Brändö gymnasiums läroplan

Brändö gymnasiums läroplan Direktionen för Brändö gymnasium godkänd 19.4.2010

Innehållsförteckning 1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND 9 1. 1 Värdegrunden 9 1.2 Uppgift och mål 10 1.3 Språkstrategin 11 1.4 Idrottslinjen vid Brändö gymnasium 11 2. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR 12 2.1. Inlärningssynen 12 2.2 Studiemiljön 14 2.3. Inlärningsmetoder och arbetssätt 15 2.4 Studerandenas medverkan 16 3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG 17 3.1 Timfördelningen 17 3.2 Språkprogrammet 17 3.3 Skolans betoningar 18 3.4 Antagning av studerande till gymnasiet 19 3.5 Studiernas uppbyggnad 20 3.6 Självständiga studier 20 3.7 Samarbetet på andra stadiet 21 4. HANDLEDNING 22 4.1 Uppgifter och mål för handledningen 22 4.2 Handledningsverksamhet och arbetsfördelning 22 4.3 Information om studier 23 5. STÖD FÖR STUDIERNA 25 5.1 Elevvården 25 5.2 Stödundervisning 26 5.3 Specialundervisning 26 5.4 Undervisning av särskilda språkliga och kulturella grupper 27 6. UTVÄRDERING 28 6.1 Bedömningen 28 6.2 Utvärderingen av verksamheten 33 7. Temaområden 34 MODERSMÅL OCH LITTERATUR 38 MO 1 En värld av texter 38 MO 2 Epik och medietexter 39 MO 3 Texter, kultur och identitet 39 MO 4 Texter i norden 39 MO 5 Moderna texter 39 MO 6 Textens makt 40 MO 7 Muntlig kommunikation 40 MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens 40 MO 9 Litteratur som glädje och kunskap 40 MO 20 På slutrakan skrivkurs inför studentexamen 41 MO 21 Det muntliga provet i kommunikation 41 MO 22 Litteraturen som sin tids spegel 41 MO 23 Bilden och filmen som text 41 2

MO 24 Språken i språket en kurs i språksociologi 42 MO 25 Vi gör en tidning 42 MO 26 Skrivarverkstaden 42 MO 27 Norden och vi 43 FINSKA A 44 FINA 1 Människans vardag och fritid 45 FINA 2 Natur och miljö 45 FINA 3 Handel, teknik och kommunikation 46 FINA 4 Samhället och massmedia 46 FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 46 FINA 6 Finsk kultur och litteratur 47 FINA 7 Presentera och diskutera 47 FINA 8 Världen och vi 47 FINA 20 Repetitionskurs 48 MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA 49 FIM 1 Människans vardag och fritid 50 FIM 2 Natur och miljö 50 FIM 3 Handel, teknik och kommunikation 51 FIM 4 Samhället och massmedia 51 FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 51 FIM 6 Finsk kultur och litteratur 52 FIM 7 Presentera och diskutera 52 FIM 8 Skrivandets konst 52 FIM 20 Repetitionskurs 53 ENGELSKA A 54 ENA 1 De unga och deras värld 54 ENA 2 Kommunikation och fritid 55 ENA 3 Studier och arbete 55 ENA 4 Samhället och omvärlden 55 ENA 5 Kultur 55 ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik 55 ENA 7 Naturen och hållbar utveckling 55 ENA 8 Tala och förstå bättre 56 ENA 20 Repetitionskurs 56 ENA 21 Society and History Through Fiction and Film 56 ENGELSKA B 57 ENB 1 Fritid och intressen 57 ENB 2 Världen och vi 57 TYSKA A 58 TYA1 Jugendliche und ihre Welt (De unga och deras värld ) 60 TYA 2 Kommunikation und Freizeit (Kommunikation och fritid) 61 TYA 3 Lernen und Arbeiten (Studier och arbete) 61 TYA 4 Die Gesellschaft und die Welt um uns (Samhället och omvärlden) 61 TYA 5 Kultur (Kultur) 61 TYA 6 Wissenschaft, Wirtschaft und Technik (Vetenskap, ekonomi och teknik) 62 TYA 7 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och hållbar utveckling) 62 TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik 63 TYA 22 Die gemeinsame Welt und Internationalisierung (Globalisering och internationalisering) 63 3

TYSKA B2 64 TYB2 1 Freizeit und Hobbys (Fritid och intressen) 65 TYB2 2 Bei uns und anderswo (Världen och vi) 65 TYB2 3 Früher und heute (Förr och nu) 65 TYB2 4 Lernen und Zukunftspläne (Studier och framtidsplaner) 65 TYB2 5 Kultur (Kultur) 66 TYB2 6 Unsere gemeinsame Erde (Vår gemensamma jord) 66 TYB2 7 Wissenschaft und Technik (Vetenskap och teknik) 66 TYB2 8 Natur und nachhaltige Entwicklung (Naturen och en hållbar utveckling) 66 TYA 21 / TYB 21 Tysk grammatik 67 TYSKA B3 68 TYB3 1 Guten Tag, schön Sie zu treffen (God dag, trevligt att träffas) 69 TYB3 2 So wird s gemacht (Så ska saker och ting skötas) 69 TYB3 20 Das tägliche Leben (Vardagsliv) 69 FRANSKA B2 70 FRB2 1 Fritid och intressen 70 FRB2 2 Världen och vi 70 FRB2 3 Förr och nu 70 FRB2 4 Studier och framtidsplaner 71 FRB2 5 Kultur 71 FRB2 6 Vår gemensamma jord 71 FRB2 7 Vetenskap och teknik 71 FRB2 8 Naturen och en hållbar utveckling 71 FRB2 20 Övningskurs I 72 FRB2 21 Övningskurs II 72 FRANSKA B3 73 FRB3 1 God dag, trevligt att träffas 73 FRB3 2 Så ska saker och ting skötas 73 FRB3 20 Vardagsliv 73 SPANSKA B3 74 SPB3 1 God dag, trevligt att träffas 74 SPB3 2 Så ska saker och ting skötas 74 SPB3 3 Fritid och intresse 74 SPB3 4 Världen och vi 74 SPB3 5 Förr och nu 74 SPB3 6 Studier och framtidsplaner 74 SPB3 7 Kultur 74 SPB3 8 Vår gemensamma jord 75 MATEMATIK 76 MAA 1 Funktioner och ekvationer I 79 MAA 2 Polynomfunktioner 79 MAA 3 Geometri 79 MAA 4 Analytisk geometri 80 MAA 5 Vektorer 80 MAA 6 Sannolikhet och statistik 80 MAA 7 Derivatan 80 MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner 81 MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder 81 MAA 10 Integralkalkyl 81 4

