Week press på Sveriges regering och Europas kommuner genom att presentera en Växjödeklaration som uppmanar till handling för en fossilbränslefri framtid. Växjödeklarationen mottogs av miljöministerns statssekreterare och VD:n för det Europeiska nätverket Energy Cities. Växjödeklarationen var samtidigt avstampet inför klimattoppmötet i Paris, COP21, som genomfördes i slutet av året. Representanter från Växjö har åtskilliga gånger fått presentera kommunens miljöarbete under hösten och Växjö har synts i såväl nationell som internationell media flertalet gånger. Kommunen fick också stor synlighet på flera sessioner under själva klimattoppmötet, där vi har påverkat globalt för en fossilbränslefri framtid. Kommunledningsförvaltningen är miljödiplomerad och en miljöutbildning har genomförts i februari för nyanställda på kommunledningsförvaltningen och personal som tidigare missat tillfället, vilket är ett krav för miljödiplomerade arbetsplatser. Arbete med En väg in för föreningar har vidtagits under 2015 genom utredning av möjligheten att överföra handläggning av bidragsansökningar till annan utförare/förvaltning för en eventuell framtida samlad handläggning. Ett inledande arbete har även påbörjats för att se till möjligheten att göra fler bidragsansökningar till e-tjänster för en väg in. Måltidsenheten bildades 1 januari 2015 och ingår i kommunstyrelsens verksamheter. I år har ett besparingskrav på 5 mkr funnits inom måltidsorganisationen. Årsrapport 2015 KS 53 (59)
Bilaga 1: Intern kontroll De övergripande kontrollområdena enligt den interna kontrollplanen 2015 har granskats och redovisas enligt nedan. En samlad bedömning av intern kontroll genomförd under året är att rutinerna fungerar bra och inga dokumenterade rutinbeskrivningar saknas. Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) 1. Hur säkerställs att inköp inte görs utanför ramavtal? Ja Nej Granskning visar att det finns fungerande rutiner för avtalskontroll inom förvaltningen vad gäller avtal som slutits efter formell upphandling enligt LOU. Varje kontor/enhet har ansvar för att se över avtal som exempelvis genomförts genom direktupphandling. Det finns sedan tidigare framtagna rutiner. Vad gäller alla avtal som går via upphandlingsenheten finns rutiner och systemstöd när avtal löper ut. Ja 2. Hur säkerställs att alla medel söks från migrationsverket som kommunen har rätt till? Ja Nej Granskningen visar att förvaltningens verksamhet inte har statsbidrag att söka från Migrationsverket. Ja Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) 3. Samverkansavtalet Ja Nej De viktigaste ärendena/besluten som behandlats i samverkansgruppen är samtliga av karaktären mindre organisationsförändringar. Arbetsmiljöperspektivet har vägts in främst ur chefsperspektiv. Ja Årsrapport 2015 KS 54 (59)
Kontrollområde: Rutinen fungerar Rutinen fungerar, men är i behov av utveckling Dokumenterad rutinbeskrivning saknas Konstaterade avvikelser mot rutinen Förslag till åtgärder Kontrollerna har genomförts i enlighet med antagen plan: (Ja/Nej, Avvikelser från planen:) 4. Ekonomiska transaktioner Ja Nej I granskning av ekonomiska transaktioner ingår för närvarande elva olika delmoment/processer som valts ut av ekonomikontoret enligt en särskild bilaga. Samtliga utvalda ekonomiska processer har under året granskats inom förvaltningen. Rutinerna för utvalda ekonomiska transaktioner fungerar tillfredsställande. Ytterligare information kan vara nödvändig i vissa fall för att förtydliga rutinerna. I samband med implementering av nytt system har det gjorts genomgång av ekonomiska transaktioner. Rutinen för behörighetsattest bedöms förbättras då bokföringsorder med få undantag kommer attesteras elektroniskt i det nya ekonomisystemet. Med denna nya rutin kommer behörighetsattest hanteras med automatik. Ekonomikontoret har ett övergripande ansvar för några av kontrollmomenten och granskar hela kommunen. Dokumentation av granskningarna sparas centralt. Avstämning och stickprov kommer även fortsättningsvis att genomföras och granskning av ekonomiska transaktioner fortsätter i kommande årliga interna kontrollplaner. Ja Årsrapport 2015 KS 55 (59)
Bilaga 2: Hyres- leasingavtal OPERATIONELL LEASING - HYRESAVTAL BOKSLUT 2015 NÄMND: Kommunstyrelsen HYRESAVTAL - BOLAG AVTAL INOM 1 ÅR INOM 5 ÅR EFTER 5 ÅR LOKAL GILTIGT ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017-2021 ÅR 2022- TOM BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) BELOPP (tkr) 4134.01.L03-03 Vöfab 2016-12-31 33 33 165 Fagrabäcksväg 7 "teknikutrymme" 4221.01.L104-06 Vöfab 2016-12-31 7 063 7 174 35 870 Huvudkontraktet kv Ansgarius 4221.01.L004-05 Vöfab 2016-12-31 42 42 210 förråd kv Ansgarius 4221.01.L4-05 Vöfab 2016-12-31 83 83 415 garage kv Ansgarius 4221.01.L015-03 Vöfab 2016-12-31 5 5 25 förråd 315 A 4221.01.L012-02 Vöfab 2016-12-31 1 1 5 förråd 303 IT 4008.01.L02-03 Vöfab 2017-12-31 892 892 4 460 Vallhagen förskottering 1138-001 Växjö- 2017-05-31 441 441 221 Tuvanäsväg 10 bostäder Café Tuvan Teleborgs slott Videum 2020-06-30 500 500 1 750 4011.01.L01-01 Vöfab 2029-12-31 3 470 3 470 17 350 27 760 Pinnmon 4013.01.L01-01 Vöfab 2035-12-31 1 596 1 596 7 980 22 344 Utvandrarnas Hus 6703.06.L05-03 Vöfab 2020-03-31 1 000 500 1 625 Värendsvallen 4012.01.L06-01 Vöfab 2039-12-31 2 670 2 670 13 350 48 060 Smålands Museum Rättaren 8 LTB 2016-12-31 296 296 1 480 förvaltning AB 437-74151 CA 2017-12-31 132 132 132 Bokelundsv 13 C Arabybostäder SUMMA 18 224 17 835 85 038 98 164 Årsrapport 2015 KS 56 (59)