MAA 11 Talteori och logik 81 MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder 82 MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl 82 MAA 20 Repetition inför studentskrivningarna 82 MAA 21 Repetition inför starten 82 MAA 22 Komplexa tal & rymdgeometri 83 MAA 23 Matematikens estetik 83 MAA 24 Matematikens kulturhistoria 83 MAA 25 Hantering av moderna kalkylatorer 83 MAA 26 Statistiska undersökningar 83 MATEMATIK B (Kort kurs) 85 MAB 1 Uttryck och ekvationer 89 MAB 2 Geometri 89 MAB 3 Matematiska modeller I 89 MAB 4 Matematisk analys 90 MAB 5 Statistik och sannolikhet 90 MAB 6 Matematiska modeller II 90 MAB 7 Ekonomisk matematik 91 MAB 8 Matematiska modeller III 91 MAB 20 Repetition inför studentskrivningarna 92 MAB 21 Repetition inför starten 92 MAB 22 Statistik och sannolikhetslära II 92 FYSIK 94 FY 1 Fysiken som naturvetenskap 95 FY 2 Värme 96 FY 3 Vågrörelse 96 FY 4 Rörelselagarna 96 FY 5 Rotation och gravitation 96 FY 6 Elektricitet 97 FY 7 Elektromagnetism 97 FY 8 Materia och strålning 97 FY 20 Repetition för studentexamen 98 FY 21 Astronomi och kosmologi 98 FY 22 Fysikens kulturhistoria 98 FY 23 Fysikalisk mätteknik (laborationskurs) 99 KEMI 100 KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön 101 KE 2 Kemins mikrovärld 101 KE 3 Reaktioner och energi 101 KE 4 Metaller och material 102 KE 5 Reaktioner och jämvikt 102 KE 20 Repetition inför studentexamen 102 KE 21 Laborationsteknik 102 KE 22 Livets kemi 103 BIOLOGI 104 BI 1 Organismernas värld 104 BI 2 Cellen och ärftligheten 105 BI 3 Miljöekologi 105 BI 4 Människans biologi 105 BI 5 Bioteknologi 106 5

BI 21 Naturkunskap och ekologisk analys 106 GEOGRAFI 107 GE 1 Den blå planeten 107 GE 2 En gemensam värld 108 GE 3 Riskernas värld 108 GE 4 Regionstudier 109 RELIGION 110 RE 1 Religionens natur och betydelse 111 RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället 111 RE 3 Människans liv samt etik 111 RE 4 Religionernas värld 112 RE 5 Vad tror finländaren på? 112 RE 20 Repetitionskurs 112 RE 21 Religion och kultur 112 RE 22 Det antika arvet 113 RE 23 Nyreligiösa rörelser och terrorism 113 ORTODOX RELIGION 114 RO 1 Den ortodoxa världen 114 RO 2 Dogmatik och etik 114 RO 3 Bibelkunskap 115 RO 4 Religionernas värld 115 RO 5 Det ortodoxa Finland 116 LIVSÅSKÅDNING 117 LK 1 Ett gott liv 117 LK 2 Världsbilden 118 LK 3 Individen och samhället 118 LK 4 Det kulturella arvet och identiteten 119 LK 5 Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen 119 LK 20 Repetitionskurs 119 LK 21 Min livsåskådning 120 FILOSOFI 121 FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande 121 FI 2 Filosofisk etik 122 FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin 122 FI 4 Samhällsfilosofi 123 FI 20 Repetitionskurs 123 FI 21 Konstfilosofi 123 FI 22 Filosofiforum 124 HISTORIA 125 HI 1 Människan, miljön och kulturen 125 HI 2 Den europeiska människan 126 HI 3 Internationella relationer 126 HI 4 Vändpunkter i Finlands historia 126 HI 5 Finland från förhistorien till autonomin 127 HI 6 Kulturmöten 127 HI 20 Repetitionskurs i Historia 127 HI 22 Det antika arvet 127 HI 23 Projektkurs 128 HI 26 Filmen som historisk illustration 128 6

SAMHÄLLSLÄRA 129 SL 1 Samhällskunskap 129 SL 2 Ekonomisk kunskap 129 SL 3 Medborgarens lagkunskap 130 SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen 130 PSYKOLOGI 132 PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion 133 PS 2 Människans psykiska utveckling 133 PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling 133 PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet 134 PS 5 Personligheten och den mentala hälsan 134 PS 20 Repetitionskurs i psykologi 134 PS 21 Socialpsykologi 134 Ps. 22 Psykologi i vardagen 135 Ps. 23 Projektkurs i psykologi 135 BILDKONST 136 KO 1 Jag, bilden och kulturen 136 KO 2 Miljö, plats och rum 136 KO 3 Medierna och bildernas budskap 137 KO 4 Från bildkonst till egna bilder 137 KO 5 Verkstad för samtidskonst 138 KO 21 Fotografering 138 KO 22 Filmanalys 139 MUSIK 140 MU 1 Musiken och jag 140 MU 2 Ett flerstämmigt Finland 141 MU 3 Fritt fram för musik 141 MU 4 Musikens budskap och makt 141 MU 5 Ett musikaliskt projekt 141 MU 21 Kör 141 MU 27 Bandkurs 142 GYMNASTIK 143 GY 1 Färdighet och kondition 144 GY 2 Träning ensam och tillsammans med andra 144 GY 3 Stimulerande motion 145 GY 4 Motion tillsammans 145 GY 5 Motionsidrott 145 GY 20 Friluftsliv 145 GY 21 Racketsporter 146 GY 22 Salongsdans tillsammans 146 GY 23 Taekwondo 146 GY 24 Annorlunda idrottsgrenar 146 GY 25 Innebandy och isspel 146 GY 26 Simning och vattensporter 146 GY 27 Bollsporter 147 GY 28 Abijumppa 147 GY 29 Kurs i utförsåkning 147 GY 30 Gymnasiediplomet i Gymnastik 147 GY 31 Stresshantering 147 7

GY 40-43 Skolrepresentation 148 IT 21-36 Individuell träning 148 TRÄNINGSLÄRA 149 TL 21 Träningslära 1 149 TL 22 Träningslära 2 150 HÄLSOKUNSKAP 151 HÄ 1 Hälsokunskapens grunder 152 HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv 152 HÄ 3 Hälsa och forskning 153 HÄ 20 Repetitionskurs 153 STUDIEHANDLEDNING 154 SH 1 Utbildning, arbete och framtid 154 SH 2 Studier, arbetsliv och yrkesval 154 SH 21 Tutorverksamhet 155 SH 22 Studieteknik 155 ELEVKÅRSVERKSAMHET 156 EK 21-23 156 TEATERKONST 157 DR 21-22 Drama 157 DR 23 Gymnasiediplomet i teaterkonst 157 UNG FÖRETAGSAMHET 158 UF 21, 22 158 TRAFIKKUNSKAP 159 TR 21 Trafikkunskap 159 Bilagor till idrottslinjen 8

1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND 1. 1 Värdegrunden Våra centrala värderingar bygger på den finländska bildningstraditionen som en del av det nordiska och hela det europeiska kulturarvet. Målet för vår värdefostran är kulturkunskap, till vilken hör, tolerans, socialt och globalt ansvar, samt vördnad för livet. Värdefrågor kräver bearbetning, fördjupning, tid att leva sig igenom. Vår strävan är att möjliggöra detta även om det existerar en motsättning mellan den värdegrund och kunskapssyn som vi står för och den som presenteras i det normerande lärokursinnehållet. Betydelsen av att utveckla den sociala kompetensen betonas, så även förmågan till konstruktiv, levande kommunikation och problemlösning, som bygger på lyhördhet, respekt och ansvar. Vi bidrar till att utveckla en existentiell beredskap, förmåga att klara medgångar och motgångar, samt förmåga att uthärda osäkerhet, vilket dagens värld igen aktualiserat. Vår strävan är att utveckla hela människan. Vi vill synliggöra kopplingen mellan självkännedom, intellektuell ärlighet och självförtroende. Vi vill ge rum för en process där dessa egenskaper kan byggas upp. Vi betonar värdet av öppenhet. Kunskapssynens honnörsord är bildning och allmänbildning, med betoning på att bildningen och allmänbildningen har ett värde i sig. Bildning och allmänbildning är byggstenar då vi utvecklar vår livskunskap, i vilken också den emotionella intelligensen ingår. Undervisningens mål är att sporra till att upptäcka motsättningar mellan värderingar och verklighet samt att se sammanhang och mening. Skolans motto är En sund själ i en sund kropp. 9

I Helsingfors svenska gymnasier följer vi följande principer: Vi stödjer en mångsidig allmänbildning, en vilja till fortlöpande inlärning, kritiskt och analytiskt tänkande och en utveckling till vuxenhet. Vi bygger upp den finlandssvenska och finländska identiteten och främjar också interaktionen mellan olika kulturer. Vi bygger upp en trygg studie- och arbetsmiljö och stärker både individens och skolsamfundets välbefinnande. Vi främjar delaktighet, ansvarstagande, samarbete och ett sakligt uppträdande. Vi stödjer Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vi främjar också internationellt samarbete och globalt ansvarstagande. Vi respekterar jämlikhet och rättvisa och vars och ens människovärde, och vi godkänner varken våld, rasism eller diskriminering. Vi respekterar livet, miljön och en hållbar framtid. 1.2 Uppgift och mål Brändö gymnasium skall vara ett bildningscentrum, inte enbart ett inlärningscentrum som ger basfärdigheter med ett instrumentellt värde. För de studerande, för lärarna och övrig personal skall Brändö gymnasium vara en trygg och bra arbetsplats. Studerandena skall få starka och mångsidiga verktyg och redskap för vidare inlärning och för att hantera sitt liv. De behöver såväl specifik ämneskunskap som bred allmänbildning för att kunna studera vidare. Insikten om att inlärandet är en livslång process som kräver tid är central. Skolan skall försöka hjälpa de studerande att bevara och utveckla sin nyfikenhet, sin entusiasm och sitt engagemang. Förmågan att förundras och fråga, reflektera och handla skall uppmuntras och stödjas. Skolan skall ge de studerande både rötter och vingar. Vi strävar efter att de studerande skall vara förankrade i sin egen och sin omgivnings historia, också i Brändös och huvudstadens historia. Starka rötter utgör en god grund för att vi skall våga vara öppna mot omvärlden. De studerande skall öka sin medvetenhet om språkets betydelse för människan och motiveras att utveckla sitt eller sina modersmål. Identitetsbygget är en lång process, i vilken skolan och den tillhörighet den erbjuder är en del. Vårt mål är att de unga vågar uppställa mål för sitt liv, ha drömmar och visioner. 10

1.3 Språkstrategin En av gymnasiets viktigaste uppgifter är att stärka studerandenas svenska så att de i alla sammanhang kan använda skolspråket på modersmålsnivå. Det svenska gymnasiet är en talande, skrivande och läsande skola. Eftersom de studerande i de svenska gymnasierna i hög grad inhämtar både information och kunskap på andra språk än svenska, måste skolspråket vara föremål för särskild omsorg. Därför bör man skapa arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Språksituationen i Helsingforsregionen och Finland ställer speciella krav på både lärare och studerande. Det kräver större ansträngning och kunskap av de studerande och av lärarna att hela tiden vara tvungna att leva i en översättningsvärld med speciella språkliga manövrar och krav på bearbetning. Bristen på svenskspråkigt material måste beaktas i undervisningen både när det gäller arbetsmetoder och vid inköp av kompletterande material. Gymnasiet samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan och utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. Lärarna i det svenska gymnasiet fungerar alltid som språkliga förebilder för studerandena. Också den övriga personalen skall helst kunna svenska. Studerande med ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. Rektor bedömer i samband med antagning enligt prövning om studerandes språkkunskaper räcker till för gymnasiestudier på svenska. Till de svenska gymnasiernas särdrag hör också ett brett språkprogram, som skall stärka alla studerandes svenska och både tvåspråkiga och enspråkigt svenska ungdomars finska, men också utveckla studerandenas kunskaper i främmande språk. 1.4 Idrottslinjen vid Brändö gymnasium Idrottslinjen ger finlandssvenska gymnasiestuderande möjlighet att utvecklas som idrottare och att kombinera idrott med studentexamen. Skolan erbjuder flexibla träningsmöjligheter i flera olika grenar och strävar efter ett mångsidigt kursutbud inom idrottsrelaterade ämnen för att främja idrott och hälsosamma levnadsvanor överlag. Brändö gymnasium har utvecklat ett gediget samarbete med Mäkelänrinteen lukio när det gäller tränare, kurser och faciliteter. Idrottslinjens tyngdpunktsgrenar är: fotboll, handboll, innebandy, ishockey, tennis, badminton och segling. Träningarna i de flesta grenar sker i samarbete med Mäkelänrinteen lukio. I övriga grenar arrangerar skolan individuell träning i skolans egna träningsgrupper eller samarbetar enligt avtal med olika grenförbund och föreningar. Skolans idrottskurser arrangeras i skolans utrymmen men också i hög grad i stadens olika träningsanläggningar. Skolan samarbetar även med Urhea (Huvudstadsregionens idrottsakademi). 11

Studerandenas egen tränings- och tävlingsverksamhet kan räknas tillgodo i studieprogrammet i form av individuella tillämpade träningskurser (1 kurs per period, sammanlagt 13 kurser). Samtliga studerande på idrottslinjen avlägger en tillämpad kurs i träningslära och har även möjlighet att avlägga det nationella gymnasiediplomet i gymnastik. Skolans idrottskoordinator stöder idrottslinjens studerande genom att planera in träningsläger och träningsverksamhet i det individuella studieprogrammet. 2. SKOLANS VERKSAMHETSKULTUR 2.1. Inlärningssynen I Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 står det (s. 14): Läroplansgrunderna bygger på en inlärningssyn, där lärandet uppstår som resultat av en aktiv och målinriktad verksamhet I Brändö gymnasium ser vi inlärning som en process. Människan eleven blir aldrig fullärd, utan gymnasiet är en del av människans väg till inlärning. Skolans inlärningssyn beskrivs visuellt i diagrammet Vägen till inlärning (Fig. 1). Som utgångsläge för inlärningsprocessen finns den osäkra situationen i dagens samhälle. Det instabila ekonomiska och politiska världsläget samt det enorma informationsflödet skapar en osäkerhet hos eleven. Målet med inlärningen är att eleven kan hantera denna osäkerhet, att han går från denna osäkerhet mot en mera strukturerad och meningsfull världsbild. Målet är att eleven förstår sin omvärld, är engagerad i att utveckla den och har det abstrakta tänkande samt den tillämpningsförmåga som krävs för att göra det. Vägen till inlärning 12