Bilaga 3: Inventarieförteckning Enligt anvisningarna ska det finnas inventarieförteckning på varje kontor/enhet. En förteckning av kommunstyrelsens inventarier sammanställs sedan hösten 2015 och är i stort sett komplett. Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2015 (uppdrag som givits i Budget 2015 är inte medräknade) Beslut Beskrivning Vidtagen åtgärd 177/2015 Uppdrag att ta med förslaget om en vinterträdgård i det pågående arbetet med ett program för gestaltning och fysisk miljö för området Ringsberg, som beslutades av kommunstyrelsen i 123/2015 146/2015 Uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda Växjö curlingklubb annan plats för curlinghall. 230/2015 Uppdrar att fastställa riktlinjer för representation inom kommunens samverkansråd samt organisation kring direktmöten och tillgänglighetslinjen. 95/2015 Uppdrag att genomföra en översyn av överförmyndarnämndens verksamhet 107/2015 Uppdrag att under 2015 ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Detta ska bland annat innehålla en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. 107/2015 Uppdrag att under 2015 ta fram en mall för krishanteringsplaner på nämnds och styrelsenivå och en handledning för framtagandet av dessa. 7/2015 Uppdrag att tillsammans med studentkåren, universitetet och VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att införa en bostadsgaranti för studenter. 92/2015 Uppdrag att till mångfaldsprogrammet ha tillgänglighetsfrågor i beaktande. 294/2105 Uppdrag att via Institutet för lokal och regional demokrati undersöka möjligheterna till projektsamarbete med en kommun i något av dessa bägge länder. 296/2015 Uppdrar att tillsammans med byggnadsnämnden se över eventuella förenklingar som Växjö kommun kan göra för att öka byggandet av bostäder. Uppdraget har införlivats i arbetet med att ta fram ett program för gestaltningen av Ringsberg som kommunstyrelsen beslutat om i 123/2015. En tomt har erbjudits klubben som valt att inte ta den i anspråk. Uppdraget avslutat. Beslut bör kunna fattas på KF i februari eller mars. Arbete pågår. Utredning beräknas kunna vara klar i februari. Beslutas av KS i janauri. Beräknas vara klart januarifebruari. Beräknas vara klart januarifebruari. Mångfaldsprogrammet antaget av KF i december 2015. Beslut om verkställighet på KSAU i januari. Beslut om verkställighet på KSAU i januari. Årsrapport 2015 KS 57 (59)
Ej verkställda uppdrag som är äldre än ett år redovisas nedan 30/2011 Uppdrag att i samråd med Kulturparken Småland AB genomföra en förstudie om designoch möbelmuséum i Lammhult. Kommunledningsförvaltningen följer utvecklingen i Lammhult Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen Bolag: Växjö fastighetsförvaltning AB Fordran Skuld Konto: 171 Förutbetald hyra 5 566 Bolag: Videum AB Fordran Skuld Konto: 171 Förutbetald hyra 250 Bolag: Smaland airport Fordran Skuld Konto: 171 Förutbetald bidrag 4 200 Bolag: Växjöbostäder AB Fordran Skuld Konto: 171 Förutbetald hyra 37 Bolag: Växjökommunföretag AB Fordran Skuld Konto: 175 Upplupen intäkt 3 Årsrapport 2015 KS 58 (59)
Årsrapport 2015 KS 59 (59)
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. KS totalt Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 Politisk verksamhet -639 10 145 11 330 745 10 585-440 10 190 Externa utgifter/bidrag -1 379 29 886 30 160 3 465 26 695 3 191 27 986 Kommunledningsförvaltning 4 975 183 739 332 917 152 660 180 257 3 482 185 876 Måltidsenheten 0 135 085 203 726 59 395 144 331-9 246 125 085 Fastighetsförsäljning 0 0 0 0 0 Extraordinära händelser 0 0 0 0 0 Totalt 2 957 358 855 578 133 216 265 361 868-3 013 349 137 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Politisk verksamhet Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 1013 Kommunstyrelsen -589 9 969 11 187 745 10 442-473 9 969 10135 Brottsföreb./trygghetsråd -23 25 0 0 0 25 25 10136 KS samverkansråd 18 151 85 0 85 66 151 10138 Mångfaldspris -45 0 58 0 58-58 45 Summa -639 10 145 11 330 745 10 585-440 10 190 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Fastighetsköp/försäljning Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 Summa 0 0 0 0 0 0 0 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Extraordinära händelser Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 Summa 0 0 0 0 0 0 0 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Externa utgifter & bidrag Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 162 Medlemsbidrag SKL mfl -1 204 1 951 2 203 184 2 019-68 1 951 3212 Samlingslokaler -7 3 423 3 299 0 3 299 124 3 423 3513 Växjö teater AB 1 900 1 900 0 0 0 1 900 0 821 Flygplats 0 4 200 4 200 0 4 200 0 4 200 822 Kollektivtrafik -2 544 0 304 443-139 139 0 8221 Särskild kollektivtrafik 476 18 412 20 154 2 838 17 316 1 096 18 412 Summa -1 379 29 886 30 160 3 465 26 695 3 191 27 986 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Förvaltningsledning Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 2042 HPC -2 330 1 000 2 242 0 2 242-1 242 500 2491 Stadsförnyelse 1 051 2 000 1646 0 1 646 354 2 000 2492 Klimatåtgärder cykelvägplan 792 1 300 759 0 759 541 1 300 2493 Klimatåtgärder busstrafik 790 1 000 764 0 764 236 1 000 313 Arenastaden -1 994 27 506 29 500 0 29 500-1 994 27 506 35 Externa bidrag mm 1 700 2 772 3 625 470 3 155-383 2 772 35 Smålands museum 0 2 769 2 720 0 2 720 49 2 769 35 Utvandrarnas hus 743 2 478 1 596 0 1 596 882 2 478 712 Strategi och ledning 344 8 970 6 715 155 6 560 2 410 8 977 712 Resurstillskott 0 6 100 6 102 0 6 102-2 10 000 723 Bredband 10 600 35 0 35 565 600 723 e-tjänster/e-förvaltning -386 2 000 2 525 0 2 525-525 2 000 723 e-arkiv/e-förvaltning 630 3 000 1 665 0 1 665 1 335 3 000 731 Lokalanpassning 6 6 358 6 292 795 5 497 861 6 358 731 Teleborgs slott 0 500 500 0 500 0 500 Summa 1 356 68 353 66 686 1 420 65 266 3 087 71 760 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Utvecklingsenheten Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7122 Utvecklingsenhet 433 4 013 3 914 210 3 704 309 3 983 Summa 433 4 013 3 914 210 3 704 309 3 983 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Juridisk enhet Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7123 Juridisk funktion 152 1 587 2 947 1 565 1 382 205 1 567 Summa 152 1 587 2 947 1 565 1 382 205 1 567 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Säkerhetsfunktion Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 278 Trygghet/säkerhet 301 1 215 3 839 2 921 918 297 1 175 722 Kommunförsäkring mm 257 480 5 631 5 314 317 163 480 Summa 558 1 695 9 470 8 235 1 235 460 1 655 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Planeringskontor Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 