Grundförutsättningar för en elevs framgångsrika inlärningsprocess i gymnasiet är att han har goda studievanor, grundkunskaper och arbetsmoral. Sedan krävs ytterligare målinriktning för att driva processen framåt. Grundförutsättningar hos en lärare är att han har respekt för att eleverna har olika bakgrund då de kommer från olika skolor och att olika elever har olika inlärningsstilar. För skolans del innebär dessa grundkrav att skolan ges resurser att satsa på den grundläggande undervisningen i alla ämnen, att skaffa ett mångsidigt undervisningsmateriel och att lärarna ges möjligheter att fortbilda sig kontinuerligt. I vår skola beaktas eleven som en resurs, som kan bidra till undervisningen t.ex. genom sitt personliga engagemang eller sina särintressen. Utan dessa grundförutsättningar hos såväl elever som lärare kan inte skolan fullfölja sin uppgift, dvs. eleven uppnår inte ovan nämnda mål. Inlärning är en livslång process, vilket beskrivs av symbolen för oändlighet i figuren. För att inlärningen i gymnasiet skall vara fruktbar bör eleven ställa upp delmål. Delmålen är utmärkta med M i figuren. Lärarens mål i en enskild kurs bör vara tydliga för eleverna och elevens egna mål med kursen bör han medvetandegöra för sig själv för att kursen skall styra inlärningsprocessen i rätt riktning. I studiehandledningen ställer eleven upp sitt studieprogram och blickar framåt och utreder målen för hur hans inlärningsprocess skall fortskrida efter gymnasiet. Vägen till inlärning är alltså livslång. I figuren symboliseras detta även av att vägen inte tar slut vid vägmärket 75 (= 75 kurser) utan fortsätter långt ut i horisonten. Grundkunskaper i alla ämnen är viktiga. Då eleven har grundkunskaper kan han erhålla fördjupad och tillämpad kunskap. Både bredd och djup inom ett visst ämnesområde behövs för att eleven sedan skall uppnå målet att bli medveten om underliggande strukturer och se större sammanhang. Dessa etapper på vägen till inlärning syns till höger i figuren. Inlärningsprocessen kan vara mödosam i olika grad för olika elever, men för varje elev är inlärning delvis fråga om hårt arbete och att ha tid för detta arbete. Vår skola står för att studium betyder ansträngning. Detta betonas med stora bokstäver i figuren. Inlärningsprocessen tar inte slut vid kunskap dvs. att man erhåller fakta, färdigheter eller ser större strukturer, utan vi betonar att en viktig del av processen är att eleverna även utbyter kunskap och erfarenheter med andra människor. Att uppleva olika aspekter av olika ämnen ger erfarenhet. Utbyte av erfarenheter vidgar vyer. Vidgade vyer kan ge idéer om vad man inte ännu kan eller förstår, om vad som man skall utforska. På så vis spinner den enskilda elevens inlärningsprocess vidare och i vissa fall leder detta till att samhället utvecklas. I figuren ser vi att upplevelser, erfarenheter och utbyte driver processen framåt och att den kan utmynna i t.ex. engagemang i samhället. Helt krasst bör det ytterligare poängteras att det finns flera faktorer som påverkar inlärningsprocessen. Faktorer som speciellt påverkar lärarnas möjligheter att skapa rum för inlärning (=undervisning) är ekonomiska resurser 13

som påverkar gruppstorleken och tidsmässiga resurser som påverkar arbetstakten. Den enskilda eleven i sin tur påverkas av miljömässiga, emotionella, sociala, fysiska och kognitiva faktorer. Dessa inre och yttre faktorer som påverkar inlärningsprocessen syns i mitten av figuren. 2.2 Studiemiljön Studiemiljön karaktäriseras av såväl de resurser och fysiska ramar som finns tillgängliga som den verksamhetskultur som råder i skolan överlag. I studiemiljön avspeglas alltså samma verksamhetskultur som råder i den övergripande skolmiljön. Verksamhetskulturen i Brändö gymnasium bygger på fyra grundstenar: 1) Själens bildning. Vi betonar vikten av att eleverna utvecklar etiska värderingar. Vi strävar efter att alla parter i skolan uppvisar respekt, gott uppförande och hjälpsamhet gentemot varandra. 2) Trygghet och öppenhet. Ett viktigt led i att skapa trygghet är att vi har nolltolerans för mobbning. Kännetecknande för skolmiljön i Brändö gymnasium är att det råder och även i framtiden skall råda en stämning av acceptans och öppenhet mot olika människor. Trygghet är också klara rutiner och spelregler. I ett sammanhang där många olika skall fungera och arbeta måste hänsyn och respekt för andras arbete vara centrala. En trygg miljö är en förutsättning för öppenhet. Samarbete mellan olika parter i skolan präglas just av öppenhet, vilket beskrivs av dubbelriktade pilar i figuren nedan. En fruktbar skolmiljö bygger på ärlig, öppen och aktiv kommunikation mellan elever, lärare, föräldrar och samhället utanför skolan. OMVÄRLDEN LÄRARE LÄRARE ELEV ELEV REKTOR FÖRÄLDRAR Fig 1. Öppet samarbete 3) Alla ämnens lika värde. En lärare som brinner för sitt ämne, kan även förstå och understöda vikten av andra ämnen. Genom ämnesintegrering, temahelheter och diskussioner om allmänbildning och om vikten av att utveckla färdigheter inom många olika ämnen vill vi ge eleverna signaler att alla ämnen kan vara viktiga för deras utveckling. 4) Vardag och fest. Det dagliga arbetet, förkovran och studium, är det centrala i skolans verksamhet. Men även de sociala traditionerna är viktiga. Det är speciellt viktigt i det årskurslösa och klasslösa gymnasiet, där en elev lätt känner sig rotlös och anonym. Traditionerna skapar gemenskap och en vi-anda. Vissa traditioner, såsom Gamlas dans är viktiga eftersom de fungerar som 14