2012 Gemensam planeringsvht -219 4 454 6 356 321 6 035-1 581 4 374 2014 Strategisk miljöarbete -108 3 474 5 787 2 225 3 562-88 3 474 20142 Klimatkonto 0 0 274 274 0 0 0 20143 Utsläppsrätter 0 0 18 18 0 0 0 20144 Projektutveckling 67 155 829 783 46 109 155 2015 Energirådgivning -2 0 562 345 217-217 0 2041 Mark- och exploatering 1 505-8 306 8 161 16 479-8 318 12-8 306 736 Lokalförsörjningsgrupp 392 3 428 3 100 100 3 000 428 3 428 Internationella projekt 18117 103 0 1 494 1 531-37 37 0 Summa 1 738 3 205 26 581 22 076 4 505-1 300 3 125 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Ekonomikontor Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7111 Ekonomiadm 1 119 9 147 9 932 2 991 6 941 2 206 9 047 7113 Ekonomisystem -1 004 0 3 179 904 2 275-2 275 0 Summa 115 9 147 13 111 3 895 9 216-69 9 047 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Kommunkansli Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 141 Kommunkansli 198 5 630 5 373 381 4 992 638 5 570 151 Kansli överförmyndarverksamhet -284 1 776 2 430 549 1 881-105 1 776 7124 Kommunarkiv 55 4 929 5 797 718 5 079-150 4 929 Summa -31 12 335 13 600 1 648 11 952 383 12 275 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Personalkontor Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7131 Personaladministration -1 201 5 733 6 933 580 6 353-620 5 493 71311 Löneadministration 953 10 355 11 367 466 10 901-546 10 355 71312 Personalutveckling 193 1 783 1 494 0 1 494 289 1 783 7132 Företagshälsovård/dakapo 24 125 725 522 203-78 125 71321 Kommunhälsan -672 6 673 8 361 1 250 7 111-438 6 653 71326 Folkhälsa 47 798 685 0 685 113 798 7134* Personalutveckling 33 1 220 1 321 751 570 650 1 220 71352 Fackliga företrädare 410 3 612 3 485 192 3 293 319 3 212 7136 Rekryteringscenter 0 1 187 982 37 945 242 1 187 652 Enskilt utvecklingsprogram 681 1 999 1 342 0 1 342 657 1 999 Summa 468 33 485 36 695 3 798 32 897 588 32 825 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Näringslivskontor Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 221 Näringslivsservice -1 265 6 727 7 043 61 6 982-255 6 647 221 Evenemangsbidrag, samarbetsavtal 437 917 2 143 676 1 467-550 917 221 Nyhetsbrev, marknadsföring 8 500 822 0 822-322 500 221 Nätverk kompentsförsörjning 128 300 221 0 221 79 300 221 Frukostträffar 94 200 137 0 137 63 200 223 Landsbygdssamordning, byapeng -236 2 103 2 486 128 2 358-255 2 103 23 Turistbyrå/Växjö & CO -422 3 954 3 957 0 3 957-3 3 954 62 Social företagande 402 1 744 1 381 0 1 381 363 1 744 Summa -854 16 445 18 190 865 17 325-880 16 365 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Kommunikationsenhet Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 715 Allmän information -535 5 291 8 212 3 228 4 984 307 5 371 7321 Vaktmästeri -314 3 219 4 857 954 3 903-684 3 219 7322 Tryckeri 209 1 009 1 628 953 675 334 1 009 733 Kontaktcenter -699 4 275 6 361 1 510 4 851-576 4 275 Summa -1 339 13 794 21 058 6 645 14 413-619 13 874 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Upphandlingsenhet Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7161 Upphandling 1 078 1 188 8 135 7 020 1 115 73 1 108 721 Centralupphandling 23 27 2 0 2 25 27 Summa 1 101 1 215 8 137 7 020 1 117 98 1 135 KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- IT-enhet Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7231 Ledning och utveckling 1 329-22 183 71 771 91 957-20 186-1 997-22 383 7232 Servicedesk -166 6 994 7 396 516 6 880 114 6 994 7233 Kund och ekonomi -89 5 016 5 024 4 5 020-4 5 016 7234 Infrastruktur 818 5 130 4 682 0 4 682 448 5 130 72343 Nät/kommunikation -334 10 750 12 342 2 644 9 698 1 052 10 750 7235 Klient och system -280 7 268 6 798 162 6 636 632 7 268 7236 Arkitekt 0 5 490 4 515 0 4 515 975 5 490 Summa 1 278 18 465 112 528 95 283 17 245 1 220 18 265 Bilaga 12.6
KOMMUNSTYRELSENS BOKSLUT 2015 OCH BUDGET 2016 PER KONTOR/ENHET OCH VERKSAMHET. Verk- Måltidsenheten Bokslut Budget Bokslut 2015 Bokslut Budget samhet 2014 2015 Kostnad Intäkt Netto 2015 2016 7115 Ledning och utveckling 5 200 5 143 0 5 143 57 5 200 Besparing -5 000 0 0 0-5 000-15 000 407/440 Förskole/grundskolekök 103 218 110 791 6 571 104 220-1 002 102 929 450 Gymnasiekök 12 559 14 792 1 161 13 631-1 072 12 576 74 Omsorgskök 19 108 68 161 46 802 21 359-2 251 19 380 Intraprenad Gustavslund 0 4 839 4 861-22 22 0 Summa 135 085 203 726 59 395 144 331-9 246 125 085 Bilaga 12.6
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 73 Dnr 2015-00650 Medborgarförslag om att utreda och bygga ett gemensamhetsboende i Växjö Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att kommunen är positiv till byggandet av bostäder med upplåtelseformerna kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. Bakgrund Ett medborgarförslag om att utreda och bygga gemensamhetsboende med kooperativ hyresrätt har kommit in från Karin Green och Karin Vikström. Förslagsställarna menar att det i Växjö finns efterfrågan på nya boendeformer och att under senare år har en modern variant av gemensamhetsboende växt fram, både i Sverige och utomlands, inte sällan med profil mot människor i andra halvan av livet med upplåtelseform kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. De nya gemensamhetsboendena kombinerar det bästa från de äldre kollektivhusen med kraven på en egen privat bostad skriver förslagsställarna. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att styrelsen för Växjö kommunföretag AB har konstaterat att uppdraget att verka för denna typ av projekt redan är givet i kommunfullmäktiges budget för 2016. Styrelsen är därför positiva till förslaget men ett eventuellt byggande av denna typ av boende beslutas först efter att efterfrågan klarlagts. I Växjö kommuns budget för 2016 skriver fullmäktige att man ska verka för nya bostadskoncept på marknaden och utveckla nya former för boende i Växjö, till exempel hyrköp, ägarlägenheter och kooperativa boendeformer. Kommunledingsförvaltningen instämmer i styrelsen för Växjö Kommunföretag AB:s yttrande och har i övrigt inga ytterligare synpunkter. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att kommunen är positiv till byggandet av bostäder med upplåtelseformerna kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. 1 (2)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Gunnar Storbjörks yrkande. 2 (2)
ÄRENDE Dnr KS 2015-00650 2016-01-13 Paul Herbertsson planeringschef Tel. 0470-415 33 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att utreda och bygga ett gemensamhetsboende i Växjö Bakgrund Ett medborgarförslag om att utreda och bygga gemensamhetsboende med kooperativ hyresrätt har kommit in från Karin Green och Karin Vikström. Förslagsställarna menar att det i Växjö finns efterfrågan på nya boendeformer och att under senare år har en modern variant av gemensamhetsboende växt fram, både i Sverige och utomlands, inte sällan med profil mot människor i andra halvan av livet med upplåtelseform kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. De nya gemensamhetsboendena kombinerar det bästa från de äldre kollektivhusen med kraven på en egen privat bostad skriver förslagsställarna. Synpunkter Styrelsen för Växjö kommunföretag AB Styrelsen konstaterar att uppdraget att verka för denna typ av projekt redan är givet i kommunfullmäktiges budget för 2016. Styrelsen är därför positiva till förslaget men ett eventuellt byggande av denna typ av boende beslutas först efter att efterfrågan klarlagts. Kommunledningsförvaltningens bedömning I Växjö kommuns budget för 2016 skriver fullmäktige att man ska verka för nya bostadskoncept på marknaden och utveckla nya former för boende i Växjö, till exempel hyrköp, ägarlägenheter och kooperativa boendeformer. Kommunledingsförvaltningen instämmer i Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB:s yttrande och har i övrigt inga ytterligare synpunkter. Beslutet skickas till kommunfullmäktige Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post paul.herbertsson@vaxjo.se www.vaxjo.se
STYRELSEPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: 556602-4641 2015-10-22 148 Dnr 2015-00048 Remiss från kommunstyrelsen av Medborgarförslag om att utreda och bygga ett gemensamhetsboende i Växjö Styrelsens beslut Styrelsen konstaterar att uppdraget att verka för denna typ av projekt redan är givet i kommunfullmäktiges budget för 2016. Styrelsen är därför positiva till förslaget men ett eventuellt byggande av denna typ av boende beslutas först efter att efterfrågan klarlagts. Bakgrund Ett medborgarförslag om att utreda och bygga gemensamhetsboende med kooperativ hyresrätt har kommit in från Karin Green och Karin Vikström. Förslagsställarna menar att det i Växjö finns efterfrågan på nya boendeformer och att under senare år har en modern variant av gemensamhetsboende växt fram, både i Sverige och utomlands, inte sällan med profil mot människor i andra halvan av livet med upplåtelseform kooperativ hyresrätt och byggemenskaper. De nya gemensamhetsboendena kombinerar det bästa från de äldre kollektivhusen med kraven på en egen privat bostad skriver förslagsställarna. Beslutsunderlag Vice VD har i en skrivelse den 9 oktober 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en motion till kommunfullmäktige från vänsterpartiet behandlades 2013-04-23 och kommunfullmäktiges beslut vid den tidpunkten var att man besvarade motionen med att det nya bostadskösystemet kommer att ge en bild av hur efterfrågan på kollektivboende ser ut. Om efterfrågan är tillräckligt stor så kommer byggnation av hus med gemensamhetsutrymmen att prövas. I dagsläget kan man inte ur bostadskösystemet utläsa vilken efterfrågan på denna typ av boende som finns i Växjö. Privata alternativ tas nu fram i Växjö där konceptet Bovieran är ett exempel på gemensamhetsboende som planeras att byggas i området Torparängen på Teleborg. Utmaningen i sådana upplägg är att hitta rimliga hyresnivåer eftersom gemensamhetsutrymmena i princip måste finansieras och belasta hyran. 1(0)
STYRELSEPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: 556602-4641 2015-10-22 I Växjö kommuns budget för 2016 skriver fullmäktige att man ska verka för nya bostadskoncept på marknaden och utveckla nya former för boende i Växjö, till exempel hyrköp, ägarlägenheter och kooperativa boendeformer. Yrkanden Maria Carlsson (S): Styrelsen konstaterar att uppdraget att verka för denna typ av projekt redan är givet i kommunfullmäktiges budget för 2016. Styrelsen är därför positiva till förslaget men ett eventuellt byggande av denna typ av boende beslutas först efter att efterfrågan klarlagts. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att styrelsen beslutar enligt Maria Carlssons yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2(0)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-11 41 Dnr 2015-00813 Motion om högskolebehörighet som standard på Växjös kommunala gymnasieskolor- Åsa Karlsson Björkmarker (S) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunen avvaktar resultatet av den nationella utredning som pågår på området. Bakgrund Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion den 29 oktober 2015 föreslagit att högskolebehörighet blir standard på alla program på Växjös kommunala gymnasieskolor genom att kurser som ger grundläggande högskolebehörighet alltid ska finnas inlagt i studieplanen på alla program. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden har i 197/2015 yttrat sig över motionen. Av beslutet framgår att nämnden föreslår att motionen avslås med hänvisning till dels att man vill avvakta utfallet av den nationella utredning som pågår, dels att man i grunden inte delar motionärens åsikter och att förslaget snarare riskerar att öka avhoppen och bidra till en ökad utslagningseffekt. Yrkanden Per Schöldberg (C): Kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunen avvaktar resultatet av den nationella utredning som pågår på området. Åsa Karlsson Björkmarker (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. 