ritualer genom vilka eleverna mognar till att bli vuxna. Andra traditioner såsom firandet av självständighetsdagen och Svenska dagen är viktiga för stärkandet av den finlandssvenska identiteten. Festerna bidrar också till en meningsfull skolmiljö. Förutom traditionerna ger olika evenemang såsom temadagar, gästföreläsare, teaterbesök, författarträffar, deltagande i olika tävlingar guldkant och mervärde till skolmiljön. De ovan beskrivna fyra hörnstenarna reflekteras även i studiemiljön. Trygghet och öppen kommunikation är utgångspunkter för all undervisning och inlärning. I undervisningen betonas vikten av vardagsarbete, ansträngning och tålamod. Öppenhet gentemot byte av studiemiljö dvs. kurser ordnade av andra instanser än skolan samt aktivt deltagande i studieresor, exkursioner, traditioner, fester m.m. uppmuntras eftersom dessa vidgar vyer och är viktiga tillskott till de vardagliga studierna. Studiemiljön är vår arbetsmiljö, där både mänskliga och fysiska faktorer ingår. Den verksamhetskultur som beskrivs ovan kan kallas för de mänskliga faktorerna i studiemiljön. De mänskliga faktorerna begränsas delvis av ekonomiska resurser. Resursen påverkar storleken på undervisningsgrupper, vilket påverkar lärarens pedagogiska möjligheter. De fysiska faktorerna i sin tur t.ex. möbler, luftkvalitet, tillgång till undervisningsmaterial och teknisk apparatur och belysning är direkt beroende av de ekonomiska resurserna. 2.3. Inlärningsmetoder och arbetssätt I gymnasiet vill vi skapa sådana inlärningsmiljöer, som ger de studerande möjlighet att på egen hand och med hjälp av handledning hitta den inlärningsstil som passar dem bäst. Samtidigt lär de sig att utveckla sig själva som inlärare och ställa upp egna mål för sitt arbete. Vi vill ge de studerande en beredskap att tillgodogöra sig och bearbeta information och kunskap på bästa möjliga sätt och strävar efter att aktivera eleverna till att själva ta ansvar för sin inlärning och se dess resultat. Vi vill även ge dem beredskapen att lära sig tänka kritiskt och självständigt. Lärarens roll i denna inlärningsprocess är viktig både som kunskapsförmedlare och som handledare. Vi bör även hålla i minnet att inlärningsprocessen påverkas av många faktorer som t.ex. olika psykologiska och fysiska men även sociala, emotionella och miljömässiga faktorer. Eftersom de studerande är olika som individer vill vi i vår skola i mån av möjlighet använda oss av möjligast mångsidiga undervisnings- och studieformer. Vi vill väcka nyfikenheten samt bevara förmågan att entusiasmeras hos såväl studerande som lärare. I inlärningsprocessen borde vi också ha möjlighet att ge tid för tanke och reflektion. De olika undervisningsämnena poängterar naturligtvis olika inlärningsmetoder och arbetssätt beroende på ämnets natur. En viktig aspekt är att de studerande lär sig arbeta såväl i grupp som självständigt. Arbetsmetoder som används i klass samt utanför klassen är t.ex. föreläsning, olika sorters skriftliga övningar, paneldebatt, diskussioner och samtal ledda av lärare eller elever, inlärningsprogram med frågor, film, olika grupparbeten och projekt. Även individuellt arbete, samarbetsinlärning, muntliga övningar, dramatiseringar, olika slag av experiment, laborationer och analyser, problemlösning, case-studier, studieresor med därtillhörande för- och efterarbete, studiebesök och 15

gästföreläsare samt portfolio och inlärningsdagbok är för oss centrala arbetsmetoder. Arbetssätten och inlärningsmetoderna varierar även inom de olika ämnena från kurs till kurs beroende på bl.a. praktiska omständigheter som gruppens storlek och tid som står till förfogande under kursen. En förutsättning för god undervisning är en hanterlig grupp och arbetsmetoderna påverkas även av gruppdynamiken. 2.4 Studerandenas medverkan De studerande vid Brändö gymnasium bildar dess elevkår. Elevkåren väljer årligen en styrelse, som förutom ordförande, viceordförande, sekreterare och kassör skall ha representanter från varje årskurs, helst från varje grupp Två elevrepresentanter och två ersättare sitter i skolans direktion och elevkårsmedlemmar kan delta i lärarmötena, förutom under ärenden som behandlar lärare, andra elever eller ärenden som lärarkåren bedömer som känsliga. Elevkåren skall höras i frågor som gäller skolans arbete. Det sker både i grupperna och vid elevkårens styrelsemöten samt i elevforum med representanter från elevkåren. Elevforum är ett öppet möte för alla och sammanträder under ledning av ordförande av elevkårens styrelse och rektor. Elevkåren ordnar, ofta i samråd med lärarkåren, verksamhet som bidrar till att öka trivseln och sammanhållningen i skolan. Till fasta verksamhetsformer hör bl.a. skolfotograferingen, dagsverket, julglöggen med pepparkaksbak och olika aktivitetsdagar under läsåret. Elevkåren har rätt att utnyttja skolans lokaliteter även efter skoltid samt skolans material då det behövs. Elevkårens arbete skall också vara utåtriktat. Samarbete med de övriga gymnasierna i regionen sker via HECO (Helsingfors elevers centralorganisation) och med alla finlandssvenska gymnasister via FSS och elevriksdagen. Skolans studerande deltar i idrottsturneringar arrangerade av SFSI eller andra riksomfattande organisationer. Dessutom deltar elevkåren i olika projekt såsom Ung röst på stan och arrangemangen i samband med politiska val. Eleverna uppmuntras att föra en aktiv dialog med rektor, lärarna och den övriga personalen, så att kommunikationen är öppen, trygg och förtroendefull. 16

3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG 3.1 Timfördelningen TIMFÖRDELNINGEN 2010 ÄMNEN KURSER OBLIGATORISKA FÖRDJUPADE TILLÄMPADE MODERSMÅLET MO 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 21 22 23 24 25 26 27 A-SPRÅK FINA 1 2 3 4 5 6 7 8 20 FIMA 1 2 3 4 5 6 7 8 20 (ett A-språk är EN A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 obligatoriskt) TYA 1 2 3 4 5 6 7 8 (20) 21 22 ÖVR.SPRÅK TYB2 1 2 3 4 5 6 7 8 (20) 21 TYB3 1 2 20 FRB2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 FRB3 1 2 20 SP B3 1 2 3 4 5 6 7 8 (20) EN B 1 2 MATEMATIK MAA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 20 21 22 23 24 25 26 MAB 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 NATURVET. BI 1 2 3 4 5 (20) 21 GE 1 2 3 4 (20) FY 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 KE 1 2 3 4 5 20 21 22 LIVSÅSK.ÄM. RE 1 2 3 4 5 20 21 22 23 RO 1 2 3 4 5 LK 1 2 3 4 5 20 21 FI 1 2 3 4 20 21 22 PSYKOLOGI PS 1 2 3 4 5 20 21 22 23 HISTORIA HI 1 2 3 4 5 6 20 22 23 26 SAMHÄLLSLÄRA SL 1 2 3 4 20 KONSTÄMNEN KO 1 2 3 4 5 21 22 MU 1 2 3 4 5 21 27 GYMNASTIK GY 1 2 3 4 5 20-43 TRÄNINGSLÄRA TL 21 22 INDIVIDUELL TRÄNING IT 21-36 HÄLSOKUNSKAP HÄ 1 2 3 20 DRAMA DR 21 22 23 UNG FÖRETAGSAMHETUF 21 22 STUDIEHANDLEDNING SH 1 2 21 22 ELEVKÅREN EK 21 22 23 TRAFIKKUNSKAP TR 21 Obligatoriska och fördjupade kurser (1-13), gemensamma för alla gymnasier Tillämpade kurser (20-) valfria Konstämnen: minst tre kurser bör väljas, minst en kurs av vartdera ämnet, teckning och musik 3.2 Språkprogrammet Brändö gymnasium erbjuder undervisning på A nivå i modersmålsinriktad finska, finska A, engelska A och tyska A. Vid behov erbjuds finska B. Av engelska B kan den första och den andra kursen läsas därefter fortsätter de studerande med engelska A. Tyska och franska undervisas också som B2- och B3-språk. Spanska undervisas som B3-språk. 17