1 (1)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-12-16 197 Dnr 2015-00878 Motion om högskolebehörighet på alla program Utbildningsnämndens beslut Nämnden avslår motionen med hänvisning till dels att vi avvaktar utfallet av den nationella utredning som pågår, dels att vi i grunden inte delar motionärens åsikter och att förslaget snarare riskerar att öka avhoppen och bidra till en ökad utslagningseffekt. Reservation Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för Johan Eckerströms (S) yrkande. Bakgrund Åsa-Karlsson Björkmarker har lämnat in motionen Högskolebehörighet som standard på Växjös kommunala gymnasieskolor. I motionen föreslås att högskolebehörighet ska vara standard på Växjös kommunala gymnasieskolor genom att kurser som ger grundläggande högskolebehörighet alltid ska finnas inlagda i studieplanen. Hänvisningen i motionen till att andelen elever på yrkesprogram sjunker och att andelen avgångselever i gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet sjunker lokalt är i linje med den nationella trend som redovisas av Skolverket och är i sak riktig. I motionen nyttjas begreppet standard som medför ett förpliktigande för Växjös kommunala gymnasieskolor att utgå ifrån att alla elever ska läsa in grundläggande behörighet till högskola och universitet. Eleverna ska dock enligt motionen fortfarande ha möjlighet att välja bort de behörighetsgivande kurserna. I sak innebär inte motionens förslag någon förändring jämfört med idag. I Gymnasieförordningen framgår att: Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa En kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, Minst en kurs i estetiska ämnen, och De kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 1/4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-12-16 Gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 7. I och med att ovanstående rätt för eleven att läsa in grundläggande högskolebehörighet regleras i Gymnasieförordningen har såväl kommunala som fristående gymnasieskolor rättslig skyldighet att erbjuda kurserna idag. Att som skola aktivt arbeta för att få fler elever att läsa de behörighetsgivande kurserna är dock en annan sak än att rent formellt erbjuda eleverna kurserna. Det kan handla om hur de behörighetsgivande kurserna marknadsförs, vilken information eleverna ges inför och under sin gymnasietid, hur kurserna schemaläggs etcetera. I motionen föreslås att det är de kommunala gymnasieskolor som ska stå för standarden. Ett sådant beslut kräver en analys av kostnaderna för de kommunala gymnasieskolorna. Standarden skulle exempelvis innebära en ökning av antalet lärartimmar i och med att eleverna utifrån nu gällande regelverk i de flesta fall behöver läsa in den grundläggande högskolebehörigheten som utökad studiekurs. I ett läge när många elever genom standarden läser behörighetsgivande kurser skulle de kommunala gymnasieskolorna få ökade kostnader jämfört med de fristående gymnasieskolorna eftersom standarden avser just kommunala skolor. Inför ett införande av den så kallade standarden behöver en djupare analys göras av hur standarden skulle genomföras i praktiken. Analysen bör också väga in tidsperspektivet för elever och skola. Utifrån nu gällande nationella styrdokument såsom Skollag, Gymnasieförordning och Gy11 behöver eleverna i de flesta fall läsa de behörighetsgivande kurserna som utökad studiekurs på yrkesprogram. Tidsåtgången när många elever ska läsa utökad studiekurs bör inför ett införande av standarden analyseras med hänseende Gymnasieförordningens bestämmelser av antal skoldagar under ett läsår och skolarbetets förläggning över läsåret och skolveckan. I motionen görs ingen uppdelning mellan allmän och särskild behörighet till högskola och universitet. Av sammanhanget framgår att det är den grundläggande behörigheten som avses. Det bör därför noteras att grundläggande behörighet förvisso kan räcka som behörighet till högskoleoch universitetsutbildningar på grundnivå, fast det finns också en hel del kurser och program i olika ämnen som redan på grundnivån kräver särskild behörighet. En stor del av innehållet i motionen tangerar den pågående Gymnasieutredningen. Regeringen beslutade den 19 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. En särskild Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 2/4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-12-16 utredare ska enligt Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla (Dir 2015:31) utreda och lämna förslag som innebär att de nationella programmen i gymnasieskolan vidareutvecklas och ger en bred kunskapsbas. Utredaren ska bland annat: Analysera och föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan ska stärkas Analysera om det finns anledning att göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar i gymnasieskolan, och i så fall föreslå sådana justeringar. I kommittédirektivet framgår att gymnasieskolan ske ge en bred kunskapsbas med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Därför finns det behov av att utreda hur alla elever ska kunna ges grundläggande behörighet genom att elevens rätt att läsa behörighetsgivande kurser stärks. Det framgår också att det bör övervägas om ett förslag som stärker elevens rätt att läsa ovanstående kurser får konsekvenser för det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) inom lärlingsutbildningen. Det framgår att en utgångspunkt i utredningsarbetet ska vara att de högre krav på yrkeskunskaper som infördes i samband med Gy11 så långt som möjligt ska värnas. Med anledning av åtskillnaden mellan grundläggande och särskild behörighet till högskola och universitet tas också den särskilda behörigheten upp i kommittédirektivet. Det framgår att det i vissa fall finns anledning att gå ett steg längre när det gäller behörigheten till högskolan. Det räcker inte med att införa kurser som ger grundläggande behörighet då det också kan krävas särskild behörighet. I kommittédirektivet nämns vård- och omsorgsprogrammet där många elever vill ha en möjlighet att söka sig vidare till en sjuksköterskeutbildning. Beslutsunderlag Remiss från kommunstyrelsen Motion Ordförandes skrivelse Protokollsutdrag utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-12-02 Yrkanden Anna Tenje (M), med medhåll från Pernilla Tornéus (M), yrkar att nämnden beslutar enligt följande. Nämnden avslår motionen med hänvisning till dels att vi avvaktar utfallet av motionärens åsikter och att förslaget snarare riskerar att öka avhoppen och bidra till en ökad utslagningseffekt. Johan Eckerström (S), med medhåll från Elisabeth Risedal (V), yrkar att nämnden beslutar enligt motionens lydelse. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 3/4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-12-16 Ordförande lyfter arbetsutskottets förslag som yrkande. Beslutsordning Ordförande ställer de olika yrkande mot varandra. Ordförande frågar om nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Ordförande frågar om nämnden beslutar enligt Johan Eckerströms (S) yrkande. Ordförande finner att nämnden föredrar Johan Eckerströms (S) yrkande. Ordförande frågar om nämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Ordförande frågar om nämnden beslutar enligt Johan Eckerströms (S) yrkande. Ordförande finner att nämnden antagit ordförandes förslag. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 4/4
Motion till Växjö kommunfullmäktige HÖGSKOLEBEHÖRIGHET SOM STANDARD PÅ VÄXJÖS KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR Gymnasieskolan ska rusta ungdomar för framtiden, oavsett om den finns inom högre utbildning eller på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att alla elever både ges goda förutsättningar för ett livslångt lärande och möjlighet att skaffa sig ett jobb och en egen försörjning. På dagens föränderliga arbetsmarknad ställs allt högre krav på kompetens och flexibilitet, vilket gör att allt färre kommer klara sig genom sitt arbetsliv med enbart gymnasieutbildning. För att fler av Växjös unga ska kunna vidareutbilda sig och byta yrke senare i livet bör högskolebehörighet göras till standard på alla program på Växjös kommunala gymnasieskolor. I samband med gymnasiereformen Gy2011 försvann automatisk högskolebehörighet för yrkesprogrammen. Därmed blir yrkesprogrammens elever mycket begränsade på framtidens arbetsmarknad om de inte gör ett aktivt val att läsa till högskolebehörighet. På vissa program finns det möjlighet att läsa in grundläggande behörighet inom programmets ordinarie 2 500 poäng, men på några program måste eleverna läsa utökat program för att kunna nå högskolebehörighet. Det har lett till att mycket färre av eleverna på de yrkesförberedande programmen idag blir behöriga att studera på universitet eller högskola. Ser vi till avgångseleverna 2015 från Växjös kommunala praktiska gymnasieprogram var det endast ungefär en tredjedel som hade läst in högskolebehörighet 1. Att tidigt begränsa ungdomars framtida val och försvåra möjligheten till högskolestudier både minskar flexibiliteten på arbetsmarknaden och ungdomars frihet. Ingen 15- eller 16- åring ska behöva ska behöva fatta ett beslut som gör att hen är fastlåst i ett yrkesfack hela livet. Det måste vara möjligt att ändra sig och det måste finnas en möjlighet att anpassa sig till arbetsmarknaden. Samtidigt som den automatiska högskolebehörigheten togs bort minskade också andelen elever på yrkesprogram drastiskt. 2010 var andelen elever i årskurs 1 på ett yrkesprogram 35 % och två år senare hade den andelen sjunkit till 29 % 2. Skolverket bedömer att en viktig 1 IST-analys. Marcus Johansson, utbildningsförvaltningen. 2 Skolverket. Minskat intresse för yrkesutbildningar. 2013. http://www.skolverket.se/omskolverket/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780 (Hämtad 2015-10- 13).
anledning till att söktrycket till yrkesprogrammen minskar är att behörigheten till högre studier har försvunnit 3. Gymnasieskolans yrkesprogram spelar en viktig roll för att företag ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare. När intresset för att gå yrkesutbildningar sjunker blir det svårare för företagen att hitta rätt personer att anställa. Att företrädare för näringslivet vittnar om att företag misslyckas med sina rekryteringar för att det saknas människor med rätt kvalifikationer samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög är oacceptabelt. Genom att högskolebehörighet blir standard på Växjös kommunala gymnasieskolor kan vi stärka yrkesprogrammens attraktivitet och kompetensförsörjningen för Växjös företag. En modell med högskolebehörighet som standard förpliktigar kommunens egna gymnasieskolor att utgå ifrån att alla elever ska läsa in behörighet till högre studier, men samtidigt kommer elever på de praktiska programmen fortfarande ha möjlighet att välja bort de kurser som leder till högskolebehörighet om de själva vill det. Att göra högskolebehörighet till standard på Växjös kommunala kan alltså både öka ungas frihet att byta yrkesbana senare i livet samtidigt som det stärker yrkesprogrammen, förbättrar kompetensförsörjningen till Växjös företag och minskar arbetslösheten. Med anledning av ovanstående föreslår jag: - Att högskolebehörighet blir standard på alla program på Växjös kommunala gymnasieskolor genom att kurser som ger grundläggande högskolebehörighet alltid ska finnas inlagt i studieplanen på alla program. Åsa Karlsson Björkmarker (S) 3 Skolverket (2013). Rapport 395: Elever per programtyp och program. Stockholm.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 60 Dnr 2016-00067 Försäljning av 2069 lägenheter ur Växjöbostäder AB:s bestånd Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB får sälja fastigheterna i enlighet med styrelsens förslag i 5 2016-01-15. 2. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheterna får säljas ner till dotterdotter-bolag som i sin tur ägs av ett av Växjöbostäder helägt dotterbolag (mellanbolaget) och att dotterbolaget sedan får sälja aktierna i dotter-dotterbolagen till extern köpare. 3. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta ändamål får förvärva sju bolag. 4. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för de helägda dotterbolagen. 5. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse styrelseledamöter och ersättare i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 6. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse lekmannarevisorer i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 7. Kommunfullmäktige medger att dotterbolagen, sedan aktierna överlåtits, till och med utgången av 2020 får behålla vården av de allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis behövs i verksamheten. Reservation Socialdemokraterna i arbetsutskottet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. 1 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 Bakgrund Kommunfullmäktige har i budgeten för 2016 angivit att cirka 2 000 lägenheter ska säljas ur beståndet till befintliga eller nya privata aktörer som vill skapa en ansvarsfull förvaltning och utveckling i Växjö. Växjöbostäder AB har i 5/2016 lämnat förslag på vilka fastigheter som ska säljas och hur det ska ske. Bolaget har även redogjort för villkor som kommer att ställas på eventuella köpare samt vilka parametrar man tog ställning till vid val av försäljningsobjekt. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 19 januari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att av beslutsunderlaget från Växjöbostäder AB framgår att den eventuella försäljningen ska ske genom så kallad paketering vilket innebär att Växjöbostäder köper aktiebolag till vilka fastigheterna sedan överlåts. Aktierna i bolaget säljs sedan till den blivande köparen. Kommunfullmäktige har i 244/2008 fastställt en rutin för hanteringen av denna typ av ärenden. Av orsaker som anges nedan kompletteras rutinen med att det inte är Växjöbostäder AB som direkt ska äga det bolag där fastigheterna ska paketeras utan istället av ett helägt dotterbolag, det så kallade mellanbolaget. Växjöbostäder AB har hemställt att lägenheterna ska säljas i sex olika paket av varierande storlek och inom de områden som framgår av dokumentet Fastighetsförsäljningar förslag. Dokumentet går igenom samtliga av Växjöbostäder AB:s områden, försäljning föreslås dock inte i områdena Sandsbro, Centrum, Väster och Högstorp. Vidare framgår av att framställan om ombildning till bostadsrätter och framställts inom vissa områden. Totalt bokfört värde på de tänkta försäljningarna är knappt 530 000 000 kr. Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Catharina Winberg (M), Anna Tenje (M) och Cheryl Jones Fur (MP): 1. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB får sälja fastigheterna i enlighet med styrelsens förslag i 5 2016-01-15. 2. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheterna får säljas ner till dotterdotter-bolag som i sin tur ägs av ett av Växjöbostäder helägt dotterbolag (mellanbolaget) och att dotterbolaget sedan får sälja aktierna i dotter-dotterbolagen till extern köpare. 2 (3)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-26 3. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta ändamål får förvärva sju bolag. 4. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för de helägda dotterbolagen. 5. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse styrelseledamöter och ersättare i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 6. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse lekmannarevisorer i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. 7. Kommunfullmäktige medger att dotterbolagen, sedan aktierna överlåtits, till och med utgången av 2020 får behålla vården av de allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis behövs i verksamheten. Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Malin Lauber (S): Kommunfullmäktige avslår Växjöbostäder AB:s begäran att få sälja fastigheterna i enlighet med styrelsens förslag i 5 2016-01-15. Beslutsordning Ordförande ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. 3 (3)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00067 2016-01-19 Kommunstyrelsen Kommunchefens skrivelse om försäljning av 2069 lägenheter ur Växjöbostäder AB:s bestånd Under förutsättning att det är kommunfullmäktiges vilja att försälja fastigheterna i enlighet med Växjöbostäder AB:s och Växjö Kommunföretag AB:s förslag bör nedanstående beslut fattas. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB får sälja fastigheterna i enlighet med styrelsens förslag i 5 2016-01-15. Kommunfullmäktige godkänner att fastigheterna får säljas ner till dotterdotter-bolag som i sin tur ägs av ett av Växjöbostäder helägt dotterbolag (mellanbolaget) och att dotterbolaget sedan får sälja aktierna i dotter-dotterbolagen till extern köpare. Kommunfullmäktige godkänner att Växjöbostäder AB för detta ändamål får förvärva sju bolag. Kommunfullmäktige godkänner förslag till bolagsordning för de helägda dotterbolagen. Kommunfullmäktige beslutar att i särskilt beslut utse styrelseledamöter och ersättare i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolaget överlåts dessförinnan ska styrelseledamöternas och ersättarnas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. Kommunfullmäktige beslutar att i ett särskilt beslut utse lekmannarevisorer i bolagen för tiden intill slutet av årsstämman 2017. Om aktierna i bolagen överlåts dessförinnan ska lekmannarevisorernas och suppleanternas uppdrag upphöra den dag då den nye ägaren tillträder aktierna. Kommunfullmäktige medger att dotterbolagen, sedan aktierna överlåtits, till och med utgången av 2020 får behålla vården av de allmänna handlingar som förvaras hos bolagen och som övergångsvis behövs i verksamheten. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282