3.3 Skolans betoningar I Brändö gymnasium har alla ämnen lika värde. Övergripande betoningar och vissa uttalade betoningar i alla ämnesgrupper finns dock: Trygghet, öppenhet, social kompetens och trivsel i skolan/elevhandledningen som stöd i studierna För att motverka den splittring och anonymitet som det årskurslösa gymnasiet kan leda till satsar skolan starkt på att skapa en trygg och trivsam samt öppen och tolerant miljö, där studie- och elevhandledning i många former, samarbetsförmågan samt vuxenkontakten betonas. Studiehandledaren, gruppledaren, tutorerna, kuratorn, hälsovårdaren, varje ämneslärare, övrig personal och rektor arbetar alla för att handleda eleverna i studierna och det gemensamma arbetet. Vi försöker uppmärksamma alla elever individuellt och skapa en trygg miljö. En sund själ i en sund kropp / Idrott för envar Vi vill ge seriösa idrottare på idrottslinjen en flexibel skola, som ger dem möjligheter att utveckla sin idrottsliga karriär samtidigt som de får en god utbildning. Vi erbjuder också de elever som är intresserade av gymnastik och idrott och som genom regelbunden idrottsutövning vill upprätthålla sitt fritidsintresse och/eller förbättra sin fysiska kondition flera specialkurser samt möjlighet att fördjupa sitt kunnande. Vi ger alla en chans att få känna glädje i rörelse och motion. Språken öppnar världen Kunskapen i modersmålet betonas, både den skriftliga och den muntliga kompetensen. Språket är vårt viktigaste redskap för tänkandet. Vi studerar svenska, finska, engelska, tyska, franska och spanska. I all språkundervisning betonas kulturkunskap i vidsträckt bemärkelse. Kulturarv: nordism och internationalism Vi satsar på vår egen kultur och historia samt på internationella kontakter och kunskap om andra kulturer. Vi försöker aktivt utveckla samarbete inom landet, i Norden och det övriga Europa, bl.a. i form av elevutbyte, lägerskolor och speciella kurser samt studieresor för både elever och lärare. Vi försöker se ut över Europas gränser, skaffa oss kunskap om globala frågor och främja globalt tänkande. 18

Natur och kultur, människa och miljö / Hållbar utveckling I alla ämnen skall människan som en del av en större helhet betonas. Att skapa en helhetssyn, ekologisk, kulturell, global, är en av skolans viktigaste uppgifter. Orsak och verkan, samband och sammanhang, är centrala begrepp i all inlärning, likaså förståelse för etik och moral. Alla skall ha en chans att möta, analysera och uppleva konsten i alla dess uttrycksformer. Skolans miljöråd arbetar för att skolan skall fungera så miljövänligt som möjligt. Samhällsforum och olika samhällsprojekt som dagsverket och Ung röst på stan skall hela tiden utvecklas. Den matematisk-naturvetenskapliga kunskapen Skolan utvecklar hela tiden matematik-, fysik-, kemi-, biologi- och geografiundervisningen. Läroämnena stödjer varandra och integreras naturligt. Eleverna erbjuds utökade möjligheter till arbete med grafräknare och annan modern laboratorieteknologi. Vi strävar också efter att ordna verksamhet utanför klassrummet i form av extra program, studieresor, exkursioner och samarbete med högskolor för att stimulera eleverna till att fördjupa sitt kunnande. Det naturvetenskapliga tänkandet betonas. Den humanistiska allmänbildningen och det humanistiska tänkandet Humaniora liksom naturvetenskapen ger en bild av vad det är att vara människa. Livsåskådningsämnena filosofi, religion, livsåskådning och psykologi samt historia har flera tillämpade kurser, flera med kreativa inslag. Kurser i kreativitet, personlighetsutveckling, drama och deltagandet i olika projekt såsom medling och Helsingfors stadsmuseums historiska vandringar ger nya insikter och vidgar perspektivet. Gästföreläsare, resor, exkursioner och seminarier fördjupar undervisningen. 3.4 Antagning av studerande till gymnasiet Enligt instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsende är det rektor skom antar studerande till gymnasiet. Studerande antas i enlighet med undervisningsministeriets förordning om antagande av studerande i gymnasieutbildningen. Till idrottslinjen vid Brändö gymnasium antas 15 studerande per år. Antagningen av studerande till idrottslinjen sker med en egen ansökningskod via den gemensamma elevantagningen. Ansökningen skall kompletteras med skolans egen ansökningsblankett och utlåtanden (bilaga 1 och 2). Antagningen sker enligt nationella bestämmelser för idrottsgymnasier och baserar sig på medeltal, idrottsliga framgångar enligt dels grenförbundens utlåtande och dels skolans egna kriterier. Poängsättningen för idrottslinjen: 19

Medeltal (läsämnen och gymnastikvitsord) (max 10 poäng) Grenförbundens och/eller föreningarnas utlåtande (1-6 poäng) Skolans egna kriterier (1-4 poäng) Sammanlagt max 20 poäng 3.5 Studiernas uppbyggnad Undervisningen är årskurslös och kursformad. Studietiden är flexibel (2-4 år). Studentexamen kan avläggas under tre på varandra följande gånger (vår-höstvår eller höst-vår-höst). De studerande gör själva tillsammans med studiehandledaren upp sina studieprogram. De erbjuds obligatoriska kurser, nationellt påbjudna, valfria fördjupade kurser och valfria skolvisa tillämpade kurser. Kurserna i ett läroämne avläggs i den ordning som anges för ämnet i läroplanens ämnesdel. För att kunna erhålla avgångsbetyg skall de studerande avlägga minst 75 kurser av vilka 45 obligatoriska och minst tio fördjupade. Dessutom erbjuds s.k. tillämpade skolvisa kurser. Möjlighet till självständiga studier utom klass och till distansstudier finns. Studieprogrammet för studerande på idrottslinjen vid Brändö gymnasium kan omfatta såväl specialkurser i individuell träning (1/period) som också ett stort antal diverse tillämpade idrottskurser, kurser i träningslära och idrottspsykologi. Studerande vid idrottslinjen fyller i ett träningskontrakt (bilaga 3) som berättigar till flexibla studiearrangemang och förbinder idrottarna till regler och uppföljning av studieframgången. Läsåret omfattar 38 arbetsveckor och indelas i fem perioder på ca sex sju veckor var. Varje period har sitt eget schema. En provvecka i slutet av kursen ingår i varje period. En periodrapport med betyg för varje kurs ges efter varje period. En möjlighet att delta i s.k. förnyat förhör ges dem som blivit underkända i en kurs eller p.g.a. sjukdom inte kunnat delta t.ex. i slutprov. En höjningstent per termin ordnas för dem som försöker höja sina kursvitsord. Elever kan välja kurser i andra skolor, de kan idka självstudier enligt givna villkor och de kan studera på distans. Kurserna räknas eleverna till godo om de motsvarar kurser i skolans läroplan eller kompletterar och fördjupar det stoff som tas upp i skolans läroplan. 3.6 Självständiga studier Med självständigt arbete avses att de studerande var för sig eller i grupp tar initiativ till och aktivt arbetar för att uppnå sina mål. De kan enligt skolans kriterier avlägga en kurs som självständigt arbete. De uppmanas att söka kunskap, kritiskt analysera och tolka den. 20

3.7 Samarbetet på andra stadiet Huvudstadsregionens kommuner samarbetar kring undervisningen på andra stadiet genom sitt s.k. TOP-program. Samarbetet är avsett att bredda utbudet av utbildning. De skolor som medverkar är gymnasierna i Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kyrkslätt, Sibbo, och Vanda, och enheterna för yrkesutbildning i huvudstadsregionen. Studerandena kan läsa enskilda kurser eller gå under en hel period i en annan skola, eller bestämma sig för en s.k. dubbelexamen, vilket innebär att de på fyra år kan avlägga både en yrkesexamen och en studentexamen. Närmare information om hur programmet fungerar finns på webbadressen www.edutop.huset.fi Brändö gymnasium deltar aktivt i samarbetet på andra stadiet. De svenska gymnasierna och läroinrättningar på andra stadiet är naturliga samarbetspartners. Med Prakticum har skolan under flera år haft ett samarbete som gett eleverna en chans att på fyra eller fem år förutom studentexamen ta datanomexamen. En period varje år läses vid Prakticum och studierna byggs på med ytterligare ett skolår vid Prakticum efter studentexamen, Brändö gymnasium hör också till Huvudstadsregionens idrottsakademi Urhea och våra seriösa idrottare får träna med Mäkelänrinteen lukio. Samarbete med grenförbund och klubbar, Svenska Finlands Skolidrottsförbund r.f. (SFSI) samt Koululiikuntaliitto (KLL) ger eleverna flera fina möjligheter att utveckla sin idrott eller sin kondition. På Brändö fungerar en tjänstemannagrupp, till vilken skolorna, daghemmen, ungdomsorganisationerna, kyrkan, polisen och invånarföreningen Kulosaarelaiset-Brändöborna r.f. hör. Gruppen möts regelbundet, agerar i olika frågor och utbyter erfarenheter Samarbete med Brändö lågstadieskola och med Kulosaaren yhteiskoulu utvecklas och uppmuntras. Samarbete med olika institutioner som Röda korset, Pohjola-Norden, PLAN och Folkhälsan ger skolan möjlighet att bli delaktig av ny kunskap och intressanta kurser och seminarier. Skolan vill vara öppen för nya initiativ och nya projekt, ofta som pilotskola inom något område. Samarbete med högskolorna uppmuntras i alla ämnen, likaså med ämnesorganisationerna. Det internationella samarbetet är livligt och skolan har samarbetspartners i hela Norden, i Tyskland, Österrike, Spanien, Italien, Irland och Cypern. I samband med EU-projekt och EU-kurserna erbjuds nya kontaktskolor samt besök i Bryssel och Strasbourg. Skolan vill ge eleverna en fördjupad förståelse för det internationella samfundet och för det mångkulturella samhället. 21

4. HANDLEDNING 4.1 Uppgifter och mål för handledningen Elevhandledningen i Brändö gymnasium är en helhet som skall stödja de studerande under sin studietid och ge dem verktyg att kunna välja och fatta beslut som gäller deras utbildning och framtida liv. Elevhandledningens uppgift är att främja den studerandes självförtroende, förmåga att ta ansvar för sitt arbete och förhålla sig självständigt till de många valmöjligheter de ställs inför. Alla aktörer i skolan skall kunna medverka till att förhindra utslagning, främja likställdhet mellan könen och jämlikhet i utbildningen. Temaområdet hälsa och trygghet utgör en naturlig del av handledningen. Studiehandledningen, främst studiehandledaren men också gruppledaren och tutorerna, hjälper eleverna att lägga upp sina personliga studieprogram. Alla lärare inklusive specialläraren, kuratorn och skolhälsovårdaren hjälper de studerande att utveckla sin studieteknik, sina arbetsvanor och arbetsmoral. Gymnasiets studiehandledning ges både i kursform och som personlig handledning. För att motverka den splittring och den anonymitet som det årskurslösa gymnasiet kan leda till hör handledningen till ett av skolans tyngdpunktsområden. Idrottslinjen har en egen idrottskoordinator som fungerar som idrottarnas egen handledare och kontaktperson. 4.2 Handledningsverksamhet och arbetsfördelning Studiehandledaren arbetar med handledning av de studerande. Hon har huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen och planerar verksamheten i samråd med rektor, biträdande rektor, lärarkollegiet och skolsekreteraren. Studiehandledaren hjälper den studerande vid uppläggningen av studieprogrammet och uppföljningen av det. Studiehandledaren ansvarar också för att eleverna bekantar sig med olika studiemöjligheter, yrken och arbetslivet i allmänhet. Ett nära samarbete med ämnesorganisationer vid högskolorna och med läroinrättningarna på andra stadiet och på högskolenivå är naturligt. Studiehandledaren handleder också de elever från andra läroinrättningar som läser enskilda kurser i vår skola eller deltar i undervisningen under en eller flera perioder. 22