ÄRENDE Dnr KS 2016-00067 2016-01-19 Bakgrund Kommunfullmäktige har i budgeten för 2016 angivit att cirka 2 000 lägenheter ska säljas ur beståndet till befintliga eller nya privata aktörer som vill skapa en ansvarsfull förvaltning och utveckling i Växjö. Växjöbostäder AB har i 5/2016 lämnat förslag på vilka fastigheter som ska säljas och hur det ska ske. Bolaget har även redogjort för villkor som kommer att ställas på eventuella köpare samt vilka parametrar man tog ställning till vid val av försäljningsobjekt. Beslutsunderlag Av beslutsunderlaget från Växjöbostäder AB framgår att den eventuella försäljningen ska ske genom så kallad paketering vilket innebär att Växjöbostäder köper aktiebolag till vilka fastigheterna sedan överlåts. Aktierna i bolaget säljs sedan till den blivande köparen. Kommunfullmäktige har i 244/2008 fastställt en rutin för hanteringen av denna typ av ärenden. Av orsaker som anges nedan kompletteras rutinen med att det inte är Växjöbostäder AB som direkt ska äga det bolag där fastigheterna ska paketeras utan istället av ett helägt dotterbolag, det så kallade mellanbolaget. Systemet med paketering är sanktionerat av lagstiftaren och möjliggör minskat skatteuttag vad avser skatt på realisationsvinst och stämpelskatt än att sälja fastigheterna direkt till annan. Emellertid kan inte ett bolag genom paketering sälja mer än omkring fem fastigheter under en femårsperiod. Växjöbostäder AB är inom kort uppe i detta antal genom de bostadsrättsombildningar som varit och ytterligare en som stundar. Revisorerna har därför rekommenderat Växjöbostäder AB att bilda ett mellanbolag som handhar kommande försäljningar genom paketering, och enligt revisorerna kan ett sådant mellanbolag hantera omkring 30 paketeringar. Detta innebär att mellanbolaget under viss tid kommer att finnas kvar och ligga som ett dotterbolag till Växjöbostäder AB. Av ovan nämnda rutin framgår att det är kommunfullmäktige som på begäran av Växjöbostäder AB prövar om en försäljning får ske och det är VKAB som gör den affärsmässiga bedömningen genom att pröva aktieöverlåtelseavtalet, och därigenom också godkänna priset. Då detta ärende rör ett stort antal lägenheter har ärendet även passerat VKAB som har tillstyrkt försäljningen. Växjöbostäder AB har hemställt att lägenheterna ska säljas i sex olika paket av varierande storlek och inom de områden som framgår av dokumentet 2 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00067 2016-01-19 Fastighetsförsäljningar förslag. Dokumentet går igenom samtliga av Växjöbostäder AB:s områden, försäljning föreslås dock inte i områdena Sandsbro, Centrum, Väster och Högstorp. Vidare framgår av att framställan om ombildning till bostadsrätter och framställts inom vissa områden. Totalt bokfört värde på de tänkta försäljningarna är knappt 530 000 000 kr. Efter Växjöbostäder AB:s beslut om att pröva försäljningarna har bolaget omgående informerat såväl media som hyresgäster och personal enligt förberedd kommunikationsplan. I samband med fastighetsförsäljningarna kommer Växjöbostäder AB att ställa olika krav på tilltänkt köpare. Försäljning ska ske till seriösa köpare som är långsiktiga. Försäljningsprocessen sker genom budgivning. Vid utvärdering av anbuden görs en helhetsbedömning där priset är en faktor. Vidare kommer vid försäljningen krav att ställas på bl.a. följande: Ansluta de köpta fastigheterna till den kommunala bostadsförmedlingen på sätt som beslutas om i avtal mellan bostadsförmedlingen och de nya ägarna. Villkor om att ett visst antal av lägenheterna kan nyttjas av Arbete & Välfärd och Omsorgen, om sådant behov finns. Ny köpare ska inte ombilda lägenheterna till bostadsrätter inom viss tidsperiod. Boendeformen studentbostäder ska behållas enligt gällande krav på hyresgästen, vilket bl. a innebär att hyresgästen ska vara studerande vid Linneuniversitetet. Ovanstående innebär att ambitionen finns att inkludera köparen i den kommunala bostadsförmedlingen. Hur en sådan anslutning kan se ut kan inte beskrivas i detalj då det ännu inte finns några privata fastighetsägare anslutna. Men i flertalet andra bostadsförmedlingar så brukar avtalen innehålla reglering om att i vart fall 50 % av lägenheterna ska överlämnas till bostadsförmedlingen. Detta får dock bli en fråga att se över i avtal mellan bostadsförmedlingen och tilltänkt köpare. Nämnden för arbete och välfärd och omsorgsnämnden ska som vanligt höras om deras behov inför en försäljning. I den mån nämnderna redan har hyresavtal är utgångspunkten att dessa följer med till den nya ägaren. Det är svårt att förhindra en ny ägare att förfoga över sin egendom. Men det är klokt att försöka undvika ombildningar till bostadsrätter i närtid. Detta följer också av att Växjöbostäder AB ska stäva efter långsiktiga ägare. 3 (4)
ÄRENDE Dnr KS 2016-00067 2016-01-19 Detsamma för studentbostäder så är det angeläget att lägenheterna alltjämt i första hand reserveras för studenter och inte släppa till helt fri uthyrning för alla. Som framgått ovan har principbeslut om försäljning tagits i budget för år 2016. Av ägardirektiven kan följande utläsas:...för att minska kommunens dominerande ställning som fastighetsägare och för att säkra koncernens finansiella styrka att bygga, underhålla och delta i utvecklingen ska bolaget aktivt sälja lägenheter Försäljningarna kommer att medföra att Växjöbostäder AB kan amortera skulder och stärka bolagets soliditet. Därmed reduceras koncernens skuldportfölj. Del av försäljningsintäkterna kan ges som utdelning till Växjö kommun. Enligt uppgift från Växjöbostäder AB:s styrelse och VD kommer en försäljning av den omfattning som nu är fråga om enligt preliminära bedömningar inte att medföra några personalförändringar. Beslutet skickas till För åtgärd Växjöbostäder AB För kännedom Växjö Kommunföretag AB Monica Skagne kommunchef Magnus Bengtsson chefsjurist 4 (4)
Fastighetsförsäljningar Förslag
Försäljningar Kriterier Ändamålsenligt Attraktivt Varierat utbud Prisvärt Läge Dominans Förvaltningseffektivitet Ombildningar Ekonomi
Sandsbro Totalt i området 169 st Sågverket (56) * Tofslärkan (48) Vallan (26) Golfbollen (39) * Förfrågan om ombildning finns för 16 HR 3
Hovshaga Totalt i området 455 st 44 st = 10% Älvkvarnen (36) Trapphuset (66) Herresalen Tegelvalvet (46) Västervik(48) Jätten (5) Ångvisslan (10) Nyelund (78) Snälltåget (10) Spåret (21) Rälsbussen (23) Tåget (62) Hovs Skola (96) 4
Araby, Hov Alabastern (357) Täljstenen (395) Sandstenen (129) Glasmästaren Gnejsen (135) Totalt i området 2032 st 633 st = 31% Skatan 8 (70) Ca 100 seniorlägenheter Några få särskilt boende Vårdcental Baggen (18) Skatan 9 (115) Skatan 10 (128) Laxen (121) Graniten (136) Rubinen (18) Skatan 7 (66) Skatan 1 (191) Skiffern (90) Skatan 6 (63) 5