Studiehandledaren informerar elever och föräldrar i andra skolor, sköter skolans andel vid utbildningsmässor, ansvarar tillsammans med rektor och tutorer för skolans Öppet hus-kvällar, tar emot nior som sökt till Brändö gymnasium under tre eftermiddagar i april. Studiehandledaren utbildar tutorelever i skolan och under en lägerskolvecka varje vår och vidare i skolan. Tutorerna blir vänelever och stödpersoner för första årets studerande. Studiehandledaren samarbetar med andra skolors studiehandledare och deltar aktivt i TOP-samarbetet. Ämnesläraren introducerar de centrala målen i varje kurs, arbetsmetoderna, kraven och bedömningen. I all undervisning ingår moment av elevhandledning. Då problem av något slag uppstår åtgärdar ämnesläraren i första hand problemet tillsammans med eleven eller elevgruppen. Om hjälp behövs kontaktas först gruppledaren och sedan eventuellt annan elevvårdspersonal. I vissa fall bör ett elevvårdsmöte hållas och föräldrar kontaktas. Gruppledaren följer med elevens studieframgång såsom trivsel, antal kurser, betyg, frånvaro och framsteg. Varje vecka hålls gruppmöten då viktig information tas upp. Vid s.k. minisamtal diskuteras frågor som eleven eller gruppledaren vill ta upp, bl.a. studiemotivation, arbetsvanor och trivsel. Ifall av stor frånvaro, mycket svaga studieresultat eller andra problem kontaktas föräldrarna. Föräldrar kan med fördel också kontaktas i positiva sammanhang, t.ex. då framstegen är märkbara. Elevvårdsmöten ordnas vid behov. Rektor eller biträdande rektor ifall rektor är förhindrad - ansvarar för specialarrangemang såsom kompensation för kurser utomlands och dispensfrågor. Rektor stödjer och handleder också enskilda elever vid behov. Rektor konsulterar alltid studiehandledaren och de ämneslärare det gäller. Idrottskoordinatorns roll som handledare för samtliga studerande vid idrottslinjen är mångfacetterad. Koordinatorn bär huvudansvaret för kontakterna mellan idrottare och utomstående samarbetspartners (tränare, Mäkelänrinteen lukio, Urhea, grenförbund och idrottsföreningar). Idrottskoordinatorn gör upp träningskontrakt med samtliga studerande och har delansvar i uppföljningen av studieframgången. 4.3 Information om studier I Brändö gymnasium får studerandena och vårdnadshavarna information om studierna via läroplanen, studieguiden, skolans hemsida, Wilma, Fronter och via anslagstavlor. Dessutom ges information vid föräldramöten, elevsamlingar, gruppmöten och genom individuell handledning. Studieguider delas ut om möjligt på våren inför följande läsår, senast vid skolstarten och ett häfte med korta kursbeskrivningar delas ut minst en gång under studietiden med kompletteringsblad då det behövs. En uppdaterad abiguide delas ut varje år till dem som under året skall skriva studentprov. En kursmässa hålls varje år. Då presenteras följande läsårs kursutbud och i mars väljer de studerande sina kurser för följande läsår. 23

Plan för första årets studerande Studiehandledaren besöker nionde klassister i deras skola och informerar tillsammans med de andra studiehandledarna föräldrarna vid föräldramöten. Då ger hon information om det årskurslösa gymnasiet. Vid skolans Open House-kväll på våren presenteras skolan. Tutorerna planerar kvällen i samråd med studiehandledare och rektor. Under några eftermiddagar på våren kommer de nior som valt skolan på första plats på besök och tas omhand av tutorer och studiehandledaren. De gör sina första val och ser sig omkring i skolan. I juni, då de nya eleverna blivit antagna, möts de gruppvis för att välja kurser för följande år, främst för den första perioden. Rektorn, studiehandledaren, tutorerna och gruppledarna ger information och handleder. Idrottskoordinatorn ger information om idrottslinjens verksamhet och principer till de nya studerandena. Då skolan börjar på hösten hör varje första årets studerande till en grupp med gruppledare och tutorer. Tutorerna och gruppledarna stödjer sina studerande på alla sätt. För att eleverna skall lära känna varandra och det nya skolsystemet åker varje grupp på ett lägerskoldygn tillsammans med sina tutorer, sin gruppledare och studiehandledaren. Konventsintagningen och tutorernas program för de nya eleverna skapar större samhörighet och ger möjligheter för alla att ytterligare lära känna varandra. Varje vecka hålls gruppmöten då information ges och frågor i anslutning till studieframgången diskuteras. Gruppledarna har en gång per läsår ett s.k. minisamtal med varje elev. Under året går studiehandledaren åtminstone två gånger individuellt igenom varje elevs studieprogram. Dessutom möts elevvårdsgruppen bestående av skolpsykologen, skolhälsovårdaren, studiehandledaren, gruppledaren och rektor en gång per år kring varje grupp. Då diskuteras varje elev i gruppen och man försöker i tid upptäcka vilka elever som behöver något slags stöd eller hjälp och vilka elevers föräldrar som måste kontaktas för diskussioner. Den obligatoriska kursen i elevhandledning kan uppdelas på olika sätt under tre år. Plan för andra, tredje och fjärde årets studerande: Studiehandledaren går åtminstone två gånger per läsår igenom varje elevs studieprogram. Gruppledarna träffar sin grupp en gång i veckan på gruppmöten, då information ges men också studieframgången diskuteras. Gruppledaren håller så kallade minisamtal med varje elev en gång per läsår. 24

Varje ämneslärargrupp informerar eleverna om sitt ämnes kursutbud och ger råd i fråga om kursval och studieteknik. Under våren presenteras först en preliminär kursbricka och kursordning för eleverna. De får tid att kontrollera att den fungerar för dem, varvid önskemål och ändringsförslag kommer fram. Eleverna får också information om möjligheter till studier vid andra läroinrättningar och olika samarbets- och nätverksprojekt. Sedan väljer eleverna kurser för följande läsår. Gruppledaren handleder och därefter tar studiehandledaren vid. Tutorverksamheten Tutorerna väljs i slutet av höstterminen det första året bland de elever som anmält intresse. Tutorerna förbinder sig att ställa upp vid alla informationsmöten och stödja sin grupp första årets studerande. De hjälper vid kursval och besvarar praktiska frågor, fungerar som vänelever, som introducerar första årets studerande i skolans rutiner, seder och bruk. De skall också vara gruppledaren och studiehandledaren behjälplig. Tutorverksamheten motsvarar en kurs i elevhandledning. Tutorerna får ett intyg över sitt arbete och sin verksamhet. Information om studentskrivningarna och utbildningsmöjligheter Information om studentskrivningarna ges både höst och vår. Dels ges allmän information om vilka ämnen som kan väljas när man helst skall skriva vissa ämnen och hur man kan kompensera och ta om prov, dvs. försöka höja eller bli godkänd, besvär etc. i god tid före anmälningstillfället, dels ges praktisk information inför själva skrivningarna. Under kursen i studiehandledning ges information om studentskrivningar, ansökningar till olika läroinrättningar och olika utbildningsmöjligheter. 5. STÖD FÖR STUDIERNA 5.1 Elevvården Elevvården ingår i skolans dagliga verksamhet och är avsedd att stärka välmåendet och tryggheten i skolan. Den stödjer de studerande fysiskt, psykiskt och socialt. Elevvården skall stödja en sund och balanserad utveckling hos de studerande så att en grogrund för god inlärning byggs upp. Elevvården är en angelägenhet för alla parter i skolan och den består av både klientarbete och frågor som berör hela skolsamfundet. Ingen får lämnas utan hjälp då han behöver den. Elevvårdens uppgift är att förebygga olika slag av krissituationer och att ta i där problem redan har uppstått. Elevvården rör frågor som inlärningssvårigheter, mobbning, störande uppträdande, uppföljning av frånvaro, mentala problem, rusmedel och olyckshändelser, och den bygger alltid på ömsesidigt förtroende. 25